Dnr 1725/2009-350
Utbildningsplan för masterprogrammet i
folkhälsovetenskap
4FH08
Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22
Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08
Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24
Dnr 1725/2009-350
Sid 2 (8)
1. Basdata
1.1. Programkod
4FH08
1.2. Programmets
namn
Masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Master programme in public health sciences
Programmet har 4 inriktningar:
- Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete
Health Economics and Health Promotion
- Mental hälsa och suicidprevention
Mental Health Promotion and Suicide
Prevention
- Säkerhetsfrämjande arbete
Safety Promotion
- Tillämpad folkhälsonutrition
Applied Public Health Nutrition
1.3. Omfattning
120 högskolepoäng (120 ECTS-poäng)
1.4. Ikraftträdande
Utbildningsplanen gäller för studenter som
påbörjar sina studier från och med Ht 2008.
1.5. Behörighetskrav
Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng inom folkhälsovetenskap,
hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs
kunskaper i engelska motsvarande Engelska B
(med lägst betyget Godkänd).
1.6. Examen
Medicine masterexamen i folkhälsovetenskap
(Master of Medical Science (120 credits) with a
Major in Public Health Sciences)
Student som uppfyller fordringarna för examen
skall på begäran få examensbevis.
Dnr 1725/2009-350
Sid 3 (8)
2. Mål
2.1. Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper
som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall,
utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
– ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera
och använda kunskaper,
– utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
– utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer
stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
2.2. Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade
kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att
analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar
och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl
nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de
argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i
samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta
ansvar för sin kunskapsutveckling.
Dnr 1725/2009-350
Sid 4 (8)
2.3. Mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Karolinska
Institutet
Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet:
Studenten skall vid avslutad utbildning
– visa fördjupad kunskap om ohälsans bestämningsfaktorer och hur
dessa påverkar folkhälsan,
– visa fördjupade färdigheter i att använda folkhälsovetenskapliga metoder vid befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete,
– visa fördjupad kunskap om tillämpning av teorier och modeller i samband med folkhälsovetenskapliga analyser och åtgärdsinriktat arbete
inom vald fördjupningsinriktning, och
– visa förmåga att sammanställa, kritiskt värdera samt presentera egna
insamlade data.
3. Beskrivning av huvudområdet
Huvudområdet folkhälsovetenskap är tvärvetenskapligt och utgörs av medicin (epidemiologi, socialmedicin, yrkesmedicin m.m.), samhälls- och beteendevetenskap (sociologi, psykologi, statsvetenskap, ekonomi m.m.) samt
humanistiska vetenskaper (filosofi, etik, antropologi och historia). Ämnet
täcker således flera paradigm samt flera förklaringsnivåer, såväl biologiska
som psykologiska sociala och kulturella.
Genom studier inom huvudområdet utvecklar studenten kunskap om
samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och
levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. Studierna utvecklar
även kunskap om hur förekomst av sjuklighet och ohälsa kan relateras till
bakgrundsfaktorer i samhället och den yttre miljön och metoder för sådana
analyser. Studierna bibringar också metoder för hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete, hälsopolitik samt om folkhälsoarbetets
betydelse för olika grupper i befolkningen.
Studierna inom huvudområdet ligger till grund för såväl forskning som
utbildning och praktiskt tillämpning av folkhälsovetenskap. Kunskapsområdet tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå, och appliceras i
samarbete med myndigheter, enskilda organisationer samt hälso- och
sjukvården. Kunskapsområdet ligger till grund för evidensbaserat sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete.
4. Innehåll och uppläggning
Programmet erbjuder kurser som i omfattning och progression innebär att
studenten ska kunna uppfylla fordringarna för en medicine masterexamen i
folkhälsovetenskap inom valt fördjupningsområde. Programmet utgör en
utbildningsmässig grund för forskarutbildning i folkhälsovetenskap.
4.1. Fördjupningsinriktningar
Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete
Utbildningen syftar till att stärka studentens analytiska förmåga och färdigheter i att använda hälsofrämjande och hälsoekonomiska metoder inom
såväl folkhälsoarbete som hälso- och sjukvård. Särskild vikt läggs vid teorioch modellutveckling och att sammanställa, kritiskt värdera och presentera
Dnr 1725/2009-350
Sid 5 (8)
vetenskapliga texter och egna insamlade data. Inom hälsoekonomi ges
fördjupade kunskaper och färdigheter i att använda mikro- och makroekonomisk teori, ekonometrisk analys, statistikprogram och olika utvärderingsmetoder. Inom hälsofrämjande arbete ges fördjupade kunskaper och
färdigheter om planeringsmodeller, implementering av policy, interventionsstrategier, utvärderingsmetoder och kvalitetssäkring av nationellt och
internationellt folkhälsoarbete.
Mental hälsa och suicidprevention
Utbildningen syftar till en fördjupad kunskap om samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala och kulturella sårbarhets- och skyddsfaktorer
och yttre påfrestningar i uppkomsten av psykisk ohälsa och självmord. I
utbildningen tränas färdigheter i att kritiskt granska policy och interventionsprogram för suicidprevention och främjande av mental hälsa. Aktuell
stressforskning belyses, liksom salutogena perspektiv på mental hälsa och
vetenskapligt utvärderad prevention av självmord i kliniska och icke-kliniska sårbara grupper.
Säkerhetsfrämjande arbete
Säkerhetsfrämjande arbete syftar till en kvalificerad analys och förståelse
av åtgärder som främjar säkerhet och förebygger skador i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Studenten lär sig att planera, genomföra och utvärdera befolkningsbaserat säkerhetsarbete.
Tillämpad folkhälsonutrition
Utbildningens mål är att ge studenten fördjupad kunskap om samband
mellan kost och fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa, om riskgrupper och om
vad som styr mat- och motionsvanor. Undervisning ges i metoder för att
mäta och bedöma sjukdomsmönster, matvanor, fysisk aktivitet och
kroppssammansättning samt i planering, implementering och utvärdering
av interventioner.
4.2. Kurser
Utbildningen inleds med en för alla inriktningar gemensam obligatorisk
introduktionskurs i folkhälsovetenskap och två likaså gemensamma kurser
i kvantitativ respektive kvalitativ metod, i allt motsvarande 22,5 högskolepoäng. Härutöver ges under den första terminen en inriktningsspecifik
introduktionskurs motsvarande 7,5 högskolepoäng.
Under termin 2 och 3 läser studenterna ämnesteoretiska kurser motsvarande 50 högskolepoäng.
Utbildningen avslutas med ett obligatoriskt examensarbete om 30 högskolepoäng.
Under terminerna 1–3 avsätts tid för förberedelse av examensarbetet i
fortlöpande uppsatsseminarier. Detta arbete ingår i kursen Metodologisk
fördjupning och etik, 10 högskolepoäng, som i utbildningsplanen är placerad i termin 3.
4.3. Undervisningsspråk
Undervisningsspråk är engelska.
5. Övergångsbestämmelser
--
Dnr 1725/2009-350
Sid 6 (8)
6. Övriga riktlinjer
6.1. Betygsskala
Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan
betygsskala kan förekomma på enstaka, valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.
6.2. Tillträdeskrav till högre termin
För tillträde till termin 3 krävs att studenten med godkänt resultat genomfört kurser motsvarande 45 högskolepoäng.
Utöver detta kan det finnas kursspecifika krav, se respektive kursplan.
7. Studieplan med ingående kurser
7.1. Inriktning Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete
Termin
1
1
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3
3
4
Kursbenämning
Introduktionskurs i
folkhälsovetenskap
Introduktionskurs i hälsoekonomi
och hälsofrämjande arbete
Kvantitativ metod
Kvalitativ metod
Mikroekonomi
Hälsoekonomisk teori
Ekonometri och dataprogram
Tillämpad hälsoekonomi
Hälsopolitik
Planering och implementering av
hälsofrämjande arbete
Arenor i hälsofrämjande arbete
Utvärderingsmetodik
Metodologisk fördjupning och etik
Examensarbete i
folkhälsovetenskap
Högskolepoäng
7,5
Nivå
Avanc
Progression i
huvudområdet
Av
7,5
Avanc
Av
7,5
7,5
5
7,5
7,5
5
5
7,5
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
Av
Av
Av
Av
Av
5
7,5
10
30
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
Av
Nivå
7.2. Inriktning Mental hälsa och suicidprevention
Termin
1
1
1
1
2
2
Kursbenämning
Introduktionskurs i
folkhälsovetenskap
Introduktionskurs: Suicidprevention och främjande av
mental hälsa – ett globalt
perspektiv
Kvantitativ metod
Kvalitativ metod
Stressforskning
Multikausalitet i suicidala
processer
Högskolepoäng
7,5
Avanc
Progression i
huvudområdet
Av
7,5
Avanc
Av
7,5
7,5
10
10
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
Av
Dnr 1725/2009-350
Sid 7 (8)
2
2
3
3
3
3
4
Befolkningsgrupper som är sårbara för psykisk ohälsa och
självmord
Psykiatriska störningar och
självmord
Främjande av psykisk hälsa 1
Främjande av psykisk hälsa 2
Utvärderade interventioner som
syftar till att förebygga psykisk
ohälsa och självmord
Metodologisk fördjupning och etik
Examensarbete i
folkhälsovetenskap
5
Avanc
Av
5
Avanc
Av
10
5
5
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
10
30
Avanc
Avanc
Av
Av
Högskolepoäng
7,5
Nivå
Avanc
Progression i
huvudområdet
Av
7,5
Avanc
Av
7,5
7,5
7,5
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
7,5
7,5
Avanc
Avanc
Av
Av
7,5
Avanc
Av
12,5
Avanc
Av
7,5
Avanc
Av
10
30
Avanc
Avanc
Av
Av
7.3. Inriktning Säkerhetsfrämjande arbete
Termin
1
1
1
1
2
2
2
2
3
3
3
4
Kursbenämning
Introduktionskurs i
folkhälsovetenskap
Introduktionskurs i säkerhetsfrämjande arbete
Kvantitativ metod
Kvalitativ metod
Artikelskrivning i säkerhetsfrämjande arbete
Skadebörda (Burden of Injury)
Skaderegistrering och klassifikation
Säkerhetsfrämjande arbete i
praktiken
Policyarbete i säkerhetsfrämjande
arbete och skadeprevention
Evaluering versus forskning i
säkerhetsfrämjande arbete
Metodologisk fördjupning och etik
Examensarbete i folkhälsovetenskap
Dnr 1725/2009-350
Sid 8 (8)
7.4. Inriktning Tillämpad folkhälsonutrition
Termin
1
1
1
1
2
2
2
2
3
3
3
3
4
Kursbenämning
Introduktionskurs i folkhälsovetenskap
Introduktion till folkhälsonutrition
Kvantitativ metod
Kvalitativ metod
Folkhälsoaspekter på fysisk aktivitet
Mätning av nutrition och fysisk
aktivitet
Nutrition 1
Nutrition 2
Global nutrition
Hälsofrämjande arbete inom
nutrition och fysisk aktivitet
Mätsystem för folkhälsa i Europa
Metodologisk fördjupning och etik
Examensarbete i folkhälsovetenskap
Högskolepoäng
7,5
Nivå
Avanc
Progression i
huvudområdet
Av
7,5
7,5
7,5
7,5
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
Av
7,5
Avanc
Av
7,5
7,5
7,5
7,5
Avanc
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
Av
5
10
30
Avanc
Avanc
Avanc
Av
Av
Av
