2009-01-16
Information om det ekonomiska läget i kommuner och
landsting
Det ekonomiska läget i kommuner och landsting debatteras flitigt just nu. SKL har
krävt 3 miljarder kronor i ökade statsbidrag för 2009 och ytterligare 5 miljarder
för 2010. Regeringen svarar med att kommuner och landsting redan fått stora
resurstillskott. Olika siffror florerar. I partiledardebatten nyligen hänvisade
statsministern till 9 miljarder extra för år 2009. Kommunministern har sagt att
sektorn får 34 nya miljarder 2009-2011. SKL menar att det handlar om 4 miljarder
nya kronor i generella tillskott (plus riktade satsningar) för 2009.
Orsaken till de olika siffrorna är att:
Regeringen räknar in kommunernas tillskott genom den kommunala
fastighetsavgiften på 1,7 mdr, som beror på en ny småhustaxering. Detta har
inte något med statsbudgeten att göra. Ökningen är sedan länge känd av
kommunerna och har funnit med i tidigare budgetunderlag.
Regeringen räknar in förlängningen av sjukskrivningsmiljarden som tillfaller
landstingen. Att gamla pengar fortsätter att betalas ut är inte samma sak som
ökade resurser.
Regeringen räknar med riktade statsbidrag, som också medför nya utgifter, bl
a psykiatrisatsningen och den nya vårdgarantimiljarden. Dessa tillskott kan
inte användas för att täppa igen hål i budgeten som uppstått p g a
nedjusterade skatteprognoser.
Regeringen räknar med att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar
minskar kommunernas och landstingens kostnader med 3 miljarder kronor
2009. Den sänkningen som beslutades i samband med budgetpropositionen
innebär, enligt SKL:s beräkningar, sänkta kostnader med drygt 1 miljard
kronor. Skillnaden beror sannolikt bl a på att regeringen räknar in effekten av
den allra första sänkningen för ungdomar som genomfördes redan 2007.
Siffran 34 miljarder 2009-2011 bygger dessutom på att regeringen räknar hem
de ”nya” pengarna flera gånger. Den sänkta arbetsgivareavgiften (som innebär
en kostnadssänkning med 3 miljarder kr per år) blir plötsligt 9 ”nya” miljarder
på tre år (trots att tillskottet de facto bara sker en gång, nämligen det första
året).
Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
[email protected], www.skl.se
1 (2)
2009-01-16
Situationen är allvarlig:
Hälften av landstingen och ca en femtedel av kommunerna bedöms redan i år
att gå med underskott.
Sedan i maj har lägre skatteinkomster, sämre kapitalavkastning, stigande
låneräntor och ökade kostnader för försörjningsstöd försämrat
förutsättningarna för de kommande åren. För 2010 försämras läget med ca 2530 miljarder kronor. Om man räknar in den positiva effekten av lägre inflation
och löneökningar samt de extra 4 miljarderna i sänkta arbetsgivaravgifter, har
de ekonomiska förutsättningarna försämrats med drygt 10 miljarder kronor
2010.
Genom mer pengar till kommunsektorn kan regeringen – förutom att bidra till
att säkerställa kvaliteten – också bidra till att stabilisera den svenska
arbetsmarknaden. Att ytterligare spä på arbetslösheten genom att låta
kommuner och landsting minska sin personal är inte rimligt. Dessutom är
kostnaden för varje jobb som skapas låg jämfört med andra tänkbara
stimulansåtgärder.
Kostnaderna för välfärdtjänsterna ökar konstant:
SKL har i rapporten Välfärdsmysteriet nyligen visat att utgifterna för
välfärdstjänsterna ökat med 50 procent under perioden 1980-2005.
Merparten av ökningen ägde rum under 1980-talet. Sedan dess har kraven på
verksamheten växt i snabb takt, samtidigt som sektorn haft svårt att
tillmötesgå de ökade förväntningarna. (Fler barn i förskolan, utbyggd
gymnasieskola, fler äldre samt en kraftigt kostnadsdrivande LSS-reform,
snabb medicinteknisk utveckling m.m.).
2 (2)
