astronytt
Herschel
B i l d: E S A / PAC S & S PI R E - k o n s o r t i e t / S . M o l i nar i/ H i- GAL- Pr oj e k te t
Ett år av upptäckter med
B i l d: E S A / PAC S & S PI R E - k o n s o rt i er na/ A . Zavag n o ( M arse i l le ) f ö r
ny c k e lpr o gramme n H O BYS o ch E v o lu t i o n o f I nt erst e l lar Dus t
Färska astronyheter hittar du alltid på www.popast.nu
Efter ett år i rymden kommer mängder av forskningsresultat – och häftiga bilder – från Europas stolthet, Herschelteleskopet.
H
Ojämnheter tolkar man annars som ställen där nya
planeter bildas i liknande stoftskivor.
– Det är lite knepigt att veta om det är bakgrundgalaxer
eller ställen där det skulle kunna bildas planeter, säger
Göran Olofsson.
Detta med bakgrundsgalaxer är ett generellt problem
vid dessa våglängder, menar han.
Bildas då planetsystem ur ringar snarare än ur skivor?
– Det kan vara tvärtom! Att det är planeterna som gör
att det blir en ring.
Herschels infrarödkameror PACS och SPIRE gör
skivorna – eller ringarna – runt dessa stjärnor lättare att
förstå. Man kan för första gången skilja mellan olika fysiska processer som gör att stoftet lyser i infrarött, utan att
behöva ta till teoretiska modeller i första hand.
Nu när det tidigare strulande instrumentet HIFI kommit igång på riktigt går skivprojektet in i en ny fas.
– Vi ska titta efter vattenånga i de här ringarna.
I skivan runt stjärnan β (beta) Pictoris, till exempel, finns
kometliknande objekt som man kände till redan tidigare. I
vårt solsystem är kometer viktiga vattenbärare. Eventuell
vattenånga i skivan skulle kunna berätta om hur vatten kan
flyttas runt i solsystem som vårt. Vatten är en förutsättning
för hav och liv på vår egen planet – och kanske även på andra.
B i ld er : E SA /G . O lo fss o n m . fl.
erschels första år som rymdteleskop firades med
en konferens i Nederländerna i början av maj och
med ett specialnummer av tidskriften Astronomy
& Astrophysics. Svenska forskare är med i flera av
de projekt som samlat bilder och spektra under
teleskopets första år. Vi fick tag i två av dem.
Göran Olofsson, professor i astronomi vid Stockholms
universitet, är mest intresserad av vad Herschel kan berätta
om stoftskivor kring stjärnor, förstadierna till planetsystem
som vårt. Framför allt är det de sex mest närbelägna skivorna som han och hans kolleger tittar på med Herschel.
Herschelbildernas detaljrikedom har bjudit på nya insikter,
menar Göran Olofsson – enligt dem är ”skiva” kanske fel ord.
– Det ser ut att vara ringar runt de här stjärnorna, generellt sett, säger han.
Sommarens ljusa stjärna Vega (bilderna nedan) har en
välkänd skiva, som vi först nu har kunnat se direkt med
Herschel. Den skiljer sig från de andra kända stoftskivorna, berättar Göran Olofsson.
– Den är väldigt, väldigt slät, säger han.
Vid längre våglängder ser den ojämn ut – men Herschel
visar att det är en illusion. Skälet visade sig vara att det
därbakom ligger mängder med avlägsna galaxer som lyser
starkast i långvågigt infrarött.
Osynlig i vanligt ljus, men ett lätt byte för Herschel: i kanten på
bubbelnebulosan RCW 120 gömmer sig en nyfödd stjärna som är
ca tio gånger så tung som solen – den ljusa fläcken på höger sida
av den blåa bubblan.
I Vintergatan finns det gott om kalla stoftmoln där nya stjärnor
snart kan födas. Herschels kameror PACS och SPIRE ligger bakom
denna bild av ett område i stjärnbilden Räven. Enligt Göran Olofsson
står faktiskt dessa tunna interstellära ”cirrusmoln” för en betydande del av Vintergatans massa. De nya bilderna visar att de är
mer komplicerade än vi tidigare anat.
– Det är ett väldigt djup i de här bilderna. Det finns detaljer i
detaljerna som man inte sett tidigare, säger han. Man kan fundera
på cirrusmolnen, hur små strukturer kan det finnas i dem?
Fantastiska resultat
Vegas ring, första gången på bild. Sedd
med PACS i infrarött ljus med våglängd 70
mikrometer.
10 Populär Astronomi Nr 2 2010
Ringen ser ojämn ut i längre våglängder.
Planeter under uppbyggnad, eller fjärran
galaxer som stör?
När man zoomar ut en aning visar kameran
SPIRES svaret: de avlägsna galaxerna bara
förvirrar och ringen är helt slät.
Sidhuvudet och sidfoten visar stoftmoln i Örnens stjärnbild enligt Herschel.
Bild: ESA/PACS & SPIRE-konsortiet/S. Molinari/Hi-GAL-projektet
Carina Persson är astronom vid Onsala rymdobservatorium. Hon har tidigare arbetat med den svenska
satelliten Odin, och arbetar just nu med liknande – men
bättre – data från instrumentet HIFI. Hon blev överväldigad av alla resultat som presenterades vid konferensen
i Noordwijk.
– Alla data och resultat var helt fantastiska! Jag
jämför ju med Odinsatelliten hela tiden, och då blir
man helt mållös när man ser vad man kan göra och hur
snabbt det går.
Just nu arbetar Carina Persson på en artikel om hur
kväveföreningar bidrar till kemin i stjärnbildande moln.
Resultaten hoppas hon blir klara innan hösten.
– Att tillverka sådan här utrustning och skicka iväg ett
rymdteleskop 1,5 miljoner kilometer från jorden, det är ju
så gott som omöjligt. Men de gjorde det!
Fler bilder från Herschelteleskopet hittar du på http://oshi.esa.int
Nr 2 2010 Populär Astronomi 11
