Är skolan en oas,
ett slagfält
eller en teater?
eller
finns det i skolan
oaser,
slagfält och
teatrar?
Skolan som mikropolitisk organisation
- en studie i det som skolan är
Vad är mikropolitik i skolan?
........ en metafor med vissa fördelar och vissa nackdelar
EGEN DEFINITION: I strävanden att ta hand om de
gemensamma skolinterna angelägenheterna och
bibehålla skolans funktionsduglighet uppstår konflikter
och interna kamper mellan subkulturer, olika grupper
och intressenter om makt, status samt olika typer av
symboler och resurser
Det mikropolitiska perspektivet förutsätter en strävan efter att förstå
skolans särdrag nerifrån/inifrån, utgående från kärnprocessen och
aktörernas (lärarnas-rektorernas) vardagsverklighet samt deras
förståelse av denna vardagsverklighet
Ej det enda perspektivet – bör kompletteras !!!
Mikropolitik i skolan
... en fortlöpande kamp på tre arenor
Starka subkulturer (partier med olika ideologier)
Avdelningar, lärargenerationer, lärare med olika synsätt på kunskap
och/eller undervisning, lärare med olika synsätt på ämnet
Förhållandet mellan ledningen och lärarkåren
I samband med utvecklingsarbete, omorganisering och nedskärningar av
Resurser politiseras vävelverkan
Mångfald
av mål
Olika
intressen
och
ideologier
Makt
KONFLIKT
Kontroll
KAMP OM
Inflytande
Tre arenor i en skolorganisation
Privat arena
undervisning,
mötet mellan
en lärare
och en grupp
studerande
Interaktions
arena
mötet mellan
det privata och
offentliga
I formella
och
informella
sammanhang
Offentlig arena
administration,
organisering,
koordinering
och ledning
av
skolans arbete
undervisningsarbete
Arena = En större plats iordningställd för tävling eller skådespel (Svensk ordbok 1990)
Sandy place, area sanded for combat (Websters Encyklopedia 1989)
Mikropolitiska metaforer
”Man kan jämföra de här (avdelningarna) med tre olika
samhällsformer ALLTSÅ? Skolan, att hälsovårdsavdelning, där har de demokrati, på bioanalytik har vi
diktatur och på radiografi råder det anarki.“
”Alla frågor av betydelse i dag så fattas av ett högsta
Sovjet, en olympisk kommitté, en maffia, kalla det
vad som helst.“
Hur beskriver lärarna sina skolor?
Finns det en eller flera skolor?
Finns det en eller flera perspektiv?
Finns det en eller flera sanningar?
Min skola är som ….
Oasperspektivet
Slagfältsperspektivet
ett råttbo, ett kaos,
en dröm, en oas
en jordbävning, en cirkus,
en torgsamling,
flaggskeppet
segelbåt med fyllda segel,
i stridsflotta,
ett stort trivsamt väntrum,
dagis för vuxna,
ett hem
en lekstuga
en porlande vårbäck,
stenig skärgård,
en regnbåge,
en evig storm,
en andra familj
ett tupphus
Lärarkåren är som ….
Oasperspektivet
Slagfältsperspektivet
en flock nyfikna
En gnällig familj,
fågelungar, goda vänner,
tjatterapor, pusselbitar
en bukett förmågor,
som inte passar ihop,
en bikupa, en familj,
en samling bångstyriga
solsken, trygg och pålitlig
kalvar,
gammal bil,
en hop små ungar i
en fruktsallad,
sandlådan,
vilda änglar
en samling självupptagna
på en blomsteräng
lågstadiebarn
Lärarkårsmöten är som …
Oasperspektivet
Slagfältsperspektivet
familjemöten,
släktträffar man
trivs med,
att träffa vänner
surr i kupan,
böljande hav,
en ledstjärna för arbetet,
fester, ett andningshål
ett stormigt hav,
att gå/ro i tjära,
tjock lera
en sandlåda med
lekande envisa barn,
kaos, slagsfält,
ett oregerligt barn,
vått brinner
Men även som ….symöten, tråkiga diskussionstillfällen,
en sömnig söndageftermiddag, att man hört allt förr,
en dötrist film man sett förut, sju svåra år
Rektorn är som ….
Oasperspektivet
Slagfältsperspektivet
en klippa,
en matematisk pelare,
en björn,
en kollega,
högsommarvärme,
en lugn oas,
st bernhandshund,
kompis, enare
en icke närvarande
diktator,
någon som petar
i getingboet,
en brukspatron,
fångvakt
men även som … utflugen, okänd figur, en frånvarande pappa, luft, tomma intet, Jag och Gud
(träffas väldigt sällan), en blindtarm
Hur ser skolan och dess vardag ut?
Hur organiseras
skolans inre arbete
Skolan på natten
Att notera
Skolan på morgonen
Innan arbetsdagen har inletts
Skolan på morgonen
Då det första arbetspasset på
45 minuter har inletts
Att notera
Skolan på morgonen
Första rasten
Att notera
Skolan på morgonen
Då det andra arbetspasset på
45 minuter har inletts
Skolan på förmiddagen
Första kaffepausen
Skolan på förmiddagen
Då det tredje arbetspasset på
45 minuter har inletts
Skolan på förmiddagen
Andra rasten
Att notera
Skolan på förmiddagen
Då det fjärde arbetspasset på
45 minuter har inletts
?
Att notera
… och så fortsätter det
dag in och dag ut
Hur är arbetet i skolan organiserad?
Skolans organisationsstruktur är hierarkiskt uppbyggd, baserar sig
på en funktionell arbetsfördelning. Den definieras genom ett strikt
och formaliserat regelsystem som till sina huvudsakliga delar finns
dokumenterat i lagar, förordningar och instruktioner av olika slag.
Genom detta regelsystem styrs och regleras skolans inre verksamhet.
Det formella regelsystemet är omfattande – inbegriper:
rekrytering av personal, fördelning och användning av ekonomiska
resurser, former och befogenheter för beslutsfattande, arbetstider,
-ordning, och -mängd, periodisering, tim- och kursplaner, schemaläggning, lektionslängd, indelning av elever i årskurser, gruppering
av elever, gruppstorlekar samt undervisningsmaterial, utvärdering
och betyg
Hur är arbetet i skolan organiserad?
”Den schemalagda tiden är som regel bunden till skolan. Den är en
intensiv, tidsmässigt starkt strukturerad undervisningsperiod och
består av en rad korta, fristående och isolerade lektioner med mer
eller mindre frekventa byten mellan såväl elevgrupper som ämnen
och lokaler. Arbetsdagen kan bestå av upp till 7 sådana fristående,
okoordinerade lektioner på 40-45 minuter och med 5-10 minuters
undervisningsfria intervaller.”
(Cardell 1976, i Berg 1985, 63)
Läraren träffar dagligen mängder med människor,
men kontakterna med kollegerna är flyktiga !!
Skolans inre arbete kännetecknas bl.a. av:
Ensamt arbete
En hemtrevlig atmosfär, samexistens och respekt för de andra
Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåer
Lösa kopplingar
Informationsöverflöd/-vacum
Organiserad anarki (beslutsfattande) – krav på demokrati
Ständig brådska
Tudelad och motsägelsefull expertis
Paradoxal syn på ledarskap
Tre aspekter på skolans inre arbete
Slagfältet (teatern)
Ledarskapet
Oasen
Metaforer om lärarkårsmöten
“ ...uppfattningen att dom kommer dit bara för att göra en sånhär
show där och sen när det är avhandlat så är det ungefär så där
att då återgår det till det som har varit.“
“ Det är nog på något sätt en parodi på det, jag har aldrig förstått,
för att ibland så besluter vi om någonting, men nästa gång vet vi
inte vad vi har beslutit, vi vet kanske inte om vi fick besluta,
i det avseende är vi nog som en skock höns [ ] jag tycker att
våra lärarkårsmöten är parodier.“
“Jag tycker att största delen är rena tvättlappar, de har inte
ryggrad, de står inte för en sak, nu kan vi sitta där (på lärarkårsmöten) och snacka men om vi nån gång skulle ena oss.“
Lärarkårsmöten
E
n
g
a
g
e
m
a
n
g
Man kommer in på de
svåra frågorna
Alla engageras,
säger sitt om det som
upplevs aktuellt
Urladdning
genom humor
En obetydlig detalj
som blir en principiell
fråga
Häftig debatt
och diskussion
Uppvärmning
- delad engagemang
Rutinärenden
- likgiltighet
Tid
Glömska
Beslutsfattande på lärarkårsmöten
Soptunnemodell för beslutsfattande
Exempel…………
Det har uppdagats ett problem (skulle kräva att man skapar ett
heltäckande system för uppföljning av studerandes prestationer).
Frågan tas upp på lärarkårsmötet, den diskuteras ivrigt. Man för
fram olika erfarenheter, exempel – olika idéer till lösningar presenteras. Till slut framlägger man ett förslag om ett nytt system, alla
understöder dock inte förslaget. Det blir dock ett majoritetsbeslut.
-> Efteråt – ingenting händer.
-> Livet fortsätter som förut tills frågan dyker upp igen.
-> Då blir det en liknande diskussion och ett nytt beslut.
Beslutet och alla de goda förslagen hamnar i soptunnan !!
Metaforer om lärarrummet
“ .. så länge som man kan sitta i lunchrummet och prata
med alla lärare, redan det är ju en åskledare, kan prata
om allt möjligt.“
“kafferummet, det är ju det som är oasen [ ] att man pratar
ditt och datt, förstås anknytning nog till vart annat, allvarligt
och mindre allvarligt ochså spårar man ur lite.”
Två funktioner för samvaron i lärarrummet
Avkoppling från undervisningsarbetet
Endast en lös koppling till meningsfullheten i undervisningsarbetet
Samvaro som är fylld av arbetsgemenskap
man diskuterar ständigt undervisning, utbyter erfarenheter,
planerar och utvecklar gemensamma aktiviteter
Orsaken till att arbetet fortsätter i lärarrummet är att man
i skolan saknar formella fora för utvecklingsarbete
Organisatorisk brist!!
Lärarrummets dolda interaktionslogik
I lärarrummet pratar man om
- eleverna (uppträdande i klassrummet och inlärningssvårigheter)
- dagligen återkommande rutiner och ärenden
I lärarrummet pratar eller skojar man inte om
- människorelationsproblem
- kollegers problem i arbete
- religion eller politik
- ansträngningar som inte lett till önskat utfall (misstag!)
- orättvisor
- sådant som hotar lärarens professionella status
Tomt snack och humor har en terapeutisk funktion
Humor och skratt i lärarrummet
lärarrummets avskildhet respekteras av elever och ledning
Flera olika funktioner
@ hantera diskrepansen mellan de abstrakta, övergripande
målen och den karga, krävande verkligheten i klassrummet
@ hantera och kamouflera frustration
@ neutralisera problem som har med elevers agerande eller
den byråkratiska organisationen att göra
@ koppla det ensamma arbetet i klassrummet till en gemenskap
-> solidaritetsskapande och gemenskapsfrämjande
@ införa nya lärare i skolans kultur
Tre ledarskapsroller
Kontorsrektorn
Korridorsrektorn
Rektorn utanför
Dags att tömma skolan
och gå hem !!
