Kriminalteknik 1 2011
För att lägga in en DNA-profil i SKL:s
eliminationsdatabas får den person som
arbetar på eller besöker Biologienheten
på SKL topsa sig själv. Efter sedvanlig
DNA-analys läggs den erhållna DNAprofilen in i eliminationsdatabasen. De
poliser som vill ingå i eliminationsdatabasen kan vända sig till Christina
Widén för mer information.
Bilden visar hur en DNA-profil ser ut.
En DNA-profil består av 10 stycken undersökta markörer. Varje markör erhåller ett siffervärde vid DNA-analys som
är baserad på den undersökta DNAmarkörens längd.
I varje cell finns en dubbel uppsättning
kromosomer och en markörs längd analyseras och anges för båda uppsättningarna. En analyserad markör får alltså
två värden som antingen kan överensstämma eller vara olika.
För närvarande analyseras 10 olika
markörer på SKL men under våren
kommer ett byte av analyskit ske och då
kommer 15 markörer undersökas.
DNA Eliminationsdatabas
För att öka kvalitén på vårt DNAspårregister söks sedan september 2010
alla DNA-spår som ska registreras i
DNA-spårregistret mot en eliminationsdatabas. Genom att göra det kan
kontaminationer upptäckas. En önskad utveckling är att alla DNA-spår,
inte bara de som registreras i DNAspårregistret, rutinmässigt ska sökas
mot eliminationsdatabasen. Det för att
förhindra att SKL i sina utlåtande svarar
ut felaktiga uteslutningar eller felaktiga
överensstämmelser.
8
I september 2010 erhölls en träff
mellan en person i eliminationsdatabasen och ett spår i DNA-spårregistret.
DNA-profilen från spåret gallrades från
spårregistret sedan en utredning enligt
fastställda rutiner på SKL kunde visa att
DNA-profilen kom från en medarbetare
på SKL:s labb, som oavsiktligt kontaminerat brottplatsspåret.
Att kunna hitta oavsiktligt kontaminerade brottsplatsspår är anledningen
till att en eliminationsdatabas har skapats. Sökningar mot databasen medför
att kvalitén på DNA-spårregistret ökar
och att risken att redovisa felaktiga träffar till polisen minskar. Dessa felaktiga
träffar uppstår när en person kontaminerar flera brottsplatsspår, som sedan registreras i DNA-spårregistret. Det hände
bland annat i Tyskland häromåret då
DNA-spår från en misstänkt seriebrottsling senare visade sig komma från en
topstillverkare. Topstillverkarens DNA
hade kontaminerat de tops som polisen
använde för att säkra de brottsplatsspår
som senare registrerades i Tysklands
Kriminalteknik 1 2011
Foto: Marcus Andrae
Under 2010 har Christina Widén tillsammans med kollegor arbetat med att skapa en
eliminationsdatabas där DNA-profiler från personer som arbetar på eller besöker
Biologienheten på SKL ingår.
DNA-spårregister. Dessa felaktiga träffar försvårade polisens utredningar.
kommer att analyseras så snart det nya
DNA-kitet tagits i bruk under våren.
SKL:s ambition är att DNA-profiler
från alla sina medarbetare ska ingå i
eliminationsdatabasen. Även personer
som mer eller mindre tillfälligt vistas
i Biologienhetens lokaler, exempelvis
hantverkare, provtas rutinmässigt. Det
är också möjligt för andra som kommer
i kontakt med brottsplatsspår att provta
sig för att ingå i eliminationsdatabasen.
Innan jämförelseprover från spårsäkrande poliser söks mot DNA-spårregistret
behöver gemensamma rutiner utarbetas
för hur polismyndigheterna ska hantera
eventuella träffar mellan ett spår i DNAspårregistret och en DNA-profil från en
polis i eliminationsdatabasen.
Det är glädjande att det finns ett
stort intresse bland spårsäkrande poliser
att ingå i databasen. Två tekniska rotlar
har redan på eget initiativ inkommit
till SKL med jämförelseprover från
spårsäkrande poliser och rutiner för att
ta hand om dessa jämförelseprover håller på att utarbetas på SKL. Proverna
Christina Widén
DNA-registeransvarig
Biologienheten, SKL
Faktaruta
• I eliminationsdatabasen ingår cirka
400 DNA-profiler från personer
som arbetar på eller besöker biolo gienheten på SKL.
• Under 2010 registrerades 5 380
spår i spårregistret vilket är om kring 22 per arbetsdag.
• Vid träff mot person gallras nor malt ett spår.
• 54 procent av de spår som registre rades i DNA-spårregistret under
2010 träffade vid en första sökning
i DNA-registren mot en person eller
ett annat spår.
• Den sista december 2010 fanns
totalt 21 416 spår registrerade i DNA-spårregistret.
9
