Norge - Jordbruksverket

Norge
Stor marknad bakom tulltopparna
• Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror
och livsmedel utanför EU
• Exportutvecklingen för bearbetade jordbruksvaror har varit
förhållandevis gynnsam men högt tullskydd hämmar handels­
utvecklingen för övriga jordbruksvaror, däribland mejeri- och
köttprodukter
• Det finns en obalans i EES-avtalet då sänkta tullar för
norsk fiskexport inte svarats upp av motsvarande norska
liberaliseringar för import av jordbruksvaror från Sverige och EU
Rapport 2011:10
Norge
Stor marknad bakom tulltopparna
Utredningsenheten
2011- 03- 18
Referenspersoner
Arne Karlsson
Håkan Loxbo
3
Innehåll
1! Inledning ............................................................................................................................. 5!
1.1! Bakgrund....................................................................................................................... 5!
1.1.1! Politiska situationen i Norge .................................................................................. 5!
1.1.2! EES-avtalet............................................................................................................. 6!
1.1.3! Handelsutveckling.................................................................................................. 6!
1.1.4! Marknadstillträdesstrategin.................................................................................. 10!
1.1.5! Aktuellt förhandlingsläge..................................................................................... 10!
1.1.6! Frågor i en omförhandling av protokoll 3............................................................ 11!
2! Sammanfattning ............................................................................................................... 14!
3! Handelsavtal med Norge ................................................................................................. 17!
3.1! Historik........................................................................................................................ 17!
3.1.1! Historikens betydelse för läget idag..................................................................... 19!
3.2! Jordbruksvaror ............................................................................................................ 19!
3.2.1! Inledning .............................................................................................................. 19!
3.2.2! Artikel 19 – aktuella avtalstexter ......................................................................... 20!
3.2.3! Jordbruksavtalet EU–Norge................................................................................. 20!
3.2.4! Norska tullkvoter.................................................................................................. 21!
3.2.5! EUs tullkvoter och tullförmåner för import från Norge....................................... 23!
3.2.6! Norska önskemål och ståndpunkter ..................................................................... 24!
3.2.7! Svenska önskemål och ståndpunkter.................................................................... 25!
3.3! Bearbetade produkter – Protokoll 3 ............................................................................ 27!
3.3.1! Historik................................................................................................................. 27!
3.3.2! EES-förhandlingar om Protokoll 3 ...................................................................... 27!
3.3.3! Handelstvist mellan EU och Norge 1995/96........................................................ 28!
3.3.4! Försenad implementering av protokoll 3 ............................................................. 29!
3.3.5! Protokoll 3 – aktuella avtalstexter........................................................................ 30!
3.3.6! Vad står det i Protokoll 3?.................................................................................... 30!
3.3.7! Allmänt om Protokoll 3........................................................................................ 32!
3.3.8! EUs importordning – Bilaga I till tabell I ............................................................ 32!
3.3.9! EUs och Norges/Islands importordningar – Tabell II.......................................... 34!
3.3.10! Norges importordning – Bilaga III till tabell I................................................... 34!
3.3.11! Protokoll 4. Ursprungsregler för handeln med bearbetade jordbruksvaror ..... 37!
3.3.12! Norska ståndpunkter .......................................................................................... 38!
1
3.3.13! Norsk information om matristillämpning .......................................................... 38!
3.3.14! Preferensmarginaler i Protokoll 3 för EU och för Norge................................... 38!
3.3.15! Omprövning av politiken för norsk RÅK-industri?........................................... 40!
3.4! Fiskfrågor .................................................................................................................... 40!
3.4.1! Inledning .............................................................................................................. 40!
3.4.2! Historik................................................................................................................. 41!
3.4.3! Protokoll 9............................................................................................................ 42!
3.4.4! Fiskekvoter........................................................................................................... 42!
3.4.5! Andra maritima samarbetsfrågor ......................................................................... 42!
3.4.6! WTO-aspekter...................................................................................................... 43!
3.4.7! Handel med fisk och norsk reexport .................................................................... 43!
4! WTO-relaterade frågor ................................................................................................... 44!
4.1! Historik........................................................................................................................ 44!
4.2! Inomkvotstullar ........................................................................................................... 44!
4.3! Dubbla tullbindningar ................................................................................................. 45!
4.4! Tullkvotsexpansion ..................................................................................................... 45!
4.5! Tullförenklingar av matrisen mm ............................................................................... 45!
4.6! Prisrabatter .................................................................................................................. 47!
4.6.1! Inledning .............................................................................................................. 47!
4.6.2! Olika vägar för att undvika spridning av systemet med prisrabatter ................... 48!
4.6.3! Lösningar inom ramen för WTO ......................................................................... 48!
4.6.4! Bakgrund om prisrabatter i EES-avtalet och Protokoll 3..................................... 50!
4.6.5! Lösningar inom ramen för EES-avtalet och Protokoll 3...................................... 51!
4.6.6! Problemet gäller inte bara prisrabatterna ............................................................. 52!
4.6.7! Kombinerade lösningar WTO (multilateralt) / EES-avtalet (bilateralt)............... 52!
4.6.8! Preferenserosion p.g.a. WTO............................................................................... 52!
4.6.9! Auktionering ........................................................................................................ 53!
5! Gränshandel ..................................................................................................................... 55!
5.1! Gränshandeln med livsmedel ...................................................................................... 55!
5.2! Gränshandeln för olika varugrupper ........................................................................... 56!
5.2.1! Kött....................................................................................................................... 56!
5.2.2! Mejeriprodukter ................................................................................................... 57!
5.2.3! Frukt och grönsaker ............................................................................................. 57!
5.2.4! Läsk och andra drycker ........................................................................................ 58!
5.2.5! Godis .................................................................................................................... 58!
2
5.2.6! Övriga livsmedel .................................................................................................. 59!
5.3! Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? ........................................................ 60!
6! Passiv förädling ................................................................................................................ 61!
6.1 Bakgrund........................................................................................................................ 61!
6.1.1! Förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands 2005.................... 61!
6.1.2! Förslag våren 2006 om förändring av Norges tillämpning av bearbetning
utomlands ............................................................................................................. 62!
6.1.3! Norges nya system för passiv förädling............................................................... 63!
7! Avtalen med Schweiz och Island..................................................................................... 65!
7.1! Schweiz. Nytt avtal om bearbetade produkter 2005 – protokoll 2............................. 65!
7.2! Jordbruksavtalet EU–Schweiz .................................................................................... 65!
7.3! Jordbrukshandelsavtalet EU–Island 2007................................................................... 66!
8! Statistik över handel, produktion och konsumtion....................................................... 68!
9! Bilagor ............................................................................................................................... 75!
9.1! Bilaga 1 Kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge ........................................ 75!
9.2! Bilaga 2 Producentpriser 1995–2007 för ett urval råvaror föremål för
prisutjämning samt förekomst av prisrabatter i Norge, !/kg. ..................................... 77!
9.3! Bilaga 3 Utvärdering av Protokoll 3 – överenskommelsen 2004 .............................. 78!
9.4! Bilaga 4 Tullkvoter vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska
unionen........................................................................................................................ 85!
9.5! Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av produkter med ursprung i
Europeiska unionen..................................................................................................... 88!
9.6! Bilaga 6 Tullfritt tillträde vid import till Norge av produkter med ursprung i
Europeiska unionen..................................................................................................... 89!
9.7! Bilaga 7 Tullfritt tillträde vid import till Europeiska unionen av produkter med
ursprung i Norge ......................................................................................................... 98!
9.8! Bilaga 8 Tullkvoter vid import till Europeiska unionen av produkter med
ursprung i Norge ....................................................................................................... 113!
3
1 Inledning
Denna rapport dokumenterar och analyserar villkoren för livsmedelshandel EU–Norge enligt
EES-avtalet. Sedan avtalet ingicks har Norge utvecklats till att bli Sveriges viktigaste
exportmarknad för jordbruksvaror och bearbetade produkter utanför EU. Det mesta tyder på
att EES-avtalet fortsatt kommer att reglera handelsvillkoren under överskådlig tid. Inför
fortsatta förhandlingar finns det behov av att gå igenom och förklara avtalsvillkoren
tillsammans med förhandlingshistoriken.
Norges stora betydelse som marknad för svenska jordbruksvaror och livsmedel gör att det
finns åtskilliga skäl att nära följa utvecklingen och de villkor som handeln måste rätta sig
efter. Med denna rapport har vi i försökt tillfredsställa detta behov. Eftersom förhandlingsbilden ur svenskt perspektiv präglas av offensiva exportintressen, har redovisningen främst
inriktats på exportsidan. Rapportens målgrupper är bland annat berörda personer i svensk
förvaltning eller i branschorganisationer och företag med intresse för dessa handelsfrågor.
1.1 Bakgrund
Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU.
Trots högt tullskydd har exportutvecklingen varit relativt gynnsam. Många svenska
livsmedelsföretag har lyckats etablera en varaktig och växande export till den norska
marknaden. Norge är genom EES-avtalet integrerat i EUs inre marknad. Den fria rörligheten
gäller dock inte för jordbruks- och fiskesektorn. Inom ramen för EES-avtalet bestäms
handelsvillkoren på jordbruksområdet av två särskilda avtalskonstruktioner, Artikel 19 och
Protokoll 3. Denna rapport syftar till att redovisa de hittills ingångna handelsavtalen samt att
ge en bild av förhandlingshistoriken liksom ståndpunkter hos förhandlingsparter och enskilda
MS i EU. Vidare redovisas de senaste genomförda handelsavtalen och deras utfall för
handelsutvecklingen. I anslutning till genomgången görs också vissa kopplingar till WTOregelverket och till tulltekniska förhållanden.
1.1.1 Politiska situationen i Norge
Stödnivån i norskt jordbruk är bland de högsta i hela världen. Reformambitionerna är måttliga
i jämförelse med andra OECD-länder. Norge håller fast vid en traditionell jordbrukspolitik
baserad främst på marknadsprisstöd och höga tullar. Regionalpolitiska aspekter väger tungt
vid utformningen av jordbrukspolitiken. Enligt stortingsvalet hösten 2009 styrs Norge av en
röd-grön koalitionsregering bestående av Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstreparti och
Senterpartiet. Senterpartiet kommer också under innevarande mandatperiod att inneha
ministerposten och leda Landbruks- och Matdepartementet. Regeringsdeklarationen signalerar
inga större ändringar i de norska positionerna vad gäller EES- och WTO-förhandlingar. Bland
annat sägs i deklarationen att ”Eventuell videreutvikling av våre avtaler med EU må utformes
på en gjensidig fordelaktig basis innenfor partenes respektive landbrukspolitikk”. I klarspråk
innebär detta att Norge fortsatt kommer att avvisa önskemål om sänkt tullskydd i de fall
marknadsöppningar inte kan motiveras av egenintresse. Norge har få offensiva exportintressen på jordbrukssidan vilket fördröjer processen och försvårar förhandlingarna. Flera
stortingsledamöter liksom enskilda politiska partier önskar se en reformering av norsk
jordbrukspolitik, i huvudsak enligt EU-modell. Det är dock mindre troligt att den nuvarande
röd-gröna regeringen kan enas kring en sådan reform.
5
1.1.2 EES-avtalet
Norge är mycket väl integrerat i EU-samarbetet och då i särskilt hög grad genom EES-avtalet.
Detta avtal utvidgar den inre marknaden (med undantag för jordbruk och fiske) till att också
innefatta Norge, Island och Liechtenstein. I praktiken innebär detta fri rörlighet över
gränserna för varor, tjänster, kapital och människor. Genom EES-avtalet deltar Norge även,
dock utan medbestämmanderätt, i en rad samarbetsprogram inom EU, till exempel inom
områdena industri, miljö, utbildning och forskning. Avtalet är dynamiskt i den meningen att
alla EU-direktiv som är EES-relevanta löpande ska antas av ländernas parlament. En särskild
EFTA-myndighet, ESA (Efta Surveillance Athority) granskar att EU-direktiv implementeras
och tillämpas korrekt av Norge, Island och Liechtenstein. För närvarande har dessa länder
antagit ca 70 procent av EUs gemensamma lagstiftning. Vid sidan av EES-avtalet deltar
Norge också i Schengensamarbetet liksom i EUs gemensamma säkerhetspolitiska samarbete.
Trots att EU-samarbetet ger norska medborgare, företag och andra intressenter breda
kontaktytor med övriga Europa, finns en inhemsk opinion som är kritisk till avtalet och som
kräver att Norge ska använda sin vetorätt och rösta nej till nya EU-direktiv i kontroversiella
frågor.
Norge och Island har i avtalet förbehållit sig rätten att bedriva en nationell politik på
jordbruks- och fiskeområdena. I EES-avtalet förhandlades därför fram specifika överenskommelser för att reglera handel med jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksvaror och fisk.
EES-avtalet innebär en slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där Norges och
Islands intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs
som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen
har tillgodosetts någorlunda väl för bearbetade varor men mycket dåligt för jordbruksvarorna.
En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för
jordbruksvaror och bearbetade varor har hittills bedömts utgöra ett starka skäl för EU och
Sverige till att begära bättre handelsvillkor för jordbruksvaror och bearbetade varor.
Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet med artikel 19 för jordbruk, protokoll 3 för bearbetade
varor och protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTA-konventionen och olika
bilaterala avtal som tillkom på 1960- och 1970-talen. EES-avtalet har i princip samma
upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och bearbetade
varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. För fisk har samarbetet visserligen minskat
från fullständig frihandel inom EFTA till en mer begränsad form av frihandel i EES. EES ger
dock ett helt annat marknadstillträde till EU-marknaden än vad det gamla frihandelsavtalet
mellan EG och Norge medgav. Norge hade stor nytta av de liberala handelsvillkoren för
fiskvaror i EFTA, vilka successivt hade förhandlats fram och till slut utmynnat i fullständig
frihandel 1987. Detta bidrog till att fiskfrågorna fick en för Norge mycket gynnsam
behandling i EES-avtalet.
Mycket tyder på att EES-avtalet fortsatt kommer att bestämma villkoren för handel mellan
EU och Norge. Det är därför av stor betydelse för Sverige att gjorda åtganden uppfylls och att
överenskommelser inte urholkas från norsk sida. Det finns också ett starkt svenskt intresse att
gå vidare med handelsliberaliseringen.
1.1.3 Handelsutveckling
Norges största handelspartner är EU, varifrån 68 procent av jordbruksimporten har sitt
ursprung. Danmark och Sverige är de medlemsländer som dominerar handelsutbytet på
jordbruksområdet. Om även gränshandeln beaktas så är Sverige det dominerande ursprungslandet för norsk jordbruksimport. Sverige svarade 2009 för ca 30 procent av Norges totala
6
EU- import av bearbetade jordbruksvaror och för ca 10 procent av övrig jordbruksimport från
EU1.
18
16
Miljarder SEK
14
12
10
EU totalt
Sverige
8
6
4
2
0
Protokoll3
Övr. jbr.varor
Figur 1: Export till Norge 2009 från EU27 av bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3) och jordbruksvaror.
Fördelad på export från Sverige respektive EU totalt. Miljarder SEK
Sverige är den viktigaste exportmarknaden för norsk export av jordbruksvaror och bearbetade
jordbruksvaror – ca 30 procent av norsk export har Sverige som bestämmelseland.
Exportutvecklingen för produktgrupper som liberaliserats har varit gynnsam, medan
utvecklingen inom övriga sektorer hämmats av högt tullskydd. Som framgår närmare av figur
2 uppgick värdet av total svensk jordbruksexport till Norge 2009 till drygt 5 miljarder SEK.
Norge har utvecklats till att bli Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och
bearbetade jordbruksprodukter utanför EU. Sveriges export av jordbruksvaror till Norge har
enligt handelsstatistiken ökat i värde med i genomsnitt 17,5 procent/år under perioden 1995–
2009. Exportutvecklingen i relation till EU var för samma period ungefär densamma och
uppgick i genomsnitt till 15,8 procent/år. Jordbruksimporten från Norge ökade under samma
period med i snitt 7,9 procent/år. Handelsnettot uppgick 2009 till drygt 3 miljarder SEK.
Eftersom exportstatistiken även kan innehålla varusändningar med ursprung i andra EUländer finns en tendens till överskattning av exportsiffrorna i SCB’s handelsstatistik.
1
Källa: Statens landbruksforvaltning, Rapport 6/2010, ”Omverden til norsk landbruk og matindustri”, SCB
7
6000
Export
Miljoner SEK
5000
4000
3000
Import
2000
1000
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Figur 2: Handel med jordbruksvaror och bearbetade jordbruksvaror, totalt mellan Sverige och Norge 1995–
2009, Miljoner SEK (exkl. gränshandel). Inkluderar tulltariffens kapitel 1–24, 3302, 3501–3505, ur 2905, 3809
och 3824 med undantag för positionerna 1504, 1603–1605. Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning.
8
Som framgår av figur 3 har värdet av Sveriges jordbruksexport till Norge utvecklats i ungefär
samma takt som till EU-marknaden. I absoluta och relativa tal svarar exporten till Danmark
för den starkaste utvecklingen 1995–2009. Exportutvecklingen på USA-marknaden bröts
2004 och har därefter stagnerat. Exporten till Finland är fortsatt betydande men har sedan
2002 överträffats av exportutvecklingen till Norge.
500
450
400
Index 1995=100
350
Norge
300
Danmark
250
Finland
USA
200
EU-totalt
150
100
50
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Figur 3: Export av jordbruksvaror (uttryckt i värdetermer) till Norge och större exportmarknader, indexerad
utveckling 1995–2009. Index 1995=100. Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
Som framgår av figur 4 domineras exporten av jordbruksvaror till Norge av bearbetade
jordbruksvaror, s.k. protokoll 3-produkter. Det är också denna varugrupp som svarat för större
delen av exportökningen sedan 1995, vilket framgår närmare av figur 3. Exporten av s.k.
protokoll 3-varor uppgick 2009 till ett värde av 3,3 miljarder SEK, dvs 2/3-delar av total
jordbruksexport. Exporten kännetecknas av ett brett produktomfång och inkluderar även
tullfria protokoll 3-varor (t.ex. kaffe, te, kakaoprodukter m.m.). Bland de tullbelagda protokoll
3-varorna återfinns bland annat produktgrupper som bröd och bakverk, choklad,
sockerkonfektyr, soppor, såser, glass och margariner.
6000
Total jordbruksexport
Miljoner SEK
5000
4000
Jordbruksvaror
3000
2000
Protokoll 3-varor tullbelagda
1000
Protokoll 3-varor tullfria
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004 2005
2006
2007
2008
2009
Figur 4: Total jordbruksexport till Norge 1995–2009, fördelad på olika avtalsområden. Källa: SCB,
Jordbruksverkets bearbetning.
9
Handelsliberaliseringarna på jordbruksområdet har främst berört förädlade livsmedel och i
mindre grad övriga jordbruksvaror. Detta återspeglas i relativt höga enhetsvärden för exporten
under de senaste 15 åren. Enhetsvärden för export till Norge är som redovisas i figur 5 relativt
konstanta under perioden medan motsvarande för jordbruksimport från Norge visar på en
positiv trend, speciellt under senaste 5-årsperiod.
16
Enhetsvärde SEK/kg
14
Export
12
10
8
Import
6
4
2
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Figur 5: Enhetsvärde (SEK/kg) för export och import i handeln med jordbruksvaror Sverige–Norge, 1995–2009.
Löpande priser.
Det kan också vara värt att notera att enhetsvärden i Norgehandeln är högre än motsvarande
för Sveriges totala jordbruksexport. Ett genomsnitt 1995–2009 för exporten till exempelvis
Danmark visar på ett enhetsvärde på ca 7 SEK/kg, medan motsvarande i Norgehandeln låg på
ca 11,50 SEK/kg. Förklaringen till denna skillnad är sannolikt att exporten till Norge avser en
högre andel förädlade jordbruksvaror än jordbruksexporten till Danmark.
1.1.4 Marknadstillträdesstrategin
Som ett led i arbetet för ”Global Europe” lade kommissionen i april 2007 fast en marknadstillträdesstrategi. Arbetet inriktas på bevakning av att tredjeland uppfyller gällande avtal och
överenskommelser. Medlemsländer och EU-delegationer uppmanades att rapportera till
kommissionen om konkreta fall av handelsproblem. Delegationen i Oslo har efter beredning i
en särskild ”Market Access Group” redovisat problem med bland annat utestående protokoll
3-förhandlingar EU–Norge. Kommissionen har sedermera tagit upp protokoll 3-frågan i
kommissionens genomgång liksom tullklassificeringsfrågor rörande EUs export till Norge.
1.1.5 Aktuellt förhandlingsläge
Förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal EU–Norge återupptogs under början av 2008 enligt
artikel 19, EES. Förhandlingarna avslutades i början av 2010. Enligt avtalstexten i EES ska
nya förhandlingar komma till stånd inom två år.
Handelsvillkoren för bearbetade varor (protokoll 3) lades fast i ett avtal 2004 och baseras på
historiska och relativt föråldrade marknads- och prisförhållanden. Protokollets varuomfattning
fastställdes i EES-förhandlingar 1991 och kan därför vara i behov av en anpassning till dagens
förutsättningar. Nya förhandlingar om protokollets varuomfattning skulle till exempel behöva
beakta produktutvecklingen i livsmedelsindustrin, nya konsumtionsvanor, handelsutveckling
och senare års politiska reformer. Tullsatserna baseras i hög grad på förhandlingsresultat från
mitten av 1990-talet och då aktuella prisförhållanden. En översyn av protokollets olika
parametrar är därför motiverad. Kommissionen har vid flera tillfällen under senare år krävt
nya förhandlingar om villkoren för bearbetade jordbruksvaror enligt protokoll 3, EES. Norge
10
har tillbakavisat dessa krav med hänvisning till pågående WTO-förhandlingar, personalbrist
samt genom att åberopa en avvikande tolkning av avtalets uppföljningsklausul. Sverige har
dock en möjlighet, liksom under tidigare förhandlingar, att bidra med tekniskt förhandlingsunderlag.
Ett grundläggande problem i sammanhanget är att Norge inte godkänt den ursprungliga
protokoll 3-uppgörelsen i EES och att teknik för uppföljning och anpassning av avtalsvillkoren därför är oklara på flera punkter. Den dynamik som i övrigt kännetecknar EESavtalet har man från norsk sida önskat undvika i protokoll 3-sammanhanget. I december 2008
medgav dock den norske jordbruksministern att marknadsförhållandena skiftar och att det
därför kan vara motiverat med anpassningar. Kommissionen konstaterade vid samma tid att
”the current regime based on prices of agricultural raw materials can be obsolete – therefore a
review will be beneficial to operators on both sides”. Vid sitt besök i Oslo under april 2009
underströk dåvarande kommissionär Verheugen att han önskade se en fortsatt liberalisering av
protokoll 3 och handelsvillkoren för bearbetade jordbruksvaror. Kommissionen har påbörjat
ett analysarbete inför en eventuell ny förhandling. I EES-rådet har Norge under 2009 och
2010 uppmanats att medverka i en omförhandling av protokoll 3.
I den slutliga protokoll 3-texten 2004 utelämnades explicita texter om hur kommande
översyner skall ske. I texten ställs inte några krav på prisnotifikationer, dvs ömsesidiga
rapporteringar om prisutveckling inhemskt eller på världsmarknad. Dessa frågor förbisågs i
granskningen av avtalsförslaget2. Avsaknaden i protokoll 3 av sådana texter har emellertid
inte hindrat kommissionen från att begära nya förhandlingar. När kommissionär Verheugen
(DG Entr) i april 2009 tog upp frågan med Norge, åberopade han EES-avtalets övergripande
ansats om en gemensam inre marknad. Förutom kommissionär Verheugen har även de
tidigare kommissionärerna Mandelson (DG Trade), Fischer-Boel (DG Agri) samt
kommissionens ordförande manat Norge till nya handelsförhandlingar.
1.1.6 Frågor i en omförhandling av protokoll 3
En omförhandling av protokollet riskerar att bli omfattande med hänsyn till avtalets
komplexitet och dess stora varuomfång.
Handelsvillkoren bestäms i huvudsak av följande parametrar i avtalet:
2
Se SJV’ yttrande 2004-07-15, diarienr 44-4733/04
11
1.1.6.1 Färdigvaruomfattning
Ett flertal produktgrupper är tänkbara kandidater vid en omförhandling av protokollets
varuomfattning. Urval och prioriteringar behöver diskuteras med branschföreträdare och
stämmas av med andra medlemsländer. Tänkbara produktgrupper som kan aktualiseras är
t.ex. tullpositioner ur HS 0403, 1601–1602, 2004–2005, 2009 och 2309.
Erfarenheterna av varuutvidgningen 2004 är hittills goda. Ett antal produktgrupper lyftes då in
i protokoll 3 vilket innebar betydligt lägre tullskydd och därmed förbättrat marknadstillträde.
En försiktig beräkning tyder på att exportvärdet för berörda produkter därmed mer än
fördubblades inom en 4-årsperiod.
1.1.6.2 Tullnivåerna
Tullarnas jordbrukskomponent bestäms enligt protokoll 3 av följande parametrar:
Råvaruomfattning:
De jordbruksråvaror som omfattas av systemet kan behöva ses över och reduceras med
hänsyn till förändrade marknads- och politikförhållanden. Avgörande kan bland annat vara
om råvaruförsörjning huvudsakligen sker genom import eller från inhemsk produktion.
Utestående frågor finns bland annat beträffande Norges prisutjämning för jordgubbar, hallon,
svarta vinbär, vete, ost och köttvaror. Prisutveckling, urval och prioriteringar bör diskuteras
med branschföreträdare.
Standardrecept och omräkningstal
För produktgrupper med homogen råvarusammansättning (t.ex. pasta, knäckebröd) fastställs
tullnivån på basis av schablonmässiga standardrecept. Gällande standardrecept och
omräknings-/åtgångstal speglar förhållandena från mitten av 1990-talet och kan därför behöva
ses över i ljuset av ändrade produktionsmetoder m.m. En sådan översyn förutsätter samarbete
med branschföreträdare.
Matriskonstruktion
För sammansatta produkter baseras tullberäkningen även på en s.k. matris. Den norska
matrisen utformades under mitten av 1990-talet och behöver därför ses över i syfte att
liberalisera handeln. Vidare har i WTO-förhandlingarna aktualiserats frågor om
tullförenklingar och i detta sammanhang är såväl Norges som EUs matriskonstruktioner
aktuella för genomgripande förenklingsinsatser (se närmare redovisning under avsnitt 4.5).
Utöver tullarnas jordbrukskomponent tillämpar Norge för vissa produkter även en industritull,
oftast uttryckt som en värdetull. Återstående industritullar bör avvecklas vid en omförhandling av protokollet.
12
Prisskillnader mellan inhemsk marknad och världsmarknad
Avtalet vilar fortfarande på prisdata från 1990-talet och kommissionen behöver
uppmärksammas på behovet av prisnotifikationer mellan parterna. Från norsk sida hävdas att
prisgapet ökat mellan norsk marknad och världsmarknad. Indikationer tyder dock på att
prisskillnaderna sedan 1995 sannolikt har reducerats i flera fall. Bilaga 2 redovisar prisdata3
från OECD’s PSE-databas för perioden 1995–2007. Materialet indikerar att prisskillnaderna
mellan norsk marknad och världsmarknad under perioden har minskat för flera av de
jordbruksråvaror som väger tyngst i det norska prisutjämningssystemet (mjölkvaror, griskött,
kyckling, äggvaror, spannmål). Marginellt ökande prisgap kan noteras för nötkött och fårkött.
I en förhandling behöver prisdata verifieras, i första hand via marknadskontakter.
Prisrabatter
Inför en förhandling kan interna budgetfinansierade stöd i form av s.k. prisrabatter behöva
beaktas i kombination med prisinformationen. Om produktionen skyddas av tullar som gör
det möjligt att upprätthålla högre inhemska priser för råvaror och för bearbetade varor kan på
goda grunder ifrågasättas varför man dessutom ger kompensation för dyrare inhemska
råvaror. Det betyder dubbla förmåner.
3
För perioden 1995-2007 har prisdata omräknats med genomsnittliga valutakurser och deflaterats med hjälp av
KPI.
13
2 Sammanfattning
2NorgeSammanfattning
är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU.
Exportutvecklingen har sedan 1995 varit i paritet med den generella utvecklingen för Sveriges
Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU.
livsmedelsexport till EU-marknaden. Exporten till Norge domineras av bearbetade produkter
Exportutvecklingen har sedan 1995 varit i paritet med den generella utvecklingen för Sveriges
medan jordbruksvaror som kött och mejerivaror exporteras i mycket liten omfattning.
livsmedelsexport till EU-marknaden. Exporten till Norge domineras av bearbetade produkter
Importen från Norge domineras av fiskvaror.
medan jordbruksvaror som kött och mejerivaror exporteras i mycket liten omfattning.
En viktig från
anledning
varför handelsströmmarna
ser ut på detta sätt är handelsvillkoren
Importen
Norgetill
domineras
av fiskvaror.
mellan Norge och EU. Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har totalt 5 nya handelsavtal
En viktig anledning till varför handelsströmmarna ser ut på detta sätt är handelsvillkoren
förhandlats mellan EU och Norge.
mellan Norge och EU. Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har totalt 5 nya handelsavtal
Avtalskonstruktionerna
i EES-avtalet
förhandlats
mellan EU och
Norge. för jordbruk, bearbetade varor och för fisk kan härledas
tillbaka till EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip
Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet för jordbruk, bearbetade varor och för fisk kan härledas
samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och
tillbaka till EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip
bearbetade varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. Norge hade stor nytta av de
samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och
liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilket bidrog till att fiskfrågorna fick en för
bearbetade varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. Norge hade stor nytta av de
Norge mycket gynnsam behandling i EES-avtalet.
liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilket bidrog till att fiskfrågorna fick en för
Före Sveriges
var exporten
till Norge av jordbruksvaror som kunde konkurrera
Norge
mycket EU-inträde
gynnsam behandling
i EES-avtalet.
med norsk produktion ytterst begränsad. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och
Före Sveriges EU-inträde var exporten till Norge av jordbruksvaror som kunde konkurrera
skyddades med kvantitativa importrestriktioner. De känsliga produktområdena då som nu för
med norsk produktion ytterst begränsad. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och
norsk del är bl.a. mejeri, kött, frukt och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt
skyddades med kvantitativa importrestriktioner. De känsliga produktområdena då som nu för
gentemot EU när det gäller eventuella försök att fortsätta att liberalisera handeln med
norsk del är bl.a. mejeri, kött, frukt och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt
jordbruksvaror. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men
gentemot EU när det gäller eventuella försök att fortsätta att liberalisera handeln med
kvoterna för vissa köttprodukter t.ex. köttbullar, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa
jordbruksvaror. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men
levande växter har också viss betydelse.
kvoterna för vissa köttprodukter t.ex. köttbullar, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa
Det är svårt
att har
komma
om ytterligare liberaliseringar för jordbruksvaror. De norska
levande
växter
ocksåöverens
viss betydelse.
önskemålen gäller oftast produkter som också produceras i Sverige och som således
Det är svårt att komma överens om ytterligare liberaliseringar för jordbruksvaror. De norska
konkurrerar med svensk produktion. De förmåner som Norge hittills fått har lett till export
önskemålen gäller oftast produkter som också produceras i Sverige och som således
som i stor utsträckning har dirigerats till den svenska marknaden.
konkurrerar med svensk produktion. De förmåner som Norge hittills fått har lett till export
EES-avtalet
är tänkt att har
medföra
ett slags
balans
mellan
parterna på livsmedelsområdet där
som
i stor utsträckning
dirigerats
till den
svenska
marknaden.
Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs
EES-avtalet är tänkt att medföra ett slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där
som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen
Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs
har tillgodosetts någorlunda väl för bearbetade varor men mycket dåligt för jordbruksvarorna.
som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen
Under
EES-avtalets
inledande
implementerades
enmen
effektiv
schemalagd
har
tillgodosetts
någorlunda
välårför
bearbetade varor
mycket
dåligt förhandelsjordbruksvarorna.
liberalisering på fiskområdet, till förmån för framförallt Norge. Under förhandlingarna fanns
Under EES-avtalets inledande år implementerades en effektiv schemalagd handelsambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna
liberalisering på fiskområdet, till förmån för framförallt Norge. Under förhandlingarna fanns
liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska
ambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna
enligt avtalet äga rum vartannat år, men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas
liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska
enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge
enligt avtalet äga rum vartannat år, men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas
att gå med på en liberalisering på jordbruksområdet.
enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge
En gå
gynnsam
förjordbruksområdet.
fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för
att
med påhandelsutveckling
en liberalisering på
jordbruksvaror och bearbetade varor är ett starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för
En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för
jordbruksvaror och bearbetade varor.
jordbruksvaror och bearbetade varor är ett starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för
Handelsutvecklingen
och handelsvillkoren
har som sagt varit mycket dåliga för
jordbruksvaror
och bearbetade
varor.
jordbruksvaror som Norge själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till
Handelsutvecklingen och handelsvillkoren har som sagt varit mycket dåliga för
jordbruksvaror som Norge själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till
14
14
Norge. Sverige har därför efterlyst öppningar även för varor som idag säljs i gränshandeln
som t.ex. kött- och olika mejerivaror. I den senaste jordbruksöverenskommelsen mellan EU
och Norge (2010) introduceras därför begränsade tullfria kvoter för bl.a. nöt-, gris-, och
kycklingkött.
Sverige och svenska företag föredrar generella tullösningar framför kvotlösningar. Villkoren
för jordbruksvaror med små kvoter, licenskostnader, auktionspriser och osäkerhet om
framtida kvotutrymme gör det svårt att kalkylera och satsa långsiktigt.
Det saknas inte kritik på norsk sida mot EUs villkor för bearbetade varor. De prisnoteringar
som EU använder kan kritiseras för att de inte återspeglar verkligheten. De reformer av CAP
som gjorts har inte lett till att tullarna reducerats i motsvarande grad. Överskydd påverkar
också tullarna på bearbetade varor till nackdel för Norge. Tekniska faktorer som omräkningstal och standardrecept ändras i verkligheten hela tiden men i obsoleta avtalsvillkor lever
gamla schablonmetoder kvar och skapar överskydd.
Norges intressen för bearbetade varor är överlag defensiva. EUs och Sveriges handelsöverskott på detta område är stort även om det finns produkter där norsk export lyckas relativt
bra. En skiljelinje går mellan produktgrupper som får prisrabatter i Norge och produkter som
inte får prisrabatter.
Den huvudsakliga formen av jordbruksstöd i Norge är fortfarande marknadsprisstöd med
hjälp av höga tullar. Man har bedömt att detta är den bästa vägen att uppnå de mål som finns
för jordbruket i Norge där inte minst de regionalpolitiska aspekterna väger tungt. Resultatet
har blivit höga priser och ingen nämnvärd import av varor som produceras i Norge.
När det gäller tillämpningen av prisrabatter i WTOs medlemsländer så handlar det i praktiken
väldigt mycket om Norge4. Det norska systemet är mycket utvecklat såväl vad gäller råvaruoch färdigvaruomfattning som vad gäller ekonomisk omfattning. Alltsedan 1995 har de
norska prisrabatterna kraftigt ökat parallellt med att exportbidragen har tvingats minska. De
handelseffekter som prisrabatterna medför är relativt stora på importsidan till nackdel för
import från Sverige och andra närliggande medlemsstater.
I framtiden när exportsubventionerna upphör5 och tullskydden minskar kan intresset för
prisrabatter och liknande stödsystem öka både för att bygga upp och stöda inhemsk
förädlingsindustri och för att satsa på och stöda export. Om WTO-regelverket inte ändras kan
intresset för prisrabattsliknande system öka i en situation med slopade exportstöd och sänkta
tullar. Om stora aktörer/länder som USA, Ryssland, Kina, Indien eller Brasilien i ett sådant
läge introducerar sådana stödsystem för sina förädlingsindustrier torde handelseffekterna
kunna bli avsevärt mer omfattande jämfört med dagens situation.
Den norska importordningen i EES-avtalet för bearbetade varor innehåller betydligt större
förmåner i relativa termer för import från EU än motsvarande EU-åtaganden för import från
Norge. Sannolikt skulle dock EUs preferensmarginaler komma att minska rejält vid ett WTOavtal. De tullförmåner som EU får idag ger ett relativt bättre marknadstillträde för import från
EU än för annan import. Dessa förmåner skulle elimineras eller kraftigt reduceras om de
föreslagna nya tullarna som ska gälla alla länder blir genomförda. Ett sådant utfall skulle
rubba balansen i EES-avtalet mellan de bearbetade varorna och fiskvarorna, som inte berörs
av WTO-förslaget.
4
Även EU tillämpar fortfarande prisrabatter men såväl- råvaru- som färdigvaruomfattning är relativt begränsad
och den ekonomiska betydelsen av EU-systemet är relativt liten. Den ekonomiska betydelsen av prisrabatterna i
EU-systemet har minskat sedan 1995. Enligt OECD finns liknande system också i Schweiz, Korea och Japan
5
År 2013 ska exportstöden vara eliminerade enligt det förslag till WTO-avtal som nu föreligger
15
Det norska auktionssystemet för importen av jordbruksvaror inom ramen för tullfria kvoter
innebär att värdet av tullförmånerna minskar avsevärt. Endast ett relativt litet antal norska
grossister kan bjuda på kvoterna och utnyttja licenserna om deras bud blir antagna. Exportföretagen i EU måste bygga upp affärsrelationer med dessa licensinnehavare som är
inkörsporten till den norska marknaden. Ofta förekommer ett stort mått av spekulation i
budgivningen och priserna har i vissa fall trissats upp mycket högt.
Avtalet från 2007 med Island är av principiellt intresse för kommande avtal med Norge,
eftersom det ger lägre tullar för EUs export av kött m.m., tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för flera jordbruksvaror samt frihandel i båda riktningar för ett antal
jordbruksvaror. Tullsänkningarna för kött tillkom på isländskt initiativ. Med tanke på
isländska konsumentintressen och höga isländska matpriser ville Island vid denna tid skapa
bättre handelsvillkor för importen av alla slag av kött från EU.
EUs avtal om bearbetade varor med Schweiz bygger på principen om nettokompensation. I
stället för att belägga hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris med en
tull vid import respektive betala ut ett bidrag vid export för hela skillnaden mellan inhemskt
pris och världsmarknadspris blir tullar respektive bidrag endast skillnaden mellan EUs och
Schweiz prisnivåer. Eftersom priserna oftast är högre i Schweiz (inte längre för socker, inte
heller för mjölk) har EU accepterat att det bara är Schweiz som får tillämpa tullar vid import
och bidrag vid export.
Det finns en rad komponenter i avtalet som innebär en liberalisering av handeln och dessutom
innebär förbättrad transparens, en enklare administration samt lägre budgetkostnader för båda
parter. Flera av de tullförmåner som Schweiz har öppnat för import från EU har getts utan
några kvantitetsbegränsningar. Förmånerna för ost är kanske de mest långtgående.
Förmånerna för viltkött och kycklingkött skulle likaså vara av stort intresse om de tillämpades
av Norge. Om motsvarande marknadsöppningar kunde skapas i Norgeavtalet som de relativt
omfattande marknadsöppningar som Schweiz har gjort för grönsaker, frukt och bär (inklusive
beredda produkter av grönsaker, frukt och bär) skulle naturligtvis något sådant vara av stort
intresse för Sverige och EU.
De främsta skälen till gränshandeln är höga norska skatter på tobak och alkohol samt stora
prisskillnader för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Förbättrade
kommunikationer (vägar, broar etc.) och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad gränshandel.
Även i framtiden kommer högre norska skatter på tobak och alkohol att fungera som
draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att
handla. Infrastrukturen runt omkring har också betydelse för utvecklingen.
En kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge om jordbruksvaror och bearbetade varor
redovisas i bilaga 1.
16
3 Handelsavtal med Norge
3.1 Historik
Jordbruksvarorna omfattades inte av frihandelsåtagandena i EFTA 1960. Detta innebar att
varken jordbruksstöd eller jordbrukstullar var reglerade i EFTA. De enda åtaganden som
gällde jordbruksvaror var de relativt allmänna skrivningar som fanns i artiklarna 21–26.
I EFTAs artikel 21.1 undantogs jordbruk från frihandeln
”med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda beträffande jordbruket, skola bestämmelserna i
alla föregående artiklar i denna konvention, med undantag av artiklarna 1 och 17 icke gälla för de
jordbruksvaror, som finnas angivna i den i bilaga D upptagna listan”.
För bearbetade jordbruksvaror som fanns med i del 1 och 2 av lista D stadgades att parterna
fick tillämpa prisutjämning vilket i praktiken innebar att även dessa varor fick en frihandelsliknande behandling.
Produkterna som fanns med i del 3 av lista D var dock jordbruksvaror som inte berördes av
EFTAs frihandelsregler. En motsvarande lista E fanns för fiskvaror. Till skillnad från lista D
var varor som fanns med på E-listan frihandelsvaror.
I EFTAs artikel 22.1 stadgas bl.a. att medlemsstaterna ska ta
”vederbörlig hänsyn till andra medlemsstaters intressen i fråga om export av jordbruksvaror och
skola beakta handelns traditionella inriktning”.
I 22.2 som bl.a.handlar om syftet med handeln med jordbruksvaror stadgas att
”..sammanslutningens syftemål skall vara att underlätta en utveckling av handeln som bereder
medlemsstater, vilkas ekonomi i stor utsträckning är beroende av export av jordbruksvaror, rimlig
reciprocitet”.
Nästan exakt samma formulering finns i artikel 27 som lägger fast syftet för handeln med fisk.
En del av EFTAs avtalskonstruktion var vidare att artikel 23 uppmanade parterna att ingå
bilaterala jordbruksavtal. Några konkreta resultat av detta blev det inte med Norge. Däremot
gjordes i början av EFTA-tiden överenskommelser mellan Sverige och EFTA-länderna
Schweiz, Portugal och Österrike. Även med Island fanns åtaganden som innebar tullfria
importkvoter för lammkött och ponnyhästar. Frågan om jordbruksavtal med Norge och
Finland var aktuell vid flera tillfällen men utan resultat fram till 1992, då ett relativt
omfattande jordbruksavtal ingicks med Finland.
Många av de komponenter som fanns i EFTA blev komponenter också i EES-avtalet. Artikel
19, protokoll 3, protokoll 9 och bilaterala jordbruksavtal i EES-avtalet är en utveckling av
EFTA-avtalet. Samma komponenter fanns i EFTA-ländernas bilaterala jordbruksavtal med
EG från 1972.
Bilaga D, del 3 innehöll alltså jordbruksvaror och det är dessa som i EES-avtalet omfattas av
artikel 19. I EES saknas dock en lista som anger vilka varor som omfattas av artikel 19. De
varor som omfattas av artikel 19 är i princip varor som inte omfattas av EES-avtalets olika
artiklar, huvudsakligen varor i kapitel 1–24 med undantag för varor som finns med i protokoll
3 (bearbetade varor) och protokoll 9 (fiskvaror).
Enligt artikel 19 skall parterna undersöka varje svårighet som kan uppstå i handeln med
jordbruksvaror och fortsätta sina ansträngningar att nå en gradvis liberalisering av handeln
med jordbrukprodukter. Parterna skall i detta syfte med tvåårsintervaller se över villkoren för
handeln med jordbruksprodukter. Därefter skall parterna i ljuset av dessa översyner och med
17
hänsyn till resultatet av de pågående förhandlingarna i GATT (Uruguayrundan) inom ramen
för EES-avtalet besluta om nedskärningar av alla slag av handelshinder inom
jordbrukssektorn. Liksom i EFTA är bilaterala jordbruksavtal metoden att ge varandra
handelsförmåner för jordbruksvaror6. Sedan EES-avtalet trädde ikraft har endast två
överenskommelser träffats mellan Norge och EU, enligt artikel 19 (2003 och 2010). I
förhandlingarna har EU-kommissionen haft svårt att uppnå resultat som motsvarar
handelsliberaliseringar i nivå med resultaten på fiskområdet. För bearbetade jordbruksvaror
har ett avtal slutits enligt protokoll 2 (1996) och två enligt protokoll 3 (2001 och 2004).
Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Norge och EG gjordes om till en del av EES-avtalet
1993. Bilaterala avtal eller unilaterala åtaganden i EFTA från Sverige, Finland och Österrike
om sänkta tullar och tullkvoter för import från Norge och norska åtaganden om import från
Sverige, Finland och Österrike fördes vidare till det bilaterala EES-jordbruksavtalet mellan
EU och Norge 1995. Flera av åtagandena i gällande jordbruksavtal med Norge beror på att
handelsförmåner sedan tiden före EU-inträdet har överförts till gällande avtal. Detta är bl.a.
fallet för import till Norge av hö. En del av den nuvarande ostkvoten beror på att den ostkvot
för import från Sverige som Norge tillämpade före EU-inträdet har inlemmats i den samlade
EU-kvoten.
Bakgrunden till hökvoten – från början 20 000 ton och 35 000 ton efter den senaste avtalsöversynen – var att Norge hade bundit tullfriheten för hö i GATT. Men i början av 1980-talet
skedde under några år en plötslig expansion av höimporten från Sverige vilket norrmännen
såg som ett problem såväl för den egna fodermarknaden som för animalieproduktionen. För
att lösa dessa problem införde Norge en tullkvot för hö. Kvotens storlek avgjordes av hur stor
importen varit i genomsnitt de tre senaste åren. Sverige begärde aldrig kompensation för den
brutna GATT-bindningen. Solidariteten inom EFTA och med ett nordiskt land gjorde att den
svenska regeringen avstod från att ta upp saken i GATT. Som en goodwillgest efter
överläggningar mellan bondeorganisationerna i Norge och Sverige gav Norge Sverige en
tullfri ostkvot på 60 ton för viss ost som ”kompletterade” den norska marknaden. Denna
ostkvot utökades under åren därefter till 120 ton. Ensidiga svenska tullsänkningar i EFTA för
import från Norge av margarin och mesost överfördes också till EU-avtalet med Norge i
samband med det svenska EU-inträdet. Margarinkvoten tillkom 1972 som en svensk
solidaritetsgest gentemot Norge som förlorade marknader när EFTA-länderna Danmark och
Storbritannien gick med i EG.
Den svensk-norska handeln med jordbruksvaror under EFTA-tiden var mycket begränsad.
Detta berodde då som nu på att Norge och Sverige har ungefär samma produktionsprofil
åtminstone för kött och mejeri. Frukt och grönt har dock varit viktigare och känsligare i Norge
pga. att dessa produkter ingick i den norska stödpolitiken för jordbruket medan trädgårdsnäringen i Sverige inte fick några stöd förutom ett visst tullskydd7. Norges tullar eller
kvantitativa importrestriktioner gjorde att det inte gick att exportera kött, mejerivaror, frukt
eller grönsaker till Norge annat än i bristsituationer, då det kunde hända att Norge tillfälligt
suspenderade sina tullar. Detta förekommer även idag. För jordbruksvaror som inte
tillverkades i Norge var tullarna ofta avskaffade eller låga och handel var möjlig. Detta är
fortfarande fallet. Större delen av den norska importen av jordbruksvaror utgörs av sådana
produkter.
6
Om inga förmåner ges för i ett frihandelsavtal t.ex. EES-avtalet riskerar avtalet att underkännas i GATT
(numera WTO) eftersom bilaterala frihandelsavtal är undantag från GATTs regler som kan godtas om
”substantially all trade” omfattas av avtalet. Det innebär att jordbruksvaror måste vara med.
7
För äpplen och päron fanns dock precis som i Norge ett system med kvantitativa importrestriktioner under den
svenska säsongen
18
Sverige anpassade sina tullar och jordbruksstöd till EU åren före EU-inträdet. Norge blev kvar
i sin tidigare högstödsprofil som innebär dels direkta prisstöd, dels marknadsprisstöd i form
av tullar och exportbidrag. Norge har hela tiden betalat stöd till samma sektorer som Sverige.
För Norges del ingick även frukt och grönt i jordbruksstöden (liksom i Finland). Norge hade
före WTO-avtalet 1995 kvantitativa importrestriktioner för centrala, känsliga jordbruksvaror
inklusive frukt och grönt som innebar att ingen import till Norge var möjlig. De kvantitativa
importrestriktionerna blev Norge tvunget att avskaffa i samband med tarifferingsåtagandena i
WTO. Resultatet blev att de norska importrestriktionerna ersattes av mycket höga tullar som i
praktiken inte heller medgav någon handel.
Andra skillnader före EU-inträdet i tullskydden och jordbruksstöden mellan Sverige och
Norge gällde t.ex. socker och oljeväxter där Sverige hade höga stöd men Norge inga alls.
3.1.1 Historikens betydelse för läget idag
Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet med artikel 19 för jordbruk, protokoll 3 för bearbetade
varor och protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTA-konventionen och olika
bilaterala överenskommelser som skedde under EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar
relationerna med Norge idag har i princip samma upplägg som EFTA även om det som
regleras i avtalen för jordbruksvaror och bearbetade varor är mer omfattande än under EFTAtiden.
För fisk har samarbetet visserligen minskat från fullständig frihandel inom EFTA till en mer
begränsad form av frihandel i EES. EES ger dock ett helt annat marknadstillträde till EUmarknaden än vad det gamla frihandelsavtalet mellan EG och Norge medgav. Norge hade stor
nytta av de liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilka successivt hade förhandlats
fram och till slut utmynnat i fullständig frihandel 1987. Detta bidrog till att fiskfrågorna fick
en för Norge mycket gynnsam behandling i EES-avtalet.
En effektiv schemalagd handelsliberalisering implementerades på fiskområdet under EESavtalets första år. Under förhandlingarna fanns ambitionen att motsvarande liberaliseringar
också skulle ske på jordbruksområdet. Denna liberalisering överläts till bilaterala
förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska enligt avtalet äga rum vartannat år,
men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas enligt artikel 19. EU har inte lyckat
mobilisera tillräckligt politisk press för att förmå Norge att gå med på en liberalisering på
jordbruksområdet.
3.2 Jordbruksvaror
3.2.1 Inledning
Handelsvillkoren för jordbruksvaror med Norge omfattas inte av EES-avtalet med undantag
för de bestämmelser som finns i artikel 19. Med stöd av dessa bestämmelser har EU och
Norge gjort åtaganden om handelsvillkoren inom ramen för ett bilateralt jordbruksavtal.
Parallellt med handelsförhandlingarna pågår också samarbeten mellan EU och Norge på en
rad områden – såväl inom ramen för för EES som i andra sammanhang. Norge är också en
högst betydande bidragsgivare inom ramen för EEA Financial Mechanism. De nya
medlemsstaterna i Baltikum och Östeuropa samt Spanien, Portugal, Grekland samt Cypern
och Malta får i detta sammanhang stöd för olika utvecklingsprojekt.
19
3.2.2 Artikel 19 – aktuella avtalstexter
EES-avtalet publicerades i EGT 3.1.94, L1. För industrivaror i HS-kapitel 25–97 gäller alla
regler i EES-avtalet. För jordbruks- och fiskvaror i HS 1–24 gäller de regler som anges i
artiklarna 17 – 22, Bilaga I samt protokollen 1, 2, 3, 4 och 9. För jordbruksvaror som inte
omfattas av protokoll 3 till EES-avtalet gäller artikel 19, paragraf 1–4.
Parterna ska enligt 19.1 granska svårigheter som kan uppstå i deras handel med jordbruksvaror och eftersträva lämpliga lösningar. Vidare ska parterna enligt 19.2 vidta åtgärder som
syftar till att gradvis liberalisera jordbrukshandeln. Detta ska enligt 19.3 ske genom att
handelsvillkoren för jordbruksvaror ses över vartannat år. I ljuset av dessa översyner ska
parterna inom ramen för jordbrukspolitiken i respektive land och resultaten av Uruguayrundan besluta, på en förmånsbaserad, ömsesidig basis som gynnar båda parter, om att minska
alla slag av handelshinder för jordbrukssektorn.
Artikel 19 ger sammanfattningsvis ett tydligt stöd för att handelsöversyner ska genomföras
och att de gemensamma ansträngningarna att liberalisera jordbrukshandeln ska fortsätta8.
Vad detta är värt är en annan sak. Artikeltexten är allmän och ospecificerad. Förutsättningen
är att parterna, som i detta avtal är likvärdiga, kommer överens om handelsförmåner i båda
riktningarna. Förmånerna ska gynna båda parter. Eftersom Norge och EU i praktiken inte är
likvärdiga inom jordbruksområdet är det inte lätt att komma överens på det sätt som stadgas i
paragraf 19.4. Risken att utsättas för kritik i WTO för att inte all handel omfattas av
frihandelsavtalet gäller dock båda parterna och kan kanske tjäna som ett incitament att gå
vidare i liberaliseringssträvandena.
3.2.3 Jordbruksavtalet EU–Norge.
Ett första jordbruksavtal mellan EU och Norge enligt artikel 19 ingicks 2003 efter flera års
förhandlingar9.
Jordbruksavtalet innebar nya handelsförmåner för jordbruksvaror mellan EU och Norge
utöver tidigare bilaterala överenskommelser som parterna enats om. Avtalet innebär vid
export från EU till Norge dels fri import inom ramen för 18 tullkvoter och nedsatt tull för två
tullkvoter, dels tullförmåner för ett antal jordbruksvaror utan kvantitetsbegränsningar. Samma
sak gäller för import av jordbruksvaror från Norge till EU, alltså fri import inom ramen för 10
tullkvoter samt tullförmåner för ett antal jordbruksvaror utan kvantitetsbegränsningar.
Först 2010 kunde ett nytt jordbruksavtal ingås mellan parterna. Denna gång efter 2 års
förhandlingar. Överenskommelsen förväntas träda ikraft under andra halvåret 2011 och kan
summeras enligt följande:
8
•
EU erbjuds nya eller utökade importkvoter för bland annat gris-, nöt-, och fjäderfäkött,
korv, köttbullar, ost, spannmål, frukt och grönt, och saft. Kvoterna är i de flesta fall
tullfria. Norge erbjuds tullfria kvoter för export till EU av hallon, potatischips och
foder till sällskapsdjur.
•
Sänkta tullar för 17 norska tullpositioner för bland annat inläggningsgurka, äpplen,
hallon- och jordgubbsaft samt ett antal prydnadsväxter och blommor.
Dessa åtaganden har stöd av GATTs regler för frihandelsavtal, som bl.a. innebär att nästan all handel
(substantially all trade) ska omfattas av frihandeln om det ska accepteras i GATT, numera WTO. Om
jordbruksvarorna inte finns med i frihandeln så kan EES-avtalets WTO-förenlighet ifrågasättas. Ett åtagande
med denna innebörd är således ofrånkomligt för att EES-avtalet ska kunna leva upp till GATTs regler för
frihandelsavtal.
9
Publicerat i EGT L 156, 2003 sid 48-60, Rådsbeslut den 16 juni 2003.
20
•
Som ett resultat av ambitionerna att liberalisera icke-känsliga tullpositioner görs 186
norska tullpositioner tullfria. Detta innebär tullfrihet för bland annat vissa former av
broccoli, kål, sparris, kronärtskocka, svamp, spenat, lök, sötpotatis, dadlar, fikon,
mango, grapefrukt, bär, kryddor, socker, oljor och apelsinjuice. Motsvarande produkter
liberaliseras också för import från Norge till EU.
Bland svenska prioriteringar som berörs av tullkvoter i överenskommelsen kan nämnas
slaktkroppar av gris (del av tullfri kvot på 600 ton), kycklingkött (del av tullfri kvot på 800
ton), ost (utökad tullfri kvot med 2 700 ton), råg (tullfri kvot på 1000 ton för utsäde),
svingelfrö (utökad tullfri kvot med 345 ton för användning till gräsmattor), korv (utökad
tullfri kvot med 200 ton), köttbullar (utökad tullfri kvot med 50 ton) samt koncentrat av
svartvinbärs- och blåbärssaft (tullfria kvoter på 150 respektive 200 ton för användning i
fruktberedningsindustrin). För vissa vegetabiliska fetter och oljor samt oljeblandningar av
svenskt intresse införs dessutom tullfrihet. Slutligen kan tullsänkningarna på begonior samt
hallon- och jordgubbsaft komma Sverige till gagn.
I bilaga 4 redovisas enligt det nya avtalet tullfria kvoter vid import till Norge från EU och
bilaga 5 redovisar nedsatta tullar vid import till Norge. Enligt avtalet utökas ostkvoterna till
att omfatta 7 200 ton i båda riktningarna. Det kommer inte längre finnas några restriktioner
för vilka typer av ostar som kan importeras till Norge Vid import till Norge kommer den
utökade ostkvoten på 2 700 ton att fördelas genom auktion medan befintlig kvot på 4 500 ton
kommer att administreras genom licenser eller ”först till kvarn”.
I bilaga 6 redovisas ett stort antal icke-känsliga varor som blir tullfria i handeln EU–Norge.
Flertalet saknar intresse för svensk del eftersom det antingen är varor som inte produceras i
Sverige eller varor som är tullfria när det inte är produktionssäsong i Sverige. Flera av dessa
tullförmåner avser prydnadsväxter, frukt och grönsaker samt beredda produkter av frukt och
grönt som inte produceras i Sverige.
3.2.4 Norska tullkvoter
Statens Landbruksforvaltning (SLF) är den norska myndighet som administrerar bilaterala
tullkvoter (främst för import från EU) och multilaterala tullkvoter (WTO). SLF har samma
roll i marknadsfrågor som Jordbruksverket.
Information om hur tullkvoterna fungerar kan fås från SLFs hemsida (www.slf.dep.no). Om
du är på startsidan, klicka på handel/import/tollkvoter/. Därefter kan du t.ex. välja
publikasjoner, regelverk, föreskrifter, skjema eller statistik.
Publikasjoner innehåller bl.a. en 15-sidig vägledning från 2010 för hur man ska göra om
man vill delta i auktionsförfarandet – ”Veiledning i bruk av auksjonslösningen”.
”Regelverk” innehåller (den 18 november 2010) drygt 100 olika Rundskriv och Retningslinjer
som är Norges motsvarighet till EUs tillämpningsförordningar/Jordbruksverkets föreskrifter.
Rundskriv som har koppling till tullkvoterna är bl.a.
-
2004/76 om Auksjon av tollkvoter – regler för hur auktionering går till
-
2010/031 med tullsatser vid import av protokoll 3-varor
-
2010-11-12 med föreskrifter om råvaruprisutjämningen, prisrabatter och exportbidrag
Av riktlinjerna för import av hö framgår bl.a. att man
-
för att få importlicens måste kunna styrka att man under föregående år köpte hö från
norsk producent eller själv importerade hö, sammanlagt minst 200 ton/år.
21
-
Att man föregående år sålde minst 200 ton hö till slutförbrukare. Egenproducerat hö
räknas inte.
Kommentar:
Bestämmelserna påminner om EU-bestämmelser i samband med licensfördelning. De norska
kraven är dock mycket höga när det gället volymgränsen 200 ton. Denna höga gräns och
regeln att egenproducerat hö inte räknas gör att slutanvändarna på den norska sidan och
höproducenterna på den svenska sidan inte är med i licensfördelningen. Det är svårt för nya
importörer att uppfylla inträdeskraven. Detta betyder att licensinnehavarna tar bra betalt för
rätten att utnyttja deras licenser, s.k. kvotränta. Ett antal etablerade höimportörer omsätter
ungefär samma volym år efter år. Om inträdeskraven för att bli höimportör sänks och/eller
licenssystemet ersätts med ett först-till-kvarnen-system med lägre eller inga inträdeskrav
skulle sannolikt kvoträntorna minska och kvotutnyttjandet öka. Enligt svar i en rundringning
till olika svenska höexportörer 2005 är det troligt att det förekommer en relativt stor svart
höhandel över gränsen idag. Kvoträntorna uppgavs vara en av drivkrafterna till denna handel.
Statistik innehåller bl.a.
-
resultat av auktioner som genomförts 2010 och tidigare år: kvantiteter, antal som sökt
och antal som fått licenser, auktionspriser i NOK/kg för de enskilda kvoterna,
auktionsintäkter
-
fördelning av ostkvoten: namn och postadress och vilka kvantiteter av de respektive
delkvoterna som varje kvotägare tilldelats.
Kommentar:
Auktionsstatistiken visar att en del kvoter utnyttjas fullt ut och betingar höga priser medan
andra kvoter är mindre efterfrågade och ibland inte utnyttjas till fullo. Auktionspriserna under
senaste femårsperiod har varit höga för bl.a. korv, skinka, köttbullar och jordgubbar. Om man
jämför med statistik från tidigare auktioner kan konstateras att korv har successivt ökat från
14,60 NOK/kg år 2003 till nivåer under senare år på mellan 30 och 53 NOK/kg, skinka har
för samma period varierat mellan 10 och 45 NOK/kg, köttbullar började på 8,00 NOK år
2003, gick upp till 16,00 år 2004, ner till 0,45 år 2005 och upp till 8,59 år 2006. Auktionspriset på köttbullar har därefter varierat mellan 4 och 11 NOK/kg. Jordgubbarna började på
noll för att sedan successivt öka och variera mellan 4 och 6 NOK7kg. För 2010 gick
auktionspriset ner till 2,25 för jordgubbar.
Utöver själva informationsvärdet, kan statistiken över auktionspriserna och kvotutnyttjandet
användas som argument för önskemål om ökade kvoter eller argument för att begära
kompensation för att förmånsvärdet urholkats. I de fall där auktionspriserna är försumbara är
det naturligtvis svårt att hävda att auktionsmetoden är förkastlig. Men i de fall då priserna är
avsevärda urholkas som sagt värdet av handelsförmånerna.
Skjema är samma sak som ”blanketter”. Fliken innehåller flera blanketter av betydelse för
tullkvoterna inte minst för ost och hökvoterna.
22
-
ansökningsblanketter för importlicenser: ”Söknadsskjema for utstedelse av
importtillatelse for tollkvoter (ITT)”
-
blanketter för att rapportera om vilka ostslag som importerats inom olika delar av
ostkvoten (”rapporteringsskjema for dessertost, for EU-frikvote, ost for bearbeidning i
industrien, kvoteost inntil 20 % hardost”)
-
registrering av nya ostsorter
-
”skjema for dokumentasjon av omsetning av höy i 2007”
I högra marginalen finns länkar till
-
”auksjonssystemet” för företag som vill delta i auksjoner. För att kunna göra detta
måste man logga in och uppfylla de krav som finns för att få importlicenser
-
”ostekvoter”: information om hur man söker ostkvoter och länkar till aktuellt
regelverk
-
”norska Tollvesendet” (tullverket) där det går att se aktuella tullsatser för tullpositioner som omfattas av Jordbruksavtalet med EU och alla andra tullpositioner.
På Tollvesendets startsida i kolumnen till höger – välj ”Tolltariffen” och klicka på
”Avsnitt og kapitler” så kan man hitta alla aktuella tullsatser för tullnummer på 8siffrig nivå. Här finns dock ingen information om tullfrihet eller nedsatta tullar för EU.
Administrationen av importkvoterna i Norge sköts av SLF som utfärdar tillämpningsförordningar och administrerar kvotauktioner m.m. SLF servar också med statistik om
kvotutnyttjande, auktionspriser, information om licensinnehavare etc. Det mesta av denna
information går att få tag på på SLFs hemsida (www.slf.dep.no) eller genom kontakt med
ansvariga handläggare på SLF.
De norska tullarna för Artikel 19-varor/jordbruksvaror är generellt sett mycket högre än EUs
tullar. Särskilt höga är tullarna för kött och köttprodukter, mejeri, bär och frukt, växter och
grönsaker som odlas i Norge, spannmål, kvarnprodukter och fodermedel samt bearbetade
grönsaker, frukt och bär. Gällande tullsatser (bortsett från eventuella tullförmåner för EU)
finns i den norska tulltaxan på Tollvesendets hemsida (www.toll.no) – se sökväg ovan.
Eventuella tullförmåner för import av jordbruksvaror från EU regleras av bilagorna till
jordbruksavtalet mellan EU och Norge (se ovan).
Norsk importstatistik finns tillgänglig på norska statistikmyndigheten Statistikkbankens
hemsida/statbank.ssb.no/statistikkbanken/. Uppgifterna i den norska handelsstatistiken avser
till skillnad från den svenska statistiken ursprungsland.
Kommentar:
Det är angeläget att faktiska kvotutfyllnaden dokumenteras för de bilaterala jordbrukskvoterna för export till Norge. Jämförbarheten mellan norsk och svensk statistik kan vara
dålig. De svenska exportsiffrorna innehåller nämligen ibland sändningar med ursprung i andra
EU-länder. Detta konstaterades när Jordbruksverket 2005 analyserade kvotutnyttjandet och
jämförde norsk statistik för kvotimporten med svensk exportstatistik. Jordbruksverket hade då
av svenska tullen fått tillgång till listor över alla enskilda exportsändningar till Norge av
exempelvis ost och kött. Väldigt många av de svenska sändningarna hade uppenbarligen inte
svenskt ursprung, något som man inte kan se i den vanliga handelsstatistiken. Om man vill
analysera utnyttjandet av de norska tullkvoterna för import från EU bör man således utgå från
den norska statistiken.
3.2.5 EUs tullkvoter och tullförmåner för import från Norge
EU har sedan den 1 januari 1995 tillämpat tullfria importkvoter för vissa grönsaker, bär och
frukt (blomkål, broccoli, kinakål, plommon, körsbär och jordgubbar).
I skriftväxlingen 2003 byggdes de norska tullkvoterna från 1995 på med tilläggskvoter för
får- och lammkött, saltat, torkat eller rökt kött, korv, huvudsallat, annan sallat samt ännu mer
23
körsbär (+300 ton till 900 ton) och jordgubbar (+ 300 ton till 1 800 ton). Dessutom öppnade
EU upp tullfria kvoter för perenna växter (1 milj NOK/år) och krukväxter (4 milj NOK/år)
samt accepterade tullfri import utan några kvantitetsbegränsningar för sju ytterligare
tullpositioner i HS 06, bl.a. köksväxtplantor och jordgubbsplantor.
Jordbruksexporten från Norge riktas i hög grad till EU-marknaden. Under senare år har så
mycket som 75 procent av exportvärdet och 85 procent av exportvolymen gått till EU-länder.
Tabell 1 nedan redovisar gällande (2010) norska tullkvoter in till EU och i vilken grad
kvoterna utnyttjades 2007. I tillägg till dessa kvoter kommer också gällande ostkvot på 4 500
ton. Storbritannien, Sverige, Tyskland och Danmark är de viktigaste marknaderna i EU för
export av norsk ost. Generellt sett har dock kvotutfyllnaden varit låg för de kvoter EU erbjudit
Norge. En förklaring till det låga kvotutnyttjandet kan vara att norska exportörer inte har
tillräckligt starka incitament för att utveckla export av jordbruksvaror.
Tabell 1. Bilaterala jordbrukskvoter för export från Norge till EU 2007
Produkt
Kvot
Kvotutfyllnad
Blomkål
2 000 ton
0%
Broccoli
1 000 ton
0%
Kinakål
6 000 ton
2,3 %
Körsbär
900 ton
0,6 %
Plommon
600 ton
0%
Jordgubbar
1 800 ton
0%
Huvudsallat
300 ton
8,1 %
Annan sallat
300 ton
1,5 %
Fårkött
300 ton
1,5 %
Saltat och torkat kött
200 ton
15 %
Korv
300 ton
43 %
Plantor och sticklingar
136 212 !
0%
Prydnadsväxter
544 848 !
7%
Källa: NILF
I bilaga V till den senaste jordbruksöverenskommelsen (2010) åtar sig EU att tillåta fri import
från Norge för 7 200 ton ost/år. Kvoten avser alla typer av ost. Vidare erbjuds Norge tullfri
import av 13 000 ton detaljhandelsförpackat hund- och kattfoder samt 400 ton färska hallon,
900 ton körsbär samt 200 ton potatisprodukter.
3.2.6 Norska önskemål och ståndpunkter
Från norsk sida hävdas att EU-importen mer än dubblerats de senaste 10 åren och att
ytterligare handelsliberaliseringar därför inte är önskvärda. Ytterligare importförmåner
riskerar att slå ut inhemsk norsk produktion. Mot detta kan bland annat invändas att norska
konsumenter önskar ett varierat varuutbud och ökad valfrihet och att importen i hög grad
tillgodoser denna efterfrågan. Inhemskt norskt jordbruk har svårigheter att svara upp till ökad
efterfrågan inom främst animalieområdet. Ett annat återkommande argument är att Norge
önskar ett ”balanserat” avtal. Med ett minimum av norska offensiva intressen är det
naturligtvis omöjligt att nå en ”balanserad” uppgörelse på jordbruksområdet. Dessutom kan
invändas att Norge har ett betydande handelsöverskott gentemot EU om även fisksektorn tas i
24
beaktande. Från norsk sida hävdas också att EU tillämpar prohibitiva tullskydd mot norsk
export. I enstaka fall kan detta möjligen vara berättigad kritik, men generellt sett har EU
tillgodosett de fåtal norska exportintressen som aktualiserats i förhandlingarna.
Under tiden före EU-inträdet fanns inte mycket handel för jordbruksvaror som produceras i
Norge. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och skyddades med kvantitativa
importrestriktioner. De känsliga områdena då som nu för norsk del var bl.a. mejeri, kött, frukt
och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt gentemot EU när det gäller eventuella
försök att fortsätta att liberalisera handeln med jordbruksvaror. De handelsförmåner som finns
i avtalet för norsk export återspeglar sannolikt dock ett antal offensiva intressen, som Norge
har. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men kvoterna för vissa
köttprodukter, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa växter har sannolikt också viss
betydelse.
Det har varit svårt att komma överens om ytterligare liberaliseringar. Norge har begränsade
önskelistor medan EUs samlade önskemål är desto mer omfattande. De norska önskemålen
gäller oftast produkter som produceras i Sverige och som konkurrerar med svensk produktion.
De förmåner som Norge hittills fått innebär att EU gett ensidiga förmåner för norska exportprodukter som i stor utsträckning har dirigerats till den svenska marknaden. I utbyte har
Norge gett EU förmåner som kunnat utnyttjas ytterst marginellt av Sverige men desto mer av
Danmark och andra EU-länder.
3.2.7 Svenska önskemål och ståndpunkter
Norges överskott i handeln med fisk måste vägas in i förhandlingarna om jordbruksvaror,
annars finns inte förutsättningar för mer än marginella framgångar.
EES-avtalet innebär på livsmedelsområdet åtaganden för bearbetade livsmedel, för jordbruksvaror och för fisk. Avtalet innebar en slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där
Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror tillgodosågs genom en
schemalagd snabb tullavveckling under avtalets första år. EUs och Sveriges intressen låg mer
på bearbetade varor och jordbruksvaror. En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt
med en dålig utveckling för jordbruksvaror och bearbetade varor har hittills bedömts vara ett
starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för jordbruksvaror och bearbetade varor. Om
balansen i EES-avtalet rubbas kan parterna begära omförhandling. Den yttersta åtgärden är,
teoretiskt sett, att säga upp avtalet.
En dålig handelsutveckling och dåliga handelsvillkor är typisk för jordbruksvaror som Norge
själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till Norge. Det är önskvärt att
få öppningar även för varor som idag säljs i gränshandeln som t.ex. kött- och olika mejerivaror. För jordbruksvaror som Norge inte producerar är handelsvillkoren mestadels goda. Om
den norska marknaden blev tillgänglig skulle berörda producenter i Sverige kunna utnyttja
skalfördelar bättre.
Liberaliseringar i WTO kan också rubba balansen i avtalet. Värdet av de handelsförmåner
som följde med EES-avtalet minskar om marknadstillträdet för tredjeland förbättras.
Inte särskilt mycket av importkvoterna har utnyttjats av svenska företag. Danmark tar större
delen av kvoterna för ost och korv, Belgien jordgubbar, Frankrike och Italien äpplen, Spanien
skinka och isbergssallat. Korv och skinkkvoter utnyttjas av andra EU-länder t.ex. för export
till Norge av kända kvalitetsprodukter (parmaskinka, fetaost etc). Skäl till lägre svenskt
utnyttjande är auktionspriser, konkurrens, informationsbrist, små kvoter, osäkerhet i
planeringen. Auktionspriserna kan jämställas med tullar. Ju högre auktionspriser, desto mer
urholkas den handelsförmån som EU tillerkänts.
25
De svenska exportföretagen föredrar generella tullösningar. De anser att kvoterna är för små,
att kontakterna med importörerna är besvärliga, att informationen ofta är svårtillgänglig, att
osäkerhet om framtida kvotutrymme samt licenskostnader och kvoträntor gör det svårt att
kalkylera och satsa långsiktigt.
!
26
3.3 Bearbetade produkter – Protokoll 3
3.3
produkter – Protokoll 3
3.3.1 Bearbetade
Historik
Avtalsområdet
kännetecknas av en viss komplexitet och rymmer olika aspekter såsom
3.3.1 Historik
varierad varuomfattning, aktuell jordbrukspolitik inom EU och Norge, tulltekniska frågor
Avtalsområdet
kännetecknas
av en viss
ochi EU
rymmer
olika aspekter
såsom
samt de specifika
handelsordningar
somkomplexitet
administreras
respektive
Norge. Till
området
varierad
aktuell jordbrukspolitik
EU och Norge,
frågor
hör ocksåvaruomfattning,
frågor om den aktuella
marknadsbilden inom
för exporterande
och tulltekniska
importerande
företag.
samt de specifika handelsordningar som administreras i EU respektive Norge. Till området
Bearbetade
varorom
omfattades
redan
av frihandelsåtagandena
i EFTAoch
1960.
Detta innebar
att
hör också frågor
den aktuella
marknadsbilden
för exporterande
importerande
företag.
prisutjämning, d.v.s. tullar vid import och bidrag vid export, fick tillämpas för de varor som
Bearbetade
av frihandelsåtagandena
1960.
Detta
innebar
fanns med i varor
bilagaomfattades
D del 1 tillredan
EFTA-konventionen
och någrai EFTA
år senare
även
de varor
somatt
prisutjämning,
d.v.s.
import
bidrag vid export,
fick
tillämpas för
de varoravsom
fanns med i bilaga
D tullar
del 2.vid
Syftet
medoch
prisutjämningen
var att
neutralisera
effekterna
fanns
med
i
bilaga
D
del
1
till
EFTA-konventionen
och
några
år
senare
även
de
som
ländernas interna jordbrukspolitik (som inte reglerades av EFTA) för att skapa såvaror
jämlika
fanns
med i bilaga D delsom
2. Syftet
med
prisutjämningen
var att neutralisera
effekterna av
konkurrensförhållanden
möjligt
mellan
livsmedelsindustrin
i de olika EFTA-länderna.
ländernas
interna
jordbrukspolitik
(som
inte
reglerades
av
EFTA)
för
att
skapa
så jämlika var
Parterna enades om regler för hur stora tullarna och bidragen fick vara. Varuomfattningen
konkurrensförhållanden
som möjligt
mellanarrangemang
livsmedelsindustrin
i de2 olika
EFTA-länderna.
för de flesta varor densamma
som i senare
i protokoll
till EFTA-ländernas
Parterna
enades
om
regler
för
hur
stora
tullarna
och
bidragen
fick
vara.
Varuomfattningen
frihandelsavtal (FTA) med EG 1972. I protokoll 3 till EES-avtalet 1994 utvidgades varu- var
för
de flesta varor
som i senaremen
arrangemang
i protokoll
2 till
EFTA-ländernas
omfattningen
med densamma
en rad produktgrupper
implementering
kunde
först
ske 2004. De
frihandelsavtal
(FTA)
med
EG
1972.
I
protokoll
3
till
EES-avtalet
1994
utvidgades
åtaganden som gjordes för bearbetade varor i EES var mer långtgående än i FTA. Ettvarufåtal
omfattningen
med en rad
produktgrupper imen
implementering
kunde först ske 2004. De
produkter omfattades
av frihandelsregler
EFTA
men inte i FTA.
åtaganden som gjordes för bearbetade varor i EES var mer långtgående än i FTA. Ett fåtal
Många
av omfattades
de komponenter
som fanns i EFTA/FTA
blev
komponenter
också i EES-avtalet.
produkter
av frihandelsregler
i EFTA men
inte
i FTA.
Protokoll 3 i EES-avtalet är en vidareutveckling av EFTA/FTA-avtalen. Inom EG skapades
Många
av de
komponenter som
blev komponenter
också i EES-avtalet.
en särskild
handelsordning
(Ickefanns
bilagai EFTA/FTA
I) för att administrera
detta prisutjämningssystem.
Protokoll
3 i EES-avtalet
är och
en vidareutveckling
av EFTA/FTA-avtalen.
Inom eftersom
EG skapades
Ansvaret för
administration
handelsförhandlingar
gavs till DG Enterprise
en
särskild
handelsordning
(Icke
bilaga
I)
för
att
administrera
detta
prisutjämningssystem.
produkterna inte omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Namnet ”Icke bilaga I”
Ansvaret
för produkterna
administration
handelsförhandlingar
gavs
till DG
Enterprise
eftersom
markerar att
inteoch
omfattas
av Romfördragets
bilaga
I, vilken
definierar
de
produkterna
inte
omfattas
av
den
gemensamma
jordbrukspolitiken.
Namnet
”Icke
bilaga
I”
sektorer som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken.
markerar att produkterna inte omfattas av Romfördragets bilaga I, vilken
definierar de
Den
svensk-norska
handeln
bearbetade jordbrukspolitiken.
varor under EFTA-tiden10 var liksom idag
sektorer
som omfattas
av denmed
gemensamma
relativt expansiv. Detta berodde då som nu på att konkurrensvillkoren för industrierna i
10
Den
svensk-norska
handeln
medutjämnade
bearbetadeoch
varor
under EFTA-tiden
var liksommarknader
idag
Sverige
och Norge var
i princip
marknadstillträdet
till respektive
i
relativt
expansiv.
Detta
berodde
då
som
nu
på
att
konkurrensvillkoren
för
industrierna
i varor
praktiken fritt. Till skillnad från jordbruksvarorna gällde prisutjämningen för bearbetade
Sverige
och Norge
var i princip utjämnade
och marknadstillträdet
till respektive imarknader
utan kvantitativa
importrestriktioner.
Den eftersträvade
konkurrensneutraliteten
handeln i
praktiken
fritt.
Till
skillnad
från
jordbruksvarorna
gällde
prisutjämningen
för
bearbetade
urholkades i vissa fall när prisutjämningen inte fullt ut lyckades med syftet att neutraliseravaror
utan
kvantitativa
importrestriktioner.
Den
eftersträvade
konkurrensneutraliteten
i handelnför
effekterna
av jordbrukspolitiken.
Detta
kunde
bero på vilka
referenspriser som användes
urholkades
i
vissa
fall
när
prisutjämningen
inte
fullt
ut
lyckades
med
syftet
att
neutralisera
beräkning av bidrag och tullar, omräkningstal mellan jordbruksråvaror och mer förädlade
effekterna
jordbrukspolitiken.
bero på vilka referenspriser
varor (t.ex.av
mellan
spannmål och Detta
mjöl),kunde
vilka standardrecept
som användessom
för användes
en del för
beräkning
av
bidrag
och
tullar,
omräkningstal
mellan
jordbruksråvaror
och
mer
bearbetade varor, vilken råvaruomfattning för systemen som tillämpades i olika förädlade
länder,
varor
(t.ex.i mellan
spannmål
och mjöl),etc.
vilka
standardrecept som
användes för
en del
skillnader
principer
för prisutjämning
I EFTA-samarbetet
diskuterades
dylika
bearbetade
varor, vilkeni råvaruomfattning
för systemen
tillämpades
länder,
prisutjämningsproblem
handelsexpertkommittéer
för attsom
försöka
enas omi olika
lösningar
på
skillnader
problemen.i principer för prisutjämning etc. I EFTA-samarbetet diskuterades dylika
prisutjämningsproblem i handelsexpertkommittéer för att försöka enas om lösningar på
problemen.
3.3.2
EES-förhandlingar om Protokoll 3
Diskussionerna
i handelsexpertkommittén
utvecklades
till förhandlingar i samband med
3.3.2 EES-förhandlingar
om Protokoll
3
förberedelserna inför EES-avtalet, vilka började i slutet av 1980-talet. Förhandlingarna pågick
Diskussionerna i handelsexpertkommittén utvecklades till förhandlingar i samband med
förberedelserna
inför EES-avtalet, vilka började i slutet av 1980-talet. Förhandlingarna pågick
10
År 1990 uppgick värdet av exporten till Norge till 650 miljoner SEK. År 2009 var motsvarande exportvärde
3 349 miljoner SEK.
10
År 1990 uppgick värdet av exporten till Norge till 650 miljoner SEK. År 2009 var motsvarande exportvärde
3 349 miljoner SEK.
27
27
i flera år med syftet att stärka och förbättra handelsvillkoren för de varor som omfattades av
prisutjämningssystemen så att ännu mer frihandelsliknande villkor kunde uppnås.
Förhandlingarna föregicks av att EG 1988 ändrade sitt system för prisutjämning radikalt. I
och med övergången till en matrismetod (den s.k. Meursingmatrisen) höjdes tullarna för
importen av ett stort antal varor från bl.a. EFTA-länderna. EFTA krävde att EG skulle
kompensera för dessa tullhöjningar, eftersom dessa höjningar innebar ett brott mot de
handelsförmåner som EFTA hade tillerkänts och likaledes bröt mot överenskomna principer
för prisutjämningen. EG gick med på att se över sådana negativa effekter av matrisen.
Samtidigt utvidgades diskussionen av EG till att gälla alla tänkbara aspekter av
prisutjämningen.
Förhandlingarna resulterade efter ca 6 år i förslag gällande
-
Nya frihandelsvaror11
För en rad produkter avskaffades tullarna och produkterna blev rena
frihandelsvaror i EES. Denna del i uppgörelsen implementerades 1 januari 1994.
-
Färdigvaruomfattningen12
Omfattningen av bearbetade varor som ingick i systemet utökades. I och med att
de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 nu utvidgades till
”nya” produktgrupper skapades förutsättningar för ökad handel.
-
Enhetliga principer för beräkning av tullsatserna
Tullsatserna för protokoll 3-varor bestäms utifrån varornas råvarusammansättning
och protokollet utvecklade enhetliga principer för dessa beräkningar, liksom för
prisnotifikationer, standardrecept och omräkningstal, verifikationprocedurerer
m.m. Dessutom byggde protokollet på s.k. nettokompensation, dvs att
prisutjämning sker till lägsta EES-pris istället för till världsmarknadsprisnivå.
Sverige var tillsammans med EU pådrivande i förhandlingarna. Sverige, Österrike, Island,
Finland och de 15 EG-länderna accepterade och förberedde implementering av förhandlingsresultatet. Under senhösten 1994 – två månader före tänkt implementering av protokollet –
tackade dock Norge nej till uppgörelsen. Mellan EU och Norge fortsatte därför frihandelsavtalets protokoll 2-bestämmelser att gälla åren efter EES-avtalets tillkomst. Endast
frihandelslistan i protokoll 3 hade därmed implementerats.
När Sverige, Finland och Österrike gick med i EU utvidgades frihandeln i EES med
läskedrycker för att Norge inte skulle förlora dessa förmåner som man tidigare varit berättigad
till. Vidare tillkom ett antal autonoma kvoter som EU erbjöd Norge (etanol, tobak, margarin,
choklad, sockerfria konfektyrer, m.m.) som kompensation för att tidigare EFTA-länder nu
blivit EU-medlemmar (Norge begärde aldrig formella GATT 24:VI-förhandlingar med EU).
3.3.3 Handelstvist mellan EU och Norge 1995/96
När jordbruksavtalet i WTO trädde i kraft 1995 skedde stora förändringar av det norska
systemet för prisutjämning. Norges tidigare kvantitativa importrestriktioner för flertalet
jordbruksvaror tarifferades till tullar vilket fick en förhöjande effekt på referenspriserna i det
11
Frihandelsvaror i protokoll 3 (tabell II) är bland andra kaffe, te, vissa kakaoprodukter, mineralvatten, pektin,
glycerol, jäst m.m.
12
Varuomfattningen utvidgades med produktgrupper som sylt och marmelader, vissa margariner, barnmat, müsli
och soppor/buljonger.
28
norska systemet för prisutjämning. Nettoeffekten för den norska importen av bearbetade varor
från Sverige och EU var att tullarna höjdes kraftigt 1995.
Tullhöjningarna hängde också till stor del samman med utformningen av ett nytt norskt
matrissystem, vilket introducerats 1995. Någon liknande effekt med tullhöjningar till nackdel
för Norge blev det inte när EU implementerade WTO-avtalet. De norska tullhöjningarna
motsvarade höjda tullar med i snitt 58 procent för svensk livsmedelsexport och ledde som sagt
till synnerligen negativa handelseffekter för svensk export och annan export från EU. På
årsbasis motsvarade tullhöjningen en ökad tullbelastning för svensk export med 65 miljoner
NOK, jämfört med 1994 års export av bearbetade jordbruksvaror. Norge accepterade efter
utdragna förhandlingar med EU att sänka tullarna till nivåer som motsvarade nivåerna som
gällde före tarifferingen i WTO13. Enligt uppgörelsen sommaren 1996 skulle Norge
retroaktivt återbetala för högt debiterade tullbelopp, innebärande återbetalning till ca 300
europeiska livsmedelsföretag.
Sverige spelade en aktiv roll i dessa förhandlingar och fick stöd från DG Enterprise och DG
Agri. Efter hand gavs också stöd från andra MS såsom DK, DE, UK och NL. Samtliga
svenska förhandlingskrav kunde till slut tillgodoses. Förhandlingarna pågick under ett års tid
och innebar också en genomgång av referenspriserna i Norge. Någon motsvarande genomlysning har inte skett senare, men är nu motiverad. Vidare uppdaterades föråldrade standardrecept, vilka tillämpats sedan 1970-talet samt avvecklades flera s.k. industritullar. Det tillkom
också speciella arrangemang i syfte att underlätta etablerade produktionssamarbeten mellan
norska och svenska livsmedelsföretag.
3.3.4 Försenad implementering av protokoll 3
Erfarenheterna från förhandlingarna 1995/96 kom att påverka diskussionsklimatet lång tid.
Kommissionen hade liksom Sverige fått lägga ner mycket resurser på att återställa balansen i
protokoll 2. Ändå hade ingen ytterligare liberalisering uppnåtts i linje med EES-avtalet och
dess protokoll 3. Norge hade som nämnts ovan ensidigt tackat nej 1994 till att godkänna
protokoll 3. Från svensk sida önskade man se en implementering av protokollet, anpassad till
de nya förutsättningarna som gavs i WTO-avtalet och bad kommissionen inleda förhandlingar
med Norge. Men det dröjde till 1999 innan DG Enterprise presenterade ett förslag till
protokoll 3-implementering. Det visade sig vara urvattnat i förhållande till orginalversionen
och förkastades därför från svensk sida. Avtalsförslaget hade hunnit passera såväl
förvaltningskommitté som rådsarbetsgrupp och var moget för behandling i jordbruksrådet.
DG Enterprise var fast beslutet att driva igenom avtalet. Inför omröstning i rådet fick Sverige
begära stöd från övriga medlemsländer och fick också i omröstningen detta stöd.
Avtalsförslaget röstades därmed ner och det kom att dröja ytterligare 2 år innan en
överenskommelse slutligen kom tillstånd om protokoll 3.
Enligt det avtal som ingicks 2001 och började gälla 2002 skulle tullarna reduceras ömsesidigt
med 3 procent från och med 2002. Vidare överläts till parterna att förhandla vidare om
villkoren för s.k. prisrabatter samt om en avveckling av industritullar. Förhandlingarna skulle
avslutas före den 1 juli 2004 och också avse en implementering av den utvidgade
varuomfattningen som förhandlats i EES. Efter dryga tre års förhandlingar kunde en
överenskommelse träffas14. Avtalet implementerades från och med den 30 oktober 2004. I
och med att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 nu utvidgades till
13
14
Rådets beslut den 6 december 1996 om ingående ett avtal i form av en skriftväxling etc EGT L345 1996
publicerad i EUT 18.11.2004 i L342
29
”nya” produktgrupper skapades förutsättningar för ökad handel. Exportvärdet av dessa
produkter ökade under perioden 2004–2009 från 200 till 560 miljoner SEK
Förhandlingsresultatet innebar bland annat att varuomfattningen utvidgades med produktgrupper som sylt och marmelader, vissa margariner, barnmat, müsli och soppor/buljonger.
Tullreduktionen uppgick till 20 procent för sylter och margariner medan den hamnade på 8–
40 procent för berörda barnmatsprodukter, müsli och soppor/buljonger. Överenskommelsen
innebar också att flertalet industritullar avvecklades för produkter i protokoll 3.
En utvärdering av 2004 års överenskommelse redovisas i bilaga 3.
3.3.5 Protokoll 3 – aktuella avtalstexter
EES-avtalet publicerades i EGT 3.1.94, L1. Som nämnts implementerades inte det
ursprungliga protokoll 3 av Norge. Det som gäller för Norge är:
-
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat
i EGT 24.1.2002 i L22.
-
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 den 29 oktober 2004, publicerat i
EUT 18.11.2004 i L342.
Protokoll 2 i frihandelsavtalet EU–Norge upphörde att gälla i samband med beslut nr
140/2001.
För bearbetade varor i HS 1–24 gäller de ursprungsregler som anges i Protokoll 4 till EESavtalet.
För framtida förhandlingar med Norge kan det vara viktigt att uppmärksamma på vissa legala
oklarheter som kvarstår på grund av att Norge aldrig godkänt bilagorna till protokoll 3 vilka
förhandlades efter det att protokollstexten godkänts av alla berörda parlament – också av
Stortinget. Det kraftigt reviderade protokoll 3 som antogs först 2001 är urvattnat jämfört med
den ursprungliga versionen som antogs och ratifierades av parlamenten tillsammans med
övriga EES-akter under åren 1992–1993. Ursprungligt protokoll reglerar till exempel frågan
om prisrabatter och principerna för prisutjämning liksom tullavveckling för enskilda
produkter. Rådets rättstjänst har på svensk förfrågan tidigare bedömt att svenska förhandlingskrav avseende t.ex. prisrabatter är förenliga med andan i avtalet, men att utgången är osäker
vid ett tvistförfarande.
3.3.6 Vad står det i Protokoll 3?
Protokoll 3 inleds med att hänvisa till att det gäller produkter som avses i artikel 8.3 b i EESavtalet. Därefter följer 7 artiklar, därefter en tabell I (åtaganden om tullar och exportbidrag för
bearbetade varor) med tre bilagor för vardera EU, Island och Norge samt en tabell II (tullfria
varor).
3.3.6.1 Övergripande kommentar
Detta nya protokoll 3 har en del skillnader jämfört med det ursprungliga protokollet, vilket
inleddes med en artikel 2 som fastlade de allmänna principerna för prisutjämning. I det
gällande protokollet omnämns inte dessa principer. Begreppet prisutjämning nämns inte
heller. Det ursprungliga protokollet hade artiklar som föreskrev hur tullarna skulle beräknas
och hur råvarudeklarationer skulle hanteras. Allt sådant har lyfts bort från artiklarna. Om det
finns kvar har det bakats in i de olika bilagorna för vardera EU, Island och Norge.
30
Artikel 1. Bestämmelserna i avtalet ska gälla de produkter som förtecknas i tabell I och II, om
inget annat följer av bestämmelserna i detta protokoll.
Kommentar: det gäller alltså att hålla reda på vilka produkter som står med i tabell I och II.
Artikel 2. Tullarna ska ses över på årsbasis. Gemensamma kommittén får anpassa dem till
kostnadsutvecklingen för jordbruksråvaror hos avtalsparterna och/eller till ömsesidiga
medgivanden.
Kommentar: Artikel 2 ger stöd för att kräva åtminstone årliga översyner av tullarna.
Gemensamma kommittén har aldrig vad vi känner till agerat enligt artikeltexten. Vidare bör
uppmärksammas att det här saknas explicita texter om att tullskyddet relateras till världsmarknadspris för respektive råvara, något som varit praxis under samtliga tidigare avtal
(Norge har vid flera tillfällen avböjt att introducera s.k. nettoprissytem). Viktigt att notera är
också att protokollet inte ställer några krav på prisnotifikationer, d.v.s. ömsesidiga
rapporteringar om prisutveckling inhemskt eller på världsmarknaden. Dessa frågor förbisågs i
granskningen av avtalet. Därmed minskar möjligheterna att göra årliga eller regelbundna
uppföljningar och revideringar av referensbelopp/tullar. Avsaknaden av uppföljningsklausuler
har emellertid inte hindrat kommissionen från att begära nya tullförhandlingar om protokoll 3.
Artikel 3.
1. Detta protokoll ska inte vara något hinder för att varje avtalspart tillämpar sitt eget
exportbidragssystem på produkterna i tabell I, vilket ska mildra effekterna av
skillnader mellan priser på världsmarknaden och på avtalsparternas marknader för
jordbruksråvaror.
2. Om produktionsbidrag eller direkta bidrag utgår för jordbruksråvaror som används för
att producera exportprodukter ska exportbidraget sänkas i motsvarande grad.
Kommentar: Artikel 3 ger ganska vaga men ändå riktlinjer för exportbidrag. Däremot finns
ingen skrivning om hur parterna får göra med tullarna.
Paragraf 3.2 syftar bl.a. på de norska prisrabatterna.
Artikel 4. Avtalsparterna ska regelbundet informera varandra om de bidragsnivåer som
tillämpas på sådana jordbruksråvaror som ingår i de produkter som förtecknas i tabell I samt
relevanta förändringar i jordbrukspolitiken, även institutionella priser.
Kommentar: Det finns vad vi vet inte något formaliserat informationsutbyte som artikeln
syftar på. Parterna får dock sannolikt tillräcklig information via de informationskanaler som
finns. För norsk del publiceras information om nya tullar och omräkningstal, referenspriser
m.m. regelbundet på Statens Lantbruksforvaltnings (SLF) hemsida. EU-tillämpningen är
tillgänglig för Norge eftersom EUT ligger ute på internet. EUs tillämpade tullar kan t.ex. fås
via tullverkets hemsida. Förändringar i jordbrukspolitiken, även institutionella priser är också
öppen information i båda riktningarna. En del sådan information finns att tillgå via WTO.
OECDs prisdatabas (PSE) publicerar prisserier (producentpriser) för en rad sektorer och för
samtliga medlemsländer, världsmarknad och EU-marknad. Information om marknadspriser
inhämtas inom EU, Norge och tidigare också i Sverige via kontakter med företag och
branschorganisationer.
31
Artikel 5.
1. Avtalsparterna får inte ta ut tull eller andra avgifter med samma verkan på import
alternativt bevilja bidrag för export av de produkter som förtecknas i tabell II.
2. Bestämmelserna i artikel 4 gäller på samma sätt för de produkter som förtecknas i
tabell II.
Kommentar: Produkterna i tabell II är alltså frihandelsvaror i betydelsen att inga tullar får tas
ut. Detta innebär dock inget förbud att ge interna stöd till berörda produkter.
Artikel 6. Om en av avtalsparterna begär det, får gemensamma EES-kommittén se över detta
protokoll. Översynen får innebära att tabell I eller II ändras i fråga om produktomfattning och
tillämpliga tullar.
Kommentar: Med stöd av artikel 6 kan vi begära att öka varuomfattningen i båda tabellerna
och sänka eller höja tullarna.
Artikel 7. Avtalsparterna ska ge gemensamma EES-kommittén utförlig information om de
genomförandebestämmelser som ska gälla för tillämpningen av detta protokoll.
Varje avtalspart får när som helst ta upp en diskussion i gemensamma EES-kommittén om
den praktiska tillämpningen av detta protokoll.
Kommentar: Den gemensamma EES-kommittén skulle kunna ges en aktivare roll än vad
som hittills varit fallet. Det beror på parterna inklusive EU.
3.3.7 Allmänt om Protokoll 3
De bearbetade varor som står upptagna i protokollet får mycket förmånliga tullförmåner. För
varorna som finns i tabell II är tullarna helt borttagna. För varorna i tabell I är tullarna rejält
sänkta. De exakta åtagandena finns angivna i de olika bilagorna till tabell I för vardera EU,
Island och Norge.
I det följande redogörs för EUs importordning (Bilaga I till tabell I), därefter Norges
importordning (Bilaga III till tabell I).
3.3.8 EUs importordning – Bilaga I till tabell I15
1. I beslutet anges vilka grundbelopp i !/100 kg som ska användas för att beräkna
jordbruksdelarna och tilläggstullarna för spannmål (vanligt ris, durumvete, råg, korn
och majs, långkornigt råris, helmjölkspulver, skummjölkspulver, smör, socker samt
melass).
Kommentar: grundbeloppen i !/100 kg behöver naturligtvis ses över med jämna mellanrum.
Detta är ett skäl att se över avtalet. Så har emellertid inte skett sedan protokoll 2-överenskommelsen 1996.
2. 5 % övre gräns för försumbar kvantitet av stärkelse/glukos och
sackaros/invertsocker/isoglukos.
3. I tillägget anges i tabellform dels tillämpliga intervall för teoretiska och avtalade
kvantiteter jordbruksråvaror, dels de standardsammansättningar som ska användas för
att beräkna tullarna.
15
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat i EGT 24.1.2002
32
-
intervall för kvantiteter mjölkfett och mjölkprotein kombinerade med kvantiteter i kilo
skummjölkspulver, helmjölkspulver och smör som varje sammansättning av fett och
protein motsvarar. Totalt anges i tabellen 32 olika intervallkombinationer och en
teoretisk sammansättning för varje kombination.
Exempel: om råvarusammansättningen är 9–12 viktprocent mjölkfett och >18 %
mjölkprotein ska tullberäkningen enligt tabellen utgå från 70 kg skummjölkspulver
och 14 kg smör.
-
intervall för kvantiteter sackaros, invertsocker och/eller isoglukos samt
stärkelse/glukos kombinerade med kvantiteter i kilo vitt socker, vanligt vete och majs
som varje sammansättning motsvarar. Totalt anges i tabellen 32 olika
intervallkombinationer och en teoretisk sammansättning för varje kombination. Totalt
anges i tabellen 5 olika intervall för sackaros m.m. och fem olika intervall för
stärkelse/glukos. I tabellen anges en teoretisk sammansättning för varje intervall.
Exempel: Om råvarusammansättningen är 5–30 viktprocent sackaros ska
tullberäkningen utgå från 24 kg vitt socker. Om råvarusammansättningen är 5–25
viktprocent stärkelse/glukos ska tullberäkningen utgå från 22 kg vanligt vete och 22
kg majs.
-
Standardsammansättningar som ska användas för att beräkna tullarna från Norge och
Island till EU för 84 olika tullinjer som ingår i tabell I.
Exempel: Tullen för 1902 3090 (pastaprodukter, andra än fyllda eller torkade) ska
beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 66 kg durumvete16 och tullen på 1905
1000 (knäckebröd) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 140 kg råg17.
De ordinarie tullarna står angivna i tulltaxan. Tullarna för import från Norge baseras
på EUs rådsförordning R1686/02. Lättast att få fram tillämpad tull för dessa 84
tullinjer där Norge och Island får en lägre tull än ordinarie tull är att gå in på
tullverkets hemsida och söka på respektive statistiska nummer.
-
de tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen.
Kommentar: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är slopade för Norge och
Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten som anges i tillägget till
punkt 3 blir lägre än de ordinarie tullarna som de två exemplen i fotnot 5 och 6 visar.
Denna ”inbakade” förmån motsvarar i exemplen 17,7 % lägre jordbrukstull för knäckebröd och 48,5 % lägre jordbrukstull för pastaprodukten. Förmånerna varierar dock med
prisnoteringarna på standardråvarorna. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från
standardsammansättningarna i punkt 3 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan
alltså finnas skäl att regelbundet se över om standardreceptens råvarusammansättningar
återspeglar verkligheten.
För import av produkter som förtullas enligt matrisen tas en värdetull på 9 % ut för all
berörd import från tredje land. Denna tull är noll för import från Norge. För jordbruksdelen av tullen är preferensen för import från Norge relativt låg. Ett stickprov den 14 mars
2008 på 21 av de ca 600 tilläggskoderna i matrisen gav som resultat att jordbrukstullen
vid import från Norge är 3–19 % lägre än tredjelandstullen.
16
Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa ”taricen”) 5,8 % + 121,36 SEK/
100 kg. Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 99,14 SEK/100 kg.
17
Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa ”taricen”) 6,4 % + 90,56 SEK/
100 kg. Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 46,68 SEK/100 kg.
33
4. För de 130 tullinjer som förtecknas i tabellen ska de tullar gälla som anges i tabellen.
För några av tullinjerna sänktes tullarna genom Gemensamma EES-kommitténs beslut
138/2004 vilket ersatte punkt 4 i beslut 140/2001.
Kommentar: För i stort sett samma produkter regleras tullarna i Norge. De produkter
som berörs är sannolikt av begränsat norskt intresse. Av visst intresse är dock antagligen
tullinjerna för sylter och marmelader, jäst, såser, soppor, buljonger, barnmat,
jordnötssmör, jordnötter och nötblandningar.
5. För 120 tullinjer där den ordinarie tullen är sammansatt av en värdetull (%) och en
specifik tull (!/kg) ska värdetullen vid import till EU vara noll. Gemensamma EESkommitténs beslut 138/2004 ersätter punkt 5 i beslut 140/2001 som innebär att listan
kompletterats med ytterligare några positioner från HS 1806 och HS 2106.
6. För i stort sett samma lista är värdetullarna i Norge reducerade eller slopade. I det
första Gemensamma EES-kommittébeslutet 140/2001 föreskrivs att 8 tullinjer eller
delar av tullinjer med sammansatta tullar ska ha en värdetull på 5,8 % vid import från
Norge. I beslut 138/2004 ändras punkt 6 så att värdetullen i den sammansatta tullen
blir noll så som i punkt 5 för 6 tullinjer eller delar av tullinjer. Värdetulldelen är
fortfarande 5,8 % för två tullinjer.
7. Värdetulldelen för 2905 4300 ska vara 7,8 %.
8. Eventuella förändringar i tullnomenklaturen påverkar inte villkoren i Bilaga I till
tabell I, alltså EUs importordning. De tullnummer som gäller är de som som gäller i
EU den 1 januari 2004.
3.3.9 EUs och Norges/Islands importordningar – Tabell II
Parterna får inte, i enlighet med artikel 5 till protokoll 3, ta ut tull på import eller betala ut
bidrag för export för produkterna i tabell II. Produkterna på listan är alltså frihandelsvaror.
För svensk del är vissa produkter i tabell II viktiga exportvaror och därför av särskilt intresse,
främst kaffe (0901), pektin (1302), glycerol (1520), extrakter, essenser och koncentrat av
kaffe och te (2101) samt mineralvatten (2201).
3.3.10 Norges importordning – Bilaga III till tabell I18
1. I en tabell under punkt 1 anges vilka referenssatser i NOK/ kg för jordbruksråvaror
som ska användas för att beräkna tullar på bearbetade jordbruksprodukter. Den norska
listan innehåller för 71 olika jordbruksråvaror referenstullsatser i NOK/kg som ska
användas för att beräkna tullarna på bearbetade jordbruksprodukter. Tio av jordbruksråvarorna är försedda med asterisk*. Dessa referenssatser ligger till grund för
beräkningen av tullar för bearbetade varor enligt matrissystemet. Övriga råvaror
räknas om till samma bas med hjälp av omräkningskoefficienter.
De norska råvarorna är avsevärt mer specificerade än i EU. För mjölk finns t.ex. 18
olika råvaror och för spannmål och biprodukter av spannmål 23 olika råvaror. 3 av
mjölkråvarorna är basråvaror, övriga 15 (i listan markerade med fotnot (b)) omräknas
till matrisreferenssatser baserat på faktisk halt av mjölkfetter och mjölkproteiner i
kombination med omräkningskoefficienterna.
18
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat i EGT 24.1.2002
34
Den norska listan innehåller också en rad råvaror som inte finns i EUs råvarulista
nämligen potatis, kött (nöt, gris, får och fjäderfä), frysta bär (hallon, jordgubbar, svarta
vinbär) samt äpplen, ägg och äggprodukter. Referenssatserna för bär och äpplen (i
listan markerade med fotnot (c)) kommer att underkastas en gemensam årlig översyn
före den 15 juni. Vid sådana gemensamma översyner ska man enligt förklaringen till
fotnoten ”ta hänsyn till marknadspriser, marknadssituation, norsk produktion och
norsk import”.
Kommentar: referenssatserna i NOK/kg behöver naturligtvis ses över med jämna
mellanrum. Detta är ett skäl att se över avtalet. Så har hittills inte skett sedan protokoll 2överenskommelsen 1996. För bär och äpplen finns detta åtagande att se över
referenssatserna faktiskt inskrivet i fotnot (c).
2. De tullnummer som gäller är de som gäller i Norge den 1 januari 2004. Eventuella
förändringar i tullnomenklaturen påverkar inte villkoren i Bilaga III till tabell I alltså
Norges importordning.
3. 5 % övre gräns för försumbar kvantitet, under vilken ingen tull ska tas ut på mjöl,
stärkelse och/eller glukos.
4. Den övre gräns för försumbar kvantitet, under vilken ingen tull ska tas ut på tilläggsråvarorna (kött, ost, ägg) och bär (frysta hallon, frysta svarta vinbär och frysta
jordgubbar), ska vara 3 %. Vid beräkning av tullen ska färska bär jämställas med
frysta bär.
5. I tillägget anges dels tillämpliga intervall för teoretiska och avtalade kvantiteter
jordbruksråvaror, dels de standardsammansättningar som ska användas för att beräkna
tullarna.
De intervall i den norska importordningen som anges för mjölkprodukter är exakt
samma som motsvarande intervall för EU. De intervall som anges för andra råvaror än
mjölkprodukter är betydligt fler än för EU. Norge har precis som EU intervall för
stärkelse/glukos. Dessutom anges till skillnad från EU intervall för mjöl av spannmål,
kött, ost, ägg och bär. För sackaros, invertsocker och/eller isoglukos saknar Norge
intervall eftersom socker inte produceras eller får jordbruksstöd i Norge.
Intervallen för stärkelse/glukos är dock sex jämfört med fem i EU. De tillämpliga
kvantiteterna för stärkelse/glukos ligger nära den övre intervallgränsen precis som i
EU. De norska standardkvantiteterna utgörs till " av NOS (normal stärkelse) och # av
PS (potatisstärkelse). Exakt vad NOS och PS betyder förklaras inte i tillägget. Även
för övriga råvaror ligger standardkvantiteterna i övre delen av intervallen.
Exempel: För en produkt där innehållet mjöl av spannmål klassats till intervallet 65–
75 kg/100 kg är standardkvantiteten mjöl av spannmål som tullberäkningen grundas
på 72,5 kg. För en produkt med 15–20 kg bär-, ost- eller ägginnehåll är standardkvantiteterna 18,75 kg bär, ost respektive ägg alltså nära övre intervallgränsen. För
kött ligger dock standardkvantiteterna i mitten av två intervall, lägre än mitten i ett och
högre än mitten i ett intervall. För produkter där köttinnehållet bedöms vara mer än 20
kg är standardkvantiteten 50 kg.
I tillägget finns en tabell med standardsammansättningar som ska användas för att
beräkna tullarna från EU och Island för 37 olika tullinjer som ingår i tabell I till
protokoll 3. Norska tullar enligt standardsammansättningar eller enligt matrismetod,
uppgifter om tilläggstullar för kött, ost, bär och ägg samt listor över råvaror och
35
omräkningstal finns i nio olika tabeller som är bilagor till en föreskrift om tullarna för
bearbetade produkter som kommer varje kvartal.
Exempel 1: Den norska tullen för 1902 1900 (pastaprodukter, andra än fyllda eller
torkade) och 1902 4000 (couscous) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll
av 105 kg durumvete19 och tullen på 1905 2000 (knäckebröd) ska beräknas på
grundval av ett standardinnehåll av 140 kg råg20.
Exempel 2: En pizza med innehåll av kött eller korv (norskt nummer 1905 9010) har
ett standardinnehåll av 25 kg vetemjöl, 5 kg nötkött, 5 kg griskött och hela 15 kg ost!
De ordinarie tullarna publiceras i Rundskriv som man kan prenumerera på eller som
kan fås direkt på Statens Lantbruksforvaltnings (SLF) hemsida, www.slf.dep.no.
Kommentar: Hur standardkvantiteterna ligger i intervallen påverkar naturligtvis om
tullarna i genomsnitt är högre än vad en tullberäkning utifrån faktiskt råvaruinnehåll
skulle resultera i. För råvaror med höga referenssatser kan dylika effekter bli stora.
Detta är sannolikt en risk för kött, bär, ost och ägg. Hur standardsammansättningarna
är beskaffade kan naturligtvis också påverka tullarnas storlek. Om standardinnehållet
är överdrivet i förhållande till faktiskt innehåll blir tullarna högre än de behöver vara.
Ett överskydd skapas. Det kan alltså vara motiverat att med jämna mellanrum se över
standardkvantiteter och standardsammansättningar. En sådan genomlysning gjordes
senast 1996. Då synades också valet av referensprodukt i standardrecept. Det visade
sig då att schablonerna i flera fall var föråldrade. Till exempel baserades flera
schabloner på referensprodukten smör trots att industrin i många fall ersatt smör med
vegetabiliska fetter i de flesta produkter. Justeringarna innebar sänkta tullbelopp.
Kommentar: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är för flertalet
tullinjer slopade för EU och Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten som anges i tillägget till punkt 5 blir lägre än de ordinarie tullarna. För 1905
1000, knäckebröd – samma produkt som används som exempel på förmånerna i EUs
importordning – är de norska standardkvantiteterna 22 kg vetemjöl och 88 kg rågmjöl.
Tullen enligt gällande föreskrift var 2,33 NOK/kg för import från EU och 5,35
NOK/kg för import från tredje land. Denna ”inbakade” förmån motsvarar i exemplet
56 % lägre jordbrukstull för knäckebröd. För 1901 2010 (kakmixer) och 1901 2091
degar är standardkvantiteterna 35 kg vetemjöl, 5 kg heläggpulver och 3 kg durumvete.
Tullen enligt gällande föreskrift var 2,27 NOK/kg för import från EU och 4,08
NOK/kg för import från tredje land. Förmånen motsvarar i detta exempel 44 % lägre
jordbrukstull för knäckebröd. Förmånerna varierar dock med prisnoteringarna på
standardråvarorna.
Kommentar: Den preferens som import från EU får utifrån standardrecepten kan
ligga i storleksordningen 40–60 %, d.v.s. förhållandet mellan EU-tull och ordinarie
tull är mellan 0,6 och 0,4. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från standardsammansättningarna i punkt 5 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan alltså
finnas skäl att regelbundet se över om råvarusammansättningarna återspeglar
verkligheten.
De tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen är enligt senaste
norska matris (i mars 2008) i genomsnitt 32–38 % lägre än ordinarie tullar.
19
Jämför motsvarande standardrecept för pasta i EU som är 66 kg durumvete
Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa) 6,4 % + 90,56 SEK/100 kg.
Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 46,68 SEK/100 kg.
20
36
Tilläggstullarna för kött, bär, ost och ägg innehåller också preferenser för import från
EU. Enligt senaste norska föreskrift är tilläggstullarna för kött 17,6 % lägre för import
från EU, för ost 26 % lägre, för ägg 32 % lägre och för bär är tilläggstullarna för
import från EU 11 % lägre än ordinarie importtullar.
Vid jämförelse med EUs importordning kan konstateras att den norska importordningen innehåller betydligt större preferenser i relativa termer för import från EU
jämfört med de preferenser för import från Norge som finns i EUs importordning. 50
procentiga tullminskningar av ordinarie tullar i WTO-förhandlingarna leder dock till
att större delen av de existerande preferenserna i protokoll 3 skulle raderas ut. Det
gäller i båda riktningarna och kanske inte minst vid import till EU (eftersom
preferenserna för import från Norge är relativt låga som nämnts ovan).
6. Vid beräkning av tullar för en tullinje under 1904 och sex tullinjer under 2104 ska
referenssatserna i punkt 1 användas, efter en reduktion på 7,2 %.
Kommentar: Detta påpekas mycket riktigt för alla tullinjerna i gällande norska
föreskrift.
7. För de ca 130 tullinjer som förtecknas i tabellen ska de tullar gälla som anges i
tabellen. För flera av tullinjerna sänktes tullarna genom Gemensamma EESkommitténs beslut 138/2004. För i stort sett samma lista regleras tullarna i EU.
Kommentar: Vissa produkter är av svenskt intresse. Av intresse är t.ex. tullinjerna för
pektin, smörblandade margariner, välling, corn flakes, pop corn, kaffeextrakter, sylter
och marmelader, jäst, såser, soppor, buljonger, barnmat, jordnötssmör, jordnötter och
nötblandningar.
8. Tullen på produkterna i tabellen – 7 tullinjer under 1806 och en tullinje under 2103 –
ska beräknas utifrån deklaration över faktiskt innehåll av råvaror som är belagda med
jordbrukstull.
Kommentar: Att punkt 8 efterlevs framgår klart av gällande norska föreskrift.
9. Tull på produkter under 1901 2097-98 ska vara 0,37 NOK/kg.
10. Tull på produkter under 2008 9903 (majs dock ej sockermajs eller foder) ska beräknas
enligt matrisen. Tullsatsen får dock inte överstiga 12 NOK/kg.
11. Tull på produkter under 2106 9060 (fettemulsioner och liknande produkter med mer
än 15 % mjölkfett ska beräknas enligt matrisen). Den högsta tullsatsen får dock inte
överstiga 7 NOK/kg
Kommentar: Det är här som bredbara smörprodukter hamnar.
3.3.11 Protokoll 4. Ursprungsregler för handeln med bearbetade
jordbruksvaror
Protokollet anger vilka regler som gäller för varje enskild produkt som omfattas av EESavtalet för att produkten ska tillerkännas ursprung hos respektive parter i avtalet och därmed
vara berättigad till de handelsförmåner som anges i avtalet.
Kommentar: För att förmåner ska gälla enligt protokoll 3 för produkter i tabell I och tabell II
måste produkterna vid import till EU ha ursprung i Norge och vid import till Norge ha
ursprung i EU. Det är alltså inte givet att förmånerna gäller för all handel mellan Norge och
EU. Av intresse för SJV och andra utredningsinstanser kan vara att analysera hur stor del av
handeln som får ursprungsbehandling i båda riktningar. Det kan också vara intressant att
37
analysera om ursprungsreglerna i EES är liberalare eller striktare än motsvarande ursprungsregler i andra frihandelsavtal som EU har ingått, t.ex. med Schweiz, med Medelhavsländerna,
med Sydafrika och med Mexiko.
3.3.12 Norska ståndpunkter
Importkonkurrensen som följt i spåren av ökad livsmedelsimport från EU anses av Norge hota
inhemsk produktion. Vidare hävdas från norsk sida att landet redan gjort långtgående
liberaliseringar, till exempel genom att acceptera varuutvidgningen i protokoll 3. I frågan om
återupptagna tullförhandlingar för bearbetade jordbruksvaror har Norge under senare år sänt
motstridiga signaler. Lantbruksministern uttalade i december 2008 att anpassningar av
protokoll 3 kan vara motiverade med hänsyn till ändrade marknadsförhållanden. Norge har
samtidigt hävdat att prisskillnaderna ökat mellan norsk marknad och världsmarknad och att
eventuella tullanpassningar därför bör innebära höjningar av norsk tullnivå.
Medan Sverige och EU kritiserar Norge på en rad punkter saknas inte kritik på norsk sida mot
EUs system. En viktig del av de norska invändningarna är sannolikt att de prisnoteringar som
EU använder inte återspeglar verkligheten. De reformer av CAP som gjorts har inte lett till att
tullarna reducerats i motsvarande grad. Överskydd eller ”luft” påverkar också tullarna i
Protokoll 3-samarbetet till nackdel för Norge. Omräkningstal och standardsammansättningar
ändras i verkligheten hela tiden men i Protokoll 3 lever gamla recept kvar och skapar
överskydd likaså.
Norges intressen på Protokoll 3-området är överlag defensiva. EUs och Sveriges handelsöverskott på detta område är uppenbart även om det finns produkter där norsk export lyckas
relativt bra. En skiljelinje går mellan produktgrupper som får prisrabatter i Norge och
produkter som inte får prisrabatter. Den norska exporten domineras av den första kategorin.
Motsvarande export till Norge från EU är ganska jämnt fördelad mellan båda dessa
produktgrupper.
3.3.13 Norsk information om matristillämpning
På Statens Lantbruksforvaltnings hemsida (www.slf.dep.no) finns gällande föreskrifter om
hur matrisen tillämpas, vilka produkter som omfattas, omräkningstal mellan deklarerade
råvaror och basråvaror, aktuella tullsatser för import från EU och annan förmånsimport
respektive för import från tredje land.
3.3.14 Preferensmarginaler i Protokoll 3 för EU och för Norge
EUs importordning: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är slopade för Norge
och Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten blir lägre än de ordinarie
tullarna. Denna ”inbakade” förmån motsvarar t.ex. 17,7 % lägre jordbrukstull för knäckebröd
och 48,5 % lägre jordbrukstull för en pastaprodukt. Förmånerna varierar dock med prisnoteringarna på standardråvarorna.
En värdetull på 9 % tas ut för alla importprodukter från tredje land. Denna tull är noll för
import från Norge. För jordbruksdelen av tullen är preferensen för import från Norge relativt
låg. Ett stickprov den 14 mars 2008 på 21 av de ca 600 tilläggskoderna gav som resultat att
jordbrukstullen vid import från Norge är 3–19 % lägre än tredjelandstullen.
Norges importordning: Den preferens som import från EU får utifrån standardrecepten kan
ligga i storleksordningen 40–60 %, d.v.s. förhållandet mellan EU-tull och ordinarie tull är
mellan 0,6 och 0,4. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från standardsammansättningarna i punkt 5 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan alltså finna skäl att
38
regelbundet se över om råvarusammansättningarna återspeglar verkligheten. Se beräkningar i
följande tabell av preferensmarginaler i Norges importordning (dvs. tullreduktion i relation till
MGN-nivån). De tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen var i mars
2008 i genomsnitt 32–38 % lägre än ordinarie tullar21. Tilläggstullarna för kött, bär, ost och
ägg innehåller också preferenser för import från EU. Enligt senaste norska föreskrift är
tilläggstullarna för kött 17,6 % lägre för import från EU, för ost 26 % lägre, för ägg 32 %
lägre och för bär är tilläggstullarna för import från EU 11 % lägre än ordinarie importtullar.
Kommentar. Vid jämförelse med EUs importordning kan konstateras att den norska
importordningen innehåller betydligt större preferenser i relativa termer för import från EU
jämfört med de preferenser för import från Norge som finns i EUs importordning.
Tullminskningar i WTO-förhandlingarna i storleksordningen 50 % av ordinarie tullar leder
dock till att större delen av de existerande preferenserna i protokoll 3 skulle raderas ut. Det
gäller i båda riktningarna och kanske inte minst vid import till EU (eftersom preferenserna för
import från Norge, som nämnts ovan, är relativt låga). Med utgångspunkt från förhandlingsresultaten 1996 och 2001 kan handelsmarginalerna också beräknas enligt nedanstående tabell.
Tabell 2. Preferensmarginaler för EU-export till Norge enligt protokoll 2 och 3
(NOK/100 kg)
Basråvara
GATT/UR
Tull mot Procentredje
tuell
land
reduktion
från 1.7.
1995
NOK/kg
Bilaterala förmåner till EU
Slutlig
bunden tull
(specifik
tull/värdetull
22
Protokoll 2överenskommelse
implementerad 1.9.
1996
Protokoll 3
implementerat 1.1.
2002
Tullsats
för basråvaror
NOK/kg
Tullsats
för basråvaror
NOK/kg
Procentuell
reduktion
Procentuell
reduktion
Vete
213
30 %
213/347 %
157
-26 %
152
-3 %
Durumvete
213
30 %
213/347 %
101
-52 %
98
-3 %
Råg
213
30 %
213/347 %
151
-30 %
146
-3 %
Korn
213
30 %
174/318 %
141
-19 %
137
-3 %
2287
30 %
2287/392 %
1254
-45 %
1216
-3 %
2287
15 %
2287/392 %
1178
-48 %
1143
-3 %
Smör
2519
15 %
2519/343 %
1313
-48 %
1274
-3 %
Ost
2468
15 %
2468/265 %
2070
-16 %
2008
-3 %
Glykos
587
n.a.
n.a.
455
-22 %
441
-3 %
Nötkött
3238
15 %
3238/344 %
2669
-18 %
2589
-3 %
Griskött
2464
15 %
2464/363 %
1982
-20 %
1923
-3 %
Skummjölkspulver
Helmjölkspulver
Källa: EU kommissionen, DG Enterprise, Jordbruksverkets bearbetning
21
22
baserat på aktuell norska matris
Slutligt bundet tullskydd enligt GATT/UR implementerades av Norge 1.7. 1995
39
Som framgår av tabell 2 varierar handelsförmånerna i intervallet 22–55 procent beroende på
råvara. Inga tullförhandlingar har ägt rum sedan 2001 trots avtalets ambitioner om regelbundna översyner. Det kan alltså finnas skäl att se över de parametrar som bestämmer tullsatserna i protokoll 3. Det finns en insikt i kommissionen om att handelsvillkoren behöver
revideras. Kommissionen uttalade 2009 att ”the current regime based on prices of agricultural
raw materials can be obsolete – therefore a review will be beneficial to operators on both
sides”.
3.3.15 Omprövning av politiken för norsk RÅK-industri?
NILF (Norsk Institutt for landbruksekonomisk forskning) har under flera år följt
livsmedelsindustrins utveckling. I samarbete med en rad branschorganisationer och
förvaltningsorgan ger institutet ut den årliga rapporten, Mat og industri. Under senare år har
NILF intensifierat forskningsarbetet om matindustrins framtid och 2008 publicerades
rapporten ”Spill om naering: Strategier for omstilling i matindustrien”. I begreppet
matindustri inkluderas såväl fisk- som jordbruksbaserad förädlingsindustri. Rapporten har den
ökande internationaliseringen som utgångspunkt och noterar att sektorn har en stor och
växande fiskexport, ökande import och en stor del konkurrensutsatt förädlingsindustri.
Medan den marina delen av matindustrin är stark, konkurrenskraftig och i hög grad
exportorienterad är den jordbruksbaserade förädlingsindustrin skyddad från internationell
konkurrens23. De två sektorerna tycks gå skilda vägar vad gäller framtidsutsikter och
policyval samtidigt som ett samarbete branscherna emellan skulle kunna vara ett recept för
den norska matindustrins framtid. Enligt rapporten innebär denna situation att den
jordbruksbaserade industridelen har åtminstone två val. Ett val är att fortsätta på den inslagna
vägen och med politiskt stöd finna en balans mellan industriell effektivitet och politisk
legitimitet. Ett annat val är att under kommande år investera i en planerad och koordinerad
omställning mot ökad och uthållig konkurrenskraft. Rapporten ställer frågan om den norska
förädlingsindustrin är kapabel att ställa om från nuvarande protektionistiska utgångspunkter
till en policy baserad på öppen konkurrens. Det finns intressekonflikter inom livsmedelssektorn och dessa kommer till uttryck i bland annat handels- och konkurrenspolitiken och i
lantbrukskooperationens omdiskuterade roll vid utforming och tillämpning av sektorspolitiken.
Rapporten analyserar förutsättningarna för en omprövning av politiken och drar slutsatsen att
förädlingsindustrin förfogar över attraktiva resurser och har potential för att nå ökad
effektivitet. Samtidigt konstateras att en sådan omställning är mycket krävande eftersom den
innebär en betydande omorientering av samspelet mellan industri och politik. Hur samspelet
utvecklas mellan politik och industriägare och mellan bönder och andra investerare kan enligt
rapporten bli avgörande för hur livsmedelssektorn hanterar skiften i de framtida ramvillkoren.
3.4 Fiskfrågor
3.4.1 Inledning
Fiskfrågorna har stor betydelse i EUs handelsrelationer med Norge. Detta beror naturligtvis
till stor del på att fiskerinäringen är viktig för Norges ekonomi och utrikeshandel men också
på fiskerinäringens stora betydelse i flera viktiga EU-länder såsom Frankrike, Storbritannien
23
Citat från sidan 67-68: ”For en stor del av produktene må pris til forbruker gi rom for både politisk regulert
råvarepris og en foredling med et saernorsk kostnadsnivå. Handelspolitiken må dermed sikre rommet for de
nödvendige industrikostnadene og avtalte priserne till primärproducent”
40
och Spanien. Fiskfrågorna har många anknytningspunkter till handelsavtalen och jordbrukshandelsfrågorna i WTO och bilateralt.
I det följande kommer visst utrymme ägnas åt historiken, eftersom denna har stor betydelse
för förståelsen av den nuvarande situationen. Vidare kommenteras fiskfrågorna i nuläget såväl
bilateralt (EES-avtalet och EU) som multilateralt (WTO).
3.4.2
Historik
Avtalskonstruktionen i EES-avtalet med protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTAkonventionen och olika bilaterala tilltag som skedde under EFTA-tiden. EES-avtalet som
reglerar relationerna med Norge idag har i princip samma upplägg som EFTA även om
samarbetet för fisk har minskat från fullständig frihandel inom EFTA till en mer begränsad
form av frihandel i EES. EES ger dock Norge ett helt annat marknadstillträde till EUmarknaden än vad det gamla frihandelsavtalet mellan EG och Norge medgav. De liberala
handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA förhandlades successivt fram och utvecklades för att till
slut utmynna i fullständig frihandel 1987. Detta hade Norge stor nytta av när villkoren för
handeln med fisk förhandlades fram några år senare och bidrog således till att fiskhandelsfrågorna fick en, för Norge, mycket gynnsam behandling i EES-avtalet.
I EFTA gällde villkoren för fiskhandeln samtliga EFTA-länder medan handelsvillkoren för
jordbruksvaror endast gällde inom ramen för bilaterala avtal. De generösa fiskvillkoren var en
kompensation till fiskenationerna Norge och Island för att dessa genom EFTA accepterade
frihandel för sina industrisektorer. Fiskvillkoren gällde från början inte för vissa fiskprodukter
men kom att utvidgas till att omfatta i stort sett samtliga fiskprodukter inklusive fiskmjöl och
fiskolja. Solidariteten med de två fiskenationerna Norge och Island i fiskfrågor hade viss
motsvarighet i jordbruksfrågorna i form av solidaritet mot jordbruksnationen Danmark. Av
Sverige fick Danmark regelrätta penningöverföringar till danska statskassan som
kompensation för att tullarna fanns kvar på importen av jordbruksvaror.
Frihandelsavtalen med EG 1972 innebar att handelsförmåner för fisk i viss utsträckning
inkluderades i avtalen. Här var det dock så att EG fick bättre villkor för tillträde till den
svenska marknaden för fiskprodukter än tvärtom. Sverige gick med på att ensidigt slopa tullen
för förädlade fiskprodukter från EG medan tullen i andra riktningen behölls. Detta gjordes av
solidaritetsskäl med Norge i tron att Norge skulle gå med i EG och genom detta arrangemang
skulle få behålla tullfriheten för sin export av fiskprodukter. Denna ensidiga konstruktion
korrigerades dock inte efter det att Norge hade sagt nej i folkomröstningen om EGmedlemskap. Frihandelsavtalet med EG innehöll även förmåner för svensk fiskexport till EG.
Dessa förmåner gällde dock huvudsakligen färsk, oförädlad fisk och bidrog till att svensk
fiskförädlingsindustri flyttade utomlands. Även fiskkvoter blev 1986 en del av Sveriges avtal
med EG i samband med kompensationsförhandlingarna när EG utvidgades med Spanien och
Portugal. De förhandlingarna var av principiellt intresse eftersom olika förmåner för
fiskprodukter och jordbruksvaror samt fiskkvoter samlades i samma avtalsuppgörelse. Fisk
och jordbruk hänger ihop!
Inom EFTA fullbordades liberaliseringssträvandena för fisk 1987 då all handel inom EFTA
med fiskprodukter blev fri. Samtidigt startade förhandlingarna om EES-avtalet med EFTA
som motpart till EG. Att försöka behålla så mycket som möjligt av den nyligen uppnådda
frihandeln för fisk var en av utgångspunkterna för EFTA i förhandlingarna. EG gick på denna
punkt EFTA och därmed de två stora fiskexportörerna Norge och Island till mötes i och med
att man accepterade relativt långtgående liberaliseringar av fiskhandeln i protokoll 9 till EESavtalet jämfört med vad som dittills hade gällt inom ramen för frihandelsavtalen mellan EG
och respektive EFTA-länder. En del av de bilaterala uppgörelserna med Norge och Island
41
handlade dock om fiskerättigheter i norska vatten för EGs fiskare. EG bytte således i viss
utsträckning marknadstillträde mot fiskerättigheter. Exakt hur mycket av handelsliberaliseringarna som blev en följd av EFTA och hur mycket som gavs i utbyte mot fiskerättigheter är
inte känt.
3.4.3
Protokoll 9
Protokoll 9 till EES-avtalet ger Norge fritt tillträde till EU-marknaden för en rad produkter
inklusive torsk, kolja, sej och helgeflundra. För frysta filéer och de flesta övriga fiskeprodukter är tullarna kraftigt reducerade till 30 % av MGN24. För ett begränsat antal produkter
(inkl lax, sill, makrill, räkor och norsk hummer) gäller samma tull som MGN.
Under EES-avtalets inledande år implementerades en effektiv schemalagd handelsliberalisering på fiskområdet, enligt Protokoll 9 och till förmån för framförallt Norge. Under
förhandlingarna fanns ambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på
jordbruksområdet. Denna liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19.
Hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas enligt artikel 19. EU har inte lyckat
mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge att gå med på en liberalisering som är
jämförar med den som skett på fiskområdet.
Norge har dessutom, i samband med två senaste EU-utvidgningarna, erhållit flera betydande
tullfria kvoter för fiskvaror till EU.
I artikel 20 sägs kort och gott att ”..villkor och arrangemang som gäller för fisk och andra marina
produkter anges i Protokoll 9”. Samma konstruktion används i artikel 8b för bearbetade varor:
”..villkor och arrangemang som gäller för bearbetade varor anges i Protokoll 3”. Båda
protokollen reglerar de villkor som gäller inom dessa respektive varuområden. Artiklarna i
resten av EES-avtalet gäller inte överlag för fisk eller bearbetade varor.
3.4.4
Fiskekvoter
Med jämna mellanrum förhandlar EU och Norge om storleken på fiskekvoter. Här har Norge
med sina enorma fiskevatten ett övertag framför EU och detta övertag kan spela roll när
frågor om handel och marknadstillträde till EUs inre marknad diskuteras.
3.4.5
Andra maritima samarbetsfrågor
Rätten att transitera fisk genom ett land till ett annat (t.ex. från Norge genom Sverige till
Danmark/Tyskland/Polen) är en viktig samarbetsfråga som har stark koppling till
handelsfrågor i övrigt. Direktlandningar är ett annat samarbetsområde som kan ha koppling
till transiteringar. Veterinära frågor och miljöfrågor är andra samarbetsområden som har fått
stor betydelse i takt med att vattenbruket i Norge liksom i EU har fått starkt ökad betydelse de
senaste decennierna.
Utöver samarbetsfrågor med stark koppling till fiskhandeln finns en rad andra maritima
samarbetsfrågor t.ex. maritima transporter, hamnar, fritidsbåtar, sjösäkerhet, brottsbekämpning, energi, off-shoreverksamhet, turism etc. Under senare år har också frågor som
berör förvaltningen av fiskeresurser spelat en central roll i samarbetet EU–Norge. Norge har
här ansetts bidra till att utveckla dessa frågor i kommissionen. Norsk resursförvaltning ses
ofta som ett föredöme i dessa sammanhang.
24
MGN – mest gynnad nation – betyder den generella tullnivån som alla WTO-länder har rätt till
42
3.4.6
WTO-aspekter
Fisksektorn omfattas inte av WTOs jordbruksavtal och behandlas i WTO på samma sätt som
industrivaror vilket bl.a. innebär att inga exportbidrag får ges. Tullarna för fiskprodukter är
förhållandevis låga men det finns exempel på höga tullar även här, inklusive många exempel
på tulleskalering. Tulleskalering uppmuntrar till export av råvaror för förädling i importländerna vilket stämmer ganska bra in på EUs fisksektor. EU har relativt låga tullar på
oförädlade fiskvaror och relativt höga tullar på förädlade fiskprodukter. Här har Norge och
Island en särställning eftersom EU tillämpar mycket lägre tullar både för oförädlade och
förädlade fiskvaror från EES-länderna.
Fiskhandelsfrågorna har många likheter med livsmedelshandelsfrågorna. Subventionerna till
produktionen av fisk är stora i flera länder och kan påverka handeln. Stöd till fisket eller
vattenbruket kan leda till snedvridning av handeln. För att mildra effekterna av dumpning kan
importländer vidta åtgärder. EU har sedan ett antal år satt in antidumpingtullar mot importen
av lax från Norge med åberopande av GATT-regelverket om antidumpning.
De norska subventionerna till laxodlingen och handelseffekterna härav har granskats i en s.k.
panel i WTO. EUs åtgärder mot den dumpade importen bygger på panelutslagen.
Kommissionen har under 2008 beslutat avveckla antidumping-tullarna för odlad lax och
regnbåge.
3.4.7
Handel med fisk och norsk reexport
Fiskhandeln med Norge och reexporten av fisk från Norge via Sverige till övriga EU är frågor
som har stor betydelse för helhetsbilden av handelsfrågorna. Detta måste man vara medveten
om när analyser och bedömningar görs i framtiden.
43
4 WTO-relaterade frågor
4.1 Historik
Norge tillämpade sedan andra världskriget, i likhet med en rad andra länder,25 kvantitativa
importrestriktioner för flera viktiga jordbruksvaror. Detta gjordes med hjälp av undantag från
GATTs förbud mot sådana importrestriktioner. Effekten av detta blev att Norges jordbruksproduktion blev helt avskärmad från importkonkurrens. EG, Sverige, Danmark m.fl. stater
tillämpade inte sådana restriktioner utan valde en annan väg för att skydda sin jordbruksproduktion nämligen rörliga importavgifter som likaledes ansågs strida mot GATTs regler.
Eftersom jordbruksvaror var undantagna från GATTs generella regler kunde dock
importavgifterna fortsätta att tillämpas liksom exportbidrag, som var en viktig del av båda
sorternas system.
WTOs jordbruksavtal 1994 tvingade många länder till jordbrukspolitiska reformer. EG och
Sverige sänkte pris- och marknadstöd och ökade i gengäld andra mindre produktionskopplade
stöd. I Norge tarifferades de kvantitativa importrestriktionerna till mycket höga tullar som
fortsatte att avskärma marknaden från import. Den huvudsakliga formen av jordbruksstöd i
Norge är fortfarande marknadsprisstöd i kraft av höga tullar. Man har bedömt att detta är den
bästa vägen att uppnå de mål som finns för jordbruket i Norge där inte minst de regionalpolitiska aspekterna väger tungt. Resultatet har blivit höga priser och ingen nämnvärd import
av varor som produceras i Norge. Många aktuella jordbruksfrågor, där Norge utmärker sig i
WTO kan förklaras av historiken och synen på jordbruket i samhället.
4.2 Inomkvotstullar
De norska tullåtagandena för tullkvoter i WTO
Norges tullkvotsåtaganden för jordbruksvaror i WTO 1995 var ganska omfattande. Inte
mindre än 232 tullkvoter öppnades. Det normala i WTO är att länderna tillämpar en lägre tull
inom tullkvoterna. Ett riktvärde har varit att inomkvotstullen är 30 % av den generella tullen.
Detta riktvärde följdes dock inte konsekvent i samband med att Norge gjorde sina
tullbindningar under GATT/UR.
Jordbruksvaror tarifferades på nivåer som inte medger någon import. I praktiken finns de
kvantitativa importrestriktionerna kvar. Den utväg som står till buds för importen är att få ett
marknadstillträde som är bättre än de generella tullarna. För Sverige och EU är naturligtvis
marknadstillträde till grannlandet Norge av stort intresse.
Norge gjorde dock till skillnad från flertalet WTO-länder inga successiva tullsänkningar för
inomkvotstullarna Endast 17 norska tullkvoter har inomkvotstullar som sänktes relativt
kraftigt jämfört med de generella tullarna, vilka ofta ligger på tullnivåer som motsvarar tullar
på 300–400 %. 215 av 232 tullkvoter har samma höga tullnivå som den generella tullen. Inga
länder har tagit upp denna fråga i WTO. Detta kan sannolikt förklaras av att Norge
implementerade GATT/UR åtagandet om 36-procentig tullsänkning i en enda etapp, den 1 juli
1999 samt att landet vid tarifferingen inte fullt ut beaktade det 30-procentiga riktvärdet för
nivån på inomkvotstullar.
25
T.ex. Finland, Österrike, Schweiz, USA och Japan
44
4.3 Dubbla tullbindningar
Norges tullbindningar i WTO för importtullar på jordbruksvaror har genomgående gjorts både
uttryckta som specifika tullar och som värdetullar med tillägget att den tull som är högst ska
gälla (”whichever is the highest”). Ingen annan WTO-medlem har genomgående bundit sina
tullar på två olika sätt med villkoret att högst tull gäller26. Även om WTO-förenligheten i
denna typ av tullkonstruktion kan ifrågasättas är det så att dessa norska tullbindningar har fått
passera utan invändningar från andra WTO-medlemmar och därmed gäller.
De norska tullbindningarna från 1994 har mestadels gjorts på sjuställig nivå. Bindningar på
sjuställig nivå innebär en oklarhet om vilka tullar som ska gälla eftersom de faktiska tullarna
som tillämpas är på åttaställig nivå.
De norska bindningarna är i 50 % av fallen gjorda dels i form av en specifik tull, dels i form
av en värdetull. Det är angeläget att Norge i den pågående rundan gör entydiga bindningar av
tullarna i endera formen. Bindningar i form av värdetullar är den form som Sverige
eftersträvar.
4.4 Tullkvotsexpansion
De föreslagna generella tullreduktionerna i DDA-rundan innebär att Norges genomsnittliga
GATT/UR-tullar kommer att reduceras från 124 procent till nya bundna nivån 35 procent.
Norge har så pass höga tullbindningar att de enligt aktuellt förhandlingsförslag (REV 4) ges
möjlighet att klassificera 6–8 % av de bundna tullinjerna som känsliga produkter. Om
produkterna behandlas som känsliga behöver inte tullen minskas lika mycket som vid den
generella tullreduktionen. Om Norge gör undantag från tullsänkningsprinciperna måste Norge
i gengäld kompensera de andra WTO-medlemmarna genom att förbättra marknadstillträdet
inom kvot. För EUs eller svensk del kan en norsk tullkvotsexpansion vara av intresse för
många produkter. Det är sannolikt att en generell tullreduktion enligt Falconers förslag inte
ger något större marknadstillträde för någon av produkterna.
I de fall där kvotstorleken gör det kommersiellt intressant och inomkvotstullarna tillräckligt
låga kan vissa nya svenska exportmöjligheter bli fallet för t.ex. köttbullar, färskt benfritt
nötkött, griskött och kycklingkött samt för ägg. En tullkvotsexpansion för olika slag av frukt
och grönsaker kan också vara av intresse för Sverige.
4.5 Tullförenklingar av matrisen mm
Sammansatta tullar: I det norska systemet för bearbetade varor (RÅK-systemet) möts
import från tredje land av en värdetull plus en specifik tull, i vissa fall endast värdetull. Det är
alltså flera olika komponenter vilket borde vara ett starkt motiv till att förenkla. Målet måste
vara att slå ihop alla sammansatta tullar till gemensamma tullar, helst uttryckta som
värdetullar. Vid import från EU och andra länder med vilka Norge har RÅK-samarbete är
värdetullarna ofta eliminerade27 eller kraftigt reducerade. Det norska tullsystemet är f.n.
bundet i WTO. 50 % av bindningarna är dubbla, d.v.s. både i form av specifika tullar och i
form av värdetullar. En förändring till bindningar som endast avser en sorts tull skulle vara en
avsevärd förenkling. Målet måste vara att de nya åtagandena inte ska vara dubbla och helst
ska vara uttryckta som värdetullar.
26
Det finns exempel på att andra WTO-medlemmar gjort dubbla bindningar för enstaka tullpositioner, t.ex.
USA, Kanada och Japan.
27
Men inte lika ofta som i EU. Sålunda finns fortfarande vissa s.k. industritullar kvar gentemot import från EU
45
Bearbetade varor: För norsk del är anpassningen av RÅK-systemet svårare eftersom det
norska jordbruksstödet fortfarande i huvudsak är baserat på prisstöd som förutsätter höga
tullar. Detta bidrar till att de norska prisnivåerna är mycket högre än i EU. Det norska RÅKsystemet är dessutom betydligt mer komplicerat än EUs med fler ingående matrisråvaror, fler
intervall för respektive råvaror och därmed avsevärt större antal matristullar28 samt tilläggstullar för kött, ägg och vissa bär om dessa råvaror använts till färdigvaran.
För norsk del är de höga inhemska priserna ett stort problem. Om prisutvecklingen på världsmarknaden går i riktning mot högre priser för flertalet jordbruksråvaror blir det naturligtvis
lättare också för Norge att anpassa sina system. Om Norge genomför en jordbruksreform i stil
med EUs reform med avlänkade stöd skulle de inhemska priserna också kunna minska. En
sådan förändring skulle också underlätta för Norge att anpassa sina system.
Precis som EU-systemet kan det norska RÅK-systemet antingen slopas och ersättas med fasta
tullar29 eller genom förenklingar inom ramen för det existerande norska RÅK-systemet såsom
att:
1. Slå ihop industritullarna för RÅK-produkter (i de flesta fall värdetullar) med
jordbrukstullarna till gemensamma tullar. Industritullarna har i de flesta fall slopats
gentemot import från EU.
2. Slopa stärkelse/glukos i matrisen nu när spannmålspriserna i världen är höga. Norge är
ju ändå nettoimportör av spannmål och fodermedel.
3. Minska antalet intervall för mjölkfett och för mjölkprotein när mjölkpriserna i världen
är höga.
4. Slopa tilläggstullarna för kött, bär, frukt och ägg eller minska dem30. Bredda de lägsta
intervallen där inga tilläggstullar tas ut.
5. Sammanlagt 35 tullinjer på 8-ställig nivå är föremål för matristillämpning och 9
tullinjer för tullar baserade på råvarudeklaration. Vissa tullinjer som nu är föremål för
matristillämpning borde vara lättare än andra att göra om till schablontullar t.ex. 8
tullinjer med matristillämpning för såser, soppor, barnmat m.m.31 skulle kunna ersättas
av tre tullinjer med schablontullar och 2 tullinjer med råvarudeklaration kunna ersättas
av en tullinje med schablontull.
6. Det borde vara lättare för Norge än för EU att ersätta matristullar för sockerkonfektyrer och choklad32 med värdetullar eftersom den viktiga råvaran socker inte
ingår i den norska matrisen33. Detta skulle innebära att två norska tullinjer för
sockerkonfektyer med matristillämpning ersattes av värdetullar liksom sju tullinjer
med råvarudeklaration för choklad. En förenkling för choklad underlättas av att de
råvaror i choklad som kostar mest är olika mjölkråvaror. Om VM-priserna för
mejeriprodukter är höga kan en övergång till värdetullar underlättas.
7. För flertalet spannmålsbaserade produkter i kap 19 kan en övergång från matristillämpning till schablontullar underlättas av höga VM-priser för både mjölk och
mejeri och att socker inte ingår i den norska matrisen. Här rör det sig om totalt 22
28
Alltså närmare 1000 fyrsiffriga koder som innebär individuella specifika tullar som motsvarar den
sammansatta produktens råvaruinnehåll
29
mycket grövre än nuvarande matristullar om det ska vara en förenkling
30
Tilläggstullar för dessa råvaror finns inte i EUs RÅK-system. Däremot finns tilläggstullar i EU för socker
31
Tulltaxenumren 2103 och 2104
32
Tulltaxenumren 1704 och 1806
33
eftersom norska producenter får köpa socker till världsmarknadspris
46
tullinjer av vilka en övergång till värdetullar antagligen är relativt lätt att genomföra
för de flesta tullinjerna. Det finns 6–7 tullinjer på 1901, 1902 och 1905 som kan vara
svårare främst eftersom de innehåller kött. Om tilläggstullarna enligt punkt 4 slopas
bör dock inte heller dessa tullinjer vara omöjliga att göra om.
8. Kapitel 21 har två tullinjer med matristillämpning. Den ena är proteinkoncentrat, HS
2106.10 vilken borde kunna ersättas med en schablontull. Sist men inte minst har
Norge matristillämpning för andra livsmedelsberedningar ej nämnda någon annanstans
(norskt nummer 2106.9090. Denna tullposition innehåller liksom motsvarande
tullposition i EU (KN 2106.9098) en mångfald olika produkter med alla tänkbara
råvarusammansättningar. Många av de produkter som idag klassificeras på detta
nummer är tullfria eftersom de inte innehåller några råvaror som ingår i matrisen eller
som omfattas av tilläggstullar. Andra produkter är dock tullpliktiga och det är ofta
innehåll av kött, ägg och mjölk som leder till de högsta tullarna. Om tilläggstullarna
enligt punkt 4 slopas bör dock inte heller denna tullinje vara omöjlig att göra om.
Bevaka förändringar: I samband med eventuella förenklingar av den norska matrisen måste
EU med flera – visa av erfarenheterna från den norska implementeringen av UR 1995 som
ledde till att Norge försökte öka sitt tullskydd för RÅK-varor – vara uppmärksamma på vad
som sker så att inte förenklingar leder till ökat skydd i Norge.
4.6 Prisrabatter
Sammanfattning: Det är möjligt att i WTO driva frågan om att ändra regelverket i
Jordbruksavtalet för att undvika att åtaganden i WTO-förhandlingarna om marknadstillträde
och exportkonkurrens kringgås av prisrabatter. En konsultationsprocess med Norge i WTO är
dock sannolikt inte särskilt framkomlig.
Det kan ligga närmare till hands att frågan diskuteras med Norge i ett bilateralt sammanhang.
EES-avtalets Protokoll 3 är det forum som ligger närmast till hands. Härvid bör det beaktas att
prisrabatter är en del av balansen i avtalet.
4.6.1 Inledning
Det finns många möjligheter att formellt kritisera och ifrågasätta stödsystem av det slag som
representeras av Norges prisnedskrivning av jordbruksråvaror till förädlingsindustrin. I
fortsättningen används det svenska uttrycket prisrabatter (översättning från price rebates).
När det gäller tillämpningen av prisrabatter i WTOs medlemsländer så är det i praktiken
väldigt mycket Norge det handlar om34. Det norska systemet är mycket komplext både vad
gäller råvaru- och färdigvaruomfattning och ekonomisk omfattning. Alltsedan tarifferingen
och exportbidragsbegränsningarna 1995 har de norska prisrabatterna kraftigt ökat parallellt
med att exportbidragen har tvingats minska. De handelseffekter som de norska prisrabatterna
medför är relativt stora och till nackdel för norsk import från Sverige och andra geografiskt
närliggande MS. Det är svårt att påvisa och mäta handelseffekter av de norska prisrabatterna
på exportmarknader eftersom de marknadsandelar som norska exportprodukter uppnår är
relativt små till skillnad från andelarna i det egna landet Norge. De norska prisrabatterna idag
34
Även EU tillämpar fortfarande prisrabatter men såväl- råvaru- som färdigvaruomfattning är relativt begränsad
och den ekonomiska betydelsen av EU-systemet är relativt liten. Den ekonomiska betydelsen av prisrabatterna i
EU-systemet har minskat sedan 1995. Enligt OECD kan liknande system också finnas i Schweiz, Korea och
Japan
47
är alltså väldigt mycket ett problem för Sverige och några ytterligare MS på den norska
marknaden.
I framtiden när exportsubventionerna har upphört och tullskydden kraftigt minskat kan
intresset för stödsystem av detta slag komma att öka, både för att bygga upp och stöda
inhemsk förädlingsindustri och för att satsa på och stöda export. En viktig roll för den
eventuella framtida tillämpningen av prisrabatter i olika länder spelar regelverket i WTO och
transparensen för sådana stödsystem. Om regelverket inte ändras kan intresset för prisrabattsliknande system öka i en situation med slopade exportstöd och sänkta tullar. Om stora
aktörer/länder som USA, Ryssland, Kina, Indien eller Brasilien i ett sådant läge introducerar
sådana stödsystem för sina förädlingsindustrier torde handelseffekterna kunna bli avsevärt
mer omfattande jämfört med nuläget. I en sådan situation kan prisrabatterna såväl för import
som för export bli ett stort problem på många marknader för hela EU och för andra länder.
Prisrabatterna idag är främst ett problem för Sverige och några andra MS på den norska
marknaden. Detta problem har hittills inte varit tillräckligt allvarligt för att engagera andra
MS eller KOM i frågan. Hotbilden med stora aktörer som i en framtid tillämpar prisrabatter i
en situation utan exportbidrag och med lägre tullar kan vara mer övertygande när det gäller att
få med sig andra MS och Kommissionen i arbetet med att undvika en spridning av
prisrabatterna.
4.6.2 Olika vägar för att undvika spridning av systemet med prisrabatter
Initiativ som syftar till att undvika spridning av prisrabattsystem med handelssnedvridande
effekter kan ske i olika fora och med olika strategier. Det ligger nära till hands att försöka
finna lösningar på problemen med prisrabatter inom ramen för WTO. Vid sidan om
multilaterala lösningar kan bilaterala eller plurilaterala lösningar vara möjliga. En
kombination av en multilateral och bilateral ansats kan också vara möjlig. Valet mellan en
multilateral och en bilateral väg eller en kombination beror på hur problemet ser ut.
För svensk del35 är problemet främst att prisrabatterna snedvrider konkurrensen på den norska
marknaden till nackdel för importen. För norsk del kan hävdas att prisrabatter är en del av ett
större samarbete för bearbetade livsmedel (Protokoll 3 till EES-avtalet) med EU som också
omfattar tullar, prisnoteringar för inhemska och importerade råvaror, exportbidrag m.m.
Senast en översyn gjordes av olika komponenter i dåvarande Protokoll 2 var 1996. Sedan dess
har mycket hänt som har påverkat balansen. Kraftigt ökade norska prisrabatter är en sådan
förändring. Olika jordbruksreformer i EU har lett till prissänkningar men trots detta har
tullarna bibehållits. Därmed har ett visst överskydd till nackdel för norsk export uppkommit.
Problem med prisrabatter för EU och de flesta MS sammanhänger dock inte främst med
Norge. För EU och de flesta MS är antagligen det största problemet med prisrabatter att dessa
kan påverka konkurrensen negativt i framtiden när exportbidrag har avskaffats och tullar har
sänkts.
4.6.3 Lösningar inom ramen för WTO
Det är önskvärt med ändringar i Jordbruksavtalet som omöjliggör att prisrabatter används för
att kringgå åtaganden om exportstöd respektive marknadstillträde.
Det kan hävdas att redan nuvarande Jordbruksavtal inte förmår att förhindra att prisrabatter
tillämpas på ett sätt som innebär att åtaganden kringgås. Det hade därför varit lämpligt att i
35
Några andra MS, såsom Danmark och Nederländerna, har liksom Sverige problem på den norska marknaden
för sin export p.g.a. prisrabatter som snedvrider konkurrensen
48
samband med pågående WTO-förhandlingar göra nödvändiga kompletteringar och ändringar i
regelverket för att minska riskerna för att åtaganden kringgås nu och i framtiden. Om följande
tillägg under rubriken ”Market Access” i Jordbruksavtalet gjordes skulle problemet lösas vid
export:
"If a Member applies internal support measures which reduce the price of raw materials to the processing food
industry, import duties shall be reduced by a percentage corresponding to the duty incidence of this support"
Om man vill undvika att prisrabatter kan bryta mot åtaganden om exportstöd kan följande
formulering läggas till under rubriken "Export Competition”.
[Other Export Competition Issues]
”Internal support measures which reduce the price of raw materials to the processing industry could previously
lead to circumvention of export subsidy commitments if a part of production was exported. This risk (that such
internal support measures could lead to circumvention of export subsidy commitments) will be much larger
when all export subsidies have been abolished. Such measures must therefore be (abolished/suspended if there
are exports) (suspended on a product level if the share of exports in value terms exceeds 5 % of production)”.
Prisrabatter till inhemsk produktion av en viss vara innebär en uppenbar konkurrensnackdel
för all import av samma vara, som dessutom drabbas av tull. Det förefaller enklast men långt
ifrån okomplicerat att föreslå formuleringar som reglerar prisrabatter som ges till inhemsk
produktion men inte till import. Om produktionen skyddas av tullar som gör det möjligt att
upprätthålla högre inhemska priser för råvaror och för bearbetade varor kan på goda grunder
ifrågasättas varför man dessutom ger kompensation för dyrare inhemska råvaror. Det betyder
ju dubbla förmåner.
Den ovan antydda lösningen kan dock i vissa fall ha sina begränsningar, t.ex. för
tullpositioner som inrymmer en stor variation produkter med olika råvarusammansättning,
olika innehåll av prisrabattvaror, olika kvalitet och importpriser. Detta är ofta fallet för
bearbetade varor, vars tullar beräknas utifrån en matris och utifrån deklarerat faktiskt
råvaruinnehåll. Om den föreslagna formuleringen i dylika fall ska kunna fungera enligt sitt
syfte måste importpriser och prisrabatter beräknas i varje enskilt fall. Om man inte gör detta
utan nöjer sig med att utgå från genomsnittliga importpriser och prisrabatter för den aktuella
tullpositionen löser man i så fall endast problemen i genomsnitt. I en del fall blir incidensen
för hög och i en del fall för låg. Sannolikt är det i dylika fall mycket svårt att finna helt
rättvisa lösningar som också är enkla och transparenta. Om man vill ha enkla lösningar måste
man i många fall acceptera schablonbetonade lösningar.
Förutom nämnda förslag till lösning kanske det ligger ännu närmare till hands med en lösning
som innebär att importen får prisrabatter på samma villkor som den inhemska produktionen. I
så fall skulle naturligtvis all importdiskriminering som orsakas av prisrabatter elimineras. En
sådan lösning förutsätter sannolikt skrivningar ungefär i stil med att ”prisrabatter som ges till
inhemsk produktion endast är tillåtna om de ges på samma villkor till motsvarande import”.
Om regelverket kunde skärpas så att prisrabatter för export jämställs med exportbidrag torde
även prisrabatter i framtiden bli förbjudna om exportbidrag blir förbjudna.
Utöver skydd från tullarna i RÅK-systemet från konkurrerande import får de norska
producenterna också prisrabatter för användning av en lång rad inhemska råvaror vid
produktion av ett antal sammansatta produkter36. Prisrabatterna ges inte till konkurrerande
import och diskriminerar därmed mot import på samma sätt som tullar. Vid export skulle
prisrabatterna i princip fungera som exportbidrag. När WTO-avtalet leder till att
36
dock inte samtliga produkter i RÅK-systemet
49
exportbidragen slopas och tullarna kraftigt sänks kan prisrabatterna få en ökad betydelse som
skydd mot import och stöd vid export om de tillåts finnas kvar i oförändrad omfattning.
En annan väg att gå är att inleda konsultationsprocess om de norska prisrabatterna inom
ramen för WTO:s tvistlösningssystem37. En anmälan kan gälla både att prisrabatterna är
oförenliga med exportstödsåtaganden och att prisrabatterna bryter mot principen om ickediskriminering vid import eller ettdera av dessa två fall. En sådan process kan i slutändan leda
till en panel där prisrabatterna prövas och fälls eller frias om inte parterna (EU och Norge)
innan dess kommer överens bilateralt (konsultationer m.m.). Ett fällande panelutslag kan
sedan användas för att tvinga fram en ändring av det norska systemet men blir också
prejudicerande för om och hur prisrabatter kan användas av andra aktörer i framtiden. Även
om processen inte drivs hela vägen till en panel kan en sådan utveckling också bidra till en
(bilateral) uppgörelse om att vidta åtgärder för att avhjälpa problemen.
Kommissionen (KOM) har vid flera tillfällen framhållit att man inte gärna ställer Norge inför
en panel i WTO. Norge är en pålitlig energiexportör till flera EU-stater och står nära
gemenskapen i många frågor. En konsultationsprocess skulle innebära en påfrestning på
vänskapen38. Dessutom är det mycket möjligt att en sådan process kan slå tillbaka mot EUs
eget system för prisrabatter. Så länge som prisrabatter är en del av EUs marknadsstöd (även
om omfattningen är mycket mer begränsad än i Norge) är det enligt KOMs synsätt vanskligt
att riskera att EUs egna prisrabatter ifrågasätts.
Ett skäl till att avstå från en konsultationsprocess med Norge är att frågan om prisrabatter hör
ihop med en rad andra frågor som rör samarbetet mellan EU och Norge om handeln med
bearbetade varor (Protokoll 3 till EES-avtalet). Om man väljer att rycka ut prisrabatterna från
de andra frågorna finns risk för att resultatet blir obalanserat (se resonemang nedan om
bilaterala vägar att gå för att lösa problem med prisrabatter). Viktigt att ha i åtanke är att det
enligt kommissionen finns en parallell förhandlingsprocess under Doharundan som berör
delar av amerikanska stödsystem och att eventuella initiativ på dessa två områden behöver
koordineras. Centralt är också att WTO-sekretariatet konstaterat att prisrabattsystem enligt
norsk modell är förenliga med gula boxens villkor enligt gällande Jordbruksavtal.
4.6.4 Bakgrund om prisrabatter i EES-avtalet och Protokoll 3
Protokoll 3 till EES-avtalet förhandlades fram i olika etapper. Den första etappen som alla
EES-länderna godkände parlamentariskt redan 1992 innehöll bl.a. en skrivning om
prisrabatter, som kan tjäna som förebild för hur frågan borde lösas: Artikel 2, paragraf 2:
”If a Contracting Party applies internal measures which reduce the price of raw materials to processing
industries, these measures shall be taken into account in the calculation of price compensation amounts.”
Norge godkände visserligen formuleringen men den tillämpades aldrig för norsk del eftersom
Protokoll 3 i sin helhet aldrig godkändes parlamentariskt av Norge. Protokoll 2 från 197239
fortsatte således att gälla. Först den 23 november 2001 kom parterna överens40 om att
37
Prisrabatterna har enligt Kommerskollegium en diskriminerande verkan både i fråga om konkurrensen med
importvaror på den inhemska norska marknaden och konkurrensen med andra länders varor på
exportmarknaderna såväl inom som utanför EU.
38
trots att Norge har initierat en konsultationsprocess mot EU om EUs antidumpingtullar på norsk lax.
39
Protokoll 2, Artikel 1: För att hänsyn skall kunna tagas till prisskillnaderna på jordbruksprodukter ingående i
de varor som anges i tabellerna i bilagan till detta protokoll skall avtalet icke hindra
- att en rörlig avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna prisutjämningsåtgärder vidtages
- att ågärder vidtages vid export
40
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001
50
implementera ett reviderat Protokoll 3 för handeln med bearbetade varor mellan EU och
Norge. Det var naturligtvis bra på många sätt att parterna till slut kunde ingå en Protokoll 3överenskommelse41. Mindre bra var att den ovan citerade formuleringen inte på några villkor
kunde accepteras av Norge och därför hade strukits i den reviderade avtalstexten i
överenskommelsen från 2001. Parterna kom överens om att före den 1 juli 2004 komma
överens om villkoren för prisrabatter. I uppgörelsen den 11 mars 2004 om att eliminera
industritullarna i Protokoll 3 kompletterades protokollet från 2001 med en minnesanteckning
som parterna kom överens om (”Agreed Minutes”) som i princip innebar en frysning av
tullförmåner m.m. till 2004 års nivåer:
”The two parties agree to aim at maintaining the level of existing preferences and not using internal measures in
order to undermine these preferences. Moreover, on the basis of Article 2 (2) of Protocol 3 to the EEAA, and, as
provided by the Joint Declaration between Norway and the European Community following the adoption of
Decision 140/2001 of the Joint EEA Committee, the customs duties shall be subject to annual calendar reviews.
They may be adapted by the Joint Committee taking account of the evolution of the costs among the contracting
partirs of the basic agricultural products and/or mutual concessions”.
Denna komplettering av protokollet sågs av Sverige som en framgång även om det innebar
avsevärt sämre villkor än det ursprungliga Protokoll 3. Effekterna av förhandlingsmissen från
2001 kunde härigenom mildras. Formuleringen innebar åtminstone en stand-still för
prisrabatter, som under perioden 1995–2003 ökade mycket kraftigt. Detta hade inte kunnat
ske med stöd av det ursprungliga protokollet.
Det förtjänar påpekas att EU och Schweiz i den senaste Protokoll 2-uppgörelsen42 från 22
december 2004 har enats om en Artikel 2(2)-formulering som är densamma som den
ursprungliga Protokoll 3-formuleringen. Om en sådan uppgörelse hade kunnat nås med Norge
hade problemet med norska prisrabatter varit löst.
4.6.5 Lösningar inom ramen för EES-avtalet och Protokoll 3
Skrivningarna från 1991 i det ursprungliga Protokoll 3 innebar att det inte gick att få dubbla
förmåner, alltså tullskydd plus prisrabatter. Prisrabatterna måste beaktas när prisutjämningsbeloppen – tullar vid import från EU och exportbidrag vid export till EU – för de bearbetade
varorna beräknas. EU och Schweiz har inkluderat en sådan skrivning i sin senaste protokoll
2-överenskommelse. Som konstaterades i föregående stycke skulle en liknande formulering
kunna lösa problemet med de norska prisrabatterna.
Texten i minnesanteckningarna den 11 mars 2004 innebar en begränsning av möjligheterna att
få dubbla förmåner – alltså tullskydd plus prisrabatter – för norska producenter av bearbetade
varor. Även om denna text innebar en förbättring jämfört med Protokoll 3 från 2001, måste
målet ändå vara att försöka komma längre när det gäller att lösa problemen med prisrabatterna
vid import till Norge. Det kan påpekas att de norska prisrabatterna har ökat något sedan mars
2004 dels vad gäller beloppen för vissa råvaror, dels vad gäller totala utbetalningar av
prisrabatter43. Det förefaller alltså som att Norge tolkar innebörden av de överenskomna
minnesanteckningarna lite vidare än vad Sverige gör. Om formuleringen ger ett stort
tolkningsutrymme är det risk för att överenskommelsen urvattnas.
41
Bl.a. en stor merit för de svenska förhandlarna i deras fortsatta karriärer
Protokoll 2 till FTA med EU om bearbetade jordbruksvaror. Schweiz har ju inte ratificerat EES-avtalet
inklusive dess Protokoll 3
43
Detta har bl.a. belysts 2007 i Jordbruksverkets PM ”Internal price rebates can cause problems – the Norwegian
example”
42
51
4.6.6 Problemet gäller inte bara prisrabatterna
Det måste dock framhållas att det finns många andra faktorer än prisrabatter som påverkar
villkoren för inhemsk produktion, import och export som borde beaktas när prisutjämningsbeloppen fastställs. Från norsk sida kan framhållas att jordbruksreformer i EU under senare år
har medfört att interna producentpriser sänkts utan att tullarna anpassats i motsvarande grad.
Luften i EU-tullarna kan vara ett problem för Norge liksom prisrabatterna är ett problem för
Sverige/EU.
En lösning som reglerar användningen av prisrabatter förefaller därför svår att genomföra
utan att samtidigt se över utvecklingen av andra komponenter som påverkar balansen och
preferensmarginalerna.
4.6.7 Kombinerade lösningar WTO (multilateralt) / EES-avtalet
(bilateralt)
Problemen med prisrabatter kan gälla enskilda länders tillämpning (Norge) och handelseffekter vid import respektive vid export. För svensk del är problemet främst det handelshinder som prisrabatterna utgör för svensk export av bearbetade varor till Norge. Ett fåtal
andra MS (Danmark, NL, UK och Tyskland) har samma problem vad gäller Norge. För de
flesta MS och KOM sammanhänger dock problemen p.g.a. prisrabatter med risker för att
prisrabatter i framtiden kan öka i användning globalt som ett försvar mot sänkta tullar eller för
att kringgå framtida förbud mot exportbidrag. Det är möjligt att driva frågan på olika sätt och
i olika fora. Det är lämpligt att i WTO driva frågan generellt om att ändra regelverket i
Jordbruksavtalet för att undvika att åtaganden i WTO-förhandlingarna om marknadstillträde
och exportkonkurrens kringgås av prisrabatter. En konsultationsprocess med Norge på de
anklagades bänk är sannolikt mindre framkomlig. Det kan ligga närmare till hands att frågan
diskuteras med Norge i ett bilateralt sammanhang. EES-avtalets Protokoll 3 är det forum som
ligger närmast till hands. Härvid bör beaktas att prisrabatter är en del av balansen i avtalet och
att det bör finnas en beredskap att även se över andra faktorer som kan påverka balansen.
4.6.8 Preferenserosion p.g.a. WTO
EU och Norge har i bilaterala avtal kommit överens om ömsesidiga tullförmåner som innebär
lägre tull än vad konkurrerande länder får betala vid export till EU eller Norge. Om de
generella tullarna (MGN) i WTO sänks tillräckligt mycket minskar eller rentav försvinner
(eroderar) den preferensmarginal som fanns i bilaterala avtal före generella tullsänkningar.
En tullsänkning på 60 % för de i nuläget kraftigt tullskyddade bearbetade varorna skulle enligt
en beräkning av Jordbruksverket förbättra marknadstillträdet i Norge från nuvarande
genomsnitts-AVE44 på 191 % till det nya genomsnittet på 64 %. Marknadstillträdet i Norge
för bearbetade varor (icke bilaga 1-varor) skulle förbättras så pass att de nya tullarna också i
enskilda fall blir lägre än nuvarande preferenstullar som gäller bilateralt för import från EU.
Detta innebär att värdet av preferenstullarna i stort sett skulle elimineras av en så stor generell
tullsänkning. För vissa produkter skulle de nya tullarna innebära bättre marknadstillträde än
nuvarande preferenstullar.
En större generell tullsänkning skulle medföra en rejäl förbättring av marknadstillträdet på
MGN-basis för såväl jordbruksvaror som icke-bilaga 1 varor. Värdet för EUs export till
Norge av att marknadstillträdet förbättras för alla länder begränsas av att det konkurrensförsprång i förhållande till icke-EES-länder som EUs export har idag för icke-bilaga 1-varor
44
AVE - ad valorem equivalent - är den specifika tullen omräknad till värdetull
52
på den norska marknaden skulle elimineras eller kraftigt urholkas. Sannolikt kommer EUs
preferensmarginaler att krympa rejält till följd av WTO. Det kan visserligen hävdas att EU
bör klara en sådan ökad konkurrens eftersom EU har en 3–4 gånger större export av icke
bilaga 1-varor än motsvarande import. Värdet av de preferenstullar som EU åtnjuter idag ger
dock ett relativt bättre marknadstillträde än de föreslagna nya tullarna och utfallet skulle
rubba balansen i EES-avtalet mellan Protokoll 3-varorna och fiskvarorna i Protokoll 9, som
inte berörs av förslaget.
4.6.9 Auktionering
4.6.9.1 Hur fungerar kvotsystemet?
Själva auktionsförfarandet är egentligen ganska transparent. På Statens Landbruksforvaltnings
hemsida (www.slf.no) finns information om kvoter och villkor för att delta i auktionerna, när
dessa äger rum samt information om hur många och vilka som har fått importlicenser för de
olika kvoterna, hur stora licenserna är och vilka auktionspriser som licensinnehavarna har
behövt betala. Det finns också kontaktuppgifter för alla företag som har varit med i
budgivningen.
4.6.9.2 Hur drabbas aktörerna av/utnyttjar auktionsförfarandet?
Auktionssystemet innebär att endast ett relativt litet antal norska grossister kan bjuda på
kvoterna och utnyttja licenserna om deras bud blir antagna. Exportföretagen i EU måste
bygga upp affärsrelationer med dessa licensinnehavare som är inkörsporten till den norska
marknaden. Förutsättningar för exportörsländerna att påverka marknaden och den norske
konsumenten för val av företagens produkter är uppenbarligen sämre än vid en fri och öppen
konkurrens. Det finns dock många aspekter på detta fenomen.
Om auktionspriserna är höga påverkas importörernas betalningsförmåga i förhandlingar om
importpriser med exportföretagen. Ofta förekommer ett stort mått av spekulation i
budgivningen och priserna har i vissa fall trissats upp mycket högt. Skink- och korvkvoterna
samt jordgubbar är exempel på att auktionspriserna drivits upp 2003–2005. Köttbullelicenserna har dock utvecklats tvärtom från 8,00 år 2003 till 16,00 år 2004 ner till 0,45
NOK/kg 2005. Antagligen vittnar prisfallet om att priset 2004 var för högt och innebar att
aktörerna gjorde förluster. Importörerna tar alltså stora risker när auktionspriserna är höga. Ju
högre auktionspriserna är, desto mer urholkas den handelsförmån som EU tillerkänts eftersom
auktionspriserna kan jämställas med tullar. En konsekvens av höga auktionspriser torde bli att
kvoterna i högre grad än annars utnyttjas för import av produkter av hög kvalitet och med
högt förädlingsvärde. Exempelvis är det inte sannolikt att korvkvoten med dess höga
auktionspriser används för import av hushållsmedvurst, grillkorv o.d. med relativt låga
kilopriser.
Även om auktionspriset är minsta möjliga, alltså 0,01 NOK/kg, krävs ändå att man bygger
upp kontakter och kommer överens med licensinnehavaren om denne ska utnyttja licensen för
just import från det egna företaget. Även om licensen inte kostat mer än minimalt kan
innehavaren antagligen utnyttja sitt innehav till att ta ut en viss kvotränta. Systemet med
licenser är också besvärligt att jobba mot om man vill satsa långsiktigt eftersom licensfördelningen och licensinnehavet kan förändras från år till år. Om kvoterna är små kanske de
ansträngningar som krävs för att kunna exportera inom kvot är alltför stora för att det ska vara
ekonomiskt intressant.
Erfarenheterna av det norska auktionssystemet är ännu relativt begränsade med tanke på den
korta tid som de tillämpats. Det är på sin plats att varna för alltför långtgående slutsatser av
53
dessa erfarenheter. Hur auktionspriserna utvecklas över tiden är inte självklart med tanke på
de olika mönster som redan kunnat iakttas för åren 2003–2005.
Det är tveksamt om auktionssystem i dessa sammanhang är förenliga med grundläggande
principer i WTO-avtalet. Så länge ingen panelprövning skett av saken förblir auktionering en
slags gråzonslösning. I förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal 2008–2010 drev
kommissionen kravet att Norge skulle avveckla auktionsmetoden för fördelning av
importkvoter. Såväl bland norska importörer som bland EUs medlemsländer fanns det klart
uttalade intressen för denna linje. Kommissionen motiverade detta förhandlingskrav med
bland annat WTO-argumentet. EU önskar principiellt inte ingå bilaterala avtal som riskerar att
ifrågasättas i WTO. Även marknadsrelaterade argument talade för en snar avveckling av
auktionsförfarandet, enligt kommissionen. Från norsk sida bedömer man dock att
auktionering är en marknadsmässig metod för kvotfördelning och att det är upp till
importlandet att bestämma valet av fördelningsmetod. Trots utdragna förhandlingar tvingades
till slut kommissionen acceptera Norges svar. Enligt det bilaterala jordbruksavtalet ska
kvotuppfyllnaden och auktionsavgifterna utvärderas.
4.6.9.3 Näringens syn på kvotutnyttjande och auktionsförfarande
En branschorganisation har påpekat att
”auktionssystemet innebär en exklusiv möjlighet för en liten krets av norska grossister att
utnyttja kvoterna. Eftersom grossisterna är inkörsporten till den norska marknaden finns inte
förutsättningar för exportörsländerna att påverka marknaden och den norske konsumenten för
val av deras produkter. Ett sådant stängt marknadsförfarande står i motsats till en fri och
öppen konkurrens.”
Företag och organisationer anser oftast att generella tullösningar är att föredra, att kvoterna är
för små, att kontakterna med importörerna är besvärliga, att informationen ofta är
svårtillgänglig och att osäkerhet om framtida kvotutrymme och licenskostnader gör det svårt
att kalkylera och satsa långsiktigt.
54
5 Gränshandel
5.1 Gränshandeln med livsmedel
Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder uppskattades för
perioden juli 2005 – juni 2006 till åtminstone 2 325 miljoner45.
Ca 33 000 ton kött och köttvaror varav drygt hälften med svenskt ursprung såldes till norska
kunder i gränshandeln. Ungefär 25 000 ton utgjordes av färskt och fryst kött och 8 000 ton av
s.k. charkvaror. Bland charkvarorna var det dels köttfärsprodukter som köttbullar och
hamburgare som sålde bra liksom smörgåspålägg som korv och skinka. I övrigt sålde
korvprodukter som falukorv, varmkorv och grillkorv bra samt bacon.
Försäljningen av färskt och fryst kött toppades av var relativt små men gränshandeln var ett
mer fördelaktigt alternativ än export av renkött.
Mejeriprodukter hamnade i undersökningen på ca 6 000 ton, varav drygt 3 000 ton är hårdost.
Drygt hälften av osten hade svenskt ursprung.
Mjölk, fil och yoghurt sålde också bra. Dessutom såldes runt 1 600 ton övriga mejeriprodukter såsom färskost, dessertost och fetaost och smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde,
bregott, bordsmargariner, glass och margarin.
Volymerna i gränshandeln av frukter och grönsaker i undersökningen uppgick till sammanlagt
ca 10 000 ton. Drygt hälften av de frysta produkterna hade svenskt ursprung.
Läsk och andra drycker (öl, juice, vatten, saft) är en annan viktig varugrupp i gränshandeln.
Åtta större butiker sålde ca 10 miljoner liter. Hur stor den totala försäljningen var har inte
uppskattats.
Ca 90 % av läskedryckerna hade svenskt ursprung. Ca 60 % av öl med alkoholhalt 2,8–3,5 %
hade svenskt ursprung. Juicen kom främst från övriga EU medan saften främst hade svenskt
ursprung.
Godisförsäljningen i nio större butiker låg på ca 2 500 ton varav ca 75 % hade svenskt
ursprung. Totalsiffran var sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med
godis sker i butiker som inte ingick i undersökningen.
Även kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln. Åtta butiker i undersökningen sålde knappt
700 ton kaffe och 1 650 ton mjöl och socker. Större delen hade svenskt ursprung.
Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk,
såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Åtta större butiker i undersökningen sålde sammanlagt
3 500 ton förädlade produkter. Ca 90 % hade svenskt ursprung.
De främsta skälen till gränshandeln är höga norska skatter på tobak och alkohol samt stora
prisskillnader för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Förbättrade
kommunikationer och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad gränshandel. Även i framtiden
kommer de norska skatterna på tobak och alkohol att fungera som draghjälp till gränshandeln
med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att handla. Infrastrukturen
runtomkring (vägar, broar etc.) har också betydelse för utvecklingen.
45
Enligt en undersökning av Jordbruksverket 2006. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är
sannolikt betydligt högre p.g.a. svarsbortfall och p.g.a. att undersökningen inte mätte all försäljning i
gränshandeln. Tobak och alkoholdrycker omfattas dessutom inte av undersökningen.
55
Fortsatt expansion av gränshandeln är dock inte given. Om Norge sänker sina skatter på
tobak, alkohol och sockerprodukter till svenska nivåer kan incitamenten till gränshandel
minska avsevärt. Om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt.
5.2 Gränshandeln för olika varugrupper
5.2.1 Kött
Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av de livsmedel som säljs i gränshandeln.
Detta beror naturligtvis på de stora prisskillnaderna mellan kött i Norge och i EU/Sverige och
det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av
köttprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom
jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen.
Tabell 3. Kvantiteter kött och köttvaror i gränshandeln juli 2005 – juni 2006 uppdelat
på kött respektive chark, ton
Summa färskt och fryst kött
Summa chark
Totalt,
Svenskt ursprung,
Totalt,
Svenskt ursprung,
ton
Ton
ton
ton
24 978
13 955
7 828
3 672
Som framgår av tabellen är det en ansenlig mängd färskt och fryst kött som säljs i gränshandeln till norska kunder. Ca 56 % hade svenskt ursprung medan resten huvudsakligen hade
ursprung i andra EU-länder såsom Danmark, Tyskland och Irland.
Försäljningen uppgick till ca 33 000 ton varav drygt hälften (ca 54 %) hade svenskt ursprung.
Ungefär tre fjärdedelar av försäljningen (25 000 ton) utgjordes av färskt och fryst kött och en
fjärdedel (8 000 ton) av charkvaror (t.ex. köttbullar, falukorv, varmkorv, grillkorv och bacon).
Försäljningen var ganska jämnt fördelad mellan nötkött, griskött och kyckling med en viss
övervikt för kyckling. Exempel på charkvaror som sålde bra i gränshandeln är köttbullar,
skinka, påläggskorv, annan korv46och bacon.
Köttförsäljningens betydelse. Köttet som säljs i gränshandeln är benfritt eller styckat kött med
ben. Om köttet i gränshandeln räknas om till ”vara med ben” blir volymen runt 55 000 ton47,
varav runt 30 000 ton uttryckt som ”vara med ben” hade svenskt ursprung. Den samlade
svenska köttproduktionen var drygt 500 000 ton år 2005. Det kött med svenskt ursprung som
såldes i gränshandeln motsvarade ca 6 % av den samlade svenska köttproduktionen.
Betydelsen för de svenska köttproducenterna av gränshandeln är alltså relativt stor. Det är
dock svårt att veta vad som skulle ha hänt om gränshandeln inte hade funnits48.
46
falu-, grill- varmkorv
För att kunna jämföra produktionssiffror med siffror över produkter i handelsledet måste produktionssiffran
reduceras för att kompensera för innehåll av ben, fett m.m. eller handelssiffran räknas upp. Om man använder en
omräkningsfaktor på 1,7 (genomsnitt mellan faktorn 1,4 för omräkning från slaktkropp av nöt till styckat med
ben och 2,0 för omräkning mellan slaktkropp och benfritt) blir handelssiffran jämförbar med produktionssiffran.
48
Sannolikt skulle delar av denna volym ha måst avsättas på den svenska marknaden till lägre priser för att
kunna ta andelar från importen (vilket sannolikt skulle ha medfört prisminskningar för hela produktionen), delar
hade kanske måst exporteras till ännu lägre priser och till en del hade kanske produktionen totalt måst reduceras.
47
56
För Norges del motsvarar gränshandeln för kött sannolikt mer än 15 %, kanske så mycket som
20 % av den norska köttproduktionen49. Gränshandeln har alltså oavsett köttets ursprung
kapat åt sig en betydande andel av den norska köttmarknaden.
5.2.2 Mejeriprodukter
Mejeriprodukter är en av de viktigaste varugrupperna inom livsmedelsområdet i gränshandeln. Detta beror liksom för kött på de stora prisskillnaderna mellan t.ex. ost i Norge och i
EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den
ordinarie exporten av mejeriprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till
prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen.
Hårdost är den mejeriprodukt som säljer bäst i gränshandeln. Försäljningen uppgår till
åtminstone 6 000 ton varav drygt 3 000 ton är hårdost. Drygt hälften av osten har svenskt
ursprung. Mycket av hårdosten är svensk hushållsost (2–3 kilosostar). Mjölk, fil och yoghurt
säljer också bra. Bland övriga mejeriprodukter50 är det främst färskost, dessertost och fetaost
som importeras från övriga EU. Övriga mejeriprodukter har främst svenskt ursprung.
Gränshandelns betydelse för den svenska mejerisektorn är jämfört med kött dock relativt
begränsad. Den svenska mjölkproduktionen uppgår i runda tal till 3,2 miljoner ton och
gränshandeln med mejeriprodukter omräknad till flytande mjölk uppgår högt räknat till
60 000 ton. Gränshandeln motsvarar knappt 2 % av den svenska mjölkproduktionen.
Motsvarande andel av den norska mjölkproduktionen 1,7 miljoner ton är 3,5 %. Försäljningen
av mejeriprodukter i gränshandeln är större än exporten. Gränshandeln är sålunda en viktig
kanal för försäljning av mejeriprodukter till Norge. Störst potential har produkter med höga
kilopriser och stora prisskillnader i förhållande till norska priser.
5.2.3 Frukt och grönsaker
Frukt och grönsaker är en relativt viktig varugrupp i gränshandeln. Detta beror liksom för kött
och mejeri på de stora prisskillnaderna mellan Norge och EU/Sverige och det förhållandet att
gränshandeln är fri från tullar. De höga norska tullarna för exempelvis frysta grönsaker gör att
den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till
prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen.
Medan den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell är volymerna i
gränshandeln betydande vad gäller såväl färska och frysta grönsaker och bär/frukter som
förädlade produkter (konserver, sylt, marmelad). Volymmässigt var färska frukter och
grönsaker störst följt av frysta produkter och beredda produkter (konserver, sylt och
marmelad). Ca 2/3 av de färska produkterna var importerade medan mer än hälften av de
frysta produkterna hade svenskt ursprung. Bland konserverna kom merparten från övriga EU
medan sylten och marmeladen främst hade svenskt ursprung.
Drygt 6 000 ton är färska och knappt 3 000 ton är frysta produkter. Dessutom säljs drygt 600
ton förädlade produkter (konserver, sylt och marmelad).
Sammanfattningsvis kan konstateras att gränshandeln är en viktig kanal för försäljning av
frukt och grönsaker till Norge.
49
Norges samlade produktion av gris-, nöt-, får och lammkött och kycklingkött, vara med ben, var 137 400 ton
första halvåret 2006 enligt norska Statistiska Sentralbrån SSB. På årsbasis motsvarar detta ca 275 000 ton. 55
000 ton motsvarar 20 % av den norska produktionen.
50
färskost, dessertost, fetaost, smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner, glass och
margarin
57
5.2.4 Läsk och andra drycker
Läsk och andra drycker är med en sammanlagd försäljning runt 10 miljoner liter en av de
största varugrupperna i gränshandeln51. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en
stor del av gränshandeln med drycker sker i butiker som inte ingick i undersökningen.
Försäljningen beror till skillnad från kött och mejeri inte på jordbruksstöden eller tullarna men
däremot på norska skatter på socker (och på alkohol) som gör att priset på läsk och andra
produkter innehållande socker som saft och sylt blir högre i Norge52. Trots att producenterna i
Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i EU måste betala EUs
höga sockerpris är alltså konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre. Den norska alkoholbeskattningen gör att en 6-pack folköl kostar ca 50 SEK i gränshandeln medan priset i Norge
är det dubbla. Den svenska bryggerinäringen får genom gränshandeln en icke obetydlig
”kompensation” för att Norge enligt handelsavtal med EU får tullfritt marknadstillträde för
export av läsk till Sverige/EU. Den norska läskkvoten var år 2006 ca 15,5 miljoner liter.
Gränshandeln är således en viktig kanal för försäljning av drycker till Norge. För läsk och öl
kan export vara ett alternativ till gränshandeln eftersom de norska tullarna är noll.
Gränshandeln är antagligen lönsammare eftersom priserna inte belastas av de norska
skatterna. För vissa slag av saft och juice är de norska tullarna mycket höga. Då är
gränshandel i praktiken den enda möjligheten att sälja dessa produkter till Norge. Även för
saft och juice med låga norska tullar är gränshandeln är antagligen lönsammare eftersom
priserna inte belastas av de norska skatterna.
5.2.5 Godis
Godisförsäljningen i gränshandeln liksom andra produkter med stort innehåll av socker beror
sannolikt till stor del på prisskillnader som orsakas av de norska sockerskatterna. Trots att
producenterna i Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i Sverige
måste betala EUs höga sockerpris blir konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre. Tullarna är
relativt måttliga jämfört med tullarna på kött, mejeri, frukt och grönsaker. Handelsvillkoren
för dessa och en rad andra förädlade livsmedel är tänkta att skapa samma konkurrensvillkor
för livsmedelsindustrin i Norge och i EU/Sverige. Gränshandeln innebär dock bättre villkor
för de norska konsumenterna om man ser till priserna jämfört med om de köper importerat
svenskt godis i ”vanliga” norska affärer.
Totalsiffran är sannolikt mycket större än undersökningens 2 500 ton eftersom en stor del av
gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingått i undersökningen.
Gränshandeln är en viktig kanal för försäljning av godis till Norge. Export är ett alternativ till
gränshandeln eftersom de norska tullarna är relativt låga. Gränshandeln är dock antagligen
lönsammare eftersom priserna inte belastas av de norska sockerskatterna.
51
Alkoholdrycker som säljs på Systembolaget omfattas inte av resonemanget.
Detta är något av en paradox eftersom de råvarupriser som den norska dryckesindustrin betalar är mycket lägre
än vad industrin i EU/Sverige betalar.
52
58
5.2.6 Övriga livsmedel
Med tanke på att kaffe, kakao och socker är tullfria vid import till Norge är det anmärkningsvärt stora volymer som säljs i gränshandeln. Större delen av kaffe- och kakaoprodukterna har
svenskt ursprung (i betydelsen att kaffet har malts och rostats i Sverige). För socker kan en
förklaring till gränshandel vara att den norska sockerskatten gör att konsumentpriserna i
Norge är betydligt högre trots tullfriheten.
Även om marknadstillträdet i Norge för import av förädlade livsmedel enligt tabell 2 fungerar
relativt bra är ändå gränshandeln betydande, speciellt för bröd, bakverk, såser, soppor samt
mikro-/färdigrätter. Som framgår av tabell 2 har större delen av dessa produkter svenskt
ursprung.
Tabell 4. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av ett urval förädlade livsmedel i 8
större gränshandelsbutiker
Mixer, degar,
välling, barnmat
Pasta, bröd, bakverk,
kakor, pizzor, piroger
Såser, soppor,
mikrorätter, färdigrätter
totalt
svenskt
totalt
svenskt
totalt
svenskt
317
280
1 876
1 700
1 328
1 250
Stora volymer kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln (summa 2 350 ton i undersökningen). Köparna slipper att betala norsk tull för vetemjöl på 3,19 NOK/kg. För socker slipper
köparen den norska varuskatten.
Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk,
såser, soppor samt mikro-/färdigrätter trots att villkoren för dessa produkter är relativt goda
vid export. Större delen av godisprodukterna i gränshandeln (ca 90 %) hade svenskt ursprung.
59
5.3 Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder?
Prisskillnader för tobak, alkohol och livsmedel mellan Sverige och Norge är som nämnts i 4.9
ett viktigt skäl till gränshandeln. I tabell 3 ges en översiktlig bild av de aktuella
prisskillnaderna år 2004.
Tabell 5 Prisnivåindex i Sverige och i Norge för livsmedel totalt och för olika livsmedel
2010, EU 27 = 100.
Livsmedel
Bröd
Kött
och
spannmålsprodukter
Fisk
Mjölk,
ost, ägg
Oljor
och
fetter
Frukt,
grönsaker,
potatis
Andra
livsmedel
Alkoholfria
drycker
Alkohol- Tobak
haltiga
drycker
Sverige
104
114
107
99
90
104
119
95
110
138
130
Norge
153
145
162
122
169
155
154
157
168
234
219
”Vinst”
47
27
51
23
88
49
29
65
53
70
68
i%
Källa: Eurostat
Kommentar: I tabellen ser vi att mjölk, ost och ägg är lönsammast att gränshandla för
norrmän i Sverige. Alkohol och tobak är också mycket lönsamt men inköpen av alkohol är
begränsade (en liter sprit och en liter starkvin per person). Tobaksinköpen är begränsade till
200 cigarretter per person. Möjligheterna att tullfritt införa livsmedel är mer generösa. Det är
tillåtet för varje person över tolv år att tullfritt införa sammanlagt 10 kg kött och ost. För
övriga livsmedel och varor i övrigt (elektronik etc) gäller en beloppsgräns oberoende av ålder
på 3 000 NOK vid endagsresor och 6 000 NOK per person vid flerdagsresor. Som framgår av
tabellen lönar det sig för norrmännen att köpa nästan alla slag av livsmedel i Sverige.
Siffrorna för de olika varugrupperna i tabellen är genomsnittssiffror. För enskilda produkter är
prisskillnaderna betydligt större än i tabellen.
Enligt Eurostat har prisskillnaderna i konsumentledet ökat under senare år. Även för andra
produktgrupper än mejerivaror, ägg, alkohol, tobak kan vinsten för enskilda produkter i
gränshandeln ligga på 50 % eller mer. En familj på fyra personer som övernattar i Sverige
(flerdagsresa) kan handla för sammanlagt 24 000 NOK. En genomsnittlig vinstmarginal på
försiktigt räknat 25 % ger en sammanlagd vinst på 6 000 NOK för en enda resa. Det blir
sannolikt ett överskott även efter att bensin, hotell, restaurangbesök m.m. har betalats.
Den norska kronan har försvagats något under 2010 jämfört med den svenska kronan. Även
om sådana valutakursförändringar dämpar gränshandeln finns fortfarande avgörande
prisskillnader kvar för livsmedel, tobak och alkohol.
60
6 Passiv förädling
6.1 Bakgrund
Passiv förädling är ett tullförfarande som innebär att man kan slippa tull för råvaror som
producerats i det egna landet, sedan exporterats för förädling i annat land och därefter åter
importerats i förädlad form. Detta slag av tullförfarande applicerat på jordbruksvaror regleras
inte explicit i EES-avtalet. Förändringar av det norska systemet för passiv förädling har de
senaste åren skett eller föreslagits vid flera tillfällen. Eftersom EES-avtalet innebär
gemensamma regler och villkor för alla varor – fri rörlighet även för Norge på EUs inre
marknad – ligger det ändå nära till hands att Sverige/EU har synpunkter och invändningar mot
norska förslag av systemet för passiv förädling om effekterna för handeln blir stora.
Det internationella regelverket för olika tullförfaranden med ekonomisk verkan baseras på
Kyotokonventionen som behandlar förenklingar och harmoniseringar av olika tullförfaranden.
I konventionen påpekas det bara att det ska finnas ett regelverk för hur tullar och avgifter ska
hanteras i dessa fall. Regelverket fastställs dock på nationell nivå. En eventuell norsk
förändring av regelverket för bearbetning utomlands utgör inget hinder enligt det
internationella regelverket.
6.1.1 Förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands 2005
I Norge lades 2005 ett förslag till ändring av tullreglerna för bearbetning i utlandet, s.k. passiv
förädling.. Bakgrunden till förslaget var en ökande trafik med bearbetning i utlandet som
utnyttjade ett kryphål (”smutthullet”) i regelverket som missgynnade norsk industri. Ett
exempel var förädling av norskproducerat kött i EU som sedan i förädlad form kunde tas
tillbaka till Norge med endast åtta procent i tull på bearbetningskostnaderna. Det norska
förslaget innehöll krav på företagen att ha en viss del av produktionen i Norge och att tullen
på bearbetningskostnaderna skulle höjas.
De svenska företag som utnyttjade aktiv förädling (för norsk del blir det passiv förädling eller
bearbetning i utlandet) fick inte automatiskt tillgång till ”smutthulet”. Flera produkter där
Sverige använder aktiv förädling påverkades inte av det nya förslaget, t.ex. fisk eller
bearbetade varor inom RÅK-systemet. Förädling av kött berördes av förslaget men i Sverige
förekom sådan förädling endast marginellt.
De konsekvenser som ett nytt förslag kunde få för den svenska industrin rörde framförallt den
aktiva förädlingen vid sylt- och pizzatillverkning. Förslaget skulle sannolikt ha lett till att
syltproduktionen skulle komma att göras på norska bär. Pizzorna skulle sannolikt komma att
tillverkas med mindre mängd svensk ost och kött. Sammantaget bedömdes effekterna för
svensk del som relativt små. Från svensk sida betonades vikten av att den svenska
livsmedelsindustrin även efter en förändring – som borde innehålla en övergångsperiod som
var tillräcklig – skulle kunna fortsätta producera sylt och pizza för den norska marknaden.
Ett exempel på hur norsk bearbetning utomlands kunde ske var att saltlake exporterades till
utlandet och förädlades med kött. De förädlade köttprodukterna återimporterades till Norge
med en 8 procentig tull på bearbetningskostnaderna vilket var betydligt lägre tull än den tull
som utgick vid normal import. Det var denna lucka i regelverket – ”smutthullet” – som
debatten handlade om.I norska finansdepartementets förslag för ny regel till bearbetning
utomlands föreslogs att en tull lades på bearbetningskostnaderna för jordbruksråvaror som
inte kommer från Norge. För bearbetade varor eller icke bilaga I (i norska pappret kallat
61
RÅK) skulle ingen bearbetningstull utgå. I förslaget fanns det också ett krav på att ett företag
skulle ha en egen produktion för att få tillstånd till bearbetning utomlands.
I förslaget var fisk undantaget. Den norska konserveringsindustrin (frukt, bär och grönsaker)
hade möjlighet att få tullnedsättning vid import från utlandet. Bearbetning utomlands skulle
inte gå att kombinera med tullnedsättningen. Utförsel av bärmassa för bakverksproduktion
skulle inte ge extra tull.
Den totala svenska importen från Norge 2004 av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till ca
7 miljarder kronor. Storleken på importvärdet av jordbruksvaror och livsmedel (kap 1–24)
med aktiv förädling för svenska företag (för Norges del bearbetning utomlands) under 2004
uppgick till ca 135 miljoner kr (motsvarande ca 2 % av total handel med Norge).
Slutsatser: Konsekvenserna av 2004 års förslag till nytt norskt regelverk för bearbetning
utomlands bedömdes för den svenska livsmedelsexportens och industrins del bli relativt små.
Den största råvaran råa oljor fick inte ens använda det s.k. ”smutthulet”. Vidare omfattades
flera produkter inte av förslaget, såsom fisk och bearbetade varor (RÅK). I Sverige hade
heller inte när förslaget lades aktiv förädling med kött utnyttjats i någon större omfattning.
Procordia AB, som ingår i den norska koncernen Orkla Food AS, påverkas mest av det norska
förslaget. Syltproduktionen skulle troligen ske med norska bär och pizzatillverkningen
troligen ske med ett större inslag av norska råvaror (ost/kött). Konsekvenserna bedömdes bli
små för den svenska bärproduktionen eftersom bären oftast kom från andra länder än Sverige.
Effekten av mindre svensk ost och kött till pizzorna bedömdes som större men ändå inte stor.
Det viktiga efter en förändring var att den svenska livsmedelsindustrin skulle kunna fortsätta
producera sylt och pizza för den norska marknaden.
Det nya förslaget skulle inte påverka protokoll 3-överenskommelsen mellan EU och Norge
med undantag för vissa varor inom protokoll 3 (sylter).
I Norge skärptes 1 juli 2005 regelverket för passiv förädling53 i enlighet med förslaget.
6.1.2 Förslag våren 2006 om förändring av Norges tillämpning av
bearbetning utomlands
Trots den norska skärpningen av regelverket den 1 juli 2005 fortsatte en stor mängd norska
jordbruksprodukter och livsmedelsindustriprodukter att förädlas utanför Norge. Det norska
”Landbruks- og matdepartementet” lade därför våren 2006 fram ett nytt förslag med
ytterligare skärpningar av regelverket för passiv förädling.
Förändringar enligt förslaget i det norska regelverket för passiv förädling54
I förslaget fanns det ett krav på att företag skulle uppfylla någon av följande tre punkter:
•
inom varje produktsegment (fyrställig KN-nr nivå) ska minst 95 procent produceras i
Norge och maximalt 5 procent förädlas via passiv förädling.
•
förädlingen ska ske under en tidsbegränsad provproduktion och produktutvecklingen
ska vara ämnad för den norska marknaden.
•
en mindre del av förädlingen görs utomlands och denna förädling skulle kräva orimligt
stora investeringen i Norge.
53
Passiv förädling är ett tullförfarande med ekonomisk verkan som innebär att varor förs ut från
hemmamarknaden och förädlas utomlands och sedan återexporteras till hemmamarknaden. Vid ett sådant här
förfarande ska inga eller reducerade tullar utgå och det skall heller inte betalas ut exportbidrag.
54
http://www.odin.dep.no/lmd/norsk/dok/hoeringer/paa_hoering/049041-080011/dok-bn.html
62
Det föreslogs att en tull på åtta procent läggs på bearbetningskostnaderna för jordbruksråvaror
som inte kommer från Norge. För bearbetade varor eller icke bilaga I varor (i norska pappret
kallat RÅK) skulle ingen bearbetningstull utgå.
Den totala svenska exporten till Norge 2005 av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till ca
3,5 miljarder kronor. Storleken på exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel (kap 1–24)
med aktiv förädling för svenska företag (för Norges del passiv förädling) under motsvarande
period uppgick till ca 47555 miljoner kr (motsvarande ca 14 % av den totala exporten till
Norge).
År 2004 fanns nästan ingen förädling av kött i Sverige från Norge. Under 2005 har förädling
börjat av korv och kött. Sedan flera år har företaget Troll-gott stått för huvuddelen av
förädlingen av sockerkonfektyr. Procordia är den huvudsakliga sylttillverkaren som använder
aktiv förädling.
Också ICA har nyligen startat handel med norsk sallad som körs till Helsingborg. Salladen
tvättas och paketeras i portionsförpackningar och återexporteras sedan till Norge.
Konsekvensen av förslaget för ICA är att de hänvisas till ett norskt företag för hanteringen av
sallad. I en framtid önskar ICA förädla all norsk sallad i Sverige. Detta bedöms som svårt med
det norska förslaget. Konsekvensen för salladskonsumenterna i Norge, troligen att de får
betala ett högre pris. Konsekvensen för ICA bedöms som mindre.
Konsekvenser för norsk livsmedelsindustri
På kort sikt kan det norska förslaget skydda den norska livsmedelsindustrin. På lite längre sikt
kommer troligen konkurrenstrycket på den norska livsmedelsindustrin blir svagare med att
endast fem procent av den egna produktionen kan förädlas i utlandet. Som i exemplet med
Icas salladsförädling kommer den norska förädlaren att få kontraktet som kommer att ge de
norska konsumenterna ett högre pris på sallad. Ett liknande resonemang kan föras med
Grilstads korvproduktion. Gränshandeln mellan Norge och Sverige kommer troligen att öka
med förslaget.
Jordbruksverkets synpunkter
•
En rimlig övergångsperiod önskades i förslaget, förslagsvis på ett år innan reglerna
träder i kraft så att företagen skulle få möjlighet att anpassa sin produktion.
•
Om andelen som får förädlas utomlands ökade till 20 procent skulle aktuella företag
kunna fortsätta sin produktion i nuvarande omfattning.
6.1.3 Norges nya system för passiv förädling
Norges nya förslag till passiv förädling våren 2007 var för svensk del bättre än det förslag
som presenterades i maj 2006. Flera svenska företag kunde tack vare regeländringarna
fortsätta med sin livsmedelshandel via passiv förädling.
För köttsektorn var dock det nya förslaget mera svårbedömt. Det nya förslaget kunde ge
möjlighet att fortsätta med handeln om inte kvoterna var för små eller auktionsystemet för
krångligt/kostsamt. Två svenska företag skulle beröras av förändringen. Den största aktören
ansåg att det fanns svagheter och möjligheter med förslaget. Bland annat ansågs kvotperioden
på tre år som för kort för att fatta långsiktiga beslut.
De nya reglerna i korthet innebar att:
55
396 miljoner kronor på 10 månader.
63
•
Kvoter kommer reglera och begränsa passiv förädling för kött och mejerisektorn. De
årliga kvoterna för bland annat köttvaror (stat-nr 1601 och 1602) fastställdes till 5 520
ton. Kvoterna skulle fördelas via auktionsförfarande i september.
•
Det gamla regelverket skulle gälla året 2007 ut. För övriga varor (exklusive kött och
mejeri) följer det nya regelverket i huvudsak den gamla föreskriften.
Det nya förslaget och verkligheten
Förslaget påverkar företag i köttsektorn. Inom köttsektorn finns två företag som utnyttjat
passiv förädling, Grilstad/Burmans (Norge/Östersund) och Direkt Chark (Göteborg). I
mejerisektorn har det inte funnits något svenskt företag som utnyttjat passiv förädling.
Det verkar som att den föreslagna kvotstorleken 5 520 ton är tillräcklig för det nuvarande
behovet. Under 2005/2006 stod Grilstad/Burmans för 95 procent av de utnyttjade
kvantiteterna inom köttsektorn. Totalt förädlades i Sverige via passiv förädling ungefär 500
ton korv och förädlat kött (stat-nr 1601 och 1602) år 2005/2006. I Danmark utnyttjades år
2004 för samma tullpositioner ca 900 ton med passiv förädling.
Norges nya förslag våren 2007 till passiv förädling var bättre för svensk del än förslaget i maj
2006. Flera svenska företag kan fortsätta med sin livsmedelshandel via passiv förädling.
Det kan också nämnas att kommissionen under större delen av processen var engagerad i
diskussioner med norska UD och att frågan prioriterades oväntat högt bland då aktuella
handelsproblem i tredje land.
64
7 Avtalen med Schweiz och Island
7.1 Schweiz. Nytt avtal om bearbetade produkter 2005
– protokoll 2
Avtalet bygger på principen om nettokompensation. I stället för att belägga hela skillnaden
mellan inhemskt pris och världsmarknadspris med en tull vid import respektive betala ut ett
bidrag vid export för hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris blir tullar
respektive bidrag endast skillnaden mellan EU:s och Schweiz prisnivåer.
Eftersom priserna oftast är högre i Schweiz har EU accepterat att det bara är Schweiz som får
tillämpa prisutjämning (tullar vid import och bidrag vid export) Om prisbilden förändras i
framtiden så att EU får högre noteringar än Schweiz får EU rätt att tillämpa prisutjämning.
Skrivningarna förefaller tillräckliga för att undvika missbruk av prisrabatter (jämför Norge).
Eventuella förmåner av detta eller annat slag ska beaktas i parternas prisnotifikationer.
De prisutjämningsbelopp som anges i avtalet för olika råvaror är framräknade som skillnaden
mellan Schweiz’ och EUs faktiska noteringar och är dessutom avrundade nedåt.
För socker har parterna kommit överens om att inte utjämna eventuella prisskillnader.
Kommissionen och Schweiz ska minst en gång per år lämna uppgifter om prisnoteringar till
Joint Committee (JC). Prisnoteringarna ska vara priser som normalt betalas av industrin
(alltså inte några administrativa priser) och hänsyn ska tas till faktiska rabatter som industrin
kan åtnjuta när de nationella prisnoteringarna fastställs och notifieras till JC.
Produkterna för vilka protokollet gäller är liksom i EES-avtalets protokoll 3 uppdelade i två
tabeller – en tabell 1 med produkter för vilka Schweiz får tillämpa prisutjämning för råvaruprisskillnader mellan Schweiz och EU och en tabell 2 med produkter som är frihandelsvaror i
handeln mellan Schweiz och EU.
Jämfört med protokoll 3, tabell 1 och 2 till EES-avtalet (som reglerar villkoren för handeln
med Norge) är varuomfattningen i tabell 1 i protokoll 2 i avtalet med Schweiz mindre men
varuomfattningen i tabell 2 större. De produkter som fattas i tabell 1 återfinns i stor
utsträckning i tabell 2. Schweizavtalet innebär således liberalare handelsvillkor för en rad
produkter jämfört med EES-avtalet med Norge/Island. Detta har delvis möjliggjorts av att
ingen prisutjämning ska ske för socker
Exempel på produkter och liberaliseringar av intresse för Sverige i tabell 2 är rostat kaffe,
pektin, margarinråvaror, glycerol, sylt, gelé, marmelad, rostade jordnötter, jäst, bakpulver,
mineralvatten, läsk, starköl och vodka.
Det finns en rad komponenter i det nya protokoll 2-avtalet som innebär en liberalisering av
handeln och dessutom innebär förbättrad transparens, en enklare administration och lägre
budgetkostnader för båda parter. För EUs del försvinner alla kostnader för prisutjämning vid
export.
7.2 Jordbruksavtalet EU–Schweiz
År 2002 trädde ett nytt jordbruksavtal i kraft mellan EU och Schweiz med ett flertal
handelsförmåner för export av jordbruksvaror från EU. Avtalet ifråga har sedan dess
uppdaterats att antal gånger, bland annat till följd av den stegvisa utvidgningen av EU.
Handelsförmånerna för EU vid export till Schweiz innebär bl.a.
65
•
tullfria kvoter för saltat, torkat eller rökt kött av olika slag samt för korv.
•
tullfri kvot för viltkött
•
reducerad inomkvotstull för kyckling
•
ömsesidig tullfrihet för ost. Exportbidrag för ost avveckalad i ömsesidig handel.
•
tullfria kvoter för vissa viner och reducerad tull för vissa viner
•
tullförmåner för tomater, isbergssallad, gurka, tomatkonserver, tomatpuré,
svampkonserver och beredda potatisprodukter
•
tullförmåner för apelsiner, mandariner, vattenmelon, plommon, aprikoser, jordgubbar,
hallon, frysta bär och juice
Flera av de tullförmåner som Schweiz har öppnat för import från EU har getts utan några
kvantitetsbegränsningar. Förmånerna för ost är de mest långtgående. Det bör också nämnas att
det pågår ett gemensamt arbete för att harmonisera regelverken inom bland annat livsmedelslagstiftning och standarder för mjölksektorn mellan EU och Schweiz. Därutöver har under
2010 en överenskommelse fattats om tillämpning av geografiska ursprungsbeteckningar.
7.3 Jordbrukshandelsavtalet EU–Island 2007
Det nya jordbruksavtalet 2007 mellan EU och Island innebär avsevärt förbättrade villkor för
export av många jordbruksvaror till Island. Marknadstillträdet har förbättrats för en rad
produkter för vilka tidigare framförts önskemål om förbättringar från svensk sida.
Avtalet ger tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för en rad produkter med svenska
exportintressen t.ex. frysta ärtor och grönsaksgratänger och tullfrihet inom ramen för
tullkvoter för nötkött, griskött, kycklingkött, ripa och köttbullar. Även handeln med renkött
blir helt fri i båda riktningar. Även här kanske förbättrat marknadstillträde kan inspirera
Norge till sänka sina tullar för import av renkött från EU.
Även utanför tullkvot har Island förbättrat villkoren för köttimport från EU. Värdetullarna för
köttimport från EU har sänkts från 30 % till 18 % och de specifika tullarna med 40 %.
Tullarna för kött från andra länder sänks inte.
Islands importtullar för kött är mycket höga. Även med tullförmånen är tullen på kött från EU
mycket hög. Prisnivåerna på Island är dock också mycket höga varför det inte är uteslutet att
tullförmånerna kan möjliggöra export förutsatt att det finns ett importbehov när de tullfria
kvoterna är förbrukade. Islands höga nivåer för livsmedelshygien och smittskydd kan
innebära att importmöjligheterna i praktiken är begränsade till några få exportländer,
däribland sannolikt Sverige.
Islands marknad för frukt och grönsaker inklusive beredda produkter blev i stort sett helt fri
för import från EU. Det enda större undantaget från dessa tullsänkningar är potatis och
potatisprodukter. Tidigare skyddades frukt- och gröntmarknaden på Island med höga tullar
(ofta 30 % + specifik tull). Villkoren har varit jämförbara med importskyddet på den norska
marknaden för frukt och grönt. Kanske kan det förbättrade marknadstillträdet för frukt och
grönsaker till den isländska marknaden inspirera Norge till motsvarande liberaliseringar i
kommande översyn av jordbruksavtalet med Norge.
Det är svårt att kvantifiera värdet av avtalet för svensk del. Det är för tidigt att bedöma om det
förbättrade marknadstillträdet kan utnyttjas. Entusiasmen över de nya handelsförmånerna för
kött är begränsad hos köttbranschen med tanke på att de tullar som finns kvar fortfarande är
mycket höga och de tullfria kvoter som har öppnats är små.
66
Det är viktigt och av principiellt intresse att avtalet ger
•
preferenstullar för EUs exportörer för bl.a. kött vilket är en klar fördel gentemot andra
exportkonkurrenter
•
tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för flera svenska exportintressen
•
substantiell sänkning av tullarna för köttimport från EU
•
frihandel i båda riktningar för ett antal jordbruksvaror
Genom de avsevärda koncessioner som Island gjort skapas indirekt förhandlingstryck på
Norge att också överväga meningsfulla koncessioner. Hittills finns dock inget som tyder på att
uppgörelsen EU–Island skulle ha påverkat de norska ståndpunkterna.
Det finns även kritik mot att avtalet vid import öppnar upp tullfria kvoter för isländskt smör
och för den populära isländska mjölkdrycken skyr som man befarar kan komma att
konkurrera direkt med svensk och dansk licensproduktion av skyr. Den tullfria ostkvot som
Island öppnat för ost från EU på 20 ton och som avser ost med skyddade ursprungsbeteckningar är i praktiken bara tillgänglig för Italien och Frankrike.
EU hade tidigare ett jordbruksavtal med Island som innebar vissa relativt begränsade
handelsförmåner främst i form av tullfria kvoter samt tullfrihet för vissa mindre känsliga
produkter i båda riktningarna. I januari 2007 enades parterna om ett nytt avtal som innebär fri
handel för många produkter i båda riktningar, nya eller ökade tullkvoter i båda riktningar samt
ensidiga tullförmåner för kött från EU. Tullsänkningarna för kött tillkom på isländskt initiativ.
Med tanke på isländska konsumentintressen och höga isländska matpriser ville Island skapa
bättre handelsvillkor för importen av alla slag av kött från EU.
67
8 Statistik över handel, produktion och
konsumtion
Tabell 6. Handel med livsmedel mellan Sverige och Norge, 1995–2009, Miljoner SEK
(exkl.gränshandel)56.
1995
2000
2002
2005
2006
2007
2008
2009
Export
jordbruksvaror
1 346
2 149
2 664
3 626
3 855
4 141
4 749
5 044
- därav protokoll 3varor
821
1 368
1 647
2 278
2 477
2 776
3 024
3 349
- andra
jordbruksvaror
525
781
906
1 348
1 181
1 365
1 725
1 695
Import
jordbruksvaror
922
915
1 304
1 351
1 563
1 668
2 055
2 027
Handelsnetto,
jordbruksvaror
424
1 234
1 360
2 275
2 292
2 473
2 694
3 017
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
Figur 5. Handel med jordbruksvaror, totalt mellan Sverige och Norge 1995–2009,
Miljoner SEK (exkl. gränshandel).
6000
Export
Miljoner SEK
5000
4000
3000
Import
2000
1000
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
56
). Inkluderar tulltariffens kapitel 1-24, tullpositionerna 3302, 3501-3505 samt ur 2905, 3809 och 3824 med undantag för positionerna
1504, 1603-1605.
68
Figur 6. Export av jordbruksvaror och bearbetade jordbruksvaror till större
exportmarknader, indexerad utveckling 1995–2009. Index 1995=100
500
450
400
Index 1995=100
350
300
Norge
250
Finland
200
Danmark
USA
EU-totalt
150
100
50
0
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
Figur 7. Export av bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3, tabell I-varor) till 4 olika
länder. Indexerad utveckling 1995–2009. Index 1995=100.
450
400
Index 1995=100
350
300
250
200
Norge
Danmark
Finland
USA
150
100
50
0
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
69
Figur 8. Total jordbruksexport till Norge 1995–2009, fördelad på olika avtalsområden
6000
Total jordbruksexport
5000
Miljoner SEK
4000
Jordbruksvaror
3000
2000
Protokoll 3-varor, tullbelagda
1000
Protokoll 3-varor, tullfria
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
70
Tabell 7. Export av jordbruksvaror till Norge 1995 och 2009, fördelad på sektorer,
löpande priser, tkr
Produkter
1995
2009
Förändring
1995–2009
Handelsnetto
2009
Levande djur, kött och
köttvaror
147 035
135 883
-11 152
76 326
Mjölk och mejerivaror
6 845
10 829
3 984
-22 444
Frukt och grönsaker,
blommor, plantor
83 056
204 973
121 917
154 758
Kaffe , te, kryddor
41 366
166 854
125 488
164 239
Spannmål,
kvarnprodukter,
stärkelse, malt m.m.
79 145
248 467
169 322
203 372
Vegetabiliska och
animaliska oljor och
fetter, margarin
71 293
532 579
461 286
-30 288
Socker och sockervaror
86 386
205 825
119 439
168 960
Choklad och
kakaoprodukter
276 577
361 852
85 275
159 266
Bröd, kakor, kex, pizza,
piroger
259 677
1 180 034
920 357
1 090 701
Produkter av frukt,
grönsaker och nötter
34 858
160 150
125 292
64 401
Diverse
livsmedelsberedningar
148 709
548 260
399 551
349 097
Drycker
23 797
275 183
251 386
135 322
Foder, restprodukter
32 192
351 569
319 377
-125 304
Tobak, snus
31 156
386 769
355 613
383 230
Blandningar av olika
slag för användning i
livsmedelsindustrin
13 676
29 281
15 605
25 205
176
1411
1 235
1379
0
20 499
20 499
20 212
10 180
224 310
214 130
198 638
1 346 124
5 044 728
3 698 604
3 017 070
Kasein
Modifierad stärkelse
Övriga produkter
TOTALT
Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning
71
Tabell 8. Antal jordbruksföretag, reduktionstendens och jordbruksareal 2005
Land
Antal
Förändrat antal
Total
Jordbruksareal Areal per
jordbruksföretag jordbruksföretag jordbruksareal i procent av jordbruks(1000-tal)
2000–2005 (%)
(1000 ha)
total areal
företag
(ha)
Norge
53
-25
1 035
3,2 %
19,5
Sverige
76
-6
3 192
7,1 %
42,0
Finland
71
-12
2 264
6,7 %
31,9
Danmark
48
-17
2 590
60,1 %
54,0
Tyskland
390
-17
17 035
47,7 %
43,7
Storbritannien
287
23
15 957
65,5 %
55,6
Frankrike
567
-15
27 591
50,0 %
50,4
155 242
39,0 %
15,1
EU-25
9 688
Källa: Eurostat
Tabell 9. Total produktion 2006, Tusental ton
Sektor
Norge
Sverige
Finland
Danmark
Spannmål
1 229
4 128
3 790
8 632
Potatis
355
773
576
1 361
Grönsaker
167
323
237
253
Frukt
33
33
16
72
Mjölk
1 575
3 206
2 413
4 627
Nötkött
88
135
87
129
Griskött
116
275
208
1 749
Kyckling
63
110
98
171
Ägg
51
101
57
77
Källa: Eurostat
Tabell 10. Självförsörjningsgrad av olika jordbruksprodukter, 2005. Procent
Sektor
Norge
Sverige
Finland
Danmark
Spannmål, totalt
51
117
117
107
Vete
75
114
86
101
Potatis
76
84
89
157
Grönsaker
53
47
72
u.s.
Frukt
6
7
8
u.s.
Mjölk
100
97
102
100
Kött
96
82
107
351
Ägg
102
94
119
75
Källa:Eurostat
72
Tabell 11. Sysselsättning samt andel yngsta och äldsta brukare
Land
Årsverk totalt Förändring i
2006
årsverk 2000–
2006 (%)
Årsverk per
jordbruksföretag, 2004
Andel brukare Andel brukare
yngre än 35 år
65 år eller
(%), 2004
äldre (%),
2004
Norge
62 900
-13 %
1,11
9%
8%
Sverige
74 600
-2 %
0,94
6%
20 %
Finland
93 100
-16 %
1,18
9%
6%
Danmark
60 400
-20 %
1,21
7%
17 %
Tyskland
668 035
-17 %
1,65
9%
7%
Storbritannien
287 004
-14 %
1,18
4%
27 %
Frankrike
918 200
-11 %
1,51
9%
14 %
9 208 217
-12 %
0,98
8%
27 %
EU-25
Källa: Eurostat
Tabell 12. Primärnäringarna i totalekonomin
Land
Andel av BNP*
Andel av sysselsättningen
2000
2006
2000
2006
Norge
2,1
1,5
3,4**
2,6**
Sverige
2,0
1,3
2,9
2,3
Finland
3,5
2,5
6,2
4,9
Danmark
2,8
1,6
3,7
3,2
Tyskland
1,3
0,9
2,6
2,3
Storbritannien
1,0
0,9
1,5
1,4
Frankrike
2,8
2,0
4,2
3,8
EU-25
2,3
1,8
5,7
4,9
Källa: Eurostat (2008), SSB (2008), EU kommissionen (2007)
*Definierad som Gross value added, och som inkluderar jordbruk, jakt och fiske
**Inklusive skogsbruk, men exklusive fiske
73
Tabell 13. Konsumtion av olika livsmedel, Norge 1970–2008, Miljoner kg
1970
1979
1989
1999
2006
2007
2008
268
306
323
366
396
403
403
7
10
13
22
27
30
30
Mjöl
275
316
336
388
423
434
433
Potatis
305
255
220
150
133
131
124
Potatisprodukter
27
46
81
137
158
164
166
Socker, honung
163
182
171
195
161
155
159
Kakao och choklad
u.s
u.s
17
14
27
30
28
Grönsaker
156
189
225
273
300
315
324
- Tomater
u.s.
u.s.
17,6
22,6
31,1
32,8
34,1
- Sallad
u.s.
u.s.
3,0
11,0
21,6
22,6
22,9
- Paprika
u.s.
u.s.
4,1
7,9
12,5
13,4
13,8
- Morötter
u.s.
u.s.
38,4
40,5
37,1
37,9
37,9
Frukt och bär
259
308
329
308
398
429
405
- från inhemsk
produktion
100
91
93
22
23
22
23
144
182
189
228
297
321
303
157
208
210
266
309
332
345
- nötkött
55,9
79,6
73,6
90,2
91,9
96,7
98,5
- griskött
66,9
86,2
82,6
102,8
116,1
127,0
130,3
- kyckling
5,5
10,9
19,3
37,5
63,4
70,8
78,3
- får
18,3
22,4
24,9
23,5
26,7
26,8
27,4
Köttbiprodukter
11
13
13
15
24
24
25
Ägg
37
44
49
48
51
54
56
Mjölk
722
759
740
568
512
511
505
Grädde
26
27
29
30
36
35
34
Ost
35
49
56
65
80
81
78
Smör
21
22
14
15
15
13
15
Div. mjölkprodukter
45
59
78
134
186
204
212
Margarin
73
62
55
54
40
44
42
1
8
11
12
13
12
Spannmål(exkl. ris)
Ris
- import
Kött
Lättmargarin
Annat fett
17
20
17
18
19
19
19
Självförsörjningsgrad
39
41
44
43
50
48
49
Källa: Helsedirektoratets rapport 1/2009, ”Utvikling i norsk kosthold”
74
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1 Kronologi över handelsförhandlingar EU–
Norge
Översiktlig kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge om jordbruksvaror och
bearbetade varor
2010
Överenskommelse sluts efter 2 års förhandlingar enligt artikel 19, EES.
Implementering av överenskommelsen väntas ske under andra halvåret 2011.
2008–
2009
Kommissionens arbete med marknadstillträdesstrategin initieras och tar bland
annat upp problem som berör EUs livsmedelsexport till Norge. Sverige uppvaktar
kommissionen med krav om återupptagna handelsförhandlingar med Norge enligt
EES-avtalet.
Artikel 19-förhandlingar inleds 2008 mellan EU och Norge. Kommissionen
efterlyser mer substantiella förhandlingsbud och begär nya förhandlingar med
Norge om protokoll 3.
2004
Efter 2 års förhandlingar sluts avtal om utvidgad varuomfattning i protokoll 3
innebärande tullsänkningar för berörda produktgrupper. Vidare sker en
avveckling av s.k. industritullar. Överenskommelsen innehåller också en standstill klausul om prisrabatter.
2003
Efter ca 3 års förhandlingar sluts det första avtalet enligt artikel 19, EES.
2002
Överenskommelsen om reviderat protokoll 3 implementeras
2001
Avtal sluts EU–Norge om ett reviderat protokoll 3.
1999
Ett avtalsförslag till protokoll 3 utarbetat av KOM och Norge bedöms
oacceptabelt av Sverige. Förslaget röstas ner i jordbruksrådet efter att SE erhållit
stöd från samtliga MS.
1998
Artikel 19 förhandlingar resulterar i ett begränsat norskt bud. SE röstar nej till
förslaget och förhandlingarna skjuts upp på obestämd tid.
1997
Förhandlingar inleds mellan EU och Norge om artikel 19
1996
Efter utdragna förhandlingar nås en uppgörelse om ett reviderat protokoll 2,
innebärande att Norge får återställa en tidigare lägre tullnivå för hela
varusortimentet i protokoll 2. Balansen återställs därmed och den samlade
tullbelastningen för svensk export reduceras på årsbasis med ca 65 miljoner NOK.
Uppgörelsen tillämpas retroaktivt för 1 års tid.
1995
Nytt WTO-avtal implementeras. Norge höjer ensidigt tullarna för EU-import av
protokoll 2-varor med i snitt 58 procent. Sverige kräver att balansen återställs och
får stöd av kommissionen.
1994
EES-avtalet implementeras liksom frihandelslistan i protokoll3, dvs tabell II.
Norge röstar nej till EU-medlemskap och meddelar också att landet inte avser att
implementera protokoll 3. Handelsvillkoren regleras därför tills vidare av
protokoll 2, FTA.
1991–
Förhandlingar pågår om detaljvillkoren i protokoll 3, EES, dvs bilaga 1–9. EES-
75
1993
avtalet ratificeras av samtliga parlament.
1991
EES-förhandlingarna avslutas på bred front och i detta sammanhang också
förhandlingarna om protokoll 3 (orginalversionen).
1987–
1990
EES-förhandlingar pågår.
1973
Frihandelsavtalet mellan EG och EFTA börjar implementeras inklusive bilaterala
protokoll2-överenskommelser.
EU implementerar det s.k. matrissytemet.
1960-talet Livsmedelshandeln inom EFTA liberaliseras successivt
76
9.2 Bilaga 2 Producentpriser 1995–2007 för ett urval
råvaror föremål för prisutjämning samt förekomst av
prisrabatter i Norge, !/kg.
1995
Mjölk
Norge
1996
1997
1998
1999
2000
0,437 0,463 0,485 0,524 0,468 0,471
2001
2002
2003
2005
2006
2007
0,46 0,453 0,451 0,439 0,438 0,432 0,429
Ref.pris 0,206 0,217 0,206 0,183 0,169 0,225 0,271 0,173 0,178
Diff.
2004
0,22 0,249 0,247 0,373
0,231 0,246 0,279 0,341 0,299 0,246 0,189 0,280 0,273 0,219 0,189 0,185 0,056
Prisrabatter tillämpas för ett drygt 20-tal mejeriprodukter
Nötkött
Norge
4,355 4,461 4,633 4,564 4,165 3,859
3,86
3,83
3,92 4,107 4,175
4,22 4,369
Ref.pris 2,033 1,823 1,408 1,386 1,339 1,423 1,058 1,024 1,006 1,215 1,335 1,592 1,635
Diff.
2,322 2,638 3,225 3,178 2,826 2,436 2,802 2,806 2,914 2,892
2,84 2,628 2,734
Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 4,95 till 17,50 NOK/kg
Griskött
Norge
3,235 3,238 3,189 3,319 3,054 2,746 2,725 2,916 2,823 2,729 2,756 2,673 2,722
Ref.pris 1,479 1,675 1,696 1,124 0,808
1,18
1,49 1,168 1,001 1,058
1,17 1,249 1,113
Diff.
1,756 1,563 1,493 2,195 2,246 1,566 1,235 1,748 1,822 1,671 1,586 1,424 1,609
Fågel-
Norge
2,378 2,387 2,396 2,293 2,318 2,187 2,059 2,156 2,013 1,982 1,885
kött
Ref.pris 0,612 0,884 0,947 0,885 0,675 0,716 0,783 0,671 0,701 0,543 0,624 0,735 0,579
Diff.
1,86 1,845
1,766 1,503 1,449 1,408 1,643 1,471 1,276 1,485 1,312 1,439 1,261 1,125 1,266
Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 1,30 till 5,58 NOK/kg
Fårkött
Norge
3,547 3,813 3,636 3,758 4,043 4,305 3,992 3,829 3,786 3,759 3,612 3,675
4,13
Ref.pris 2,236 3,081 3,584 2,835 2,865 3,312 3,154 3,402 3,132 3,333 3,277 2,922 2,787
Diff.
1,311 0,732 0,052 0,923 1,178 0,993 0,838 0,427 0,654 0,426 0,335 0,753 1,343
Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 2,50 till 14,95 NOK/kg
Helägg
Norge
Ref.pris
Diff.
1,859 1,698 1,678 1,654
1,7 1,482 1,495 1,525
1,46
1,47 1,428 1,475 1,523
0,85 1,146 1,062 0,852 0,741 1,122 1,072 1,063 1,239 0,967
1,009 0,552 0,616 0,802 0,959
0,88 0,955 1,049
0,36 0,423 0,462 0,221 0,503 0,548
0,52 0,474
Prisrabatter tillämpas för ett flertal äggprodukter
Råg
Norge
0,295 0,282 0,282 0,271 0,266 0,236 0,234 0,241 0,231
0,22 0,219 0,217 0,216
Ref.pris 0,117 0,155 0,135 0,081 0,094 0,128 0,129 0,113 0,116 0,115 0,105 0,116 0,207
Diff.
0,178 0,127 0,147
0,19 0,172 0,108 0,105 0,128 0,115 0,105 0,114 0,101 0,009
Källor: OECD’s PSEdatabas, NILF, Riksbanken
77
9.3 Bilaga 3 Utvärdering av Protokoll 3
– överenskommelsen
9.3 Bilaga
3 Utvärdering 2004
av Protokoll 3
Uppdrag
till SJV om Protokoll 3 Jordbruksdepartementets
uppdrag den 2004-09-03,
– överenskommelsen
2004
avsändare Karin Lorin
Uppdrag till SJV om Protokoll 3 Jordbruksdepartementets uppdrag den 2004-09-03,
Sammanfattning
avsändare Karin Lorin
•Sammanfattning
Värdet av de norska tullsänkningarna kan uppskattas till drygt 22 mSEK för
produkter där exporten 2003 uppgick till 446 mSEK. Effekterna av sänkta eller
• Värdet
de norska tullsänkningarna
kanavuppskattas
till drygt
22och
mSEK
för
slopadeav
industritullar
är störst för export
knäckebröd,
lingonblåbärssylt,
pop
produkter
där
exporten
2003
uppgick
till
446
mSEK.
Effekterna
av
sänkta
eller
corn, bagerijäst, buljonger, välling och liknande barnmat, smörblandade margariner
slopade
är störst
av knäckebröd,
(Bregottindustritullar
m.m.) samt för
exportför
av export
cigarretter
och snus. lingon- och blåbärssylt, pop
corn, bagerijäst, buljonger, välling och liknande barnmat, smörblandade margariner
• Exempel
på företag
gynnasavavcigarretter
tullsänkningarna
är Wasabröd och Leksandsbröd
(Bregott m.m.)
samtsom
för export
och snus.
(knäckebröd), Procordia, Findus och HAFI (sylter), General Kraft (pop corn),
• Exempel
på(bagerijäst),
företag somSemper
gynnas (välling),
av tullsänkningarna
Wasabröd
och Leksandsbröd
Jästbolaget
ArlaFoodsär(bregott),
Swedish
Match
(knäckebröd),
Procordia,
Findus
och
HAFI
(sylter),
General
Kraft
(pop
corn),
(cigarretter, snus), Unilever Bestfoods (buljonger). Fördelarna av tullsänkningarna
Jästbolaget
(bagerijäst),
Semper
(välling),
(bregott), Swedish
Match
gynnar främst
de regioner
där större
delen ArlaFoods
av livsmedelsindustrin
är koncentrerad
(cigarretter,
snus),
Unilever
Bestfoods (buljonger).
Fördelarna
tullsänkningarna
samt Dalarna.
Lingonoch blåbärssylt
är exempel på
produkterav
som
kan gynna export
gynnar
främst
de
regioner
där
större
delen
av
livsmedelsindustrin
är
koncentrerad
från livsmedelsindustrier i Norrland.
samt Dalarna. Lingon- och blåbärssylt är exempel på produkter som kan gynna export
• Den
ömsesidiga avsiktsförklaringen
från livsmedelsindustrier
i Norrland.som fryser nivån för de norska prisrabatterna är
på sikt mer värdefull för svensk export än slopandet av de synliga industritullarna.
• Den
ömsesidiga
avsiktsförklaringen
somavsiktsförklaringen
fryser nivån för deföreskriver,
norska prisrabatterna
Tidigare
har Norge
gjort tvärtemot vad
nämligen är
på
sikt mer värdefull
för svensk
exportmed
än slopandet
de synliga industritullarna.
underminerat
existerande
preferenser
hjälp av enavaccelererande
användning av
Tidigare
har
Norge
gjort
tvärtemot
vad
avsiktsförklaringen
föreskriver,
nämligen
prisrabatter, vilka utgör ett avsevärt handelshinder.
underminerat existerande preferenser med hjälp av en accelererande användning av
• Uppgörelsen
om läsk
begränsar
den handelshinder.
tullfria importen från Norge till 13 miljoner
prisrabatter, vilka
utgör
ett avsevärt
liter/år. Det sannolikt största värdet av uppgörelsen för den svenska bryggerinäringen
• Uppgörelsen
om läsk begränsar den
tullfria
importen
Norge till
13förutsägbarhet
miljoner
ligger i den konkurrensneutralitet
som
skapas
och denfrån
transparens
och
liter/år.
Det
sannolikt
största
värdet
av
uppgörelsen
för
den
svenska
bryggerinäringen
som följer av uppgörelsen.
ligger i den konkurrensneutralitet som skapas och den transparens och förutsägbarhet
• En
böruppgörelsen.
ske när ett helt år har förflutit efter det att överenskommelsen trätt i kraft,
somöversyn
följer av
när man kan se hur berörd handel har reagerat under det första året av tullsänkningar. En
• En
översyn
bör ske
helt årkan
harvara
förflutit
det(maj–juni).
att överenskommelsen
lämplig
tidpunkt
förnär
en ett
översyn
vårenefter
2006
Uppföljning trätt
av i kraft,
när man kan se hur berörd
handel
har reageratdirekt
underefter
det första
året av tullsänkningar. En
överenskommelsen
bör dock
ske fortlöpande
ikraftträdandet.
lämplig tidpunkt för en översyn kan vara våren 2006 (maj–juni). Uppföljning av
• Iöverenskommelsen
kommande översyner
måsteske
frågor
som rördirekt
tillämpning
och effekter av
bör dock
fortlöpande
efter ikraftträdandet.
prisrabatterna ha hög prioritet. Det är också önskvärt att översynerna kan användas
• Isom
kommande
måste frågor
som rör tillämpning
och effekter
av
ett forumöversyner
för att diskutera
en avveckling
eller minskning
av prisrabatterna.
prisrabatterna ha hög prioritet. Det är också önskvärt att översynerna kan användas
• som
Det är
erforderliga
svenska
utredningsinsatser
bl.a.avinför
de årliga
ettviktigt
forummed
för att
diskutera en
avveckling
eller minskning
prisrabatterna.
översynerna.
• Det är viktigt med erforderliga svenska utredningsinsatser bl.a. inför de årliga
• En
ömsesidig inventering av kostnadsutvecklingen och analys av huruvida denna lett
översynerna.
till "luft" i tullskydden är högst motiverad och har hög prioritet i strävandena att
• En
ömsesidig
inventering
av kostnadsutvecklingen och analys av huruvida denna lett
undanröja
dolda
industriskydd.
till "luft" i tullskydden är högst motiverad och har hög prioritet i strävandena att
• Det
är ett svenskt
intresse att en utvidgad varuomfattning kommer till stånd, som gör
undanröja
dolda industriskydd.
att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 också kan utsträckas
• Det
är rad
ett svenskt
intresse
att ensom
utvidgad
kommer
till stånd,
som gör
till en
förädlade
produkter
genomvaruomfattning
att de ligger utanför
protokollet
beläggs
att
de
relativt
fria
handelsvillkoren
inom
ramen
för
protokoll
3
också
kan
utsträckas
med prohibitivt höga jordbrukstullar.
till en rad förädlade produkter som genom att de ligger utanför protokollet beläggs
med prohibitivt höga jordbrukstullar.
78
78
Jordbruksverket anmodas i uppdraget att göra en utvärdering av hela protokoll 3. Genomgången bör på ett tydligt och enkelt sätt redovisa vad som uppnåtts i förhandlingarna, vad
detta kan innebära för svensk näring och hur resultatet skall följas upp.
Med anledning härav får Statens Jordbruksverk (SJV) anföra följande.
SJV har tidigare under år 2004 fått flera uppdrag respektive lämnat yttranden i rubricerade
ärende. SJV vill dels hänvisa till yttrande 2004-03-29: Överenskommelse EU–Norge,
avveckling/minskning av industriskydd för bearbetade livsmedel, dels till yttrande 2004-0406: Protokoll 3 – bedömningar av exportpotential. Båda dessa yttranden sammantagna
besvarar utförligt flertalet av de frågor som ställs i rubricerade uppdrag. (se Bilaga 1 och
Bilaga 2). Vad gäller tullättnader för norsk export till EU hänvisas helt till dessa båda tidigare
yttranden.
1. Produktvis genomgång av norska tullsänkningar som gjorts
I följande tabell redovisas produktvis vilka sänkningar som gjorts av industritullarna vid
import till Norge från EU av protokoll 3-produkter. I de fall där industritullen är en vikttull
(alltså att tullen uttrycks i NOK/kg) har tullen omräknats till en värdetull på grundval av
svenska exportpriser för 2003. Vid mindre exportvolymer kan de beräknade värdetullarna ha
en relativt stor felmarginal.
Tabell: Produktvisa norska tullsänkningar för protokoll 3-produkter vid import från
EU
Varu-grupper
Svenskt
exportpris till
Norge
2003,
Tidiga- TullNy
re
sänkindustriindustri ning, % tull, %
-tull, %
Sveriges
export
2003, tkr
sänkning,
3,0
3,0
0
214
6
Pektiner
2,9
2,9
0
3003
87
Bordsmargariner,
fasta
17
2,5
14,5
655
16
Bordsmargariner,
flytande
20,4
5,9
14,5
3477
35
61,26
11,0
2,7
8,3
6677
177
17
2,4
2,4
0
51163
1114
Okokta pastaprodukter, ofyllda med ägg
18,57
0,8
0,8
0
1523
12
Okokta pastaprodukter, ofyllda utan ägg
14,48
1,1
1,1
0
4764
51
12
0,5
0,5
0
324
2
Frukostflingor av
majs m.m.
33,83
1,3
1,3
0
56023
711
Knäckebröd
14,09
6,6
6,6
0
57873
3839
Välling och liknande
barnmat
Kakmixer, degar
m.m.
Couscous
13,9
tulltSEK
SEK/kg
Smaksatt yoghurt
Värde av
79
Kryddade kakor
23,20
9,6
6,0
3,6
232
14
27
24
2,4
21,6
189
4
58,93
9,4
3,3
6,1
884
30
Homogeniserade
marmelader m.m
utan socker, av
jordgubbar, svarta
vinbär och hallon
53,4
12,3
1,1
11,2
267
3
Marmelad m.m. av
citrus, med socker
32,8
1,3
1,3
0
164
2
Jordgubbssylt
16,61
39
3,9
35,1
10828
424
Hallonsylt
15,95
40,6
4,1
36,5
4642
190
Sylt av lingon,
blåbär, hjortron med
eller utan socker
17,10
37,9
26,6
11,3
3419
909
5
129,5
13
116,5
115
15
33
19,6
13,8
5,8
66
9
Majsprodukter
(mikro-popcorn)
16,01
233
150
83
2737
4114
Kaffeextrakter med
tillsatt socker,
mjölkprotein, -fett
90,20
2,9
2,9
0
451
13
Teextrakter med
tillsatt socker,
mjölkprotein, -fett
55,01
2,9
2,9
0
13367
388
Bagerijäst
15,41
20,4
20,4
0
3052
623
Bakpulver
10,93
3,5
3,5
0
164
6
8,38
2,0
2,0
0
2422
43
Buljonger
27,55
11,3
11,3
0
7851
888
Barnmat
31.22
1,4
1,4
0
281
7
3,6
3,6
0
Homogeniserade
marmelader m.m
med socker
Homogeniserade
marmelader m.m
utan socker, andra än
av jordgubbar, svarta
vinbär och hallon
Äppelmos
Annan marmelad än
blåbär, lingon, hjortron, svarta vinbär,
hallon el. jordgubbar
Senap, ketchup
Homogeniserade
beredningar
Isglass (utan fett)
16,88
1,9
1,9
0
709
13
Glass med kakao
34
1,2
1,2
0
28
1
23,08
4,5
4,5
0
277
12
Max 8,1
NOK =
8,91
1,1
NOK =
1,21
Max 7
NOK =
88373
1383
Glass med fett
Bregott
80
7.7
1257 ton
SEK/kg
SEK/kg
SEK/kg
Ättika
4,35
2,0
2,0
0
2095
42
Cigarriller m.m
1066
1,3
1,3
0
4264
54
Cigarretter
185,1
8,3
8,3
9
24066
1997
Röktobak
227,3
3,6
3,6
0
2955
106
Snus
135,4
6,0
6,0
0
86248
5200
445,710
22,540
Summa, mSEK
1 NOK=1,1 SEK
Kommentar: Som framhållits i tidigare yttrande (se bilaga 1) har endast de synliga industritullarna avskaffats eller minskats. Industriskydd som är inbakade i jordbrukstullarna
inkluderar flera faktorer som leder till överskydd, d.v.s. att tullarna sätts högre än vad som
krävs för att skydda inhemska jordbrukspriser. I många fall är detta dolda industriskydd ett
mycket större hinder för handeln än det synliga skyddet.
2. Andra handelslättnader som gjorts av Norge
Avsiktsförklaring om prisrabatter m.m: Norges prisrabatter är ett avsevärt större handelshinder än de synliga industritullarna för produkter som omfattas av prisrabatterna, vilket
framhållits av SJV i tidigare yttranden, av vilka de två senaste redovisas i Bilaga 1 och 2.
Situationen har dessutom förvärrats under tiden för förhandlingarna genom att Norge höjt
prisrabatterna flera gånger under denna tid, senast den 1 november 2003 med i genomsnitt ca
6 %. Se bilaga 3.
Den uppgörelse som nu nåtts vad gäller prisrabatterna innebär i princip en frysning av
prisrabatterna genom att parterna är överens om att sträva efter att behålla befintliga
preferenser och undvika att med hjälp av prisrabatter underminera existerande preferenser
(agree to aim to maintain the level of existing preferences and not using internal measures in
order to undermine these preferences).
Förutsatt att denna ömsesidiga avsiktsförklaring är tillräcklig för att frysa nivån för de norska
prisrabatterna så kommer denna del av överenskommelsen på sikt att vara avsevärt mer
värdefull än slopandet av de synliga industritullarna. Tidigare har Norge gjort exakt tvärtemot
vad deklarationen föreskriver, nämligen underminerat existerande preferenser med hjälp av en
accelererande användning av prisrabatter, vilka har utgjort en form av handelshinder visavi
importen.
Utöver det ömsesidiga åtagandet om prisrabatter m.m. (internal measures) föreskriver
avsiktsdeklarationen också att tullarna skall bli föremål för årliga översyner, varvid tullarna
kan komma att anpassas med hänsyn till kostnadsutvecklingen för jordbruksråvaror och
utvecklingen av ömsesidiga medgivanden (...the customs duties shall be subject to annual
calendar reviews. They may be adapted by the Joint Committee taking account of the
evolution of the costs among the contracting parties of the basic agricultural products and/or
mutual concessions).
Dessa formuleringar är ganska heltäckande och borde göra det möjligt för båda parter att ta
upp alla slag av dolda industriskydd hos den andra parten som diskriminerar importen av
protokoll 3-varor, exempelvis uppblåsta industriskydd som beror på felaktiga recept eller
81
åtgångstal,felaktiga prisnoteringar m.m. Förekomsten av denna översynsklausul kommer
sannolikt ha en dämpnade effekt på uppkomsten av nya dolda industriskydd i framtiden.
Betydelsen av den ömsesidiga avsiktsdeklarationen på såväl kort som längre sikt torde vara
bättre transparens och förutsägbarhet i respektive parters tillämpning av protokoll 3. På längre
sikt innebär deklarationen att ökningar av handelshindren för exporten till Norge som annars
sannolikt skulle ha skett inte kommer att ske. Värdet av denna deklaration för svensk export
är stort. Ett resonemang kring värdet av en frysning av prisrabatterna förs i tidigare yttrande,
se bilaga 1.
3. Läskuppgörelsen
Resonemanget i det tidigare yttrandet (se bilaga 1) utmynnar i följande: Genom uppgörelsen
skapas konkurrensneutralitet mellan svenska och norska bryggerier. Med utgångspunkt från
senaste årets importvolym på ca 25 miljoner liter är uppgörelsen värd ca 5,2 miljoner SEK för
svenska producenter (12 milj.liter x 0,43 SEK). I tillägg till detta tidigare resonemang vill
SJV understryka att det sannolikt största värdet av läskuppgörelsen ligger i den konkurrensneutralitet som skapas genom uppgörelsen och den transparens och förutsägbarhet som följer
av uppgörelsen.
4. Bedömningar om potentialen för svensk näring att utnyttja de sänkningar som
gjorts
I tidigare yttrande (se bilaga 2) gjordes bedömningar av effekterna för svensk export av
uppgörelsen. I tabell 1 till nämnda yttrande görs en varugruppsvis genomgång av effekterna
för de varugrupper som ingår i protokoll 3. De tullreduktioner som omfattas av överenskommelsen värderas liksom de dynamiska effekter som kan uppnås genom en frysning av
prisrabatterna. En bedömning av det sammanlagda utfallet redovisas också. För varugrupper
där utfallet bedöms som gott (++) eller mycket gott (+++) ges kortfattade specifika
kommentarer.
Jordbruksverket står fast vid de bedömningar som gjordes i april 2004.
Sammanfattningsvis är effekterna av sänkta eller slopade industritullar störst för knäckebröd,
lingon- och blåbärssylt, majsprodukter (pop corn), bagerijäst, buljonger, välling och liknande
barnmat, smörblandade margariner (Bregott m.m.) samt cigarretter och snus.
Exempel på företag/produkter som gynnas av tullsänkningarna är Wasabröd och Leksandsbröd (knäckebröd), Procordia, Findus och HAFI (sylt och marmelad), General Kraft (mikropop corn), Jästbolaget (bagerijäst), Semper (välling), ArlaFoods (bregott), Swedish Match
(cigarretter, snus). Fördelarna av tullsänkningarna fördelar sig ganska jämnt över de regioner
där större delen av livsmedelsindustrin är koncentrerad samt Dalarna. Lingon- och blåbärssylt
är exempel på produkter som kan gynna export från livsmedelsindustrier i Norrland.
De frysta prisrabatterna leder dock enligt SJVs bedömning sannolikt till större positiva
dynamiska effekter än minskningarna av de öppna industriskydden. Här berörs breda
varugrupper som inte omfattas av tullsänkningarna t.ex. sockerkonfektyr, chokladprodukter
(Cloetta, Marabou), pizza, piroger m.m. samt soppor(Dafgårds, Procordia, Findus). För
varugrupper som berörs av både tullsänkningar och frysta prisrabatter kan effekterna antas bli
särskilt positiva. Exempel på sådana varugrupper är välling, barnmat och homogeniserade
beredningar (Semper), glass (Unilever) samt bregott m.fl smörblandade margariner
(ArlaFoods).
82
5. Förslag på hur uppgörelsen skall följas upp
SJV förutsätter att årliga översyner av överenskommelsen kommer att ske i enlighet med den
ömsesidiga avsiktsdeklarationen. Detta kan förefalla självklart men det är långt ifrån givet.
Ingen sådan översyn har ännu ägt rum i enlighet med den tidigare översynsklausulen för det
reviderade protokoll 3 (den gemensamma EES-kommitténs beslut 140/2001).
Om överenskommelsen om frysta prisrabatter m.m. ska fungera måste det finnas politisk vilja
och tid att göra detta arbete inklusive en organisation för att följa upp och utvärdera denna
överenskommelse med Norge såväl på svensk myndighetsnivå, departementsnivå och på EUnivå.
Eftersom
- en uppföljning till viss del måste vara relativt teknisk och komplicerad (de
bakomliggande nationella regelverken för tillämpningen av protokoll 3 i Norge
respektive EU är tekniska),
- dessa översyner kommer att inkludera såväl jordbrukstullar som återstående
industritullar samt eventuella icke-tariffära handelshinder
- resultaten av uppföljningen kan innebära att parterna måste anpassa sina tullskydd
finns det anledning att tro att Norge inför de årliga översynerna kan komma att ägna stora
utredningsresurser åt dylikt utredningsarbete. Norges framgångsrika proaktiva försvar i
protokoll 3-förhandlingarna har bl.a. baserat sig på en dyr men systematisk och skickligt
genomförd utredning av NILF57. Det är således viktigt med erforderliga svenska
utredningsinsatser inför de årliga översynerna. Kommissionen förfogar inte över några
nämnvärda egna utredningsresurser utan måste förlita sig till inlagor från enskilda MS och
från motparten Norge.
En översyn bör ske när ett helt år har förflutit efter det att överenskommelsen trätt i kraft. En
viktig del av en uppföljning är att se hur berörd handel har reagerat på tullförändringar.
Eftersom handelsstatistik på den detaljnivå som här krävs släpar efter några månader kan en
lämplig tidpunkt för en översyn vara våren 2006 (maj–juni). Uppföljning av överenskommelsen bör dock ske fortlöpande direkt efter ikraftträdandet med en beredskap att ta upp
problem med Norge som uppkommer underhand p.g.a. prisrabatterna, förändringar av
kostnaderna för jordbruksråvaror och andra förändringar som direkt eller indirekt kan påverka
handeln.
6. Förslag på prioriteringar för svensk del i årliga översyner
Prioriteringar vid kommande översyner kan, såsom framhölls i tidigare yttrande (se bilaga 1)
bl.a. gälla följande:
•
Det norska prisrabattsystemet.
Detta kommer sannolikt att finnas kvar i Norge med bibehållna rabattnivåer. Systemet är
diskriminerande mot importen och motsvarar enligt SJVs beräkning (i tidigare yttrande,
Bilaga 1) en årlig tullbelastning för import från Sverige i storleksordningen 65 miljoner SEK.
I kommande översyner måste frågor som rör tillämpning och effekter av prisrabatterna ha hög
prioritet. Förutom att översynerna används för att säkerställa att den ömsesidiga avsiktsdeklarationen efterlevs och speciellt att existerande preferenser inte undermineras av (norska)
57
Norsk institutt for landbruksökonomisk forskning
83
interna åtgärder, d.v.s. prisrabatter är det önskvärt att översynerna kan användas som ett
forum för att diskutera en avveckling av eller minskning av prisrabatterna.
•
Utvecklingen av kostnaderna för jordbruksråvaror.
Utvecklingen av kostnaderna för jordbruksråvaror – t.ex. prissänkningar till följd av
jordbruksreformer – kan leda till att de existerande tullskydden blir ”uppblåsta” och att
existerande tullpreferenser för respektive parter undermineras. En ömsesidig inventering av
kostnadsutvecklingen och huruvida denna lett till "luft" i tullskydden är högst motiverad och
har hög prioritet i strävandena att undanröja dolda industriskydd.
•
Utvidgad varuomfattning:
Det är ett svenskt intresse att en utvidgad varuomfattning kommer till stånd, som gör att de
relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 också kan utsträckas till en rad
förädlade produkter som genom att de ligger utanför protokollet beläggs med prohibitivt höga
jordbrukstullar. Det kan exempelvis gälla olika typer av mikrorätter (grönsaksgratänger, fiskoch skaldjursrätter m.m.)
Olof Sköld
84
Håkan Loxbo
9.4 Bilaga 4 Tullkvoter vid import till Norge av produkter
med ursprung i Europeiska unionen
Norsk tulltaxa
Varuslag
0201/0202
Kött av nötkreatur eller andra oxdjur
0201 10 00
Hela och halva slaktkroppar av nötkreatur eller
andra oxdjur
0201 20 01
”Kompenserade” kvartsparter, dvs.
framkvartsparter och bakkvartsparter av samma
djur som uppvisas samtidigt
0201 20 02
Andra framkvartsparter
0201 20 03
Andra bakkvartsparter
0201 20 04
Pistolstyckade parter
0202 10 00
Hela eller halva slaktkroppar
0202 20 01
”Kompenserade” kvartsparter, dvs.
framkvartsparter och bakkvartsparter av samma
djur som uppvisas samtidigt
0202 20 02
Andra framkvartsparter
0202 20 03
Andra bakkvartsparter
0202 20 04
Pistolstyckade parter
0203
Kött av svin
0203 11 10
Kött av svin, färskt eller kylt, hela eller halva
slaktkroppar av tamsvin
0203 21 10
Kött av svin, fryst, hela eller halva slaktkroppar av
tamsvin
0206 41 00
Lever av svin, fryst
0207
Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä
enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta
0207 11 00
Av höns av arten Gallus domesticus, ostyckat,
färskt eller kylt
0207 12 00
Av höns av arten Gallus domesticus, ostyckat, fryst
0207 24 00
Av kalkon, ostyckat, färskt eller kylt
Konsoliderade
tullkvoter
(årlig kvantitet i
ton)
Varav
tilläggskvoter
Tullsats inom
tullkvoten
(NOK/kg)
900(1)
900
0
600(1)
600
0
350
100
5
800(1)
800
0
85
0207 25 00
Av kalkon, ostyckat, fryst
ex 0207 35 00
Ankbröst
100
100
30
0210 11 00 (2)
Skinka och bog, samt delar därav, med ben
400
200
0
0406
Ost och ostmassa
7 200(3)
2 700
0
0511 99 11/
0511 99 21
Blodmjöl, olämpligt som livsmedel
350
50
0
0701 90 22
Färskpotatis, 1 april–14 maj
2 500
2 500
0
0705 11 12/ 11 19
Isbergssallat, 1 mars–31 maj
400(4)
400
0
0811 10 01/ 0811 10 09
Jordgubbar, även ångkokta eller kokta i vatten,
frysta
2 200(5) (6)
300
0
1001 10 00
Durumvete
5 000(7)
5 000
0
ex 1002 00 00
Höstråg, hybrid
1 000(8)
1 000
0
1005 90 10
Majs, till djurfoder
10 000
10 000
0
1103 13 10
Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn) av
majs, till djurfoder
10 000
10 000
0
1209 23 00
Svingelfrön
400(9)
345
0
1209 24 00
Frön av ängsgröe (Poa pratensis L.)
200(9)
100
0
1601 00 00
Korv
400
200
0
1602 49 10
”Bacon crisp”
350
100
0
1602 50 01
Köttbullar
200
50
0
2009 71 00/ 2009 79 00
Äppelsaft, inbegripet koncentrat
3 300(5)
1 000
0
2005 20 91
Potatis, halvfabrikat för tillverkning av snacks
3 000(4)
3 000
0
2009 80 10/ 2009 80 20
Svart vinbärssaft
150(5)
150
0
ex 2009 80 99
Blåbärskoncentrat
200(5)
200
0
(1) När WTO:s framtida avtal om jordbruk träder i kraft med nya tullkvoter för mest gynnad nation ska de bilaterala
tullkvoterna till Norge fasas ut i samma takt som infasningen av WTO-kvoterna för dessa produkter.
(2) Den ökade kvoten motsvarar tullnummer 02101100 vid tidpunkten för det ursprungliga medgivandet 2003.
(3) Det kommer inte längre att finnas några restriktioner för vilka typer av ostar som kan importeras till Norge.
(4) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: beredningsindustrin
86
(5) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: frukt- och grönsakskonservindustrin
(6) Sammanslagning av befintliga kvoter
(7) Slutanvändarkriterier: produktion av pasta
(8) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: för utsäde
87
9.5 Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av
produkter med ursprung i Europeiska unionen
9.5 Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av
Norsk
Ny
Varuslag
tulltaxa produkter med ursprung i Europeiska unionen
värdetullsats
Ny särskild tull
(NOK/kg)
0209Norsk
00 00
tulltaxa
0602 10 21
Svinfett
0209 00 00
0602 10 24
Svinfett
Pelargonium
15 %
0602 10 21
0602 90 62
Begonia, alla arter
Svartbräknar (Asplenium)
10 %
15 %
0602 10 24
0602 90 67
Pelargonium
Begonia, alla arter
15 %
30 %
0602 90 62
0603 11 20
Svartbräknar (Asplenium)
Rosor (1 april–31 oktober)
15 %
150 %
0602 90 67
0603 14 20
Begonia, alla arter
Krysantemum (16 mars–14 december)
30 %
150 %
0603 11 20
150 %
0603 19 93
Rosor (1 april–31 oktober)
Blandade buketter som innehåller blommor enligt varukoderna 06031110–
06031420,
men(16
därmars–14
dessa blommor
inte ger buketterna deras väsentliga
Krysantemum
december)
karaktär (växter enligt varukoderna 06031921–06031998 ska klassas under
sina
respektive
varunummer
även om
de ingår
i sådana
buketter)06031110–
Blandade
buketter
som innehåller
blommor
enligt
varukoderna
06031420, men där dessa blommor inte ger buketterna deras väsentliga
Tulpan
(1 juni–30
april) 06031921–06031998 ska klassas under
karaktär(Tulipa)
(växter enligt
varukoderna
sina respektive varunummer även om de ingår i sådana buketter)
Lilja (Lilium)
0603 19 92
0603 19 94
Tulpan (Tulipa) (1 juni–30 april)
Margerit (Argyranthemum) (1 maj–31 oktober)
150 %
150 %
0603 19 93
0603 19 95
Lilja (Lilium)
Slöjor (Gypsophila)
150 %
150 %
0603 19 94
0603 19 96
Margerit (Argyranthemum) (1 maj–31 oktober)
Alströmeria (Alstroemeria)
150 %
150 %
0603 19 95
ex 0707 00 90
Slöjor (Gypsophila)
Inläggningsgurka (1 januari–30 juni)
150 %
0603 19 96
2008 99 01
Alströmeria (Alstroemeria)
Äpplen
150 %
ex 0707 00 90
2009 80 91
Inläggningsgurka (1 januari–30 juni)
Hallonsaft
1,60
14,50
2008 99 01
2009 80 92
Äpplen
Jordgubbssaft
5,75
14,50
2009 80 91
Hallonsaft
14,50
2009 80 92
Jordgubbssaft
14,50
14 10
20
0603 19
10
0603 19 92
88
88
Begonia, alla arter
Varuslag
Ny
värdetullsats
10 %
10,50 tull
Ny särskild
(NOK/kg)
10,50
150 %
150 %
150 %
1,60
5,75
9.6 Bilaga 6 Tullfritt tillträde vid import till Norge av
produkter med ursprung i Europeiska unionen
Varuslag
Norsk tulltaxa
Kapitel 01: Levande djur
0106
Andra levande djur
0106.39.10
Fasaner
Kapitel 02: Kött och ätbara slaktbiprodukter
0208
Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta
0208.90.60
Grodlår
Kapitel 05: Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
0511
Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt
kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel
0511.99.21
Blodmjöl, olämpligt som livsmedel, till annat än djurfoder
0511.99.40
Kött och blod, till annat än djurfoder
Kapitel 06: Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt
0601
Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter
(inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 1212
0601.10 01
Lökar och stamknölar, för trädgårdsbruk
0601.10 02
Rotknölar och rhizomer, för trädgårdsbruk
0601.10 09
Andra
0601.20 00
Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor)
och rötter av cikoriaarter
0602
Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium
0602.10.10
Icke rotade sticklingar eller in vitro, av gröna växter 15 december–30 april, för trädgårdsbruk
0602.10.22
Icke rotade sticklingar eller in vitro, av saintpaulia, femtunga (Scaevola) och kornettblomma
(Streptocarpus), för trädgårdsbruk
0602.10.23
Icke rotade sticklingar eller in vitro, av krysantemum (Dendrathema x grandiflora, Chrysantemum x
morifolium) 1 april–15 oktober, för trädgårdsbruk
0602.10.91
Icke rotade sticklingar, andra än icke rotade sticklingar eller in vitro för trädgårdsbruk
0602.10.92
Ympkvistar
0602.20.00
Fruktträd och bärbuskar, även ympade/okulerade
0602.30.11
Fönsterazalea (Azalea indica, Rhododendron simsii, Rhododendron indicum), även
ympade/okulerade, i blomning
0602.30.12
Fönsterazalea (Azalea indica, Rhododendron simsii, Rhododendron indicum), även
ympade/okulerade, inte i blomning, 15 november–23 december
0602.30.90
Rhododendron och azalea, även ympade/okulerade, andra än fönsterazalea (Azalea indica,
Rhododendron simsii, Rhododendron indicum)
0602.90.20
Grundstammar
0602.90.30
Buxbom (Buxus), dracaena (Dracaena), kamelia (Camellia), araucaria, Järnek (Ilex), lager (Laurus)
kalmia, magnolia, palm (Palmae), trollhassel (Hamamelis), aukuba (Aucuba), buskrosling (Peris),
eldtorn (Pyracantha) och stranvaesia, med klump av jord eller annat odlingssubstrat
0602.90.41
Träd och buskar, andra än ovan nämnda, med klump av jord eller annat odlingssubstrat
89
0602.90.42
Perenner, med klump av jord eller annat odlingssubstrat
0602.90.50
Gröna krukväxter, 15 december–30 april, även i samplanteringar, med klump av jord eller annat
odlingssubstrat
0602.90.80
Andra, utan klump av jord eller annat odlingssubstrat
0604
Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och
lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat
prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt
preparerade
0604.10.00
Mossa och lavar
0604.91.91
Venushår (Adianthum) och asparagus 1 november–31 maj, friska
0604.91.92
Julgranar, friska
0604.91.99
Friska blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, utgörande varor
av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, andra än venushår
(Adianthum), asparagus och julgranar
0604.99.00
Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, utgörande varor av
sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, andra än friska
Kapitel 07: Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar
0703
Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller
kylda
ex 0703.90.01
Purjolök, 20 februari–31 maj, färsk eller kyld
0704
Kål, färsk eller kyld
0704.10.50
Broccoli, färsk eller kyld
0704.90.60
Kinesisk kål, färsk eller kyld
0704.90.94
Savoykål, 1 juli–30 november, färsk eller kyld
0704.90.96
Grönkål, 1 augusti–30 november, färsk eller kyld
0705
Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld
0705 29 11
Frisésallat, 1 april–30 november, färsk eller kyld
0705 29 19
Cikoriasallat, annan än witloofcikoria och frisésallat, 1 april–30 november, färsk eller kyld
0708
Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda
0708.90.00
Andra baljfrukter än bönor och ärter, färska eller kylda
0709
Andra grönsaker, färska eller kylda
ex 0709.40.20
Bladselleri (blekselleri), 15 december–31 maj, färsk eller kyld
0709.70.10
Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat och trädgårdsmålla 1 maj–30 september, färsk eller kyld
0710
Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta
0710.30.00
Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla, fryst
0710.80.10
Sparris och kronärtskockor, frysta
0710.80.40
Svampar, frysta
0710.80.94
Broccoli, fryst
0712
Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda
0712.20.00
Lök, torkad
0712.31.00
Svampar av släktet Agaricus, torkade
90
0712.32.00
Judasöron (Auricularia spp.), torkade
0712.33.00
Gelésvampar (Tremella spp.), torkade
0712.39.01
Tryffel, torkad
0712.39.09
Andra torkade svampar, andra än av släktet Agaricus
Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade58
0713
0713.31.00
Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek, torkade och skalade
0713.32.00
Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis), torkade och skalade
0713.33.00
Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.), torkade och skalade
0713.39.00
Torkade och skalade bönor, andra än bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.
Wilczek, adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis) och trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris)
(bruna bönor, vita bönor etc.)
0713.90.00
Torkade och skalade baljväxtfrön, andra än ärter, kikärter, bönor, linser, bondbönor och hästbönor
0714
Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stameller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela
eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm
0714.10.90
Maniokrot (kassava), till annat än djurfoder
0714.20.90
Batater (sötpotatis), till annat än djurfoder
Kapitel 08: Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner
0802
Andra nötter, färska eller torkade, även skalade
0802.40.00
Kastanjer (Castanea spp.), färska eller torkade
0802.50.00
Pistaschmandel, färsk eller torkad
0802.60.00
Macadamianötter, färska eller torkade
0802.90.10
Pekannötter, färska eller torkade
0802.90.99
Andra nötter än mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, macadamianötter,
pekannötter och pinjenötter, färska eller torkade
0804
Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade
0804.10.00
Dadlar, färska eller torkade
0804.20.10
Fikon, färska
0804.50.01
Guava, färsk eller torkad
0804.50.02
Mango, färsk eller torkad
0804.50.03
Mangostan, färsk eller torkad
0805
Citrusfrukter, färska eller torkade
0805.40.90
Grapefrukter (inbegripet pomelos), till annat än djurfoder, färska eller torkade
0805.90.90
Citrusfrukter, färska eller torkade, andra än apelsiner och pomeranser, mandariner (inbegripet
tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider, grapefrukter (inbegripet
pomelos), citroner och limefrukter, till annat än djurfoder
0807
Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska
0807.20.00
Papayafrukter, färska
58
Dessa produkter importeras tullfritt. Norge förbehåller sig dock rätten att införa en tull om produkterna
importeras som foder.
91
0808
Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska
0808.20.60
Kvittenfrukter, färska
0809
Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska
0809.40.60
Slånbär, färska
0810
Annan frukt och andra bär, färska
0810.20.91
Björnbär, färska
0810.20.99
Mullbär och loganbär, färska
0810.40.90
Tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium, färska, andra än lingon
0810.60.00
Durian, färska
0810.90.90
Annan frukt och andra bär än jordgubbar, hallon, björnbär, mullbär, loganbär, tranbär, blåbär och
andra bär av släktet Vaccinium, kiwifrukter, durian, hjortron, krusbär, svarta, vita och röda vinbär,
färska
0811
Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker
eller annat sötningsmedel
0811.90.01
Lingon, frysta
0811.90.02
Hjortron, frysta
0811.90.04
Blåbär, frysta
0903
Matte
0903.00.00
Matte
0909
Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär
0909.10.00
Anis och stjärnanis
0909.20.00
Koriander
0909.30.00
Spiskummin
0909.40.00
Kummin
0909.50.10
Fänkål
0909.50.20
Enbär
0910
Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor
0910.30.00
Gurkmeja
0910.91.00
Blandningar enligt anmärkning 1 b till kapitel 9
0910.99.90
Andra kryddor än ingefära, saffran, gurkmeja, blandningar enligt anmärkning 1 b till kapitel 9,
lagerbär, lagerblad, sellerifrö och timjan
Kapitel 10: Spannmål
1008
Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål
1008.30.90
Kanariefrö, till annat än djurfoder
11 Produkter från kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten
1104
Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn,
klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; groddar av spannmål, hela, valsade,
bearbetade till flingor eller malda
1104.29.02
Bovete, bearbetad på annat sätt än valsad eller bearbetad till flingor, till annat än djurfoder
1104.29.04
Hirs, bearbetad på annat sätt än valsad eller bearbetad till flingor, till annat än djurfoder
92
1106
Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller
rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8
1106.10.90
Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, till annat än djurfoder
1106.30.90
Mjöl och pulver av produkter enligt kapitel 8, till annat än djurfoder
1108
Stärkelse; inulin
1108.11.90
Vetestärkelse utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder
1108.12.90
Majsstärkelse utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder
1108.14.90
Maniokstärkelse (kassavastärkelse) utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder
1108.19.10
Stärkelse för strykning
1108.19.90
Annan stärkelse än vetestärkelse, majsstärkelse, potatisstärkelse, maniokstärkelse och stärkelse för
strykning, utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder
1108.20.90
Inulin, till annat än djurfoder
1109
Vetegluten, även torkat
1109.00.90
Vetegluten, till annat än djurfoder
Kapitel 12: Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk;
halm och foderväxter
1207
Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade
1207.50.90
Senapsfrön, till annat än djurfoder
1209
Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde
1209.10.00
Sockerbetsfrön
1209.91.10
Gurk-, blomkåls-, morots-, lök-, persilje- och sallatsfrön
1209.91.91
Kålfrön
1209.91.99
Andra grönsaksfrön än gurk-, blomkåls-, morots-, lök-, persilje- och sallatsfrön
1210
Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin
1210.10.00
Humle, varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar
1210.20.01
Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar
1210.20.02
Lupulin
Kapitel 13: Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
1302
Opium, vaniljoleoresin, annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur
vegetabiliska produkter
1302.11.00
Opium
1302.19.09
Andra växtsafter och växtextrakter än inbördes blandningar av växtextrakter av det slag som används
för tillverkning av drycker eller livsmedel, andra än växtsafter och växtextrakter från aloe, kvassia
(Quassia amara), manna, pyrethrum eller växtrötter som innehåller rotenon; vaniljoleoresin
Kapitel 15: Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara
fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer
1502
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503
1502.00.90
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503, till annat än
djurfoder
1503
Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på
annat sätt beredda
1503.00.00
Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på
93
annat sätt beredda
1504
Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även
raffinerade men inte kemiskt modifierade
1504.10.20
Fiskleverolja, till annat än djurfoder, fasta fraktioner
1504.20.40
Fiskfetter och fiskoljor samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder, fasta fraktioner
1504.20.99
Fiskfetter och fiskoljor samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder och andra än fasta
fraktioner
1504.30.21
Fetter av havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder
1505
Ullfett och fettartade ämnen
1505.00.00
Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)
1506
Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade
men inte kemiskt modifierade
1506.00.21
Benfett, benolja och klövolja, till annat än djurfoder
1506.00.30
Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter, andra än benfett, benolja och
klövolja, fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1506.00.99
Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter, andra än benfett, benolja och
klövolja, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1507
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1507.90.90
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder
1508
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1508.10.90
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1508.90.90
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder
1511
Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1511.90.20
Palmolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1512
Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade
1512.11.90
Solrosolja och safflorolja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1512.19.90
Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, till annat än djurfoder
1512.21.90
Bomullsfröolja, oraffinerad, till annat än djurfoder
1512.29.20
Bomullsfröolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1512.29.99
Bomullsfröolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än
djurfoder
1513
Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade
1513.11.90
Kokosolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1513.19.20
Kokosolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1513.19.99
Kokosolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1513.21.90
Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, till annat än djurfoder
1513.29.20
Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än
djurfoder
1513.29.99
Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till
annat än djurfoder
94
1514
Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade
1514.19.90
Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, till annat
än djurfoder
1514.99.90
Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, andra än sådana med låg halt av
erukasyra eller oraffinerade, till annat än djurfoder
1515
Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1515.11.90
Linolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1515.19.90
Linolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder
1515.21.90
Majsolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1515.29.90
Majsolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder
1515.50.20
Sesamolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1515.50.99
Sesamolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder
1515.90.70
Jojobaolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder
1515.90.80
Jojobaolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1515.90.99
Jojobaolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder
1516
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som
helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men
inte vidare bearbetade
1516.10.20
Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, uteslutande utvunna från
fisk och havsdäggdjur
1516.10.99
Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, inte uteslutande utvunna
från fisk och havsdäggdjur
1516.20.99
Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, andra än hydrerad
ricinolja
1517
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller
oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och
oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516
1517.90.21
Ätbara blandningar av flytande vegetabiliska oljor, till annat än djurfoder
1517.90.98
Ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av
fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner
av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, andra än ätbara blandningar av flytande vegetabiliska oljor,
andra än ätbara blandningar av flytande animaliska och vegetabiliska oljor som huvudsakligen består
av vegetabiliska oljor, andra än ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som
formsläppmedel, andra än sådana med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent, till annat än
djurfoder
1518
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta,
oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum
eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr
1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans
1518.00.31
Sickativerad olja, till annat än djurfoder
1518.00.41
Linolja, kokt, till annat än djurfoder
1518.00.99
Andra animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta,
oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i
inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga
blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av
olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, andra än
95
tungolja och andra liknande träoljor, oiticicaolja, sickativerade oljor, kokt linolja och linoxyn, till
annat än djurfoder
Kapitel 16: Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
1602
Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än korv och
liknande produkter och extrakter och safter av kött
1602.20.01
Av gås- eller anklever
1603
Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
1603.00.10
Valköttextrakter
1603.00.20
Extrakter och safter av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
Kapitel 17: Socker och sockerkonfektyrer
1701
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form
1701.11.90
Socker från sockerrör, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder
1701.12.90
Socker från sockerbetor, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder
1701.91.90
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, med tillsats av
aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder
1701.99.91
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, utan tillsats av
aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder, i bitar eller i pulverform
1701.99.95
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, inte i bitar eller i
pulverform, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder, i
detaljhandelsförpackningar med en vikt av högst 24 kg
1701.99.99
Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, inte i bitar eller i
pulverform, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder, i bulk eller
grossistförpackningar
1702
Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och
andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även
blandad med naturlig honung; sockerkulör
1702.90.40
Sockerkulör, till annat än djurfoder
Kapitel 20 Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar
2003
Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2003.20.00
Tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2003.90.09
Svampar andra än av släktet Agaricus, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika och
ättiksyra, andra än odlade
2005
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte
frysta, andra än produkter enligt nr 2006
2005.40.03
Ärter (Pisum sativum), beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte
frysta utom enligt nr 2006, till annat än djurfoder
2005.91.00
Bambuskott, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta
2006
Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker
(avrunna, glaserade eller kanderade)
2006.00.10
Ingefära, konserverad med socker (avrunnen, glaserad eller kanderad)
2008
Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats
av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
2008.19.00
Andra nötter och frön än jordnötter, inbegripet blandningar
ex 2008.92.09
Blandningar med frukter, bär och nötter, endast med ingredienser från kapitel 8
96
2008.99.02
Plommon, beredda eller konserverade på annat sätt
2009
Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol,
även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
2009.11.19
Apelsinsaft, fryst, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av högst 67
2009.11.99
Apelsinsaft, fryst, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, i kärl som (med innehåll) väger
mindre än 3 kg, koncentrerad, med ett Brixtal av högst 67
2009.19.19
Apelsinsaft, inte fryst, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67
2009.19.99
Apelsinsaft, inte fryst, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, i kärl som (med innehåll)
väger mindre än 3 kg, med ett Brixtal av mer än 67
2009.31.91
Saft av annan citrusfrukt än apelsin och grapefrukt, med ett Brixtal av högst 20, i kärl som (med
innehåll) väger mindre än 3 kg, med tillsats av socker
2009.39.91
Saft av annan citrusfrukt än apelsin och grapefrukt, med ett Brixtal av mer än 20, i kärl som (med
innehåll) väger mindre än 3 kg, med tillsats av socker
2009.41.90
Ananassaft, med ett Brixtal av högst 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg
2009.49.90
Ananassaft, med ett Brixtal av mer än 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg
2009.80.94
Persikosaft eller aprikossaft
21 Diverse ätbara beredningar
2106
Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
2106.90.31
Aromatiserade eller färgade sockerlösningar
23 Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel
2301
Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra
ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar
2301.20.10
Mjöl och pelletar av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, till djurfoder
2309
Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur
2309.10.11
Hundfoder i detaljhandelsförpackningar, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i
lufttäta förpackningar
2309.10.12
Kattfoder i detaljhandelsförpackningar, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i
lufttäta förpackningar
2309.90.11
Beredningar för djurfoder, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i lufttäta
förpackningar
97
9.7 Bilaga 7 Tullfritt tillträde vid import till Europeiska
unionen av produkter med ursprung i Norge
KN-nummer
Varuslag
Kapitel 2: Kött och ätbara slaktbiprodukter
0208
Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta
0208 90 70
Grodlår
Kapitel 5: Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
0511
Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen
1 och 3, olämpliga som livsmedel
0511 99 39
Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen 1 och 3,
olämpliga som livsmedel; av andra slag än sperma av nötkreatur eller andra oxdjur; andra än produkter
av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, döda djur enligt kapitel 3; andra
än senor, avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn; andra än naturlig tvättsvamp av
animaliskt ursprung; andra än råa
Kapitel 6: Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt
0601
Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter
(inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 1212
0601 10 10
Hyacinter
0601 10 20
Narcisser
0601 10 30
Tulpaner
0601 10 40
Gladiolus
0601 10 90
Andra lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila
0601 20 30
Orkidéer, hyacinter, narcisser och tulpaner
0601 20 90
Andra lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning
0602
Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium
0602 90 10
Svampmycelium
0602 90 41
Skogsträd
0602 90 50
Andra frilandsplantor
0602 90 91
Blomväxter med knoppar eller blommor, med undantag av kaktusar
0602 90 99
Andra
0604
Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar,
utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade
0604 10 90
Mossa och lavar med undantag av renlav
0604 91 20
Julgranar
0604 91 40
Kvistar av barrträd
06 04 99 90
Blad kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, gräs, friska, till buketter eller annat
prydnadsändamål (med undantag av julgranar och kvistar av barrträd)
Kapitel 7: Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar
0703
Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller
kylda
0703 90 00
Purjolök och lök av andra Allium-arter
98
0704
Kål, färsk eller kyld
ex 0704 10 00
Broccoli, färsk eller kyld
0704 90 10
Vitkål och rödkål
0704 90 90
Kålrabbi, grönkål och liknande ätbara kålsorter, färska eller kylda (förutom blomkål, broccoli,
brysselkål, vitkål och rödkål)
0705
Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld
0705 29 00
Cikoriasallat, annan än witloofcikoria
0708
Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda
0708 90 00
Andra baljfrukter och baljväxtfrön än ärter och bönor
0709
Andra grönsaker, färska eller kylda
0709 40 00
Bladselleri (blekselleri)
0709 70 00
Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla
0710
Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:
0710 30.00
Spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla, även ångkokt eller kokt i vatten, fryst
0710 80 61
Svampar av släktet Agaricus
0710 80 69
Andra svampar
0710 80 80
Kronärtskockor
0710 80 85
Sparris
ex 0710 80 95
Broccoli, fryst
0712
Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda
0712 20 00
Kepalök (vanlig lök)
0712 31 00
Svampar av släktet Agaricus
0712 32 00
Judasöron (Auricularia spp.)
0712 33 00
Gelésvampar (Tremella spp.)
0712 39 00
Tryffel och andra torkade svampar, andra än av släktet Agaricus
0713
Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade
0713 50 00
Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor)
0713.90 00
Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade (med undantag av ärter, kikärter, bönor, linser,
bondbönor och hästbönor)
0714
Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stameller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller
i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm
0714 10 91
Maniokrot (kassava), av sådana slag som används som livsmedel, i förpackningar med en nettovikt av
högst 28 kg, antingen färska och hela eller utan skal och frysta, även skivade
0714 10 98
Maniokrot (kassava); andra
0714 20 10
Batater (sötpotatis); färska, hela, avsedda som livsmedel
0714 20 90
Batater (sötpotatis); andra
Kapitel 8: Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner
0802
Andra nötter, färska eller torkade, även skalade
0802 40 00
Kastanjer (Castanea spp.)
99
0802 50 00
Pistaschmandlar
0802 60 00
Macadamianötter
0802 90 50
Pinjenötter
0802 90 85
Andra nötter än mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, macadamianötter,
pekannötter och pinjenötter
0804
Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade
0804 10 00
Dadlar
0804 20 10
Fikon, färska
0805
Citrusfrukter, färska eller torkade
0805 40 00
Grapefrukter (inbegripet pomelos)
0805 90 00
Citrusfrukter, andra än apelsiner och pomeranser, mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas),
klementiner, wilkings och liknande citrushybrider, grapefrukter (inbegripet pomelos), citroner och
limefrukter
0806
Vindruvor, färska eller torkade
0806 10 10 59
Bordsdruvor
0806 10 90
Andra färska vindruvor
0808
Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska
0808 20 90
Kvittenfrukter
0809
Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska
0809 40 90
Slånbär
0810
Annan frukt och andra bär, färska
0810 20 90
Björnbär, mullbär och loganbär
0810 40 30
Bär av arten Vaccinium myrtillus
0810 40 50
Bär av släktena Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum
0810 40 90
Tranbär, blåbär och andra bär av släktena Vaccinium, förutom bär av arterna Vaccinium vitis-idaea,
myrtillus, macrocarpon och corymbosum.
0810 60 00
Durian
0810 90 50
Svarta vinbär
0810 90 60
Röda vinbär
0810 90 70
Vita vinbär och krusbär, färska
0810 90 95
Frukt, färsk, ätbar (med undantag av nötter, bananer, dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango,
mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, jackfrukter, litchiplommon,
sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, citrusfrukter, druvor och melon)
0811
Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker
eller annat sötningsmedel
0811 90 95
Lingon, hjortron, blåbär, frysta
Kapitel 9: Kaffe, te, matte och kryddor
0904
Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller
malda
0904 12 00
Peppar av släktet Piper, krossad eller malen
59
Ingångsprissystemet har behållits
100
0904 20 10
Sötpaprika, varken krossad eller malen
0904 20 90
Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, krossade eller malda
0905
Vanilj
0905 00 00
Vanilj
0907
Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor
0907 00 00
Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor
0910
Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor
0910 20 90
Saffran, krossad eller malen
0910 91 90
Kryddblandningar, krossade eller malda
0910 99 33
Backtimjan (Thymus serpyllum), varken krossad eller malen
0910 99 39
Timjan (förutom krossad eller malen och backtimjan)
0910 99 50
Lagerblad
0910 99 99
Kryddor, krossade eller malda (förutom peppar av släktet Piper, frukter av släktena Capsicum och
Pimenta, vanilj, kanel, kanelknopp, kryddnejlikor, modernejlikor, muskot, muskotblomma,
kardemumma, anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin, enbär, ingefära, saffran,
gurkmeja, timjan, lagerblad, curry, frö av bockhornsklöver och kryddblandningar)
Kapitel 11: Produkter från kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten
11 04
Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn,
klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; groddar av spannmål, hela, valsade,
bearbetade till flingor eller malda
1104 29 01
Korn, skalat
1104 29 03
Korn, skalat och klippt eller gröpat
1104 29 05
Korn, bearbetat till pärlgryn
1104 29 07
Korn, inte vidare bearbetat än gröpat
1104 29 09
Korn bearbetat på annat sätt (förutom skalat, klippt eller gröpat, bearbetat till pärlgryn och inte vidare
bearbetat än gröpat)
1104 29 11
Vete, skalat
1104 29 18
Spannmål, skalad (förutom korn, havre, majs, ris och vete)
1104 29 30
Spannmål, bearbetad till pärlgryn (förutom korn, havre, majs och ris)
1104 29 51
Vete, inte vidare bearbetat än gröpat
1104 29 55
Råg, inte vidare bearbetad än gröpad
1104 29 59
Spannmål, inte vidare bearbetad än gröpad (förutom korn, havre, majs, vete och råg)
1104 29 81
Vete bearbetat på annat sätt (förutom skalat, klippt eller gröpat, bearbetat till pärlgryn och inte vidare
bearbetat än gröpat)
1104 29 85
Råg bearbetad på annat sätt (förutom skalad, klippt eller gröpad, bearbetad till pärlgryn och inte vidare
bearbetad än gröpad)
1104 29 89
Spannmål bearbetad på annat sätt (förutom skalad, klippt eller gröpad, bearbetad till pärlgryn och inte
vidare bearbetad än gröpad)
1106
Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller
rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8
1106 10 00
Mjöl och pulver av ärter, bönor, linser och andra torkade baljväxtfrön enligt nr 0713
1106 30 10
Mjöl och pulver av bananer
101
1106 30 90
Mjöl och pulver av produkter enligt kapitel 8 ”ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av
citrusfrukter eller meloner” (förutom bananer)
1108
Stärkelse; inulin
1108 11 00
Vetestärkelse
1108 12 00
Majsstärkelse
1108 14 00
Maniokstärkelse (kassavastärkelse)
1108 19 10
Risstärkelse
1108 19 90
Stärkelse (annan än av vete, majs, potatis, maniok och ris)
1108 20 00
Inulin
1109
Vetegluten, även torkat
1109 00 00
Vetegluten, även torkat
Kapitel 12: Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller
medicinskt bruk; halm och foderväxter
1209
Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde
1209 10 00
Sockerbetsfrön
1209 91 10
Frön av kålrabbi (Brassica oleracea var. caulorapa och gongylodes L.), för utsäde
1209 91 30
Rödbetsfrön (Beta vulgaris var. conditiva), för utsäde
1209 91 90
Grönsaksfrön (förutom kålrabbi, Brassica oleracea, var. caulorapa och gongylodes L.)
1210
Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin
1210 10 00
Humle, färsk eller torkad (varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar)
1210 20 10
Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar, lupinberikad; lupulin
1210 20 90
Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar (inte lupinberikad)
Kapitel 13: Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
1302
Opium, vaniljoleoresin, annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur
vegetabiliska produkter
1302 19 05
Vaniljoleoresin
Kapitel 15: Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor;
beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer
1502
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503
1502 00 90
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter (med undantag av för industriellt bruk, solarstearin,
isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda)
1503
Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på
annat sätt beredda
1503 00 19
Solarstearin och oleostearin (med undantag av för industriellt bruk och emulgerade, blandade eller på
annat sätt beredda)
1503 00 90
Talgolja, oleomargarin och isterolja (med undantag av emulgerande, blandade eller på annat sätt
beredda och talgolja för industriellt bruk)
1504
Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även
raffinerade men inte kemiskt modifierade
1504 10 10
Fiskleverolja och fraktioner av sådana oljor, med en A-vitaminhalt av högst 2 500 IE per g, även
raffinerade (med undantag av kemiskt modifierade)
1504 10 99
Fiskfetter och fiskoljor samt flytande fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade (med
undantag av kemiskt modifierade och leveroljor)
102
1505
Ullfett och fettartade ämnen
1505 00 10
Rått ullfett
1507
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1507 10 10
Sojabönolja, oraffinerad, även avslemmad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av
tillverkning av livsmedel)
1507 10 90
Sojabönolja, oraffinerad, även avslemmad, för annat än tekniskt eller industriellt bruk
1507 90 10
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med
undantag av kemiskt modifierade, oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1507 90 90
Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade (med undantag av för tekniskt eller
industriellt bruk, kemiskt modifierade och oraffinerade)
1508
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1508 10 90
Jordnötsolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1508 90 10
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med
undantag av kemiskt modifierade, oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1508 90 90
Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade (med undantag av kemiskt modifierade,
oraffinerade och för tekniskt eller industriellt bruk)
1509
Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1509 10 10
Jungfrubomolja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer
under förhållanden som inte medför att oljan försämras
1509 10 90
Olivolja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under
förhållanden som inte medför att oljan försämras, obehandlad (med undantag av jungfrubomolja)
1509 90 00
Olivolja och fraktioner av denna olja, som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra
fysiska processer under förhållanden som inte medför att oljan försämras (med undantag av
jungfrubomolja och kemiskt modifierade)
1510
Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller
fraktioner enligt nr 1509
1510 00 10
Oraffinerade oljor
1510 00 90
Andra
1511
Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1511 10 90
Palmolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1511 90 11
Palmolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en
nettovikt av högst 1 kg
1511 90 19
Palmolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en
nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt
1511 90 91
Palmolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för
industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerade)
1511 90 99
Palmolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med
undantag av för industriellt bruk och oraffinerade)
1512
Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade
1512 11 10
Solrosolja eller safflorolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning
av livsmedel
1512 11 91
Solrosolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1512 11 99
Safflorolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1512 19 10
Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade,
103
för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1512 19 90
Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
(med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1512 21 10
Bomullsfröolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av
livsmedel
1512 21 90
Bomullsfröolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1512 29 10
Bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för
tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1512 29 90
Bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med
undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1513
Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men
inte kemiskt modifierade
1513 11 10
Kokosolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel
1513 11 91
Kokosolja, oraffinerad, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (för annat än tekniskt och
industriellt bruk)
1513 11 99
Kokosolja, oraffinerad, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt
(för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1513 19 11
Kokosolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en
nettovikt av högst 1 kg
1513 19 19
Kokosolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en
nettovikt av mer än 1 kg
1513 19 30
Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för
tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerade)
1513 19 91
Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i
förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och
oraffinerade)
1513 19 99
Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i
förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av för
tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1513 21 10
Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av
tillverkning av livsmedel
1513 21 30
Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (för annat än
tekniskt eller industriellt bruk)
1513 21 90
Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller
förpackade på annat sätt (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1513 29 11
Palmkärnolja och babassuolja, fasta fraktioner, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i
förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg
1513 29 19
Palmkärnolja och babassuolja, fasta fraktioner, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i
förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt
1513 29 30
Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och
oraffinerade)
1513 29 50
Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller
industriellt bruk och oraffinerade)
1513 29 90
Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med
undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1514
Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade
104
1514 11 10
Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på mindre än två viktprocent), oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av
tillverkning av livsmedel)
1514 11 90
Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på mindre än två viktprocent), oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1514 19 10
Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på mindre än två viktprocent) och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och
oraffinerad)
1514 19 90
Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på mindre än två viktprocent) och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1514 91 10
Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på två viktprocent eller mer) samt senapsolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med
undantag av tillverkning av livsmedel)
1514 91 90
Rapsolja och rybsolja hög låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på två viktprocent eller mer) samt senapsolja, oraffinerade (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1514 99 10
Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på två viktprocent eller mer) samt senapsolja och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och
oraffinerad)
1514 99 90
Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra
på två viktprocent eller mer) samt senapsolja och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1515
Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1515 11 00
Linolja, oraffinerad
1515 19 10
Linolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller
industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1515 19 90
Linolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av
för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1515 21 10
Majsolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)
1515 21 90
Majsolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1515 29 10
Majsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för industriellt
bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1515 29 90
Majsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av
för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1515 30 90
Ricinolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (för annat än
framställning av aminoundekansyra för användning vid tillverkning av syntetiska textilfibrer eller plast)
1515 50 11
Sesamolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)
1515 50 19
Sesamolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1515 50 91
Sesamolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt
eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade)
1515 50 99
Sesamolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag
av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1515 90 29
Tobaksfröolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)
1515 90 39
Tobaksfröolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med
undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)
1515 90 40
Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, oraffinerade, för
tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel, sojabönolja, jordnötsolja,
105
olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja,
rybsolja, senapsolja, linolja, majsolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax,
japanvax, och tobaksfröolja)
1515 90 51
Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor, i fast form, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av
högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk samt sojabönolja, jordnötsolja, olivolja,
palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja,
senapsolja, linolja, majsolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax,
och tobaksfröolja)
1515 90 59
Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1
kg eller oraffinerade, flytande (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk samt sojabönolja,
jordnötsolja, olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja,
babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja, majsgroddolja, ricinolja, tungolja, sesamolja,
jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och tobaksfröolja)
1515 90 60
Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade (inte kemiskt
modifierade), för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel;
oraffinerade fetter och oljor; sojabönolja, jordnötsolja, olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja,
bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja,
majsgroddolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och
tobaksfröolja)
1515 90 91
Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner av sådana fetter eller oljor, i fast form, även
raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade
fetter och oljor)
1515 90 99
Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner av sådana fetter eller oljor, i fast form, även
raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade
fetter och oljor)
1516
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt
eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte
vidare bearbetade
1516 10 10
Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats,
omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade, i
förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg
1516 10 90
Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats,
omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade, i
förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt
1516 20 91
Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats,
omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade, i förpackningar med en nettovikt av
högst 1 kg (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, och vidare bearbetade)
1516 20 95
Rybsolja, linolja, rapsolja, solrosolja, illipeolja, karitefett, makorefett, karapaolja eller babassuolja samt
fraktioner av sådana oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats,
även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg
eller förpackade på annat sätt (med undantag av tillverkning av livsmedel)
1516 20 96
Jordnötsolja, bomullsfröolja, sojabönolja eller solrosolja samt fraktioner av dessa oljor (med undantag
av oljor enligt nr 15162095); andra oljor och fraktioner av dessa oljor innehållande mindre än
50 viktprocent av fria fettsyror, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på
annat sätt (med undantag av palmkärnolja, illipeolja, kokosolja, rapsolja och kopaivaolja samt oljor
enligt nr 15162095)
1516 20 98
Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats,
omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer
än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av fetter och oljor samt fraktioner av dessa, vidare
bearbetade, hydrerad ricinolja samt nr 15162095 och 15162096)
1517
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor
samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516
1517 90 91
Ätbara blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, med en mjölkfetthalt av högst 10 viktprocent
(med undantag av oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats,
106
även raffinerade men inte vidare bearbetade och blandningar av olivolja)
1517 90 99
Ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor och ätbara
fraktioner av olika fetter eller oljor, med en mjölkfetthalt av högst 10 viktprocent (med undantag av
blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som
används som formsläppmedel och margarin i fast form)
1518
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta,
oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum
eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr
1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor
eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans
1518 00 31
Oätliga blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, oraffinerade, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)
1518 00 39
Oätliga blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans,
för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)
1518 00 91
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta,
oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert
gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516
1518 00 95
Oätliga blandningar eller beredningar av animaliska fetter eller oljor eller av animaliska och
vegetabiliska fetter eller oljor samt fraktioner av dessa
1518 00 99
Andra
Kapitel 16: Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
1602
Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt (med undantag av korv
och liknande produkter och extrakter och safter av kött)
1602 20 10
Gås- eller anklever
1603
Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
1603 00 10
Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, i förpackningar
med en nettovikt av högst 1 kg
Kapitel 20: Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar
2003
Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2003 20 00
Tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2003 90 00
Svampar andra än av släktet Agaricus, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika och
ättiksyra
2005
Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte
frysta, andra än produkter enligt nr 2006
2005 40 00
Ärter (Pisum sativum), beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta
utom enligt nr 2006, till annat än djurfoder
2005 91 00
Bambuskott, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta
2008
Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av
socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
2008 19 11
Kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter,
inbegripet blandningar innehållande guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder,
cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya,
kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter av
minst 50 viktprocent, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer
än 1 kg (med undantag av konserverade med socker)
2008 19 13
Rostade mandlar och pistaschmandlar, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg
2008 19 19
Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar
med en nettovikt av mer än 1 kg (med undantag av beredda eller konserverade med ättika, konserverade
med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av
107
frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, jordnötter, rostade mandlar och pistaschmandlar,
kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter [betelnötter], kolanötter och makadamianötter samt
blandningar innehållande minst 50 viktprocent tropiska nötter och tropiska frukter)
2008 19 91
Kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter,
inbegripet blandningar innehållande guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder,
cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya,
kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter av
minst 50 viktprocent, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av
högst 1 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
2008 19 93
Rostade mandlar och pistaschmandlar, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg
2008 19 95
Rostade nötter, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av
jordnötter, mandlar, pistaschmandlar, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter [betelnötter],
kolanötter och makadamianötter)
2008 19 99
Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar
med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av beredda eller konserverade med ättika, konserverade
med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av
frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, jordnötter, rostade nötter, kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter [betelnötter], kolanötter och makadamianötter samt blandningar innehållande
minst 50 viktprocent tropiska nötter och tropiska frukter)
2008 92 12
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med
tillsats av alkohol, med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och med en verklig alkoholhalt av
högst 11,85 % mas
2008 92 14
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med
ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med
undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de
kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent,
jordnötter och andra frön)
2008 92 16
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med
tillsats av alkohol, med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och med en verklig alkoholhalt av
mer än 11,85 % mas
2008 92 18
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med
ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med
undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de
kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent,
jordnötter och andra frön)
2008 92 32
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med
tillsats av alkohol, med en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med undantag av med ett
sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent)
2008 92 34
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med
en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9
viktprocent och blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges
i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50
viktprocent, jordnötter och andra frön)
2008 92 36
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med
tillsats av alkohol, med en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med undantag av med ett
sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent)
2008 92 38
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med
108
en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9
viktprocent och blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges
i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50
viktprocent, jordnötter och andra frön)
2008 92 51
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1
kg
2008 92 59
Blandningar av frukt, bär, nötter och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol
men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg (med
undantag av blandningar av tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de
kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter
och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr
19042010)
2008 92 72
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol men med tillsats av socker, i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av
den totala vikten, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg
2008 92 74
Blandningar av frukt och bär, i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av den totala
vikten, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i
förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter
eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till
kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ
baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)
2008 92 76
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1
kg (med undantag av blandningar i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av frukternas
totala vikt)
2008 92 78
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men
med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av
blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de
kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter
och andra frön, blandningar i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av frukternas totala
vikt samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)
2008 92 92
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 5 kg eller däröver
2008 92 93
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller
socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 5 kg eller däröver, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska
frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20,
innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på
orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)
2008 92 94
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 4,5 kg eller däröver
men under 5 kg
2008 92 96
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller
socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 4,5 kg eller däröver men under 5 kg, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter
109
eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till
kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ
baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)
2008 92 97
Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet
blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter,
paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan
tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av under 4,5 kg
2008 92 98
Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller
socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av under 4,5 kg, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter av de slag som anges i den
kompletterande anmärkningen nr 7 till kapitel 20, jordnötter och andra frön samt beredningar av müslityp baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)
2008 99 45
Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i
förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg
2008 99 67
Frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av
socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av konserverade
med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av
frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, nötter, jordnötter och andra frön, ananas, citrusfrukter,
päron, aprikoser, körsbär, persikor, jordgubbar och smultron, ingefära, guava, mango, mangostan,
melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter,
passionsfrukter, carambola och pitahaya)
2008 99 72
Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar
med en nettovikt av 5 kg och däröver
2008 99 78
Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar
med en nettovikt av mindre än 5 kg
20 09
Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol,
även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
2009 11 91
Apelsinsaft, fryst, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst
30 euro och med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)
2009 11 99
Apelsinsaft, fryst, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, även med tillsats av socker eller andra
sötningsmedel (utan tillsats av alkohol, annan än med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro och
med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent)
2009 19 11
Apelsinsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30
euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol och inte fryst)
2009 19 19
Apelsinsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30
euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol och inte fryst)
2009 31 11
Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av
mer än 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol, annan än blandningar, apelsinsaft och
grapefruktsaft)
2009 31 51
Citronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro,
med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)
2009 31 91
Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av
högst 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol, annan än blandningar, citronsaft,
apelsinsaft och grapefruktsaft)
2009 39 91
Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av mer än 20 men högst 67 vid 20 °C, med ett värde per
100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats
av alkohol, annan än blandningar, citronsaft, apelsinsaft och grapefruktsaft)
2009 41 10
Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30
euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)
2009 41 91
Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30
euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)
2009 41 99
Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)
110
2009 80 11
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 22
euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol)
2009 80 19
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 22
euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol)
2009 80 34
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, utan tillsats
av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20
°C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro (med undantag av blandningar)
2009 80 35
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat
sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro
(med undantag av blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter
[papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter,
carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor, äpple och päron)
2009 80 36
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, även med
tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per
100 kg netto av mer än 30 euro (med undantag av med tillsats av alkohol och blandningar)
2009 80 38
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett
Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro (med undantag av med
tillsats av alkohol, blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter
[papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter,
carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron)
2009 80 50
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 18
euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)
2009 80 61
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 18 euro,
med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)
2009 80 63
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 18 euro,
med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)
2009 80 69
Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)
2009 80 71
Körsbärssaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30
euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)
2009 80 73
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett
Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker
(med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)
2009 80 79
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg
netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (med undantag av blandningar, med tillsats av alkohol
och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder,
cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya,
ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple, päron och körsbär)
2009 80 85
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett
Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av
tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)
2009 80 86
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg
netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (med undantag av
blandningar, med tillsats av alkohol och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan,
melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter,
passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron)
2009 80 88
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett
Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av
tillsatt socker av högst 30 viktprocent (med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)
2009 80 89
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg
netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent (med undantag av
blandningar, med tillsats av alkohol och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan,
111
melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter,
passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron)
2009 80 95
Saft av bär av arten Vaccinium macrocarpon, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats
av socker eller alkohol)
2009 80 96
Körsbärssaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)
2009 80 97
Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen,
litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett
Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)
2009 80 99
Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker
eller alkohol samt med undantag av blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan,
melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter,
passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple, päron, körsbär
och bär av arten Vaccinium macrocarpon)
112
9.8 Bilaga 8 Tullkvoter vid import till Europeiska unionen
9.8 Bilaga
8 Tullkvoter
vid import
till Europeiska unionen
av produkter
med ursprung
i Norge
av produkter med ursprung
i Norge
Konsoliderade
Tullsats inom
KN-nummer
Varuslag
KN-nummer
0406
Varuslag
Ost och ostmassa
0406
0810 20 10
Ost
ochhallon
ostmassa
Färska
0810 20 10
Färska
Potatis hallon
i tunna skivor, friterade
eller stekta, med eller utan salt
Potatis
i tunnaiskivor,
eller kryddor,
lufttätafriterade
eller
stekta, med
utan salt
förpackningar
ocheller
lämpliga
för
eller
kryddor,
i lufttäta
omedelbar
förtäring
förpackningar och lämpliga för
omedelbar
förtäring
Körsbär, andra
än surkörsbär (2)
2005 20
2005 20
Ex 0809 20 95
tullkvoter
Konsoliderade
(årlig
kvantitet i ton)
tullkvoter
(årlig kvantitet
7 200 (1) i ton)
Varav
tilläggskvantiteter
Varav
tilläggskvantiteter
3 200
tullkvoten
Tullsats
inom
(EUR/kg)
tullkvoten
(EUR/kg)
0
7 200
400(1)
3400
200
0
400
400
0
200
200
0
200
200
0
900
0
0
Körsbär, andra än surkörsbär (2)
900
0
Ex
0809
20 95
2309
10 13
2309 10 15
2309 10 13
19
2309 10 15
33
2309 10 19
39
Hund- eller kattfoder i
2309 10 33
51
13 000
13 000
detaljhandelsförpackningar
2309 10 39
53
Hund- eller kattfoder i
2309 10 51
13 000
13 000
59
detaljhandelsförpackningar
2309 10 53
70
2309 10 59
90
2309 10 70
2309 10 90
(1) Tullkvoten på 7 200 ton ost för import till Europeiska unionen ska gälla för alla typer av ost.
(2) Kvotperioden är förlängd från 16 juli–31 augusti till 16 juli–15 september.
(1) Tullkvoten på 7 200 ton ost för import till Europeiska unionen ska gälla för alla typer av ost.
(2) Kvotperioden är förlängd från 16 juli–31 augusti till 16 juli–15 september.
0
0
0
113
113
(Adressat)
B. Skrivelse från Konungariket Norge
Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […] med följande lydelse:
”Jag får härmed hänvisa till förhandlingarna om bilateral handel med jordbruksprodukter
mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge, som slutfördes den 28 januari 2010.
En ny förhandlingsomgång om handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska
kommissionen och Norge, på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet), genomfördes i syfte att främja successiv liberalisering av
handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska unionen och Norge (parterna), på basis
av förmånsbehandling och till ömsesidig nytta. Förhandlingarna genomfördes systematiskt,
med vederbörlig hänsyn till utvecklingen av respektive jordbrukspolitik och övriga
omständigheter, inberäknat utvecklingen av bilateral handel, samt handelsvillkor med andra
handelspartner runt om i världen.
Jag bekräftar härmed att resultatet av förhandlingarna är som följer:
1.
Norge förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med ursprung i
Europeiska unionen som anges i bilaga I.
2.
Norge förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Europeiska
unionen som anges i bilaga II.
3.
Norge förbinder sig att minska importtullarna för de produkter med ursprung i
Europeiska unionen som anges i bilaga III.
4.
Europeiska unionen förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med
ursprung i Norge som anges i bilaga IV.
5.
Europeiska unionen förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung
i Norge som anges i bilaga V.
6.
De tullnummer som anges i bilagorna I–V syftar på de som var tillämpliga i parterna
den 1 januari 2009.
7.
När Världshandelsorganisationens (WTO) framtida avtal om jordbruk träder i kraft
med nya tullkvoter för mest gynnad nation ska de bilaterala tullkvoterna till Norge på
600 ton fläskkött, 800 ton fågelkött och 900 ton nötkött, enligt bilaga II, fasas ut i
samma takt som infasningen av WTO-kvoterna för dessa produkter.
8.
Parterna är överens om att snarast möjligt befästa samtliga bilaterala medgivanden
(de som redan finns och de som fastställs i denna skriftväxling) i en ny skriftväxling,
som ska ersätta de befintliga bilaterala jordbruksavtalen.
9.
Bestämmelserna om ursprung när det gäller genomförandet av de medgivanden som
anges i bilagorna I–V fastställs i bilaga IV till skriftväxlingen av den 2 maj 1992.
Bilaga II till protokoll 4 till EES-avtalet ska dock tillämpas i stället för tillägget till
bilaga IV till skriftväxlingen av den 2 maj 1992.
10.
Parterna kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att de förmåner som de beviljar
varandra inte äventyras av andra importbegränsande åtgärder.
114
11.
Parterna är överens om att vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa att
tullkvoterna förvaltas på ett sådant sätt att import kan ske regelbundet och att de
importkvantiteter parterna har enats om verkligen kan importeras.
12.
Parterna är överens om att främja handel med produkter med geografisk beteckning.
Parterna är överens om att inleda ytterligare bilaterala diskussioner med syfte att
bättre förstå respektive lagstiftnings- och registreringsförfaranden, för att hitta sätt att
förbättra skyddet av respektive geografiska beteckningar i båda parternas territorier
och undersöka möjligheten att upprätta ett bilateralt avtal för detta ändamål.
13.
Parterna är överens om att med regelbundna mellanrum utbyta information om vilka
produkter som det har handlats med, förvaltningen av tullkvoterna, prisuppgifter och
annan användbar information när det gäller de respektive hemmamarknaderna och
genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar.
14.
Samråd ska äga rum på begäran av endera parten i varje tänkbar fråga som har att
göra med resultatet av dessa förhandlingar. Om svårigheter uppstår vid
genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar ska samrådet hållas så snart som
möjligt så att lämpliga korrigerande åtgärder kan antas.
15.
Parterna noterar att de norska tullmyndigheterna avser att se över strukturen i kapitel
6 i den norska tulltaxan. Samråd med Europeiska kommissionen ska äga rum om de
bilaterala förmånerna påverkas av denna översyn. Parterna är överens om att detta
kommer att vara en teknisk formalitet.
16.
Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande att fortsätta sina ansträngningar att uppnå
successiv liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i enlighet med
bestämmelserna i artikel 19 i EES-avtalet. Parterna är därför överens om att se över
handelsvillkoren för jordbruksprodukter på nytt om två år, för att undersöka möjliga
medgivanden.
17.
När det gäller den befintliga tullkvoten på 4500 ton ost för import till Norge är
parterna överens om att den befintliga förvaltningen av tullkvoten, som bygger på
historiska rättigheter och principen om nya aktörer, bör ersättas av ett
förvaltningssystem som bygger på exempelvis licenser eller ”först till kvarn”–
principen snarare än auktioner, för vilket villkoren ska fastställas av norska
myndigheter efter samråd med Europeiska kommissionen i förhoppning om att
uppnå samförstånd, för att säkerställa att tullkvoterna förvaltas på ett sådant sätt att
import kan ske regelbundet och att de importkvantiteter som parterna har enats om
verkligen kan importeras. Den nuvarande förvaltningen som bygger på en
förteckning över ost, enligt skriftväxlingen av den 11 april 1983, ska avskaffas.
När det gäller förvaltningen av den nya tullkvoten på 2700 ton ost för import till Norge är
parterna överens om att den ska omfattas av ett auktionssystem. Förvaltningen genom
auktioner ska ses över enligt föregående punkter. I synnerhet ska kvotuppfyllnaden och
auktionsavgifterna utvärderas.
Tullkvoterna på 7200 ton ost för import till Europeiska unionen och Norge ska gälla för alla
typer av ost.
115
18.
Om EU utvidgas ytterligare ska parterna utvärdera hur den bilaterala handeln
påverkas, i syfte att anpassa de bilaterala förmånerna så att den befintliga
förmånshandeln mellan Norge och de anslutande länderna kan fortsätta.
Detta avtal genom skriftväxling träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer
på den dag då det sista godkännandeinstrumentet deponerades.”
Jag bekräftar härmed att Konungariket Norges regering godkänner innehållet i Er skrivelse.
Högaktningsfullt
116
Rapporten kan beställas från
Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/10-SE • RA11:10