Sälen!* Sälar når en längd mellan 1,20 och 6 meter. Vikten varierar

Sälen!*
Sälar når en längd mellan 1,20 och 6 meter. Vikten
varierar mycket med det 25 kg tunga honorna av
antarktiskpälssäl i ena änden och det 4000 kg tunga
sydliga sjöelefansterna i andra änden. Tänderna skiljer
sig inte så mycket från andra rovdjurs. Oftast har de 2
eller 4 framtänder, obetydliga hörntänder och 12 till 24
kindtänder med olika utseende. När de simmar använder
Öronsälar sina främre fenor, och öronlösa sälar sina
bakre fenor, medans framfötterna vanligt ligger tryckta
intill kroppen. Deras förmåga att dyka är mycket god. När
de dyker pressar sälar all luft ur lungan och tillsluter
näsborrarna. Sälar är köttätare och många arter föredrar
fisk. Andra är specialiserade på krill, musslor och snäckor
eller mindre sälar och pingviner. Sälar lever mest socialt.
Antal djur i en grupp beror på arten. Parningstiden
infaller oftast på våren eller sommaren. Unga sälar har en
mjuk och luddig päls som skiljer sig i färgen mest från
hår av vuxna djur. Nästan alla sälar lever i havet, men för
att vila och för att föda ungar kommer de i land eller till
isflak. Hjärtats aktivitet kan sjunka från ca. 100 slag per
minut till 4 slag per minut. I djurriket är hajar och
späckhuggare sälarnas svåraste fiende. En del
späckhuggare kan också kasta sig upp en bit på land för
att få tag på en säl. I arktis är sälen det huvud sakliga
bytesdjuret för isbjörnen och i antarktis jagar snöleopaden
sina mindre släktingar. De flästa arterna blir upp till 30 år
gamla. Valrossen har en livslängd från 40 år och
öronsälar blir oftast 20 år gamla . Hos de arter som lever
kolonivis blir honor äldre an hanar. I förhistorisk tid var
det mest befolkningen i de trakter där sälar förekommer
som jagade dom. Inuiter använder sälarnas kött till mat,
deras hud till läder, pälsen till kläder, ben till verktyg och
fettet till lampor. För den antika befolkningen runt
medelhavet var sälarna av mindre betydelse. Där fanns
bara en art, munkdäl, som troligtvis redan under denna
tid var sällsynt. Sedan 1500-talet fanns det sjöfarare som
seglade ut för att jaga säl. Men först vid slutet av 1700talet började den stora säljakten. Under hela 1800-talet
besökte säljägarna öar i närheten av arktis och antarktis
för att slakta tusentals sälar. Under andra världskriget
exprementerade svenska mariner i projektet palmen en
viss framgång att använda dresserade sälar för att jaga
ubåtar.