7 Beskrivning och analys
7.6.4 Lund, söder
Den sydöstra delen av Lund består av stadsdelarna
Järnåkra-Nilstorp och Klostergården. Området avgränsas norrut av Ringvägen/Södra vägen/Hardebergaspåret/Dalbyvägen, i öster av E22 och i väster av Stambanan. Järnåkra/Nilstorp består i huvudsak av bostadsområden byggda under 1950- och 1960-talet, med en
blandning av radhus, villor och flerbostadshus. Klostergården är ett av Lunds större flerbostadsområden
från 1960-talet som har kompletterats med nya bostäder under 80-talet och därefter. Verksamheter finns
främst inom Råbyholms företagsområde i sydost och
Sankt Lars området i söder. Viktiga närrekreationsområden är Sankt Lars området och Höje ådalen.
Hospitalsgården
Söder har nästan 8 000 invånare. Andelen barn
0-12 år, 12%, lägre än kommungenomsnittet
medan andelen 65 år och äldre är 16%, högre
än genomsnittet.
434
Stampehagen, en park på Stampelyckan
Plommonvägen mot söder, Nilstorp
En av bostadsgårdarna på Klostergården
Sankt Lars med en artrik park
Tätorterna - Lund
Järnåkra - Nilstorp
Befolkning totalt (2002-12-31): 5 284 inv
Stadsdelens yta (ha): 204
Bostadsområde (ha): 126
Parkmark (ha) totalt: 29
Parkmark i % av stadsdelen: 14 %
Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m2): 54
Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m2): 35
Fördelning av kommunal parkmark %:
35%
39%
16%
Park
Stråk
Gaturum
Skyddszon
10%
435
7 Beskrivning och analys
Stadsdelen består av villaområdet mellan Stattenavägen och Malmövägen, Hospitalsgården med främst flerbostadshus samt Nilstorp och Stampelyckan med övervägande småhus/radhus men med inslag av flerbostadshus. Studentområden finns på Ulrikedal och vid Råbyvägen. På Nilstorp ger de förhållandevis stora och väl
uppväxta trädgårdarna en riklig grönska medan parkerna är få och små. Bostadsområdet kring Plommonvägen byggdes upp i början av 1950-talet och är ett exempel på den tidens omsorgsfulla planering. Området
har idag en fin helhetskaraktär med enhetlig bebyggelsen och uppväxta trädgårdarna samt med Nilstorpsängen, en mindre park mitt i området. Gatorna har en fin
karaktär med alléer av blommande träd i en bred gräsremsa. På Stampelyckan är det i den östra delen mindre tomter och tätare bebyggelse men istället ett större
inslag av parker och gröna stråk. Hospitalsgården karakteriseras av flerfamiljsbostäder med för Lund höga
huskroppar med upp till 9 våningar och delvis spartanska bostadsgårdar.
Järnåkraskolan och förskola ligger söder om Södra
vägen med en mindre skolbyggnad intill Karhögsparken. Karhögstorg är ett mindre stadsdelscentra med
några affärer och skattehuset intill.
Råbyholms företagsområde ligger som en kil mellan
motorvägen och Malmövägen och bildar en barriär för
det mindre bostadsområdet (Smedjebacken) söder om
verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet domineras
av företaget Tetra Pak och området består av stora
byggnader och asfaltsytor med mycket lite grönska.
Ett mindre verksamhetsområde (kv Loke) utgör en del
av stadens södra entré invid Höje å. I nordöst finns
också ett mindre verksamhetsområde söder om Dalbyvägen och ut mot E22 (kv Väduren och Saturnus).
Järnåkra-Nilstorps parker och gröna miljöer
Tillgången på parkmark är begränsad inom JärnåkraNilstorp. Det finns ingen park större än 3 ha, dvs park
som är så stor att den kan fungera som stadsdelspark.
De parker som finns är mindre och anlagda i anslutning till respektive bostadsområde. Stadsdelen upplevs
dock som relativt grön tack vare många uppväxta trädgårdar. Viktiga tillskott till grönskan är också koloniområdena och de äldre gårdarna längs med Råbyholms
allé vilka ger extra upplevelser vid promenader. På
Stampelyckan finns en mer sammanhängande struktur
av parker som binds samman av smala parkstråk. Planterade skyddszoner finns både längs med Malmövägen
och motorvägen och utgör en stor andel av stadsdelens parkmark. Delar av skyddszonen används som ett
promenadstråk, som dock inte är sammanhängande. I
södra delen mellan Tetra Pak och motorvägen utgörs
skyddszonen av åkermark med grönsaksodling.
436
Karhögsparken utgör närpark för boende i flerbostadsområdet Hospitalsgården. Parken är väl uppvuxen,
innehåller lekplats och mindre bollplan, men är i behov
av någon mer speciell attraktion för barn och äldre.
Det saknas en tydlig entré från Karhögstorg medan
kopplingarna till bostadsgårdarna är bättre.
Inom Nilstorp finns de mindre parkerna Nilstorpsängen, Äpplehagen och Trädgårdstäppan med fina kvaliteter, lekplatser och ett tydligt samband med omgivande bebyggelse.
Råbyholmsparken består av en skyddszon mot ett i
detaljplan utlagt vägreservat. En ny sträckning av sydöstravägen har medfört att delar av området föreslås
för bebyggelse i planprogram för Jöns Petter Borg.
Dynesgröningen ligger i det västra bostadsområdet
och är en fin uppvuxen mindre park som väl fyller sin
funktion som lekplats och vistelseyta.
Balders hage är en motsvarande mindre gröning för
den södra bostadsdelen med lekplats, viktig som samlingsplats eftersom bostadsområdet omges av större
vägar och industrier.
Vegaparken intill Ulrikedal har ganska stora ytor med
olika lekutrustningar. Parken är genom lägre vallar avskärmad mot Ulrikedalsvägen och har bättre kontakt
med bostäderna öster om parken. Från Vegaparken går
ett trevligt parkstråk söderut ned till Vegaskolan. Vegaskolan ligger inne i parken och det finns goda möjligheter att samutnyttja parken och skolgården för att utveckla parken och barnens lekmöjligheter.
Stampehagen med en fin lekplats, ligger inne i ett bostadskvarter medan Rosenhillsparken upplevs som
en del av gaturummet längs med Tornavägen. Parkområdena i Stampelyckan är bullerstörda av trafiken
på E22 trots bullervallen men är ändå värdefulla komplement till de små trädgårdarna på kvartersmark. I
Solvägens förlängning finns ett grönt stråk som är ett
vägreservat.
Alldeles intill Hardebergspåret och Ulrikedal finns en
mindre park som är platsen för Råbykälla. Parken
Lekplats i Vegaparken
Tätorterna - Lund
Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen
Ett parkstråk ligger som en skyddszon mellan Stampelyckans bostadsområde och ett mindre verksamhets-/
upplagsområde. En stig tyder på att det används som
promenadstråk och fortsätter vidare norrut längs med
E22 i den s.k. Hagtornsparken. Det går däremot inte
att fortsätta söderut i skyddszonen längs E22.
Körsbärsgatan
består idag av stora uppväxta träd och är en värdefull
lunga och plats för studenter boende på Ulrikedal. Råbykälla användes som hälsobrunn under 1850-talet och
1860-talet. Förutom paviljongen över hälsobrunnen
fanns det även salong, kägelbana, café och dansbana.
När hälsobrunnen lades ned på 1860-talet anlades en
handelsträdgård på platsen som kallades Ulrikedal.
Snibben är ett trädbevuxet område mellan Malmövägen och Stattenavägen som gör gaturummet grönt och
lummigt.
Det finns två koloniområden i stadsdelen Täppan och
Gläntan som båda anlades under första hälften av 1900talet. Koloniområdena är ett tillskott till stadsdelens grönska och möjligheter finns att promenera genom koloniområdena under sommarhalvåret när området är öppet
för allmänheten. Koloniområdet Täppan (södra området) anlades 1915 och har en utformning som följer
den ursprungliga planen med 85 parceller. Djurkoloniområdet Gläntan (norra området) anlades 1948 och
omfattar 27 lotter. Området har idag en enhetlig karaktär med snarlika stugor och är skyddat i detaljplan.
Resterna av två gårdar som en gång flyttades ut från
Lilla Råby finns i gränsen mellan bostadsbebyggelsen
på Järnåkra - Nilstorp och verksamhetsområdet Råbyholm. Gårdarna ligger i anslutning till Råbyholms allé
som är ett värdefullt promenadstråk. De båda gårdarna
Hospitalsgården och Råbyholm ger tillsammans med
Råbyholms allé och statarelängan vid alléns östra ände
stadsdelen en historisk förankring till den ursprungliga
byn Lilla Råby som gränsade till staden och vars marker sträckte sig ned till Höje å. De historiska miljöerna
har ett högt upplevelsevärde och är viktiga tillskott till
stadsdelens grönska. Vid Råbyholm finns fortfarande
rester kvar av den engelska park som anlades på 1870talet.
Det finns idag endast två möjligheter att nå odlingslandskapet öster om stadsdelen, nämligen vid Råbyvägen och Norra Knästorpsvägen. Höje åsdalgång och
Sankt Lars området är viktiga för rekreation och som
utflyktsmål för bl.a. skolorna. Det finns dock inget
parkstråk som leder ned till Sankt Larsområdet. Malmövägen och Stattenavägen utgör dessutom svårpasserade barriärer. Kopplingen till Hardebergaspåret från
stadsdelen är viktig dels för att spåret är ett viktigt rekreationsstråk och dels för att det leder vidare mot
Stadsparken. Ett cykelstråk till Staffanstorp går längs
med Malmövägen, vidare söder om Tetra Pak på det
nedlagda järnvägsspårets sträckning och över E22.
Härifrån leder såväl cykelspåret som en mindre grusväg till Norra Knästorp och fina miljöer kring Höjeå.
Ett cykelstråk mot Hjärup/Åkarp/Malmö går genom
Sankt Larsområdet från Malmövägen.
Utbyggnadsområden
Inom Järnåkra/Nilstorp finns inga utbyggnadsområden
i ÖPL-98 men det pågår vissa förtätningsprojekt. Det
finns en antagen detaljplan för kv Päronet i anslutning
till Hospitalsgården. Projektet innebär att både kontorslokaler och bostäder uppförs på nuvarande öppna gräsyta omkring gården, som kommer att ligga kvar.
En större omdaning planeras av Råbyholms företagsområde i samband med att en ny trafikplats anläggs vid
Landerigränden, med motorvägspåfarter och en koppling under E22 där den s.k. Sydöstra vägen leder vidare runt Gastelyckan fram till Dalbyvägen. En ny entré
till verksamhetsområdet (och Lund) skapas genom kv
Jöns Petter Borg med en fortsättning i Ruben Rausings
Råbyholms trädgård
437
7 Beskrivning och analys
gata. Enligt planprogrammet för ”Trafikplats Råby och
Ruben Rausings gata” utvecklas området med ny kontorsbebyggelse såväl norr som söder om Ruben Rausings gata och längs den nya infartsgatan. Trädgården
till Råbyholm bibehålls i stor utsträckning och föreslås
restaureras till en ”finpark”. En del träd i parken försvinner dock vid genomförandet av vägen enligt planprogrammets huvudalternativ. I planprogrammet redovisas en gång- och cykeltunnel under E22 i förlängningen av Råbyholms allé. Allén bör restaureras och bli
ett rekreationsstråk som sammanlänkar kulturmiljöerna och minskar motorvägens barriäreffekt. Sambandet mellan Råbyholm och Råby yrkesskola kan återskapas.
Planarbete pågår också för området söder om Dalbyvägen (kv Väduren och Saturnus) där såväl nya bostäder som hotell planeras.
Biologisk mångfald
Tack vare äldre uppväxta trädgårdar och koloniområden är förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv
relativt goda men samtliga ytor är små vilket försvårar
spridningen av vissa växter och djur. Värdefulla trädmiljöer är Råbyholms allé, resterna av trädgården vid
Råbyholm och äldre träd inom kv. Päronet. Råbyholms
verksamhetsområde har mycket litet inslag av gröna
ytor och få planterade träd. Området innebär en barriär
för spridning av växter och djur
Koloniområdet Täppan
Utvecklingsmöjligheter
• Förbättrad kontakt med rekreationsområden utanför stadsdelen som Sankt Larsområdet och Höje
ås dalgång genom att minska barriäreffekten med
tydliga och säkra korsningspunkter över Malmövägen
och Stattenavägen Genomförande av cykelväg under motorvägen till Gastelyckan vid Saturnusgatan/
Stampelyckan, enligt gällande detaljplan.
• Vid omvandling av Råbyholms verksamhetsområde
restaureras Råbyholms trädgård med utgångspunkt i
den ursprungliga parkanläggningen och blir en tillgång
för både dem som arbetar och bor i stadsdelen. En
lämplig användning av huset vore för konferenser,
som restaurang etc. Råbyholms allé bör ges skydd i
detaljplan. Den östra delen bör föryngras och återskapas öster om statarlängan.
• Skapa ett rekreationsstråk till Stora Råby genom en
ny gång- och cykeltunnel under motorvägen i
Råbyholms allés förlängning österut.
• Gräsytan mellan Ruben Rausings gata och flerbostadsområdet Hospitalsgården skulle vid en framtida exploatering kunna utvecklas till ett odlingslottsområde
alternativt park i en zon närmast Järnåkravägen.
• Stråket i skyddszonen längs E22 utvecklas och
promenadslingorna länkas samman.
• Flera kopplingar för passager säkerställs genom
Margretedalsområdet för att nå Hardebergaspåret från
söder. Säkra och tilltalande passager av Södravägen
bör åstadkommas.
• Utveckla Järnåkra skolgård så att den blir mer tillgänglig för allmänheten, bättre som lekmiljö och för
skolans pedagogiska verksamhet.
• Parkförnyelse av Stampehagen och Vegaparken. Entrén till parkstråket från Råbyvägen, vid Vegaskolan
görs mer inbjudande.
• Rosenhillsparken ges en förbindelse norrut med entré från Dalbyvägen vid övergångsstället, så att stråket genom Vinna Sunna till Hardebergaspåret accentueras.
• Förnyelse av Nilstorpsängen och Karhögsparken. När
förtätning med nya bostäder sker vid Karhögstorg bör
medel avsättas för upprustning och förnyelse av Karhögsparken.
• Råbykällas speciella historia bör framgå av en
informationsskylt.
Råbyholmsallén västerut
438
Tätorterna - Lund
Klostergården
Befolkning totalt (2002-12-31): 4 562 inv
Stadsdelens yta (ha): 201
Parkmark (ha) totalt: 20
Parkmark i % av stadsdelen: 10 %
Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m2): 43
Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m2): 42
Fördelning av kommunal parkmark %:
11%
3%
42%
Park
Stråk
Gaturum
Skyddszon
44%
439
7 Beskrivning och analys
Klostergården innehåller ett enhetligt bostadsområde
med flerbostadshus, park, bygglek, skola, kyrka och
handel i ett sammanhang. Området är ett fint exempel
på ett 60-tals område med integrerat stadsdelscentrum
som fungerar än idag. Centralt i Klostergården ligger
Klostergårdsfältet som fungerar som stadsdelspark och
håller ihop området. Söder om Klostergården finns ett
bostadsområde från 1980-talet som karakteriseras av
småskalighet och låg bebyggelse lägre flerbostadshus.
På senare år har flerbostadshus byggts norr om Nordanväg som punkthus och terasshus i vallen. Ett litet
villaområde från 1940- och 50-talen ligger mellan Klostergården och Sankt Lars.
Det gamla mentalsjukhuset Sankt Lars avslutar staden
i söder. Regionfastigheter har sålt området till ett privat
fastighetsbolag. Området har konverterats till i huvudsak andra ändamål, bl.a. företag, skolor och förskolor.
Vissa delar fortfarande används för vårdändamål, psykvård, äldreboende och vårdcentral. Bostäder finns också
i sydöst. Så väl bebyggelsen som parken har stora kulturhistoriska värden. Parken är ett viktigt rekreationsområde tillsammans med övriga delar av Höje ås dalgång för hela Lunds tätort och en viktig målpunkt för
skolor i Lund.
Klostergårdens parker och gröna miljöer
Tillgången på grönområden är god på Klostergården
eftersom Klostergårdsfältet ligger centralt i bostadsområdet och Sankt Larsområdet och Höje å finns på ett
nära avstånd. Stadsdelen har dock en liten andel parkmark/person.
Idrott på Klostergårdsfältet
440
Klostergårdsfältet är en långsträckt park som binder
samman flerfamiljshusen med skola, affärer och kyrka. Parken domineras av täta avenboksridåer längs med
ytterkanterna och som delar in parken i olika rum. I de
olika rummen finns lekplatser och bollplaner mm. I
anslutning till stadsdelstorget finns blomstergårdar med
perennplanteringar och en gjuten damm med vattenfontän. Stadsdelsparken går in i flikar mellan bostadsgårdarna. Kontakten mellan bostäderna och parken är
mycket god.
Förutom Klostergårdsfältet finns endast mindre kommunala grönytor söder om Klostergårdsvägen bl.a. Nils
Roberts äng. Inom Sankt Larsområdet pågår en del
förändringar varvid kommunen kommer att ta över
parkområden längs Höje å och två större stråk norrut.
Sankt Lars området har som en helhet ett stort kulturhistoriskt värde, genom byggnadernas arkitektur,
områdets planering och parkens ursprungliga utformning. Sankt Lars området byggdes upp under 1800talets senare hälft. Lunds hospital byggdes med en gemensam mittaxel och centralt i anläggningen fanns en
symmetrisk borggård med två huvudbyggnader för
förvaltning och ekonomi samt sex paviljonger för patienter. Hela området planerades med en striktare parkanläggning närmast borggården med raka buxbomskantade gångar. Övriga parken anlades i engelsk stil
med mjukt formade gångar och riklig plantering av träd
och träddungar. Det fanns även köksträdgård, fruktträdgård, bollplan, häckar, buskar och rabatter och två
Tätorterna - Lund
dammar. Idag karakteriseras parken av stora uppväxta
träd och kortklippta gräsytor. Det som är tidstypiskt
för denna anläggning är det stora inslaget av exotiska
växter. Under slutet av 1800-talet anlades asylen söder
om Höje å med administrationsbyggnad och fem paviljonger. Under 1900-talet har området förtätats i olika
omgångar och nya planteringar har inneburit, på vissa
platser, ett inslag av ett modernare växtmaterial. Från
att ha varit rivningshotat under 1970-talet är det idag
ett område som präglas av företag söder om Höje å
och av skolor och förskolor i den äldsta anläggningen.
Parken nyttjas som skolgård för ett flertal av skolorna.
Hela området har stor betydelse som park för stora
delar av staden och anläggningen är ett betydelsefullt
inslag i stadsbilden framförallt vid Lund södra infart.
Tillsammans med Höje ås dalgång utgör det ett av Lunds
större rekreationsområden. Sankt Lars området, söder
om Höje å, omfattas av detaljplan. De gamla träden ger
goda förutsättningar för flora och fauna. I området har
påträffats ett stort antal rödlistade arter. Det är viktigt
att gamla och ihåliga träd bevaras. En ny detaljplan, för
kontor samt forskning och utvecklingsinriktad småindustri samt park för områdena längs ån m.m., finns
upprättad och kommer troligen att antas under hösten
2003.
S:t Lars begravningsplats: Söder om Höje å i stadens
absoluta utkant ligger den övergivna begravningsplatsen för S:t Lars mentalsjukhus. På begravningsplatsen
vilar omkring 2000 avlidna patienter på sinnesjukhuset. Ingen av de begravda har fått sin grav markerad
med namn. Endast järnstavar med patientnummer samt
bokstav för man och kvinna finns uppsatta på vissa
gravar. Denna begravningsplats är ett av Lunds mörkaste kulturarv och vittnar om de stränga normalitetsbegrepp som präglade modernitetens framväxt. Begravningsplatsen är ett exempel på hur man försökte både
gömma undan och anonymisera det som uppfattades
som avvikande från det normala. Platsen är därför av
synnerligen stor socialhistorisk betydelse och spelar en
viktig roll för att man genom avläsning av kulturmiljöer
Bygglek på Klostergården
skall få olika ingångar till framväxten av dagens samhälle. S:t Lars övergivna begravningsplats är en av de
grönstrukturer i Lund som verkligen öppnar för existensiell reflektion.
Klostergårdens idrottsplats: I Klostergårdens norra
del finns en av tätortens större idrottsplatser med ishall, fotbollsarena och fotbollsplaner. Korpfotbollen har
också sin verksamhet i detta område med flera fotbollsplaner.
Källbybadet: Lunds friluftsbad ligger söder om Klostergården och är flitigt utnyttjat under badsäsongen.
Lunds brukshundklubb och Lunds hundungdom har
sin klubbstuga och träningsytor söder om Klostergården. Brukshundsklubben har en tidsbegränsat kontrakt
och kan eventuellt behöva flytta.
Koloniområden: Längs med järnvägen i öster finns
flera odlingslottsområden och ett koloniområde.
Viktiga stråk ut i omgivningen
Gång- och cykelstråk ned till Höje å och möjligheterna
att promenera längs med ån och i Sankt Lars området
är viktiga för denna tätbebyggda stadsdel. Idag är det
inte möjligt att vandra längs ån österut p.g.a. av motorvägen, utan man måste ta sig till cykelvägsbron vid
Norra Knästorpsvägen. Två parkstråk leder från bebyggelsen på Klostergården ned till Höje å.
Flera intressanta kulturmiljöer passeras längs promenadvägen söder om Källbybadet, som via Källby byplats leder söderut över Höje å, in i Staffanstorps kommun, förbi Flackarps mölla och Sankt Lars kyrkogård
för att sedan nå Sankt Lars områdets södra infart via
en gång- och cykelväg.
Längs med järnvägen väster om Klostergården går ett
promenadstråk som även nyttjas som motionsslinga
som leder runt idrottsområdet och via en gång- och
cykelbro över Södra vägen når Stadsparken och centrum.
Gångväg genom Klostergårdsfältet
441
7 Beskrivning och analys
Biologisk mångfald
Det finns goda förutsättningar för ett rikt växt- och
djurliv inom stadsdelen. Sankt Lars parken med ett stort
inslag av drygt hundraåriga träd utgör troligtvis en
mycket artrik miljö av vedlevande insekter, svampar
och lavar. Längs med Höje å finns både betade gräsmarker och friväxande ytor med högörter, träd och
buskar samt dammar och översvämningsytor vilka tillsammans utgör många olika livsmiljöer och bidrar till
ett rikt växt- och djurliv. Klostergårdsfältet med sin
relativt ensartade växtsammansättning har sämre förutsättningar för spridning av växter och djur medan
odlingslotterna och koloniområdet är värdefulla tillskott.
Höje å dalen söder om Källbybadet
Utbyggnadsområden
Enligt ÖPL –98 finns det inga utbyggnadsområden planerade inom stadsdelen men däremot pågår förtätningsprojekt . Enligt program till detaljplan för Sankt Lars
området, 1998-02-10, föreslås att en bred zon längs
med Höje å blir kommunal parkmark för att skydda
ådalen och säkerställa allmänhetens tillgänglighet till
området. Öster om Källbybadet föreslås utbyggnad av
bostäder med ett parkstråk närmast badet. Eventuellt
kommer brukshundsklubben att flytta sin verksamhet
och området utnyttjas till bostadsbebyggelse samt ett
parkstråk.
I den nya detaljplanen Hunnerup 1 för området söder
om ån föreslås en utbyggnad av kontorslokaler samt
forsknings- och utvecklingsinriktad småindustri väster om Västra Borggården. Det centrala parkområdet
längs ån kommer att överföras till kommunen och därmed bli en allmän park liksom ett nord-sydligt stråk.
Västra sjukhusområdets trädplanetringar avses bevaras och ges skydd i detaljplanen. Det finns också begränsningar i andel hårdgjord mark och parkeringar samt
krav på planetring.
Diskussioner pågår om förändringar av idrottsområdet, uppförande av SPA-anläggning, en ny ishall och
en ny fotbollsarena samt flyttning av Korpfotbollsplanerna till ett till idrottsområde på Ladugårdsmarken.
Hinderbana på Klostergårdsskolan
Utvecklingsmöjligheter
• Parkförnyelse av Klostergårdsfältet. I samband med
eventuell förtätning inom centrumområdet bör resurser avsättas för upprustning av parken. Bidrag finns
redan från kommunens försäljning av mark för bebyggelsen på Klostervallen. Byggleken bör även fortsättningsvis finnas i eller intill parken. Parkstråket
längs järnvägen bör ses över beträffande
vegetationsytor och behov av gallring.
• Säkerställande av koloniområdena och parkstråket
längs järnvägen i detaljplan.
• Vid upprättande av nya detaljplaner för Sankt Larsområdet finns behov av att ge ett skydd av parkanläggningen. En skötselplan bör upprättas för långsiktigt bevarande av Sankt Lars områdets parkanläggning. Planen bör ge riktlinjer för föryngring och vård
av de äldre träden och andra betydelsefulla parkelement. Tydliga riktlinjer är också betydelsefullt för
hur olika verksamheter i respektive byggnad får ta
omgivande utemiljö i anspråk samt hur nya verksamheter får utnyttja utemiljön. Delar av Sankt Lars parken bör avsättas för naturvårdsprioriteringar medan
större delen sköts med avseende på parkvärden.
• Upprättande av kommunalt naturreservat för Höjeå
dalen .
• Djurgården som drivs i ideell regi i Sankt Lars området är en uppskattad verksamhet och bör bibehållas.
• Det vore önskvärt med en bred ekopassage under
motorvägen vid Höjebro mölla för att både människor och djur ska kunna röra sig längs Höje å uppströms.
• Anlägg en strövstig på den södra sidan om ån från
Malmövägen och vidare mot Värpinge. Delar av en
sådan stig ingår i detaljplan för Hunnerup 1.
Sagoport på Klostergårdsskolan
442
