Statens kriminaltekniska laboratorium
– SKL
Biologienheten
Vid Biologienheten genomförs DNA-analyser av biologiska
spår som anträffats på brottsplats eller påvisats på tillvaratagna bevismaterial. DNA-analyser genomförs även på ett
stort antal salivtopsningar från personer.
Antal ärenden: 58 048
Antal medarbetare: 73
Spår från brottsplatser
brotten och analysen efterfrågas allt
oftare. En annan specialanalys är
typbestämning av Y-kromosomalt DNA
(manligt DNA) som kan komma till
användning exempelvis då rutinanalysen gett ett blandbildsresultat med DNA
från en kvinna och en man.
Spår och material från brottsplatser kan
vara komplicerade att hantera. Mycket
handlar om själva spårsökningen och
spårsäkringen. Problematiken kan gälla
var på materialet man ska söka, hur
man ska söka, vilken typ av spår det rör
sig om, vilka metoder man ska använda
för att förbereda provet för analys och
hur man ska minimera risken för kontamination. Störande ämnen eller svåra
spår med en liten mängd eller nedbrutet DNA kan resultera i ofullständiga
DNA-profiler. Analyserna kan även ge
så kallade blandbildsresultat med DNA
från två eller flera personer.
Utvärdering
SKL arbetar utifrån en forensisk helhetsbild. Utvärderingen av de erhållna
resultaten är sällan så enkel som att
bara jämföra olika DNA-profiler med
varandra. Den slutliga utvärderingen
består av en sammanvägning av flera
faktorer inom varje ärende. Man måste
i många fall ta hänsyn till såväl vilken
typ av spår det handlar om, hur spåret
ser ut och var det satt, hur och när
spåret har säkrats, samt vilka övriga
undersökningar som har gjorts. I vissa
fall går det inte att få fram fullständiga
DNA-profiler från ett spår, eller så blir
resultatet en blandning av DNA från
flera personer. I dessa fall kan statistiska
beräkningar grundade på en databas
för svensk normalbefolkning göras som
stöd för den slutsats som ges. I vissa fall
måste man även ta hänsyn till personers
släktskap och göra ytterligare statistiska
beräkningar eller få in fler jämförelse­
Specialanalyser
För en vanlig DNA-analys krävs DNA
från cirka 50 celler (mindre än ett 2
gånger 2 mm litet blodspår) men s.k.
LCN-teknik (Low Copy Number) kan i
vissa prioriterade grova brott användas
när man har än mindre DNA att utgå
ifrån. LCN går i stort sett till som en
vanlig DNA-analys, men är mycket känsligare för kontamination och materialet
måste därför hanteras med allra största
omsorg i alla steg – från spårsäkring på
brottsplatsen till den slutliga analysen.
LCN-analys kan utföras i de grövsta
Biologienheten
50000
45000
Antal ärenden
40000
35000
DNA-ärenden
30000
Personärenden, DNA
25000
prov. Utvärderingen av resultaten efter
specialanalyser som LCN är än mer
omfattande. Det behövs en gedigen
forensisk kompetens för att utföra
dessa analyser, utvärdera resultaten och
komma fram till relevanta slutsatser.
Personprover
Den DNA-lagstiftning som trädde i
kraft den 1 januari 2006 medger att
DNA-prover från personer kan tas som
salivprov med hjälp av så kallad topsning. Dessa prover hanteras hos oss i en
automatiserad och datorstödd process,
vilket innebär att endast omkring fyra
årsarbetskrafter krävs för att hantera
de cirka 41 000 prov som kom in under
2009. Samtidigt har handläggningstiderna för personproverna kunnat hållas
korta. DNA-profiler från misstänkta
läggs in i Utredningsregistret inom
några få arbetsdagar.
DNA-registren
På SKL finns Spårregistret, med oidentifierade DNA-profiler från spår på brottsplatser, Utredningsregistret, med DNAprofiler från personer som misstänks
för ett brott som kan ge fängelse, och
DNA-registret. DNA-registret innehåller
DNA-profiler från personer som dömts
till annan påföljd än böter, exempelvis
fängelse eller villkorlig dom. Varje arbetsdag söks alla spår mot registrerade
personers DNA-profiler i registret och
mot alla registrerade spår. De spår och/
eller personers DNA-profiler som är lika
rapporteras till berörda polismyndigheter med en träffrapport.
Statens kriminaltekniska
laboratorium – SKL
20000
15000
10000
5000
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
0
581 94 Linköping
Tel 013 - 24 14 00,
Fax 013 - 14 57 15
[email protected],
www.skl.polisen.se
År
Särtryck från SKL:s Årsberättelse för 2009
1
Biologienhetens enhetsledning (fr.v): Helena Stolt Olsson, Carina Ansell, Ricky Ansell, Mia Almcrantz (enhetschef), Anna Beckman,
Hanna Elnegård, Weine Drotz och Mikael Weddfeldt.
Nytt under 2009
ENFSI DNA Working Group
(se även sidan 8)
SKL driver aktivt ENFSI DNA WG:s arbete
för utveckling av automatiserade DNA-analyssystem och datastöd och har under året
arrangerat två workshops. SKL har i denna
roll genomfört en inventering av medlemslaboratoriernas robotutrustningar och tagit
initiativ till en internationell jämförande
studie mellan olika automatiserade DNAextraktionssystem.
Under året har tre av enhetens forensiker­
aspiranter besökt det forensiska DNA-laboratoriet i Haag, Nederländerna.
Nya metoder och rutiner inom
verksamheten
Under året ackrediterades en tidseffektiv
metod för DNA-extraktioner med BioRobot
® M48 från Qiagen. Extraktionen som ba­se­
ras på magnetkulor är ett bra alternativ till
organisk extraktion med fenol och kloroform.
Andra metoder som ackrediterats under året
är human blodförprövning med OBTI och salivförprövning med Phadebas Forensic Press
test. För Y-kromosomala DNA-analyser har
Applied Biosystems kit Yfiler validerats. Kitet
omfattar fler markörer än det tidigare använda analyskitet och ger därmed ett bättre
underlag. Inom DNA-registerverksamheten
har det under året tagits fram ett datorstöd
samt rutiner för ut­redning och rapportering
till uppdragsgivarna när det gäller salivprover med oklara identiteter.
Särtryck från SKL:s Årsberättelse för 2009
Riskanalys
Under året har en förnyad riskanalys av enhetens analysdel genomförts för att få bättre
och än säkrare arbetssätt. Ett antal förbättringsförslag har tagits fram som syftar till att
ytterligare minska risken för fel i samband
med prov- och resultathanteringen. En nyinförd rutin med kontinuerlig provtagning och
analys av olika ytor och material i laboratorielokalerna syftar till att avgöra hur mycket
DNA som finns i bak­grun­den och som potentiellt sett kan utgöra en kontaminationsrisk.
En effekt är att rutinerna för rengöringen av
lokaler, arbetsytor och verktyg kan förbättras
ytterligare.
Nytt i Biologienhetens organisation
Enheten har under året tillsatt en ny e­­x­ternt
rekryterad enhetschef. För att fördjupa kom­
petensen inom DNA-verksamheten har två
verksamhetsexperter tillsatts med inriktning
mot FoU och resultatvärdering. Inom DNAregisterverksamheten har re­­­­surs tillförts för
att möta ett kraftigt utvecklingsbehov. Verksamheten Grova brott har omorganiserats så
att tre arbetsgrupper slagits samman till två.
Biologienhetens organisationsoch verksamhetsprojekt (BOV)
BOV-projektet löpte på under hela 2009 i
olika delprojekt. Ett delprojekt om Grova
brott har med en ny modell beskrivit handläggningsprocessen för ett antal ärenden av
olika typer och gjort en pro­cesskarta över
nuvarande handläggning av grova brott. Vi­
dare har bedömts hur personalen interagerar
inom Grova brott och med uppdragsgivare.
Flaskhalsar i verk­samheten har identifierats
och be­dömts. Ett delprojekt om DNA-registerverksamheten har under året kartlagt
nuvarande verksamhet, vad som fungerar
bra, vad som behöver förändras och lärdomar för framtiden. En del av de förändringar
som har föreslagits har redan införts under
projektets gång. Ett delprojekt om organisation och roller på Biologienheten har under
året arbetat med Polisens värdegrund och
vilken betydelse värdeorden ”Engagerade,
”Effektiva” och ”Tillgängliga” har för enheten.
Projektet har också sammanställt en kartläggning av enhetens samtliga funktioner och
roller. Under 2010 fortsätter BOV-projektet i
form av praktiska delprojekt för att utveckla
handläggningen i Grova brott. Det görs med
tester av nya arbetssätt, där erfarenheterna
från tidigare projektdelar tas tillvara.
Samarbete med Nationellt
Centrum för Kvinnofrid (NCK) i
Uppsala
Samarbetet som påbörjades hösten 2008 har
fortsatt under hela 2009 med utbildningsinsatser och seminarier på de fem pilotorterna
Karlstad, Kalmar, Skövde, Umeå och Uppsala.
Arbetet på pilotorterna har under hösten
utvärderats och ”Provtagningssats efter
sexualbrott” har uppdaterats och omarbetats
för att ligga i linje med Nationellt Centrum för
Kvinnofrids (NCK) rikstäckande handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Resultaten presenterades vid
Medicinska Riksstämman i november 2009.
2
