Barnängens gård 1
huvudbyggnaden
Södermalm, Stockholm
Byggnadshistorisk inventering
Lena Lundberg (text)
Ingrid Johansson (foto)
Byggnadshistorisk rapport 2010:4
STOCKHOLMS STADSMUSEUM
Dokumentationsenheten
www.stadsmuseum.stockholm.se
Omslagsbild: Entrén till Barnängsområdet från väster,
g­ enom grindar ritade av Ragnar Hjort 1945. Huvudbyggnadens
norrfasad syns till höger bakom grindarna. IJ SSMDIG005273.
Stockholms stadsmuseum
Dokumentationsenheten
Box 15065
104 65 Stockholm
Rapportförfattare: Lena Lundberg
Foto: Ingrid Johansson
Grafisk form: Cina Stegfors
Tryckeri: Edita, 2010
ISBN 978-91-86105-51-8
ISSN 1650-9587
© Stockholms stadsmuseum
Förord
På uppdrag av AB Stadsholmen har Stockholms
stadsmuseum genomfört en byggnadshistorisk
inventering av huvudbyggnaden inom fastigheten
Barnängens gård 1. Inventeringen syftar till att
­utgöra underlag för kommande förvaltning.
Den inventerade byggnaden hyrs för närvarande
ut till Peab i Mariefred AB, som kontor och visningslokal för hemtextilier.
Arbetet har utförts genom fotodokumentation
och fysisk inventering under maj 2010 med
samman­ställning följande höst. Fotograf har varit
Ingrid Johansson, för inventerings- och rapport­
arbete svarar undertecknad.
Stockholm november 2010
Lena Lundberg
antikvarie
Innehåll
Förord.................................................................................. 3
Inledning............................................................................. 7
Syfte...................................................................................... 7
Metod, källor och litteratur.................................................... 7
Kulturhistoriskt värde............................................................ 7
Sammanfattning och utvärdering av aktuell inventering........... 8
Fastighetshistorik...............................................................10
Barnängsområdet och den första textilfabriken.......................10
Barnängen säljs till bröderna Apiarie...................................... 12
En ny huvudbyggnad uppförs i slutet av 1760-talet..................13
Nya ägare och verksamheter på 1800-talet...............................17
Lars Johan Hierta startar sidentillverkning..............................19
Stockholms Bomullsspinneri- och Väveri AB......................... 21
Ombyggnad av Ragnar Hjort på 1940-talet............................ 22
Stockholms stad förvärvar Barnängens gård........................... 25
Sammanfattning av historik.................................................. 25
Notförteckning.................................................................. 26
Källor och litteratur........................................................... 27
Otryckta källor.................................................................... 27
Tryckta källor och litteratur.................................................. 27
Bilagor............................................................................... 29
Ägarlängd och fastighetsbeteckningar................................... 29
Äldre beskrivningar...............................................................31
Ritningsförteckning............................................................. 39
Äldre relationsritningar........................................................ 40
Inventering och nytagna fotografier................................. 49
Exteriörer............................................................................ 49
Interiörer............................................................................. 52
Aktuella planritningar med rumsnumrering....................... 52
Källarplan........................................................................ 59
Bottenplan....................................................................... 70
Våning 1 trappa..................................................................91
Våning 2 trappor, nedre vind............................................ 112
Våning 3 trappor, övre vind.............................................. 133
Administrativa uppgifter.................................................. 136
Karta över sydöstra delen av Södermalm med huvudbyggnaden till Barnängens gård markerad med röd färg. Nordväst
om Barnängens gård ligger Vita Bergen och Sofia kyrka, åt sydväst ligger Stora och Lilla Blecktornsparken. Österut syns
Hammarby sjö. Redigerat utsnitt ur Digitala baskartans mixkarta, Stockholms stadsbyggnadskontor.
Situationsplan över kv. Barnängens
gård, inramat av Barnängsgatan i
väster, Tengdahlsgatan i norr samt
Tegelviksgatan i öster och söder.
­Huvudbyggnaden är markerad med
röd färg. Övriga hus i kvarteret
ingick i den gamla Barnängsmanu­
fakturen. Västerut med kvarters­
nummer 3 syns ett långsträckt
bostadshus, ett f.d. väveri. I kvar­
terets nordvästra hörn, inom
kvartersnummer 1, finns ett
bostadshus, en förrådslänga och ett
f.d. vagnshus och stall. Nummer 4
var ursprungligen magasin, därefter
väveri. Inom kvartersnummer 2
fanns både färgeri, fabrikslokaler
och bostäder. Undantaget förråds­
längan, som är från 1800-talet,
uppfördes samtliga hus under
1700-talet. Flera av dem har
därefter till- och påbyggts. Söder om
­huvudbyggnaden bevaras delar av
den gamla trädgården med ett
lusthus från 1800-talet. Redigerat
utsnitt ur Digitala baskartans
mixkarta, Stockholms stadsbygg­
nadskontor.
6 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Inledning
Kvarteret Barnängens gård ligger på sydöstra delen
av Södermalm i Stockholm, nära Hammarby sjö.
Kvartersnamnet är från år 1995, för äldre beteckningar hänvisas till Bilagor. Den inventerade huvud­
byggnaden till Barnängens gård ligger inom fastighet
nummer 1 och utgör kvarterets centralpunkt.
Adressen är Tegelviksgatan 54, se kartbild på föregående uppslag. Huvudbyggnaden är uppförd som
bostad mellan åren 1767 och 1769.
Uppdraget har bestått i att genomföra och sammanställa en byggnadshistorisk inventering med
dokumentation av huvudbyggnaden till Barn­
ängens gård. Materialet är tänkt att utgöra underlag för kommande förvaltning av byggnaden.
Syfte
Syftet med undersökningen har varit att redovisa
huvudbyggnadens byggnadshistoria, med dess
bakgrund i och sammanhang med verksamheten
på Barnängen, samt att dokumentera och redogöra
för de kulturhistoriska värden som huvudbyggnaden
företräder.
Huvudbyggnaden har tidigare inte genomgått
någon mer detaljerad undersökning, för presentationer av området i stort med mer översiktliga
­genomgångar av huvudbyggnaden, se närmast
­följande avsnitt.
Metod, källor och litteratur
En historik har tagits fram med hjälp av historiskt
källmaterial i olika arkiv, och huvudbyggnaden
har dokumenterats i ord och bild. För att ge en
översiktlig bild av den kulturhistoriskt intressanta
fasta inredningen i huvudbyggnaden har gjorts
markeringar på planritningar. Övriga byggnader
som ingick i egendomen och den verksamhet i
stort som bedrevs på Barnängen behandlas endast
kortfattat och översiktligt.
Barnängens historia och de olika verksamheterna
har tidigare presenterats i flera sammanhang. Här
ska särskilt nämnas Textilfabrikerna vid Barnängen av
Holger Rosman från 1929, skriven på uppdrag av
dåvarande ägaren Stockholms Bomullsspinneri och
Väveriaktiebolag och med en gedigen och fyllig
historik. Barnängsområdet behandlas likaså i
Värdefulla industrimiljöer i Stockholm, en inventering av
Stockholms kulturhistoriskt värdefulla industrimiljöer,
utförd 1982-1983 av Stadsmuseet, Fastighets­kon­
toret och Stadsbyggnadskontoret på uppdrag av
Stockholms fastighetsnämnd. Från 1983 finns likaså
en uppsats i bebyggelsehistoria som beskriver området och byggnaderna: Barnängens textilfabrik av
Agnetha Pettersson. Livet vid Barnängsfabriken
under 1700-talets andra hälft har framställts skönlitterärt i Per Anders Fogelströms bok Vävarnas
barn. Fogelströms skildringar är väl underbyggda
och bygger på en gedigen genomgång av källmaterial rörande verksamheten på Barnängen, redovisat
i en särskild utgåva med kommentarer och noter.
Av källmaterial bör särskilt nämnas material
­rörande Ragnar Hjorts arbete med ombyggnad och
underhåll på 1940-talet av såväl hus som närmiljö
på Barnängstomten. Materialet finns bland enskilda
arkiv på ATA och har tidigare inte använts i undersökningar av den aktuella fastigheten.
För en fördjupning i verksamheten på Barnängen
under 1780-talet rekommenderas Klas Nybergs avhandling från 1992: Köpes:Ull. Säljes:Kläde. Ylle­
manufakturens företagsformer i 1780-talets Stockholm.
Dessutom kan här nämnas att de båda flyglarna,
kv. Barnängens gård 2 och 3, har inventerats av
Stockholms stadsmuseum 1993. Likaså har träd­
gården till huvudbyggnaden inventerats av Maria
Flinck 2003, som därpå har upprättat ett vård­
program för trädgården. Detta material har inte
använts i aktuell inventering.
Kulturhistoriskt värde
Huvudbyggnaden till Barnängens gård har stora
kulturhistoriska värden vilka kan beskrivas som
byggnadshistoriska, arkitekturhistoriska, samhällshistoriska och socialhistoriska. Barnängs­manu­
fakturen var under en stor del av 1700-talet Stock­
holms största arbetsplats och en av Sveriges största
textilmanufakturer, vilket manifesterades på 1760talet i uppförandet av huvudbyggnaden. Huvud­
byggnadens storlek, placering samt arkitektoniska
uttryck bidrog väsentligt till att omvandla Barn­
ängsfastigheten till en herrgårdsliknande anläggning. Att textilmanufakturen/-industrin hade
en så lång verksamhetstid på Barnängen och att
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 7
­ uvudbyggnaden med de närmast intilliggande
h
byggnaderna, gården och trädgården är relativt
välbevarade, förstärker dessa värden.
Hela kvarteret Barnängens gård har i
Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av bebyggelsen i Stockholm markerats med
blå färg. Det betyder att kvarterets samtliga byggnader har ett kulturhistoriskt värde som motsvarar
fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Plan- och bygglagens 3 kap. 12 och 13§ om
skydd mot förvanskning samt krav på underhåll så
att fastighetens särart bevaras är tillämpliga.
I gällande stadsplan utgör kvartersmarken ett
kulturreservat och får inte ytterligare bebyggas.1
Kvarterets samtliga byggnader är markerade med
q1. Planbestämmelserna för byggnader med denna
markering lyder: ”Byggnaderna med tillbyggnad
och portal får inte rivas, ej heller till sin exteriör
förändras/förvanskas. Åtgärder får inte vidtagas
som medför ändring av ursprunglig stomme eller
ändring av äldre planlösning och äldre fast inredning. Gårdsanläggningen med byggnader, gårdsportal och trädgårdsanläggning skall underhållas så
att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten
skall utföras med traditionella material och metoder
så att det kulturhistoriska värdet inte minskar.”
Sammanfattning och utvärdering av
aktuell inventering
Exteriör och stomme
Huvudbyggnadens exteriör är ovanligt välbevarad
från 1760-talets andra hälft. Volymen har i stort inte
förändrats och de putsade fasaderna med sin arkitektoniska detaljering är av allt att döma bevarade
utan väsentliga ändringar. De förändringar av
­exteriören som ändå har skett utgörs av att den ursprungliga frontonen mot trädgården har byggts ut
till en något bredare attika samt att i anslutning till
salen på våning 1 trappa har det tillkommit en balkong. Sannolikt skedde dessa förändringar på
1880-talet.2 Dagens utformning av balkongen är
från en fasadrenovering 1940, utförd under ledning
av arkitekt Ragnar Hjort. Taket behåller sin ursprungliga form, men taktäckningen bestod fram
till 1800-talets slut av plåt på det övre fallet och
­tegel på det nedre.
8 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Dagens fönsterbågar är från den ovan nämnda
­renoveringen år 1940, med undantag från några
­enstaka bågar med snarlikt utseende, som är från
1990-talet.3 Indelningen av fönstren genom mittpost och förhöjd tvärpost, med de större bågarna
avdelade med spröjs, torde motsvara fönstrens indelning på 1700-talet. Sedan 1700-talet har antalet
takkupor ökat med två mot söder och en mot väster.
Likaså har några nya fönster tagits upp i lägen i
gavlarna där det ursprungligen kan ha funnits
blindfönster. I bottenvåningen mot öster har under
det senare 1800-talet eller ­tidigt 1900-tal en ursprunglig utgång till trädgården ersatts med ett
fönster. Pardörrarna till huvudentrén är från 1991,
kopierade från originalen och med återanvändning
av originalens skurna dekor. Dörrar till trädgård
och balkong är sannolikt från 1940.
Större delen av stommen bevarar sina bjälklag av
trä. I samband med inrättandet av ett valv 1945, rum
317 på våning 1 trappa, utfördes dock det rummets
väggar, tak- och golvbjälklag i armerad betong. År
1937 brann vinden till huvudbyggnaden och ca 2/3
av takstolarna på hanbjälksvinden ersattes med nya
i lika form som de gamla. Om ytterligare åtgärder
vidtogs i bjälklaget mellan de två vindarna eller i
övriga delar av takstolarna är inte känt, men bör
vara något att observera i samband med eventuella
framtida åtgärder på det nedre vindsplanet.
Planlösning och källare
Huvudbyggnadens planlösning har med ändrad
användning från bostad till kontor omdanats i
­väsentliga delar. Större rum har avdelats för flera
mindre rum och för passager, vilket har bidragit till
att antalet genomgångsrum har minimerats. Mindre
förändringar i denna riktning skedde i en ombyggnad 1924, men det var främst i samband med en
ombyggnad och renovering av interiörerna under
ledning av Ragnar Hjort 1945 som den ändrade
planlösningen genomfördes. Det är också denna
ombyggnad som i hög grad präglar interiörerna i
dag. I synnerhet bottenvåningen, där den stora
­salen har delats av till flera mindre enheter, präglas
av dessa förändringar.
Trapphus och förstugor är bevarade i ursprungligt läge. Trapploppet återfördes 1945 i dess nedersta
del till ursprungligt utseende, med bevarat räcke av
smides­järn. Ytterligare rum på bottenvåningen som
bevarar ursprunglig volym är rum 211, 216 och 221.
På våning 1 trappa bevaras salen, rum 309, i ursprunglig volym, men sannolikt även rum 306 och
311. Tro­ligtvis utgjorde rum 304 och 305 ett större
rum, i dag delat i två genom en tunnare ­mellanvägg.
Vindsplanets disposition i äldre tid är oklar, men
att det ursprungligen fanns ett stort rum, mot­
svarande rum 410-413 torde vara utom tvivel. Vinds­
planets kammare uppges tidigast femton år efter att
huvudbyggnaden stod klar, 1784, och var då fem
till antalet. Antalet rum utökades till sex under
1800-talet, jämfört med dagens tio. Slutsatsen är att
dagens rum delvis torde vara avdelade från ursprung­
liga, större rum. Hanbjälksvinden har, som i dag,
aldrig varit inredd med annat än skrubbar och enkla
avdelningar.
Källaren uppges tidigast med sex välvda källarrum, liksom i dag. Allt talar för att källartrapp och
källarrum är bevarade från tiden för huvudbygg­
nadens uppförande. Fogbruket är dock delvis hårt
och murarna torde ha renoverats med cementhaltigt
bruk under 1900-talet, vilket har ökat påfrestningarna på teglet genom ökad fuktvandring. Några av
rummen har dessutom cementgolv, vilket har samma
effekt på tegelmurarna. Bräddörrarna till källarrummen är äldre, möjligtvis från 1700-talet, men
renoverade under 1900-talet med återanvändning
av gångjärn och lås från 1700-talet. I sen tid har
grävts en ledningsgång från källarrum 105 och
­västerut. Eftersom dagens huvudbyggnad föregicks
av ett murat hus med källare från ca 1700 är det lätt
att föreställa sig att det äldre husets källarmurar utnyttjades i det nya bygget på 1760-talet. Detta är inte
tydligt vid en visuell besiktning, men bör beaktas i
samband med eventuella åtgärder i källarplanet.
Rumsinteriörer
Huvudbyggnadens inredningar är relativt enhetliga
och av 1700-talskaraktär, både vad gäller snickerier
och profilerade taklister. En hel del av snickerierna
och stucklisterna är dock välgjorda kopior eller
pastischer från 1900-talets förra del, främst från den
av Ragnar Hjort genomförda ombyggnaden och
renoveringen 1945.
Hjorts ambition 1945 var att bevara det som fanns
kvar från äldre tid vad gäller paneler, dörrblad och
stucklister, men komplettera med kopior av listverk och paneler på nya väggar och igensatta muröppningar. Samtidigt hade han en strävan att göra
planerna ”mer rediga” och ordna upp det som var
”oregelbundet insatt”. Eftersom man i de rum som
fick nya väggar och igensatta dörröppningar 1945
inte ser några skarvar eller någon skillnad mellan
panelen på den ena eller andra väggen måste man
dra slutsatsen att kompletteringarna antingen är
oerhört skickligt genomförda, med bl.a. fullständig renskrapning av färg, eller så byttes i genomförandet mer än vad som ursprungligen var tänkt.
Detta bör undersökas genom exempelvis färgskrapning i samband med framtida underhåll av
rummen. Merparten av både dörrblad och foder
på bottenvåning och våning 1 trappa är dock otvetydigt från 1945.
Ombyggnaden 1945 skedde framför allt på de två
nedre bostadsplanen och i mindre utsträckning på
den nedre vinden. På den nedre vinden finns dock
en hel del fotpaneler och foder som måste tolkas
som pastischer från 1900-talet. Dessa snickerier antyder, tillsammans med tre kakelugnar på aktuellt
plan och på våning 1 trappa, en renovering före
1945, genomförd i avsikt att stärka den historiska
upplevelsen av rummen. De tre kakelugnarna är
välgjorda pastischer på 1700-talskakelugnar. Möj­
ligen genomfördes en renovering av denna karaktär
efter vindsbranden 1937, men inget material som
stärker antagandet har påträffats.
Källarens dörrblad har nämnts i närmast före­
gående avsnitt. På ovanliggande plan finns två dörrblad bevarade från tiden för husets uppförande,
var­av det ena med bevarat, samtida foder. Dörrarna
sitter i förstugorna på bottenvåningen respektive
våning 1 trappa. Någon av fyrfyllningsdörrarna på
den nedre vinden skulle kunna vara i original från
1700-talet. Enstaka foder som relativt säkert kan
dateras till 1700-talet finns som fönsterfoder och i
något fall som dörrfoder på samtliga bostadsplan.
På såväl bottenvåning som våning 1 trappa finns
även paneler av äldre karaktär, i synnerhet i och invid fönstren, som sannolikt bevaras från 1700-talet.
På nedre vinden finns dessutom en fotpanel med
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 9
ett utseende karaktäristiskt för enklare rum under
1700-talet.
Även de profilerade taklisterna är i stor utsträckning av 1700-talskaraktär. Till del torde de vara
från 1700-talet, till del kopierade och kompletterade
under 1900-talet.
Från tidigt 1800-tal finns såväl pardörrar som
­foder, särskilt på våning 1 trappa. Från samma tid
finns på våning 1 trappa dessutom tre större väggspeglar, så kallade trymåer, med förgyllda och
skulpterade ramar. Glaset är senare. Ytterligare
dörrblad från det senare 1800-talet återkommer i
ett par lägen på vindsplanet.
Något enstaka äldre furugolv bevaras synligt, i
övrigt är golven på våning 1 trappa och den nedre
vinden lagda med ekparkett från 1900-talets förra
del. Bottenvåningens golv täcktes under tidigt
1900-tal med linoleummattor som i dag har ersatts
med laminatgolv med utseende av parkettgolv.
I förstugor och några anslutande rum är golven belagda med kalksten, till del av äldre karaktär, till
del från 1945.
Av kakelugnar finns de tre som nämnts ovan,
men dessutom en från 1800-talets andra kvartal på
våning 1 trappa.
Flera av rummen har dekormålade väggar och
dörröverstycken. Väggmålningarna är antingen
utförda direkt på putsen eller på väv som har klistrats på putsen. Merparten av dem har en klassiserande karaktär som antingen tenderar åt det sengustavianska kring sekelskiftet 1800 eller åt klassicismen under 1920-talet. Målningarna är delvis av
relativt hög kvalitet men någon mer fördjupad
­undersökning av dem har inte rymts inom aktuell
inventering. I samband med underhåll i de dekormålade rummen bör en målerikonservator enga­
geras för att närmare undersöka målningarna.
Fastighetshistorik
Barnängsområdet och den första
textilfabriken
Namnet Barnängen förekommer tidigast i några
gårdshandlingar vid mitten av 1600-talet.4 Det har
sitt ursprung i 1500-talet, då området kom att införlivas med Danviks hospital, som avsåg att anlägga
10 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
ett ”barnhospital” vid Hammarby sjö. Vid sekelskiftet 1600 förekommer namnet ”Barnestugu­
ängen”, vilket alltså så småningom övergick till
”Barnängen”.
1674 förekommer namnet på en av stadsingen­
jören Johan Holm upprättad karta över tomterna
intill, med uppgiften om en gård på Barnängen.5
Först 1691 planlades Barnängsområdet efter ett
symmetriskt rutnätsmönster. På stadsplanen anges
för en tomt som motsvarar läget för aktuell fastighet: ”H. Commissionären Jacob Gavelius intagit
och stängt”.6
Jacob Gavelius var klädesimportör för armén
med manufakturprivilegier. År 1691 fick Gavelius
tillstånd att etablera en textilindustri för kläde, ett
kraftigt tyg av fin ull, på Barnängen. Vid tiden ägdes
marken av staden, som arrenderade ut den till
Gavelius. Det slutliga arrendet kom att omfatta
­ytterligare några mindre tomter samt en äng österut,
mot vattnet. Redan 1691 uppförde Gavelius byggnader på Barnängen. Den första blev ett timmerhus där fabrikens första väveri inrättades. Andra
mindre byggnader uppfördes inom en gårdsanläggning som var orienterad mot Hammarby sjö.
Gavelius levererade såväl det kraftiga ulltyget som
uppsydda kläder till armén. Dessutom räckte produktionen även till viss civil efterfrågan.
Efter Gavelius död övertogs rörelsen 1698 av den
blivande svärsonen Hans Ekman, som i 13 år hade
varit i tjänst på Barnängsfabriken. Ekman flyttade
så småningom sin bostad till Barnängen, sannolikt
1708, och uppgav senare att trädgårdar och lust­
gårdar då hade legat ”för fäfot” så att stora insatser
hade krävts för att iståndsätta anläggningarna.7
Verksamheten på Barnängen hade initialt gått
bra, men situationen försvårades med statens alltmer bristande finanser i det långa kriget, med
krigsslutet och den därmed minskade efterfrågan
på kläde till armén liksom även de allmänna konjunkturerna. Efter att verksamheten hade legat nere
några år köpte Riddarhuset in sig som delägare år
1724 under Hans Ekmans ledning. I samband med
uppgörelsen med Riddarhuset upprättades ett inventarium över de många byggnader som låg inom
området. En ”lust- och blomsterträdgård” med ett
åttkantigt, murat lusthus intar den centrala platsen.8
”Charta Öfwer Barnengen ett Klädes Manufactur Wärk med des Utrymmen, Wärk och Wåningshus samt Till­hörigheter
författad år 1744 af Christian Faxell”. Större utsnitt ur karta över Barnängsområdet 1744 i Stadsmuseets samlingar.
SSM A 20/56, DIGSSM_0100919.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 11
I övrigt var anläggningen väl organiserad med den
redan nämnda väveribyggnaden, stall, färgerihus
och -bostad, öppna torkramar, portvakts- och
trädgårdsmästarebostad samt ytterligare ett antal
mindre byggnader för såväl industriverksamhet
som för driften av gården med djurhållning och
viss odling. Det Ekmanska bostadshuset var av trä i
två våningar och omfattade 10 rum.
År 1731 efterträddes Ekman på Riddarhusets initiativ av Eric Salander, men på grund av tvister
kring omständigheterna för avskedandet dröjde
det flera år innan Ekman flyttade från Barnängen.
Barnängen säljs till bröderna Apiarie
1745 utarrenderades verksamheten på Barnängen.
Direktör Salander var en av arrendatorerna och
1748 inträdde även Hans Reinhold Apiarie, tidigare
anställd vid manufakturverket, som arrendator. I
samband med arrendeförhandlingarna upprättades
1744 en karta med beskrivning över Barnängs­
området.9 Kartan med tillhörande text visar att av
de nya hus som uppförts sedan beskrivningen 1724
så var flera av sten. Det åttkantiga lusthuset vid
trädgården fungerade 1744 som kapell och en frukt­
trädgård har anlagts norr om gårdsanläggningen.
Från 1751 var Eric Salander och Hans Reinhold
Apiarie enda arrendatorer. Från denna tid skedde
en uppblomstring av verksamheten. Så småningom, 1756, kom Hans Reinholds bror Carl att efterträda Salander i arrendet och firma Hans & Carl
Apiarie grundades. Bröderna inledde därefter förhandlingar om ett köp av Barnängen från Riddar­
huset samt enskilda delägare, något som genomfördes under 1761 med tillträde den 1 januari 1762.10
Släkten Apiarie hade invandrat till Sverige från
Tyskland på 1680-talet. Hans Reinhold och Carl
var söner till Reinhold Apiarius, handlande och
borgmästare i Västervik. Hans Reinhold, född
1719, blev tidigt anställd vid Barnängsfabriken
men hade också under en period studerat ullhandel
i Polen och östra Tyskland. Brodern Carl, född
1732, anställdes 17 år gammal vid Barnängs­
fabriken. Båda kom att leva med sina familjer
på Barnängen.
”Wärckets Anseende ifrån Söder”. Mindre utsnitt med perspektivskiss ur kartan på närmast föregående sida, från 1744. I
utsnittet syns det forna lusthuset som vid tiden för kartan fungerade som kapell. Det ursprungliga åttkantiga stenhuset med
sitt kupoltak har byggts till med en kor-liknande utbyggnad åt varje väderstreck. SSM A 20/56, DIGSSM_0100919.
12 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Barnängens huvudbyggnad, fasad mot norr. Fasaden är på tidstypiskt vis tredelad med en framskjutande mittrisalit samt
markerade hörn genom rusticering. Såväl på risaliten som i hörnen har rusticeringen lite olika, eller osymmetriska, uttryck.
Fasaden var inte avsedd att utföras så utan detta får ses som olika detaljalternativ som beställaren hade att välja mellan.
Ritningen är utförd 1767 av Elias Kessler. BNA 1767:17.
En ny huvudbyggnad uppförs i slutet av
1760-talet
Bröderna Apiarie utvidgade såväl sin markegendom
som bebyggelsen på Barnängen genom nyförvärv
av intilliggande tomter och genom nybyggnader
och underhåll av befintlig bebyggelse. Av särskild
betydelse för områdets karaktär var att man på
platsen för det gamla murade kapellet uppförde ett
corps de logis som ståndsmässig bostad åt de båda
bröderna. Den nya huvudbyggnaden uppfördes
mellan 1767 och 1769 och markerar inledningen till
en omdaning av fastigheten Barnängen under de
närmast följande decennierna till en modern, herrgårdsliknande miljö. De om- och nybyggnader som
följde genomfördes främst av den yngre brodern
Carl. För de enklare arbetsuppgifterna som följde
med den omfattande byggverksamheten enga­
gerades arbetarna vid fabriken.11
Nybyggnadsritningarna till Barnängens gårds
huvudbyggnad inlämnades för byggnadslov år
1767. Ritningarna är signerade Elias Kessler samma
år.12 Kessler var murmästare i Stockholm och senare
även i Nyköping.13 En murmästare gjorde såväl ritningar till som ansvarade för den tekniska ledningen
av ett byggnadsföretag. Under sin verksamhetstid
uppförde Kessler arton nybyggnader och genomförde ett flertal om- och tillbyggnader, men huvud­
byggnaden till Barnängen var hans största nybyggnad i Stockholm. Bland jämförbara byggnader hade
Kessler vid tiden för uppförandet av Barnängen
gjort nybyggnadsritningarna till Österby bruksherrgård 1763 och Harg 1765, båda i Uppland.14
Den nya huvudbyggnaden uppfördes i två
­våningar och dubbla vindar på ett källarplan som
begränsades till byggnadens mittparti. Taket var
brutet med valmade sidor. Fasaderna var tredelade
i enlighet med det rådande mönstret för den här
typen av byggnader. Det tre fönsteraxlar breda
mittpartiet utformades som ett framspringande
parti med bandade lisener genom båda våningarna,
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 13
Plan över bottenvåningen. Ritningen är utförd 1767 av Elias Kessler. BNA 1767:17a.
porten markerades med en festong över öppningen.
Mittpartiet kröntes av en fronton med orneringar
samt urtavla. Hörnen markerades genom dubbla,
bandade lisener i båda våningarna. Trädgårds­fasaden
motsvarade gårdsfasaden i stort, men med något
lättare markeringar av mittrisalit och hörn samt en
bred sandstenstrappa från trädgården till salen.
Huvudbyggnaden kom att förläggas intill den
befintliga trädgården och ersatte som ovan nämnts
det murade lusthuset, eller kapellet, troligtvis uppfört kring 1700. Delar av lusthusets konstruktion,
som grund och källare, kan mycket väl ha utnyttjats
vid uppförandet av den nya huvudbyggnaden.
Den nybyggda huvudbyggnadens plan visar en
förstuga med sidolagt trapphus samt en tre fönsteraxlar bred sal, centralt placerad inom förstugan och
med fönstren mot trädgården. På var sida om salen
ligger sängkammare med garderober samt förmak,
liksom även i det nordvästra hörnet. Ett stort kök
med skafferi är förlagt till husets nordöstra hörn.
Våningen 1 trappa var snarlikt planerad och mycket
talar för att de båda bröderna Apiarie initialt bodde
med sina familjer på var sitt våningsplan.
14 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
De tidigaste beskrivningarna av fastigheten gjordes
i samband med brandförsäkringar. År 1773 tas huvudbyggnaden för första gången upp till försäkring, och uppges som ett ”år 1769 nybyggt hus av
sten”.15 1784 ges en ny beskrivning som tillför några
ytterligare detaljer vad gäller planlösningen.16
Under huset finns sex välvda källare. Botten­
våningen består av nio större rum, tre garderober,
ett kök och ett skafferi. Den andra våningen är
”av lika beskaffenhet med den första”. Alla tak är
gipsade, rummen försedda med moderna ”porslinskakelugnar” och trapporna är av sten upp till
det nedre vindsplanet, som är belagt med Ölands­
sten. På nedre vinden har inrättats en stor sal som
används som garnmagasin, och där finns fem kontor och 1784 även fem kamrar. Det översta vindsplanet benämns ”klädvind”. Slaguret och dess
­siffertavla med förgyllda siffror i frontonen mot
gården omnämns särskilt. På det brutna taket är
det nedre fallet täckt med tegel, det övre fallet samt
kanter och skorstenar är täckta med järnplåtar.
Förutom nya byggnader som portvaktsbostad,
inkörsport av sten, lagerhus med välvda rum så ar-
Karta över egendomen Wintertullen Yttersta 55, från år 1778. Två större stenhus markeras på kartan, dels huvudbyggnaden,
dels det gamla väveriet västerut som hade återuppförts i sten 1741 och därefter kom att fungera som presshus, överskäreri,
sliphus och logementer för arbetarna. Församlingsritningar/KAT 80-81, SSA.
rangerades även trädgårdsanläggningarna för såväl
representativitet som effektivitet. Invid huvudbyggnaden lades trädgården om med alléer och
bersåer inhägnade av staket. Två orangerier för
­odling av exotiska växter uppfördes och i anläggningens mitt anlades en mindre park i engelsk
­romantisk stil, på 1790-talet kompletterad med ett
lusthus i kinesisk stil. På Barnängen kom likaså att
finnas gårdar för höns och kalkoner samt för ankor
och gäss, och som tidigare fanns en kryddträdgård
och en fruktträdgård. Mellan åren 1765 och 1794
hade egendomens värde enligt brandförsäkrings-
breven stigit från drygt 109.000 till 558.000 daler
kopparmynt.17 Akrels karta över Stockholm från
1805, se följande uppslag, visar egendomen så som
den hade ordnats ­under Apiaries tid som ägare.18
Barnängens ylleväveri var det största i Stock­
holm under större delen av 1700-talet. Arbetarna
vid fabriken bodde både inom området och utanför, liksom även verksamheten bedrevs både inom
Barnängsområdet och på andra platser, men framförallt på Södermalm. Antalet arbetare ökade från
529 år 1745 till 725 år 1760, då Barnängsfabriken var
Stockholms största arbetsgivare.19
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 15
Egendomen Barnängens utseende vid tiden för Carl Apiaries avyttrande på offentlig auktion 1804. Utsnitt ur karta över
Stockholm av Carl Akrel, upprättad 1805, SSA.
16 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Planen över huvudbyggnadens bottenvåning från 1767 redigerad med siffror som markerar de olika rummens benämningar
vid tiden för Carl Apiaries försäljning av Barnängen på offentlig auktion 1804. 1) En förstuga med gipsat tak och stengolv,
försedd med vedlårar. I förstugan uppges ett vedrum och trapporna till nästa våningsplan beskrivs med järngaller på sidorna.
2) Ett rum med två fönster samt blå och vit kakelugn. 3) En sängkammare med två fönster och lika kakelugn som föregående
rum samt alkov. 4) En garderob. 5) Ett litet mellan-rum med ett fönster och garderob. 6) Ett kabinett med en fönsterluft och
kulört kakelugn. 7) Ett förmak med två fönster och kulört kakelugn. 8) En sal med två fönsterlufter och dubbel glasdörr till
trädgården, blå och vit porslinskakelugn samt utgång till förstugan. 9) Ett förmak med två fönster, blå och vit kakelugn samt
väggskåp. 10) Ett rum med ett fönster, kulört kakelugn och väggskåp. 11) En pigkammare med ett fönster och grön
kakelugn. 12) Ett kök med två fönster, två spisar med järnhällar, bak- och fyrugnar. För köket preciseras i beskrivningen inte
skafferiet i nordöstra hörnet, men det torde ha funnits där tillsammans med den utgång till gården som också syns på
planen, eftersom detta uppges såväl tidigare som vid en beskrivning 1817, se bilagor.
Det var framför allt under brodern Carl som anläggningen utvidgades, med hans inträde i firman
startade förändringarna. Efter att Hans Reinhold
hade utträtt ur firman 1782 var Carl Apiarie ensam
innehavare av företaget med tillhörande fastigheter.
Åren från 1700-talets mitt och fram till 1780-talets
sista år var också Barnängsfabrikens mest framgångs­
rika. Det ryska kriget från 1788 med sviktande konjunkturer påföljande år samt en förödande eld­svåda
i det stora magasinet bidrog till en alltmer ohållbar
situation för Carl Apiarie. 1805 såldes hans egen­
domar på auktion. Fastigheterna hade värderats
av Rådhusrätten år 1804 och beskrivningen ger
en god bild av hela anläggningen, se exempelvis
­bottenvåningens plan, ovan i bild.20
Nya ägare och verksamheter på
1800-talet
Köpare av Barnängsfastigheten 1804 var fabrikören
och stadsmajoren Johan Peter Gladberg. Enligt
mantalslängden för 1810 var Gladberg bosatt i
­huvudbyggnaden tillsammans med maka och fyra
fosterbarn, nio tjänare inklusive trädgårdsmästare
och magasinsbetjänt.21
Under Gladbergs ägotid minskade rörelsen alltmer i omfång. Gladberg avled 1812 varpå änkan
och så småningom fostersonen Carl Gustaf Pfeiff
övertog driften.
1817 anhöll man om att få höja brandförsäkringsvärdet på fastigheten efter att ha företagit genomgående reparationer på såväl boningshus som ett
flertal av fabriksbyggnaderna. Trots investeringarna
gick företaget i konkurs och Barnängsegendomen
såldes 1822 till sidenkramhandlaren Carl Fredric
Medberg. Verksamheten fortsatte därefter ytter­
ligare några år under Carl Pfeiffs ledning, men
­utan framgång varför Barnängsfaktoriet och
­klädesfabriken stängde för gott år 1826. Gladbergs
fosterson Carl Pfeiff bodde på Barnängen till 1829,
då fastigheten fick ny ägare genom den Hillska
skolan.
År 1829 sålde Medberg Barnängsegendomen till
ett bolag som skulle inrätta en skola för ”uppfostran av gossar” på Barnängen efter den engelska s.k.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 17
Hillska metoden. Metoden grundades i ett stort
inslag av självdisciplin med självstudier, och aga
var exempelvis inte tillåtet. Skolan hade en exklusiv prägel, endast förmögna familjer hade råd att
låta sina söner bevista skolan och flera av de män
som under den senare hälften av 1800-talet hade en
mer bemärkt samhällsställning hade någon tid varit
elever vid Hillska skolan. Efter att skolan övertagit
Barnängen initierades återigen ett antal reparationer
och omdaningar av byggnaderna för verksamheten
på skolan. När Hillska skolan hade övertagit Barn­
ängen kom huvudbyggnaden främst att användas
för administration. I den första och andra våningen
förlades den ekonomiska förvaltningen samt biblio­
tek och läsrum, medan tredje våningen kom att användas till både sjukrum och logi för de yngsta.
Verksamheten hade sitt största elevantal år 1840,
men led ständigt av ekonomiska problem då man ald­
rig kom att få statligt understöd. Efter 1840 ­dalade
elevantalet fram till 1846, då skolan fick upp­lösas.
Barnängen sett österifrån. Lite till höger
i bild syns huvudbyggnadens gårdsfasad
och intilliggande hus. Litografi av Albert
Blombergsson 1830-1837. SSM inv.nr.
5011047.
Barnängen sett från södra sidan av Hammarby sjö. Lite till vänster i bild syns huvudbyggnadens trädgårdsfasad och träd­
gården med sina alléer av holländska lindar. Ovan fasadens mittrisalit syns en trekantsgavel, en fronton, vilken senare skulle
ersattas med en rak attika. Litografi av Albert Blombergsson 1830-1835. SSM inv. nr. 5011048.
18 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Lars Johan Hierta startar
sidentillverkning
Det dröjde ett par år innan egendomen återigen
avyttrades. År 1848 såldes Barnängen till industrimannen och Aftonbladets grundare Lars Johan
Hierta, som återupptog industriverksamhet på
fastigheten genom sidentillverkning. Vid den här
tiden hade Hierta blivit alltmer inriktad mot en
bred affärsverksamhet och kom under de närmaste
decennierna att vara en av centralfigurerna i
Stockholms ekonomiska liv.
Hierta importerade maskiner och redskap för en
modern industritillverkning genom mekaniska
vävstolar som drevs med ångkraft, och redan året
efter förvärvet, 1849, igångsattes tillverkningen.
Däremot skedde inga större förändringar i form av
ny- eller ombyggnader inom fastigheten. Samma
år flyttade Lars Johan Hierta med familj till gården.
Tillsammans med hustrun Vilhelmina Fröding
b­ edrevs ett rikt umgängesliv i huvudbyggnaden.
I dotterns minnesanteckningar berättas också om
”promenaderna i ängar och berg, om blomster­
rikedom i markerna, om kälkåkning i backarna,
om kräftfiske och skridskoturer å Hammarby sjö”,
allt på den ­egna gården.22
Enligt brandförsäkringsbeskrivningarna skedde
inga större förändringar av huvudbyggnaden
­under Hiertas tid på Barnängen.23 Under 1810-talet,
på Medbergs tid, hade flertalet rum moderniserats
och försetts med pardörrar och på andra våningen
hade salen och två ytterligare rum inretts med förgyllda speglar mellan fönstren, s.k. trymåer. På
vinden hade inretts sex rum, varav några utan eldstad, samt ett kök. Under Hillska skolans tid kompletterades fönstren med lösa innanfönster och
väggarnas ytskikt övergick efterhand alltmer från
att vara klädda med vävtapeter till papperstapeter.
På ovanvåningen ­insattes i ett av rummen västerut
Utsnitt ur karta upprättad på 1860-talet och utgiven 1870. På kartan är höjdkurvor inlagda. Barnängsegendomen är
fort­farande odelad och präglas av anläggningen från 1700-talet. Utsnitt ur Topografiska corpsens karta över Stockholm
tryckt och utgiven 1870, Rudolf Brodin och CE Dahlman, SSA.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 19
Karta från 1885 som dels visar befintliga kvarter med markanvändning och bebyggelse, varav stenhusen är röda och
trä­husen gula, dels förslag till utfyllnad av stränder, utläggning av nya gator och kvarter. De gamla kvartersnamnen är de
kursiverade. Utsnitt ur Lundgrens karta över Stockholm 1885, SSA.
20 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
en trappa av trä upp till nedre vinden, viken revs
senast under tidigt 1900-tal.
Verksamheten som Hierta drev vid Barnängen
visade sig inte vara tillräckligt lönsam. År 1856
­såldes två tredjedelar av fastigheten och familjen
Hierta flyttade tillbaka in till staden efter åtta år i
huvudbyggnaden på Barnängen. Från slutet av
1850-talet flyttar några mindre tillverknings­
industrier till fastigheten, samtidigt som siden­
tillverkningen minskar alltmer i omfattning och
1867 läggs den ner helt. Under tiden fram till
Hiertas försäljning av sin kvarvarande andel i
­egendomen år 1875 hyrdes huvudbyggnaden ut
som bostad.
Stockholms Bomullsspinneri- och
Väveri AB
Efter nedläggningen av sidentillverkningen såg
delägarna i Stockholms Bomullsspinneri- och
Väveri AB en möjlighet att förlägga en fabrik på
Barnängstomten. År 1870 förvärvade man en del
av fastigheten från Lars Johan Hierta, som satt i
­bolagets styrelse, och efter Hiertas död 1872 köpte
man hela fastigheten från sterbhuset. I samband
med dessa turer styckades den gamla fastigheten
till tre. De nya ägarna satte igång en ny byggnadsverksamhet genom tillskott av nya fabrikslokaler.
Disponenter i det nya företaget var Per Otto
Hedlund och Ludvig Rubensson, den förra med
erfarenheter från ett bomullsspinneri i Gävle och
den senare köpman inom manufakturbranschen.
Båda bosatte sig i huvudbyggnaden samma år som
förvärvet. Hedlund flyttade från Barnängen och
bolaget redan efter fyra år men Rubensson bodde
kvar i huvudbyggnaden till 1880. Efter 1880 an­
vändes huvudbyggnaden både till kontor och till
bostad för någon av verkets chefer, och för detta
­genomfördes under 1880-talet en del renoveringsarbeten i byggnaden.24 Sannolikt var det i dessa
­renoveringar som trädgårdsfasaden fick dagens utseende med en balkong till salen på våning 1 trappa
samt mittrisalitens fronton utökad till en attika
med något större fönster än tidigare.25
1904 skedde en stor uppgörelse med Stockholms
stad om försäljning av delar av Barnängsområdet
till staden. Närmare 2/3 av hela Barnängens areal, i
huvudsak obebyggd mark i norr och i väster, såldes
i uppgörelsen av Stockholms Bomullspinneri- och
Väveri AB till staden, som lät planlägga området
med rätvinkliga kvarter. Mot vattnet planerade
staden för utfyllnader för Tegelviksgatan och
Norra Hammarbyhamnen.
År 1917 uppförde bolaget en ny spinneribyggnad
mot Nackagatan efter ritningar av arkitekten
Cyrillus Johansson. Cyrillus Johansson engagerades
likaså några år senare för en ombyggnad av huvudbyggnadens bottenvåning, som ändrades från bostadslägenhet om fyra rum och kök till kontorsrum.26 Vid detta tillfälle försvann det stora köket i
bottenvåningen och flera av rummen delades av för
passager. Senast vid denna ombyggnad togs kakel­
ungarna i bottenvåningen bort.
Ritning som visar förslag
till ombyggnad av botten­
våningen, signerad Cyrillus
Johansson 1924. Ombygg­
naden följde inte förslaget
i detalj, men ritningen visar
var man genomförde för­ändringarna. De mörkare
murpartierna markerar
planerade nya eller ilagade
murar. Ritning i SSM:s
arkiv, helt lika byggnads­
lovsritningen.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 21
Huvudbyggnadens gårdsfasad 1917. Jämfört med i dag var
portalen oljemålad i en avvikande färg och fönstren enkla
respektive med en annan indelning. Foto Larssons ateljé,
SSM C 926.
Huvudbyggnadens fasad mot söder och vattnet, sannolikt
­tidigt 1900-tal. Trädgårdsfasaden skymtar bakom all
grönska. Balkongen kom senare att få ett annat utseende
med annat smidesräcke. Fotograf okänd, SSM Fa 49192.
Fotografier från sent 1920-tal visar att salen i botten­
våningen även efter ombyggnaden 1924-1925 hade
en klassiserande prägel med väggar målade med
fältindelningar samt målade vyer placerade på
1700-talsvis som dörröverstycken.27 Intresset för
det sena 1700-talet och för klassicismen är påtagligt
under 1920-talet och från fotografierna är det svårt
att med säkerhet avgöra om överstyckena och vägg­
fälten är pastischer eller äldre målningar som har
flyttats i samband med att man tog upp nya dörröppningar, men det förra verkar troligast.
År 1937 drabbades huvudbyggnaden av en brand
på vinden. Omfattningen av branden är oklar men
i ett brev från Stockholms Bomullsspinneri till arkitekten Ragnar Hjort uttrycks att branden medför att man måste lägga om plåttaket till cirka 2/3 av
ytan.28 Den i dag synliga delen av takstolen, på han­
bjälksvinden, är till cirka 2/3 västerut från 1900-­
talet och torde visa brandskadans utsträckning.
Restaureringsuppgifter kom med tiden att ta allt
större plats i Hjorts verksamhet och åren 1935-1948
var han ansvarig för en omfattande restaurering av
Gustav III:s paviljong på Haga. Under denna period,
1940-1947, arbetade Hjort även med Barnängen.
Bland det första som gjordes var uppmätningsritningar av befintligt utseende, se Bilagor. Hans
uppdrag berörde inte endast huvudbyggnaden utan
även delar av de övriga byggnaderna på fastigheten,
gården och dess inhägnader och grindar samt närmiljön alldeles väster om det gamla väveriet.30
För huvudbyggnaden började man med fasad­
arbeten.31 Ett gavelfönster i bottenvåningen som
var ”oregelbundet insatt”, ett sekundärt upptaget
fönster i det sydvästra rummet, flyttades något.32
Fasaderna knackades på lös puts och lagades med
kalkbruk, därefter målades de med kalkfärg i ljust
gulvit ton. Plåtdetaljer byttes mot nya av galvaniserad järnplåt med utseende som de gamla och mot
trädgården ersattes en balkong från 1800-talet. Den
nya balkongen fick detaljer som järnräcke och konsoler i en utformning inspirerad av 1700-talet, men
utfördes i en konstruktion av betongplatta på järnbalkar. I samband med fasadrenoveringen för­
ändrades även fönstren: de befintliga karmarna
hyvlades ner och kompletterades, nya mitt- och
tvärposter insattes liksom nya, kopplade bågar med
en spröjsindelning som harmonierade med det
­senare 1700-talet.
Ombyggnad av Ragnar Hjort på 1940-talet
På 1940-talet beslutade Stockholms Bomulls­spinnerioch Väveri AB att återigen renovera och delvis förändra interiörerna i huvudbyggnaden. För detta
engagerades arkitekten Ragnar Hjort. Hjort var
sedan 1923 chef för byggnadsstyrelsens kultur­
historiska byrå, som ansvarade för kulturhistoriskt
värdefulla byggnader i statlig ägo, men han arbetade
även med privata uppdrag.29
22 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Ritningar till ombyggnad av bottenvåning, våning 1 trappa och nedre vind signerade Ragnar Hjort 1945. 55/290, ATA.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 23
Interiört avsåg man nu att även inreda våningen en
trappa upp som kontor, men både den och bottenvåningen ansågs behöva förändras för att man
­skulle kunna ”göra planerna mer rediga och användbara”.33 Även på den nedre vinden avsåg man
göra en del mindre förändringar. Den största förändringen var att dela av salen på bottenvåningen
för två mindre rum, passager samt en direkt förbindelse mellan förstugan och utgången till trädgården
i söder vilken senare gav huset en betonad mittaxel
på bredden. Dessutom skapades korridorer i båda
planen i husets längdaxel, vilket skedde genom rivning av delar av hjärtväggar och skorstensstockar.
I bottenvåningen byggdes trappan upp till nästa
våningsplan delvis om, så att den ”återges sitt ursprungliga utseende i det nedre loppet som tidigare
varit svängt och det nedre smidesräcket återinsättes
i sitt läge.”34 Därigenom förstärktes husets mittaxel
på bredden ytterligare. Trappans lopp hade ändrats
i relativt sen tid, möjligtvis i samband med renoveringarna på 1880-talet. I trapploppet lades alla
plansteg med ny kalksten medan bottenvåningens
förstuga fick kompletteringar av ny sten. På våning
1 trappa togs två tidigare blindfönster i gavlarna
upp för fönsteröppningar. Vidare delades den stora
vindsförstugan av för hall, kapprum och wc. Till
nya murar användes tegel, undantaget valvet på
­våningen 1 trappa som fick väggar, liksom tak- och
golvbjälklag, av armerad betong. Några av de nya
väggarna utfördes som cloisonkonstruktioner i trä.
På våning 1 trappa revs sju kakelugnar varav en
flyttades från dagens rum 304/305 till rum 318, och
på nedre vinden revs kvarvarande spisar.35 Där nya
väggar uppfördes skulle taklister lika befintligt listverk göras, i enklare utrymmen skulle man dock
begränsa sig till hålkälslister. Några av rummen på
våning 1 trappa skulle få nya parkettgolv. I bottenvåningen isolerades de befintliga golven och på
­isoleringen lades linoleummattor. Av snickerierna
skulle de befintliga återanvändas där det var möjligt och i övrigt avsåg man att komplettera med
snickerier lika befintliga, det gällde såväl dörrar
som foder och bröstpaneler. Hjort gjorde ritningar
till nya dörrar efter uppmätningar av i huset befintliga dörrar samt till foder av 1700-talskaraktär.
Enligt ritningarna och arbetsbeskrivningarna skulle
merparten dörrfoder bytas, en del fönsterfoder
samt närmare 30 nya dörrar tillverkas.
Ritning till nya snickerier, signerad Ragnar Hjort 1945. 55/290, ATA.
24 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Ritning till nya snickerier, signerad Ragnar Hjort 1945. 55/290, ATA.
Stockholms stad förvärvar
Barnängens gård
Initialt hade Stockholms Bomullspinneri- och
Väveri AB gått mycket bra men mot 1900-talets
mitt behövde man rationalisera och koncentrera
verksamheten. Sedan 1880-talet hade företaget ägt
Torshags bomullsspinneri utanför Norrköping
och så småningom, 1952, bestämde man sig för att
flytta hela verksamheten till Norrköping.36 Efter
förhandlingar med staden övertog Stockholms stad
den kvarvarande manufakturtomten, och huvudbyggnaden kom att användas av Stockholms stads
arbetsvårdsbyrå. Alltsedan dess har den fungerat
som kontorsbyggnad. Mindre förändringar har
skett genom åren i huvudbyggnaden, men inga av
dessa har påverkat planlösningarna eller den fasta
inredningen på något mer omfattande sätt.
Under 1980-talet genomfördes en fasadrenovering med bibehållen fasadkulör.37 1991 skedde
­såväl exteriöra som interiöra underhållsarbeten.
Plåttaket lades om, entréportarna nytillverkades
liksom några fönster.38 Interiörerna målades och
det fanns planer på avdelningar av rum och inredning av kök i nytt läge, vilka dock ändrades av
­kulturhistoriska skäl.
Sammanfattning av historik
Den industriella verksamheten på Barnängen startade redan på 1690-talet. Från denna tid uppfördes
byggnader för såväl boende som verksamhet på
den stora Barnängsfastigheten. På platsen för Barn­
ängens huvudbyggnad stod ursprungligen ett åttkantigt, murat lusthus på bjälkkällare. 1767 engagerade dåvarande ägarna, bröderna Hans Reinhold
och Carl Apiarie, murmästaren Elias Kessler för att
rita och uppföra en ny huvudbyggnad. Det gamla
lusthuset revs men möjligtvis ingår delar av dess
grund- och källarkonstruktion i huvudbyggnadens
källare. Den nya huvudbyggnaden uppfördes i två
plan om nio rum på varje plan och dubbla vindar.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 25
Arkitekturen följde tidens, rokokons, ideal för den
här typen av herrgårdsliknande byggnader. Den
nya huvudbyggnaden var inledningen till en tid av
utvidgning och byggenskap på Barnängen, som
under 1700-talets sista decennier hade en blomstringstid.
Under tidigt 1800-tal renoverades interiörerna
och i de fasta inredningarna ingick pardörrar
och stora, förgyllda speglar i tre av rummen på
våning 1 trappa. Under seklet ersattes likaså de
vävspända tapeterna i flera av rummen med
­papperstapeter. Fönstren kompletterades med
­lösa innanfönster.
Under 1800-talets andra kvartal ägdes Barnängen
av Hillska skolan, som bland annat hade sin administration i huvudbyggnaden. Under det tredje
kvartalet var industrimannen och Aftonbladets
grundare Lars Johan Hierta ägare till Barnängen
och hade sin bostad i huvudbyggnaden.
1870 förvärvade Stockholms Bomullsspinnerioch Väveriaktiebolag Barnängen för att där be­
driva sin verksamhet. Decenniet därpå genomfördes mindre renoverings- och ombyggnadsarbeten
i ­huvudbyggnaden, som användes både som
­kontor och som bostad. Sannolikt var det på
1880-talet som trädgårdsfasaden fick dagens ut­
seende med balkong och frontonen utbyggd
till attika.
1924 byggde bolaget om bottenvåningen efter
ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson. Syftet var
att göra planet till en ren kontorsvåning. Av fotografier att döma valde man att gestalta rummen
med inspiration från det senare 1700-talet, men
samtliga kakelugnar på bottenvåningen försvann.
Från 1937 finns en uppgift om brand på den övre
vinden. Efter branden byttes ca 2/3 av det skadade
taklaget ut mot nytt, utan att detta påverkade den
yttre ­formen. Den västra delen av övre vinden
­bevarades utan större skador.
På 1940-talet skedde en renovering och ombyggnad efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort.
Initialt renoverades fasader, fönstren byttes och
en sekundärt tillkommen balkong åt trädgårds­
sidan ersattes med en ny. Därefter byggdes inte­
riörerna om för att ”skapa en redigare plan” mer
användbar för kontor. Samtliga plan berördes och
26 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
föränd­ringarna var relativt omfattande. Principen
vid ombyggnaden var dock att den befintliga,
äldre ­inredningen skulle återanvändas eller er­
sättas med nytillverkad av lika utseende som den
­befintliga.
Stockholms stad hade redan från slutet av
1800-talet intresserat sig för Barnängsområdet för
exploatering. År 1952 förvärvade man även den
kvarvarande tomten med huvudbyggnaden från
Stockholms Bomullsspinneri- och Väveri AB.
Sedan dess har huvudbyggnaden fungerat för
­administration/kontor och endast mindre för­
ändringar har skett i interiörerna.
Notförteckning
Stadsplan laga kraft 1995-08-17, SBK.
Inget bygglov för dessa förändringar har på­
träffats. Kontroll har inte gjorts huruvida attika
eller balkong tas upp i ev. beskrivningar av
­fastigheten i BK från 1880-talet.
3
Skrivelse 1992-04-10, Dnr 422/1826, SSM.
Sannolikt är det vissa av fönstren på nedre
­vinden som är från 1991.
4
Den äldre fastighetshistoriken i stort är, om inte
annat anges, hämtad ur Rosman 1929.
Sidhänvisningar anges inte såvida det inte är fråga
om direkta citat eller om upp­giften anges av Ros­
man vara hämtad från uppgiven källa.
5
Holms tomtbok 1674, sid. 54, Kvarteret Vinter­
tullen den Mindre, SSA.
6
Rosman sid. 36 f.
7
Rosman sid. 55 f.
8
Rosman sid. 56 f.
9
Karta över Barnängen 1744 upprättad av
Christian Faxell, gåva från Stockholms Bomulls­
spinneri- och Väveriaktiebolag till Stadsmuseet
1956. SSM A 20/56.
10
Lagfart begärdes inte förrän 1776 och först 1783
utfärdades fasta på Barnängen och på ytterligare
en fastighet ­intill, i kv. Barnängen större, som
inköpts av Apiaries, Rosman sid. 117.
11
Fogelström sid. 239 f.
12
Bna 1767:17, :17a, SSA.
13
Alm, sid. 100.
14
Selling sid. 118.
1
2
Verifikation 1773:1703, för fabrikörerna Hans
och Carl Apiarie, BK.
16
Verifikation 1784:376 för fabrikör Carl Gustaf
Apiarie, BK.
17
Register över försäkringar ca 1700-1800, BK.
18
Karta upprättad av Carl Akrel 1805, SSA.
19
von Ajkay m.fl., sid. 45.
20
RR fastighetsvärdering 18/7 1804, SSA.
21
Rosman sid. 139.
22
Rosman sid. 168.
23
Besiktningslistor 1840, 1852 (ver.1834) samt 1864
(ver. 1861), BK.
24
Enligt Rosman, sid. 223. Renoveringarna/
ombygg­naderna har inte avsatt några handlingar
i BNA.
25
Balkong och attika syns tidigast på fotografier
från ­tidigt 1900-tal, se historikavsnittet.
26
Bna 524D2/1924, SBK.
27
Rosman sid. 222.
28
Brev till Ragnar Hjort från Stockolms
Bomullsspinneri och Väveriaktiebolag, daterat
23/9 1937. I brevet uppges att 2/3 av vinden hade
brunnit under natten. 55/256, ATA.
29
Uppgifter om Ragnar Hjort från Visual Arkiv
på nätet, i sin tur hämtade från Svenskt biografiskt lexikon.
30
Ritningar och handlingar i 55 - Ragnar Hjort,
Enskilda arkiv, ATA.
31
Beskrivning till byggnads- och målningsarbeten
på Barnängens huvudbyggnad 13/8 1940, 55/256,
ATA.
32
Fönstret torde vara från tidigt 1900-tal. På en
tomtkarta från 1904 syns en trappa till en sekundärt upptagen dörröppning vid det aktuella
fönsterläget, Tomtkarta till­hörande beskrivning
av den 24 september 1904, TK.
33
PM från Ragnar Hjort till Stockholms bomullsspinneri 27/5 1945, 55/290, ATA.
34
Ibidem. I arbetsbeskrivningen anges de nedre,
befintliga stegen vara av cement,
Arbetsbeskrivning 16/6 1945, 55/290, ATA.
35
Arbetsbeskrivning 16/6 1945, 55/290, ATA.
36
Uppgifter om Torshags bomullsspinneri från
Visual Arkiv på nätet.
37
Bna 1991/84.
38
Skrivelser 1991, 1992, SSM:s arkiv.
15
Källor och litteratur
Otryckta källor
Exploatering- och Trafikkontorets arkiv (TK)
Handlingar
Ritningar
Riksantikvarieämbetet, Enheten för arkiv och bild (ATA)
Enskilda arkiv – 55 Ragnar Hjort
Stockholms stads brandkontors arkiv (BK)
Besiktningslistor
Krokier
Verifikationer
Stockholms stadsarkiv (SSA)
BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV (BNA)
Bygglovhandlingar
fastighetsägarregistret (fär)
STADSINGENJÖRSKONTORET (STIK)
Församlingsritingar Katarina
Holms tomtbok från 1674, Södra förstaden
östra
STOCKHOLMS MAGISTRAT OCH RÅDHUSRÄTT
1636-1849 (RR)
Fastighetsvärderingar
Stockholms stadsbyggnadskontor (SBK)
Aktuell stadsplan
Bygglovhandlingar
Stockholms stadsmuseums arkiv (SSM)
Fotografier
Handlingar
Konstsamlingen
Ritningar
Visual arkiv på nätet: http://www.visualarkiv.se
Ragnar Hjort
Stockholms Bomullsspinneri- och Väveri AB
Tryckta källor och litteratur
Ajkay, Anna von; Lundqvist, Ingvar; Wannberg,
Elisabet: Värdefulla industrimiljöer i Stockholm.
Stockholms fastighetskontor, Stockholms stadsmuseum. Stockholm 1984.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 27
Alm, Henrik: Murmästare-ämbetet i Stockholm,
Stockholm 1936.
Fogelström, Per Anders: Vävarnas barn,
Stockholm 1988.
Fogelström, Per Anders: Vävarnas barn.
Kommentarer och noter. Stockholm 1981.
Pettersson, Agnetha: Barnängens textilfabrik, uppsats i Bebyggelsehistoria med byggnadsvård.
Konstvetenskapliga institutionen vid
Stockholms universitet 1983.
Rosman, Holger: Textilfabrikerna vid Barnängen.
Bilder ur Stockholms industrihistoria. Stockholm 1929.
Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt.
Särtryck ur Nordiska museets och Skansens
­årsbok Fataburen 1934. Stockholm 1934.
28 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Bilagor
Ägarlängd och fastighetsbeteckningar
Ägarlängd
Noteringar från köpebrev (Kbr), mantalslängder (Mtl), uppbudsprotokoll (UP), bouppteckningar
(bou) samt byggnadsritningar (BR), FÄR, SSA.
År
Ägare
Förvärv
1724
Kbr 1724 30/4
Vintertullen yttersta 1
¾ , Riddarhuset och deras Köp från ­kommissarie Hans Ekman o.h.h.
medintressenter
Catharina Lagerstedt – vid Hammarbysjön dels på
Barnängen å ofri grund och dels före detta s.k.
Leijonanckers hus och tomt, så ock bodarna uti
Danviken
1731
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
Hans Ekman, faktor
änkling
Äger
1755, 1760
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
Barnängsfabriken
Äger
1770, 1780
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
Hans Reinhold Apiarie
klädesfabrikör
Äger
1781 – 1783
BR 1781:21
BR 1782:5, 7
BR 1783:17
Carl Apiarius
fabrikör
Äger
1791
BR 1791:10, 10a
Carl Gustaf Apiarie,
fabrikör
Äger
1790, 1800
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
Carl Gustaf Apiarie
fabrikör
Äger
1805
UP 1822
J.P. Gladberg
stadsmajor
Inropat å bankoauktion
1810
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
J. P. Gladberg
stadsmajor
Äger
1812
Bou 1812:2:719
Johan Peter Gladberg
Äger enl. bouppteckning. Änkan ärver.
Stadsmajor, klädes­fabrikör
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 29
År
Ägare
Förvärv
1820
Mtl
Vintertullen yttersta 55
(1)
Sofie Gladberg
änka
Äger
1822
Kbr 1822 12/8
UP 1822
Vintertullen yttersta 55
(1)
Carl Fredrik Medberg
kramhandlare
Inköpt av sysslomannen i avl. stadsmajoren
Gladbergs änkas gäldbundna bo – egendomen
Barnängen, mellan östra ändan av Barnängs& St. Bondegatorna, ofri.
1829
Kbr 1829 12/9
1830
Mtl
Vintertullen yttersta 1
Intressenterna i Hillska
Skoleinrättningen
Inköpt från kramhandlaren Carl Fredric Medberg
o.h.h. Gustava Medberg – mellan Barnängs& St. Bondegatorna, Hammarby sjö, ofri.
1848
Salubrev 1848 6/5
Vintertullen yttersta 1
1863
Mtl
Lars Johan Hierta
grosshandlare,
boktryckare
Inköpt från (intressenterna) å Hillska skolbolagets
vägnar - mellan Barnängs- & St. Bondegatorna,
Hammarby sjö, ofri.
1874
Fru Wilhelmina Hierta,
f. Fröding
Skifte i sterbhuset eftet L.J. Hierta
1874
Kbr 1874 30/11
Vintertullen yttersta 1
Stockholms
Bomullsspinneri & väveri
AB
Inköpt från fru Wilhelmina Hierta, f. Fröding –
å Danviks hospitals grund.
Stockholms stad
1951
Köpekontrakt 1951 6/11,
laga kraft den 31/12 s.å.
Barnängen 3
Överlåtelse från Stockholms Bomullsspinneri och
väveri AB (tillsammans med Apelsinen 2 och
Fikonet 2).
Fastighetsbeteckningar
Beteckningarna gäller för den tomt på vilken
huvudbyggnaden har varit belägen, men tomten
i sig har skiftat i storlek.
År
1729
1810
1870
1904
1926
1952
1995
30 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Beteckning
Wintertullen yttersta 55
Wintertullen yttersta 1
Barnängen större 4
Negern 1
Barnängen 3
Barnängen 5
Barnängens gård 1
Äldre beskrivningar
Verification 1773:1703
Ingiv. d. 29 maj 1773
”Angives till försäkring för ytterligare fem år, nybyggnaden och förbättringen vid fasta egendomen
Barnängen, på Södermalm Catharina församling,
kvarteret Wintertullen , vid Hammarby Sjöen å
ofri nr. Danviks Hospitals grund, under No 3983.
År 1769 färdigt nybyggt hus av sten, med en alns
tjocka murar:
No 1. 6 st. välvda källare med träddörrar, men
­nedgångsdörrarne av dubbla järnplåtar.
Den nedra våningen består av nio rum, ett kök, 3ne
Garderober och ett skafferi.
Den andra våningen är till indelningen lika beskaffad med den första samt lika starka murar.
Taken äro alla gipsade samt trapporna av sten upp
till vinden som är belagd med Ölands sten och med
stark järndörr försedd.
Uppå samma vind är en stor sal som är inrättad till
garnmagazin samt 5 st. rymlige kontor. Över hela
huset är en klädevind.
Övra taket är med järnplåtar betäckt och vid nedra
fallet med taktegel samt alla 4ra skorstenarna betäckta med järnplåtar.
Åt gårdssidan äro 4st. järnblecks rännor med deras
rör, likaledes åt trädgårdssidan 2ne lika beskaffade.
Uti första vinden är ock ett slagur med siffertavla
åt gårdssidan med stora förgyllda siffror. Detta hus
uppgives nu (14.000, förut försäkrat eller borttagit,
120.000 ny­byggnad)
Summa 134.000
Verification 1784:376
”Ödmjukaste memorial ….
Å min fasta egendom, Barnängen kallad, under nr
55 på Södermalm, uti kvarteret Wintertullen och
Catharinae församling har jag borttagit åtskillige
byggnader av träd och i dess ställe uppfört nybyggnader av sten; varföre jag ock får av lämna en ny
beskrivning, efter nu varande beskaffenhet, och
anhålla om reglering av förra försäkringar, samt
försäkring å nybyggnaderna, enligt följande förteckning:
No. 1. Corps de logis in på gården av sten bestående
av 6 välvda källare med järndörr för nedgången.
Däröver 2ne våningar av vilken den första med en
alns tjocka murar, har en stor stenlagd förstuga,
9 större boningsrum, 3ne Gardes des robes, ett kök
och ett skafferi. Den andra våningen är av lika beskaffenhet med den första. Alla taken gipsade och
porcellaine kakelugnar å rummen. Trapporna av
sten upp till vinden som är belagd med Ölands sten
och stängs med järndörr. Uti denna vind är en stor
sal till garn magasin och 5 kamrar allt med gipsat
tak, även 5 kontor. Häröver klädvind. Ovan taket
är med järnplåtar betäckt, undra fallet med tegel,
men kanten och skortstenarne beslagne med järnplåtar. Detta hus upptages nu som före till 134.000 Rr”.
…
”Stockholm den 29 maj 1773 Hans och Carl
Apiarie”
Besiktningslista (1793)
”Kvarteret Wintertullen No 55 Barnängen kallad
År 1784:376
1753 till 1765 förhöjt till 1784 förhöjt till 40.000 Rr
285.000 Rr
378.000 Rd
efter branden som skedde d. 15 juni 1792 erhölls
6.000 Rr ersättning och alltså rester nu 372.000 Rr.
Renoverat till 1793
Fabrikören Carl Gustaf Apiarie
No. 1. Corps de logis in på gården av sten bestående
av 6 välvda källare, däröver 2ne våningar, den
­första har en stenlagd förstuga 9 boningsrum, 3ne
Gardes des robes, ett kök och ett skafferi, den andra
våningen lika med den första. Trapporna av sten
upp till vinden som är belagd med Ölands sten. Uti
denne är en stor sal till garn magasin och 5 kamrar
även 5 kontor häröver klädvind, taket täckt med
järnplåtar och tegel till 134.000 Rr …”
Besiktningslista 1816, volym 0638.
”Kvarteret Vintertullen den yttersta 1 (55).
Stadsmajoren J.P. Gladbergs arvingar. Barnängen
kallad, vid Hammarby sjön. 1794 års verification
fol. 789, jfr. 1813 års brandsynslista.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 31
No. 1. Corps de logis in på gården av sten, beståen­de
av 6 välvda källare med järndörr för nedgången;
däröver 2ne våningar, av vilka den första med en
alns tjocka murar har en stor stenlagd förstuga, 9
större boningsrum, 3ne garderober, ett kök och ett
skafferi. Den andra våningen är av lika beskaffenhet
med den första. Alla taken gipsade och porslins­
kakelugnar uti rummen. Trapporna av sten upp till
vinden, som är belagd med Ölandssten och stängd
med järndörr. Uti denna vind är en stor sal till garn
magasin och 5 kamrar, allt med gipsade tak, även
5 kontor. Häröver är klädvind. Övra taket är
med järnplåtar betäckt, andra fallet med tegel,
men takfoten och skorstenarna med järnplåtar
­beslagna 134.000 Rr”
Inga kommentarer om No 1 från besiktnings­
mannen.
Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636 –
1849, Fastighetsvärderingar 1804, 18/7
I efterhand, sannolikt i samband med en värdering
genomförd 1821 5/7, så har vissa delar ändrats, ex.
från kulört kakelugn till vit kakelugn. Änd­ring­
arna är inte medtagna i denna excerpt.
”År 1804 den 18 juli förrättades till följe av den ädle
Rådhusrättens förordnande ... denna värdering
över fabrikören herr commercerådet Carl Gustaf
Apiarie å Södermalm och Catharina församling vid
Hammarby sjön uti kvarteret Wintertullen yttersta
under nr 55 belägene och till dess borgenärers förnöjelse avsedde fasta egendom Barnängen … som
kommer att å offentlig auktion att försäljas ...
Från Barnängsgatan dubbel kör- och gångport i
sten vartill
Ett härtill hörande rymligt gårdsrum, mitt på instängt för jordfruktsland. Söder om gården,
Ett stenhus om tvenne våningar utom vindsrum
samt från gården stentrappsteg till
En förstuvu med gipsat tak och stengolv, försedd
med vedlårar, höger
Ett rum med tvenne fönsterlufter samt blå- och vit
kakelugn, därinom
En sängkammare med tvenne fönsterlufter och lika
kakelugn, alkov och garderob samt dörr till
32 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Ett litet mellan-rum med en fönsterluft och garderob, därinom
Ett kabinett med en fönsterluft och kulört kakelugn, varifrån dörr till
Ett förmak med tvenne fönsterlufter och kulört
kakelugn, derinom
En sal med tvenne fönsterlufter och dubbel glasdörr till trädgården, blå och vit porslinskakelugn
samt utgång till förstugan, öster om salen
Ett förmak med tvenne fönsterlufter, blå och vit
kakelugn samt väggskåp, därinom
Ett rum med en fönsterluft, kulört kakelugn och
väggskåp, åter därinom,
En pigkammare med en fönsterluft och grön
­kakelugn samt därifrån dörr till
Ett kök med tvenne fönsterlufter, tvenne spislar
med järnhällar, bakelse och fyrugnar samt utgång
till förstuvun varest är ett vedrum.
Ifrån förstuvun nedgång på stentrappa överst med
järndörr till
sex välvde källare tillstängde med trädörrar.
Andra våningen har uppgång på stentrappor med
järngaller på sidorne till
En förstuvu med tvenne fönsterlufter, stengolv
och gipsat tak. Till höger
En tambur med en fönsterluft och 2ne väggskåp,
inom
Ett rum med tvenne fönsterlufter, blå och vit
­kakelugn samt väggskåp. Åter inom
En sängkammare med tvenne fönsterlufter, kulört
kakelugn, alkov och garderob samt dörr till
Ett litet kabinett med en fönsterluft och garderob.
Inom
Ett rum med en fönsterluft samt blå och vit kakelugn, åter inom
Ett förmak med tvenne fönsterlufter och kulört
kakelugn samt dörr till
En sal med tvenne fönsterlufter, blå och vit kakelugn, tvenne glasskåp samt 2ne utgångar. Öster om
salen
Ett förmak med 2ne fönsterlufter samt blå och vit
kakelugn. Inom
Ett rum med en fönsterluft, blå och vit kakelugn
samt väggskåp. Därifrån dörr till
En kammare med en fönsterluft och grön kakelugn, samt inom
Ett kök med tvenne spislar och järnhällar, tvenne
fönsterlufter, bakelse och fyrugn samt stengolv.
Innanföre
Ett skafferi med en fönsterluft. Alla rummen i
­desse tvenne våningar äro försedde med gipsade
tak och trägolv samt uti en del vävtapeter.
På stentrappa med dubbel järndörr före är uppgång
till
En med plansten lagd vindsförstuvu med tvenne
fönsterlufter och gipsat tak. Härstädes västerut
Ett rum med tvenne fönsterlufter och kulört
­kakelugn, därnäst
En kammare med en fönsterluft samt blå och vit
kakelugn.
Tvenne kallrum med varsin fönsterluft samt i det
ena väggskåp. Därnäst
Ett rum med tvenne fönsterlufter och kulört
­kakelugn.
Tvenne kamrar i vardera en fönsterluft och kulört
kakelugn. I alla desse rum äro gipsade tak och trägolv. I vinden
Tvenne avträdesrum och fyra skrubbar. Över
En brädlagd torkvind.
Taket täckt med tegel men översta delen, kappor
och takfoten med järnbleck.
Utanföre detta hus åt södra sidan och
Hammarbysjön
En trädgård med fyra kvarter för jordfrukter, allé
av holländska lindar samt bersåer å ömse sidor …”
Besiktningslista 1828, volym 0660.
”Kvarteret Wintertullen Yttersta 1 (55).
Kramhandlaren C. Fr. Medberg. (Namnet överstruket och uppgiften Hillska skolinrättningen inlagd) Vid Barnängsgatan och Hammarby sjön
(Barnängen). 1817 års verification fol. 1053.
....
No. 5. På gården Corps de Logis 50 aln lång, 20 aln
bred, med avant corps av 22 alns bredd; fasaden åt
gården försedd med fronton och infattat Urverk
samt port med ornerad stenomfattning och utgående
stentrappa. Åt trädgården likaledes fronton och
port med större och djupare stentrappa försedd
med järngaller. Under nedersta delen av huset äro
6 st. välvda källare vartill välvd nergång på stentrappa stängd med järndörr.
Nedra våning 5 5/8 aln hög, med dels 1 ¼ dels 1
alns mur innehåller en stenlagd förstuga, med (*)
gipsat tak och väggar, till höger därom 1 kontor
med skrubb, på västra gaveln 1 sängkammare med
alkov och garderob, 1 toalettrum med kontor; åt
sjösidan 1 kabinett, 1 förmak, 1 sal med utgång till
trädgården på sistnämnda stentrappa; 1 förmak,
1 sängkammare; på östra gaveln 1 rum: åt norr ett
kök med väggfasta köksbord samt dubbel spis, reveterad med ärilssten och försedd med järnhäll och
stekugn; ifrån köket på östra gaveln, utgång till
gården; 1 skafferi. I rummen vävtapeter strukne
med oljefärg, glaserade kakelugnar, gipstak enkla
dörrar i 3 rum, i 5 rum à deux battants; smygarne
och bröstpanel strukne med oljefärg.
På stentrappa uppgång till våningen 1 trappa upp,
5½ aln hög, med dels 1 alns, dels ¾ alns mur, består,
av en förstuga med stenlagt golv, till höger därom
åt gården en Tambour med 2ne väggskåp, 1 Sal
med vit kakelugn, försedd med varmskåp; 1 skänk,
1 Garderobe; på västra gaveln: 1 rum med papperstapeter på muren; åt sjösidan: ett Cabinett, ett
Förmak, med vit kakelugn och en Trumeau av 10
glas i 3 compartementer: mellersta delen: nedra
glaset 31 ¾ tum, det andra 33½ tums, det tredje 31
¼ tum, och det fjärde, halvrund 11½ tum höga, 25
tum breda. – 1 Salon, med 2ne runda vita glacerade
kakelugnar och 2ne Trumeauer vardera av 4 glas,
den ena har 2 glas av 26 tums höjd och 2 av 25 ½
tum samt den 2 dra 3 glas av 25½ tum och 1 glas av
26 tums höjd, alla glasen 33 tum breda inom omfattningen. Vidare 1 Sängkammare med vit kakelugn, 1 Garderobe 1 Cabinett åt östra gaveln med
vit kakelugn. 1 Toilett med kakelugn och gång till
Förstugan, och en Trumeau av 2ne glas, det nedre
av 21 ¼ tum, det övre av 16 ¾ tums höjd, 21 tums
bredd; 1 Corridor med 2ne Garderober och 1
Kammarspis; 1 Pigkammare med kakelugn. Taken
gipsade, och uti Rummen vävtapeter strukne med
limfärg, dörrar à deux battants, gipsade fönster­
panelningar samt bröstpanelningar målade med
­oljefärg.
Uti Vindsvåningen 3 7/8 aln hög, vartill stentrappa
stängd med järndörr, en förstuga, åt södra sidan,
1 kök med spis och stekugn, en kammare, 1 contor,
1 rum avdelt i tvenne delar, 2 rum det ena med
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 33
­ akelugn, det andra kallrum; på västra gaveln 1
k
rum; på norra sidan 4 skrubbar och en murad lodgång för Urverket. Över hanbjälkarne låg
Torkvind. Taket brutit nedra delen täckt med Tegel,
övra fallet med järnplåtar, ävensom fot-, gavelskivor
och skorstens beteckning. På norra sidan tvenne
fönsterkappor; på södra sidan likaledes tvänne
fönsterkappor, och på övra fallet 2ne runda Dag­
kappor; på södra sidan likaledes tvänne fönsterkappor och tvänne runda dagkappor. På västra
­gaveln tvänne fönsterkappor, och på den östra
tvänne: alla beklädde med järnplåtar.
160.000” (Daler kmt)
Inga särskilda kommentarer till No 5 vid besiktningen 1828, men vid efterbesiktning den 10 oktober 1833 skriver man att egendomen befanns ”till
sine åbyggnader hava undergått sådane förändringar,
att en ny fullständig beskrivning över denna fastighet ansågs nödig. Och utlovade intendenten
Reuter föranstalta, att en sådan Beskrivning inom
den 1 därpå följande November bleve till Contoret
ingiven …”
Besiktningslista 1840, volym 0687
”Kvarteret Wintertullen yttersta 1 (55).
Hillska skole Directionen (överstruket och ersatt
med boktryckaren Hjerta) (Barnängen) Emelllan
Barnängs- och Stora Bondegatorne vid Hammarby
sjö (se 1834 års verification fol. 1790).
…
No 7. Inpå tomten öster om No 2, Corps de Logis,
50 alnar i längden, 20 i bredden, facaden åt norra
­sidan försedd med fronton varuti Urverk samt
port med ornerad stenomfattning och stentrappa.
Åt södra sidan likaledes fronton och port med en
derutanför befintlig 8 alnar lång 6 alnar bred sandstenstrappa av 12 steg och plan med järngaller.
Under mellersta delen av huset 6 välvda källare, till
vilka välvd nedgång på stentrappa överst stängd
med järndörr ifrån efterbeskrivna skafferi.
Nedra våningen 5 5/4 alnar hög, med dels 1 dels
3/4 alns yttermurar innehåller en från norra sidan
tillgänglig förstuga med planstensgolv och gipsat
tak, i väster därom åt gårdssidan trenne rum, ett
emellanrum på gaveln, åt södra sidan ett rum var­
34 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
ifrån en passage, till ett av rummen åt norra sidan,
från vilken passage ytterligare en passage till mellanrummet: vidare en Sal med utgång såväl åt förstugan som ock till den utanför husets södra sida
belägna trappa och i öster åter om salen ett rum,
­alla dessa rum med gipsade tak, kakelugnar varav
tvänne med varmskåp, oljemålade vävtapeter,
fönster- och bröstpaneler, dörrar à deux battants
samt i Salen glasdörrar och ytterdörrar såväl åt södra
sidan som åt förstugan: vidare i öster om förstbeskrivne rum ett rum inrett till handkammare med
väggfasta hyllor och kakelugn från det öster om
­salen belägna rum, ingång genom en med ett väggskåp försedd passage, varifrån öppning på muren
av en alns längd och bredd för matens införande i
Salen till ett stort i östra delen av huset beläget kök,
varuti en större Engelsk kok-inrättning med järnhällar, plåtkupa, rökrör, köksskåp och bord, utgång genom östra gaveln till gården samt ett skafferi
med planstensgolv och nedgång till källarne samt
slutligen öster om handkammaren och med ingång
från köket, ett rum med kakelugn och limfärgs­
målade väggar. Överallt gipsade tak och i rummen
innanfönster.
På stentrappa med järngaller uppgång till våningen
1 trappa, vilken inom dels 1 dels ¾ alns yttermurar
och 5½ alnars höjd, utgöres av en förstuga med
planstensgolv och en vedlår: i väster därom en
Tambour med kakelugn, limfärgade papperstapeter och tvänne hörnskåp av vilka det ena för klockloden samt 4 rum: vidare en Sal med utgång åt
Tambouren, ett rum med Trumeau av 10 glas i 3
avdelningar, vars nedra glaset 31 ¾ tum, det andra
33½ tum, det tredje 31 ¼ tum och det fjärde, halvrunt 11½ tum högt, 23 tum på breda, på sidorne
var­av 4 glas 31 ¾ tum höga 2 glas 25 tum höga 12
tum breda. Därinom trenne rum av vilka 2 hava
var sin trumeau av lika storlek i tvänne glas, den
nedra 28 tum och det övra 16 ½ tum höga med 20 ½
tums bredd. Från ett av sistbeskrivne rum en till
förstugan ledande passage med tvenne Garderober
och en mindre spisel försedd med järndörrar samt i
norr därom ett rum. I alla dessa rum kakelugnar, i
Salonen tvänne, gipsade tak, dels faconnerade dels
släta limfärgsmålade vävtapeter, fönster- och bröst­
paneler, dörrar à deux battants och innanfönster
med undantag av tambouren och förstugan.
Från förstugan leder stentrappa stängd med järndörr till vindsvåningen som har brandbotten och
inom 3 7/8 alnars höjd är inredd till en lång förstuga
med planstensgolv, gipsat tak och 7 contoir, varav
ett med murad lodgång för Urverket samt 6 rum
med kakelugnar, limfärgsmålade väggar och gipsat
tak. Från förstugan trätrappa med trädörr och ett
därunder varande contor till på hanbjälkarne
­varande Torkvind med ett avstängt contor. Brutet
taklag vars nedra fall är täckt med tegel men det
övra med järnplåtar, ävensom fot-, gavelskivor,
rännor och skorstensbetäckning. På norra sidan
tvenne fönsterkappor och på östra fallet tvenne
runda dagkappor: på västra sidan likaledes tvenne
fönsterkappor och tvenne runda dagkappor och
på den östra tvenne, alla beklädde med med järnplåtar.
270.000”
(Daler, översätts i slutet till Riksdaler specie)
Inga särskilda kommentarer till No 7 vid besiktningarna 1840 – 1857.
Ej excerperat: Besiktningslista 1852, volym 0806.
Bygger på verification 1834, fol. 1770.
Vid en snabb genomgång lika beskrivning med
ovanstående.
Besiktningslista 1864, volym 0755
”Kvarteret Wintertullen yttersta 1.
Grosshandlaren L. J. Hierta emelllan Barnängsoch Stora Bondegatorne vid Hammarby sjö o
Barnängstvärgränd (se 1861 års verification fol.
3504).
…
No 6. Inpå tomten väster om No 2 ett stenhus 50
aln långt 20 aln brett, facaden åt norra sidan försedd
med fronton, varuti Urverk, samt port med ornerad stenomfattning och stentrappa. Åt södra sidan
likaledes fronton och port med en derutanför befintlig 8 alnar lång 6 alnar bred sandstenstrappa av
12 steg och plan med järngaller. Under mellersta
delen av huset 6 välvda källare, till vilka välvd nedgång på stentrappa överst stängd med järndörr
ifrån efterbeskrivna skafferi.
Nedra våningen 5 5/8 alnar hög, med dels 1 dels
3/4 alns yttermurar innehåller en från norra sidan
tillgänglig förstuga med planstensgolv och gipsat
tak, i väster därom åt gårdssidan trenne rum, ett
mellanrum på gaveln, åt södra sidan ett rum var­
ifrån en passage till ett av rummen åt norra sidan,
från vilken passage ytterligare en passage till mellanrummet: vidare en Sal med utgång såväl åt förstugan som ock till den utanför husets södra sida
belägna trappa, och i öster åter om salen ett rum,
alla dessa rum med gipsade tak, kakelugnar varav
tvänne med varmskåp, oljemålade vävtapeter,
fönster- och bröstpaneler, dörrar à deux battants
samt i Salen glasdörrar och ytterdörrar såväl åt södra
sidan som åt förstugan: vidare i öster om förstbeskrivne rum ett rum inrett till handkammare med
väggfasta hyllor och kakelugn, från det öster om
salen belägna rum, ingång genom en med ett väggskåp försedd passage till ett stort i västra delen av
huset beläget kök, varuti en större kokinrättning
med järnhällar, plåtkupa, rökrör, köksskåp och
bord, utgång genom östra gaveln till gården samt
ett skafferi med planstensgolv och nedgång till källarne samt slutligen öster om handkammaren och
med ingång från köket ett rum med kakelugn och
limfärgsmålade väggar, överallt gipsade tak.
På stentrappa med järngaller uppgång till 2 dra
­våningen 1 trappa, vilken inom dels 1 dels ¾ alns
yttermurar och 5½ alnars höjd utgöres av en förstuga med planstensgolv och en vedlår: i väster
därom en tambur med kakelugn, papperstapeter
och 2ne hörnskåp (av vilka det ena för klockloden)
samt 4 rum: vidare en Salon med utgång åt tamburen, ledande från ett av dessa rum en degagementstrappa av trä till den häröver varande våning, ett
rum med trymå av 10 glas i 3 avdelningar, vars nedra
glas är 31 ¾ t., de andra 33½ t., de tredje 33 ¼ tum
och det fjärde halvrunt 11½ tum hög, 23 tum på
breda, på sidorne varom 4 glas 31 ¾ t. höga 2 glas
25 t. höga 12 tum breda. Därinom 3ne rum av vilka
2 hava var sin trymå av lika storlek i 2ne glas, det
nedra 28 t. och det övra 16 ½ t. höga med 20 ½ t.
bredd. Från ett av sistbeskrivne rum en till förstugan
ledande passage med 2ne garderober och en mindre
spis försedd med järndörr samt i norr därom ett
rum. I alla dessa rum kakelugnar (i Salonen 2ne),
gipsade tak, tapeter, fönster- och bröstpaneler,
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 35
innanfönster och dörrar à deux battants med­
undantag av tamburen och förstugan.
Från förstugan leder stentrappa stängd med järnplåtdörr till vindsvåningen, som har brandbotten
och inom 3 7/8 alnars höjd är inredd till en lång
förstuga med planstensgolv, gipsat tak och 7 contor,
varav ett med murad ledgång från urverket, samt
6 rum med kakelugnar, limfärgsmålade väggar och
gipsade tak. Från förstugan trätrappa med trädörr
och ett därunder varande contor till på hanbjälkarne
varande torkvind, med ett avstängt contor. Brutet
taklag vars nedra fall är täckt med tegel men det
övra med järnplåtar, ävensom fot-, gavelskivor,
rännor och skorstensbetäckning. På norra sidan 2ne
fönsterkappor och på övra fallet 2ne runda dag­
kappor: på den västra sidan likaledes 2ne fönsterkappor och 2ne runda dagkappor och på den östra
tvenne, alla med järnplåtar beklädda.
45.500 Rd rmt”
Inga kommentarer av besiktningsmannen.
Besiktningslista 1876, volym 0782
”Kvarteret Wintertullen yttersta 1.
Stockholms bomullsspinneri och Väveri
Aktiebolag. Vid Barnängsgatan, Barnängs
Tvärgränden samt Hammarbysjön (se 1875 års verification fol. 211).
…
No 6. Inpå tomten öster om No 2 ett 100 fot långt
och 40 fot brett stenhus vars norra facade är försedd med fronton, varuti urverk samt port med
­ornerad stenomfattning och en mindre utvändig
stentrappa. Åt södra sidan likaledes fronton och
port med en därutanför befintlig 16 fot lång och 12
fot bred sandstenstrappa av 12 steg och plan med
järnbarrière. Under mellersta delen av huset finnes
6 välvda källare, till vilka är nedgång på stentrappa
överst stängd med järndörr från efterbeskrivna
skafferi.
Nedra våningen 11,25 fot hög, med dels 2 fots dels
1,5 fots yttermurar, innehåller en från norra sidan
tillgänglig förstuga med planstensgolv; i väster
där­om åt gårdssidan 3ne rum; ett mellanrum på
­gaveln samt på södra sidan ett rum varifrån passage
till ett av rummen åt norra sidan, från vilken passage
36 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
går ytterligare en passage till mellanrummet; vidare
österut en sal med utgång såväl åt förstugan som
ock till den utanför husets södra sida belägna trappa;
och i öster åter om salen: ett rum, alla dessa rum
med kakelugnar (varav 2ne med varmskåp), oljemålade vävtapeter; fönster- och bröstpanelningar;
flygeldörrar samt i salen glasdörrar och ytterdörrar
såväl åt södra sidan som åt förstugan; vidare öster
om nämnda rum ett rum inrett till handkammare
med väggfasta hyllor och kakelugn; och ett rum
med kakelugn och limfärgade väggar samt slutligen
norr härom och åt gårdssidan en passage med ett
väggskåp, samt ett stort kök, varuti en större kokinrättning med järnhällar, plåtkupa, rökrör, väggfast skåp, köksbord, utgång genom östra gaveln till
gården och ett skafferi med planstensgolv och nedgång till källaren, överallt gipsade tak.
På stentrappa med järngaller uppgång till 2dra våningen, vilken inom dels 2 dels 1,5 fots yttermurar
och 11 fots höjd utgöres av: en förstuga med plan­
stensgolv och en vedlår; i väster därom: en tambur
med kakelugn, papperstapeter och 2ne hörnskåp,
därav det ena för klockloden; vidare 4 rum samt en
salon med utgång åt tamburen, ledande från ett av
dessa rum en degagementstrappa av trä till den häröver varande våning; ett rum med trymå av 10 glas
i 3 avdelningar, vars nedra glas är 31 ¾ tum, de
andra 33½ tum höga (* de tredje 33 ¼ rum och det
fjärde halvrunt 11½ tum höga och 23 tum breda, på
sidorna varom fyra glas 31 ¾ tum höga) och 2 glas
25 tum höga, alla 12 tum breda; därinom 3ne rum,
av vilka 2 hava var sin trymå i 2ne glas, av lika storlek, det nedra 28 tum och de övra 16 ½ tum höga
med 20 ½ tums bredd, allt verktum; vidare, en till
förstugan ledande passage med 2ne garderober och
en mindre spis försedd med järndörrar; samt i norr
härom: ett rum; alla dessa med kakelugnar (i salongen 2ne), tapeter, fönster- och bröstpaneler,
innanfönster och flygeldörrar; överallt gipsade tak.
Från förstugan leder stentrappa stängd med järndörr till vindsvåningen, som har brandbotten och
inom 7,75 fots höjd är inredd till en lång förstuga
med planstensgolv, gipsat tak och 7 contor, varav
ett med murad ledgång från urverket; samt 6 rum
med kakelugnar, limfärgsmålade väggar och gipsade
tak. Från förstugan trätrappa med trädörr och ett
därunder varande kontor till på hanbjälkarne varande torkvind, med avstängt kontor. Brutet taklag vars nedra fall är täckt med tegel men det övra
med plåt, varav jämväl fot-, gavelskivor, vattenrännor och skorstensbetäckningar. På norra sidan 2ne
fönsterkappor och på övra fallet 2ne runda dag­
kappor: på västra sidan likaledes 2ne fönsterkappor
och 2ne runda dagkappor och på den östra tvenne
dylika kappor, alla beklädda med järnplåtar.
45.800 Kr”
Inga kommentarer av besiktningsman.
Beskrivning av den 20 juli 1939.
Ändringar genom överstrykning, här redovisat
som kursivering, samt tillägg, här redovisat inom
parentes, är sannolikt gjorda 1952, då den norra
­delen av fastigheten avstyckades till no. 4 medan
huvudfastigheten fick beteckning nummer 5.
”BESKRIVNING
över den å Södermalm, uti Sofia församling och
kvarteret Barnängen under nr 3 efter 1810 års nummerordning med adress nris 10, 12, vid Nacka­
gatan, nris 21, 23 vid Barnängsgatan, nris 1, 3 vid
Barnängsgränd samt vid Tegelviksgatan belägna
egendom, som efter ändringsarbeten undergått besiktning för brandförsäkring: varande denna egendom av följande beskaffenhet, nämligen:
…
Nr. 23. Ett stenhus om delvis källare, två våningar
och rumsinredd vind på 14,30 meters avstånd öster
om norra delen av nr 21, 29,70 meter långt och
11,90 meter brett.
Källaren. Under mellersta delen av huset finnas
välvda källare, tillgängliga från en förstugupassage
i bottenvåningen på stentrappa, stängd med järndörr, samt innehållande:
1 svale, åtskilliga förvaringskällare och
1 pannrum, stängt med fullständigt plåtbeslagna
dubbla dörrar, med en värmeledningspanna och en
varmvattencistern av koppar.
Bottenvåningen, 3,34 meter hög, innehåller:
1 förstuga, tillgänglig från norra sidan, med kalkstensgolv och kalkfärgade väggar och tak, värmeledning, samt
1 passage med nedgång till källaren,
1 sal med linoleummatta, bröst- och fönsterpaneler,
oljemålade väggar och tak, dekorerade dörr­över­
stycken samt disk med glasskärmar,
1 kapprum med linoleummatta, bröstpaneler, oljemålade väggar och tak samt klädhängare,
1 toiletterum med cementgolv, delvis kakelklätt
bröstvärn, oljemålade väggar och tak, tvättställ och
vattenklosett,
7 kontorsrum med linoleummattor, bröst- och
fönsterpaneler, oljemålade väggar och tak, i ett
rum hyllfack med jalusidörrar, i ett rum ett skrank,
samt ett vattenklosettkontor,
1 telefoncentralrum,
1 passage med linoleummatta, socklar och olje­
målade väggar, samt
1 arkivrum, stängt med pansardörr.
Överallt gipsade tak.
Andra våningen, (Denna våning disponeras numera
till kontorsrum. Ant. 7/8 1947. E.Å.)
3,26 meter hög, är tillgänglig på kalkstenstrappa
med steg, belagda med massa, med järnbarriär samt
innehåller:
1 förstuga med kalkstensgolv, socklar och olje­
målade väggar och inbyggt väggskåp,
1 tambur med värmeledning, ekparkettgolv, bröstpaneler, oljemålade väggar, dekorerat tak och åtskilliga skåp samt ett toiletterum med tvättställ och
vattenklosett, samt värmeledning,
9 rum, delvis avskilda med träväggar, med kakelugnar, i fyra (fem) rum ekparkettgolv, i fem (fyra)
rum linoleummattor, i alla rum bröst- och fönsterpaneler, i sex (sju) rum vävspända och i åtta rum i
olja dekorerade väggar och i ett rum tapeter.
1 passage med socklar, oljemålade väggar och
­garderob,
1 badrum med asfaltgolv med trall, (massagolv beklätt
med marmorplattor, panel av marmor, för övrigt)
oljemålade väggar och tak, (inbyggt) badkar av
emaljerat järn, tvättställ och vattenklosett samt
värmeledning,
1 serveringsrum med linoleummatta, socklar, oljemålade väggar, skåp och skänkskåp, samt
1 kök med kakelklädd ved- och gasspis, linoleummatta, socklar, oljemålade väggar och tak, diskbord med marmorbeklädnad och porslinsvask,
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 37
hyllor, skåp, elektriskt kylskåp och gasvattenvärmare.
Överallt putsade och oljemålade tak.
Vinden 2,30 meter hög, är tillgänglig från förstuga
på stentrappa, stängd med järndörr, har brand­
botten och innehåller:
1 lång förstuga med kalkstensgolv, oljemålade
­väggar och tak samt
4 (5) vindskontor med öppna taklag, varav ett med
urverk till klockan,
2 tamburer med socklar, tapeter (vävspända väggar)
och klädhängare,
9 (8) rum (varav 3) med kakelugnar (och 5 med
­värmeledning), socklar tapeter och (vävspända
­väggar i 8 rum, tapeter i 1 rum), putsade och
­målade tak samt åtskilliga garderober, och
1 badrum med asfaltgolv, oljemålade väggar och
tak, badkar och tvättställ,
1 serveringsrum med socklar, oljemålade väggar
och skåp, samt
1 kök med kakelklädd vedspis, socklar, oljemålade
väggar och putsade och oljemålade tak, garderob,
diskbord och hyllor.
Hanbjälksvinden är tillgänglig från förstugan på
trätrappa (med massabelagda steg samt eternit-
38 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
klädd uppgång), varunder ett kontor har (med)
massagolv (och) väggarna beklädda med eternit,
och (vinden som är försedd med tegelgolv) inne­
håller:
1 torkvind och några kontor.
Yttertaket, brutet, är täckt med oljemålad svart
järnplåt samt försett med åtskilliga fönsterkupor.
Utvändigt är huset putsat och oljemålat, respektive
kalkfärgat och försett med frontoner å såväl norra
som södra sidan, den förra med ett ur, två ornerade
portomfattningar av sandsten, på norra sidan en
mindre utvändig trappa samt på södra sidan en
större sandstenstrappa med plan och barriär samt
två urnor av järn, och slutligen på samma sida en
större balkong med asfaltgolv och järnräcke samt
utvändig spiraltrappa av järn från bottenvåningen.
I huset finnas innanfönster, gas-, vatten- och avloppsledningar, värme- och varmvattenledningar
samt elektriska belysnings- och ringledningar.
I gott skick.
No 23. Första klass 57.000 118.000 175.000 kronor
…
(37 värderingsenheter)
1.626.800 kronor
Stockholm 27.9 1939”
Ritningsförteckning
År, fastighet
Åtgärd
Handlingar
1767
Nybyggnadsritning
BN 1767:17, 17a
Fasad, bv., sign. Elias Kessler
(SSA)
1924 – 1925
Negern 1
Ändring bottenvåning kontorshus. En bostads­
lägenhet om 4 rok har omdanats till 5 kontorsrum. (Kassavalvet har ej kommit till utförande.)
524D2/1924
Plan bv sign. ark. Cyrillus
Johansson (Sbk)
1945 Barnängen,
­kontorsbyggnaden
Relationsritningar. Kv., bv., 1 tr., nedre vind,
­sektion.
April 1945.
1945 Barnängen,
­kontorsbyggnaden
Omb. ritn. Bv., 1 tr., nedre vind. Dörrar, fönster, Ark. Ragnar Hjort 20/5 1945
foder, fasad och sektion.
(ATA)
1945 – 1949
Barnängen 3
Omb. ritn. Bv., 1 tr. Ändring samtliga våningsplan. Div. förstärkningar av bjälklaget.
351D2/45
Plan bv., 1 tr., 2 tr., sek. sign.
ark Ragnar Hjort 20/5 1945
(Sbk)
1957 - 1963
Barnängen 5
Skyddanordning på taket.
225T/57 (Sbk)
1975
Relationsritningar
Planer b.v., vån. 1tr., 2 tr.
Clason & Sörling ark. kontor
(TK)
1980
Relationsritningar
Fasader, sektion, samtliga planer. Åke Östin ark.kontor (TK)
1980
Fasadrenovering. Kalkfärg, gul, enl. prov på
­platsen. Bef. Plåttak lagas och målas svart.
841-608-80 (Sbk)
1984 - 1985
Fasadrenovering. Färg enl. överenskommelse
på plats.
841-1991-84 (Sbk)
1991 - 1992
Inredning av dusch och pentry på vån. 1 tr.
91-95-30 (Sbk)
1991 - 1996
Påföljd efter olovligen utförd inredning av
dusch och pentry samt en del icke bygglov­pliktiga ändringar betr. bärande väggar, och
som inte innebär en väsentlig ändring av plan­
lösningen. Påföljd: 3.168:- kr i byggnadsavgift,
bygglov har med­delats i efterhand.
91-95-31 (Sbk)
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 39
Äldre relationsritningar
Uppmätningsritningar 1945
Källarvåning, bottenvåning, våning 1 trappa, ­nedre vind, sektion.
Enskilda arkiv 55 / Ragnar Hjort, ATA.
40 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 41
Relationsritningar november 1975
Bottenvåning, våning 1 trappa, nedre vind.
Clason & Sörling arkitektkontor på ombyggnadsritningar från 1945.
Exploatering- och Trafikkontorets arkiv
42 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 43
Relationsritningar januari 1980
Fasader, sektion. Källarvåning, bottenvåning, våning 1 trappa, nedre vind.
Akvem AB.
Exploatering- och Trafikkontorets arkiv
44 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 45
46 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 47
48 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Fasad mot norr. IJ SSMDIG006516.
Inventering och nytagna
­fotografier
Exteriörer
Huvudbyggnad
Uppfört 1767 - 1769 som bostadshus, i samma läge
som ett äldre, murat hus med källare. Byggnaden
är i två plan med källare samt två vindsplan, varav
det nedre är inrett. Långsidan har nio fönsteraxlar,
gavelsidan tre.
Tak Brutet tak med valmade gavelsidor.
Taktäckning av falsad, svartmålad plåt. Tvär­falsarna
är lagda med förskjutning. Fotrännor med öppningar
för vattenavrinning mot stuprören. Stuprören är
av koppar och har koniska vattkupor samt rörböjar
med mjuka knän, undantaget det nordöstra hörnet,
som har skarpa knän. Stuprören med fritt släpp.
På takets nedre fall sitter totalt elva, välvda, plåtavtäckta takkupor, tre mot norr, två mot väster,
fyra mot söder och tre mot öster. Dessutom sitter i
övre fallet fyra runda kupor, två mot norr respektive
söder. På taket sitter totalt fem skorstenar eller
­plåtinklädda ventilationskanaler.
Fasad Långfasaderna är vertikalt tredelade genom
en framskjutande mittrisalit med bandade lisener.
I huvudfasaden mot norr kröns risaliten av en
fronton med urtavla. På frontonens tak sitter en
­liten öppen huv för urets slagverk. Såväl risalit som
byggnadens hörn accentueras av bandade lisener.
Mellan bottenvåningen och våningen 1 trappa
finns en gördelgesims och fasaden avslutas uppåt
med en profilerad taklist.
Portalen är utformad som en profilerad portomfattning av huggen sandsten, med utskjutande
överstycke och dess fält dekorerat med en girland
av lagerblad.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 49
Fasader mot norr och väster. IJ SSMDIG006515.
Fasader mot söder och öster. IJ SSMDIG006509.
50 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Fasad mot söder, mittpartiet med frontespis och attika mellan de beskurna almarna. IJ SSMDIG006510.
Gesimser och portalens övre list är avtäckta med
kopparplåt.
Trädgårdsfasaden mot söder upprepar huvud­
fasadens motiv men här kröns risaliten av en attika
med tre fönster. Mitt på risaliten sitter en balkong
med smidesräcke. Sydfasaden är utan gördelgesims.
Gavelfasaderna har bandade hörnlisener samt
­fasaden avdela med en gördelgesims.
Fasaderna är slätputsade och avfärgade ljust gula.
Sockel Låg putsad och asfaltmålad sockel. Partier
av sockeln, i synnerhet mot trädgården där sockeln
är upp till 170 cm hög, består av sandsten. I sockeln
sitter mindre järnluckor till källargluggarna. Intill
sockeln ligger bearbetade planstenar av sandsten
för vattenavrinning.
Stomme Murad stomme av tegel.
Fönster Fönstren är indelade med förhöjd tvär-
post samt mittpost till fyra bågar, de nedre spröjsindelade till två rutor i varje båge. I huvudfasaden
har bottenvåningens fönster slätputsade omfattningar. Över fönstren är i putsen nedsänkta ”fyllningar” samt i putsen utformade slutstenar i kontakt med gördelgesimsen. Undantaget mittrisa­
litens mittersta fönster, som har en slätputsad
­omfattning med slutsten, är våningen 1 trappas
fönster utan omfattningar. Gavlarnas omfattningar
är i bottenvåningen utförda som nedsänkningar i
putsen. I trädgårdsfasaden har endast mittrisalitens
fönster på våningen 1 trappa samt attikans mittfönster markeringar i form av slutstenar.
Bågar och karmar är målade i en brun färg.
DörrarEntréport: Dubbla, brunmålade portar i två
fyllningar. Den övre, större fyllningen är av helfransk typ med skuret motiv av bladverk mot fyllningens övre kant. Den nedre, lägre fyllningen är
täckt av skiva samt har sparksockel. Dörrarnas in­
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 51
sidor är brandförstärkta med skivor. Franska gångjärn med stora vinkelbeslag. Portklappar i form av
lejonmaskaroner med ring. Profilerat vred av
­mässing. Dörrarna är tillverkade 1991 efter de ursprungliga dörrarna som modell och det skurna
motivet överflyttat från originaldörrarna. Över
dörrarna sitter en skuren överliggare i form av
fasces, eller spöknippe, samt ett tredelat överljus
med grenverk av skuret trä som spröjs. Överljuset
är sannolikt ursprungligt från byggåret.
Trädgårdsentré: Glasade, spröjsindelade, pardörrar
under en tvärpost med överfönster, dörrarnas nedre
fyllningar är täckta som en bröstning, allt för att
harmoniera med bottenvåningens fönsterrad.
Dörrarna är från 1940-talet.
Trappor Framför entréporten finns en enkel, tresidig trappa om två steg av sandsten. Omedelbart
framför dörrarna finns dessutom ett granitsteg, som
en tröskel. Handledare av järn är fästade mot fasaden.
Framför trädgårdsentrén finns en relativt bred,
murad trappa med ytskikt av sandsten. Avsatsen
närmast entrén är relativt stor, likt en altan, med en
smalare trappa om tolv steg av klamrad sandsten,
svängd till en ökad bredd ner mot trädgården.
Smidesräcke av järn. Trappa och räcke sanno­likt
ursprungliga från byggåret, räcket kan vara en
­välgjord, äldre kopia.
Interiörer
Aktuella planritningar med
rumsnumrering
I det följande ligger aktuella planritningar med
rumsnumrering. Ritningarna är redigerade med
färgmarkeringar som illustrerar fast inredning av
antikvariskt intresse.
Underlag för ritningarna har varit av Stads­holmen
redigerade förvaltningsritningar från Gatu- och
Fastighetskontoret, uppgjorda 1994. För den övre
vinden har dock underlaget varit en uppmätningsritning utförd av Akvem AB 1980, se Bilagor. Rums­
numreringen är den av Stadsholmen använda, med
tillägg av numrering av rum i källare och på övre
vinden.
52 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Färgmarkeringarna är gjorda efter följande system:
Rött Rött står för sten, bruk och järn: valv, sten­
trappor, taklister och –rosetter. Kakelugnar.
Dörrblad, räcken och handledare av järn.
Rosa Rosa står för stengolv: kalksten och tegel.
Blått Blått står för trä: snickerier som dörrblad,
­foder, bröst- och fotpaneler, fönsterbågar och
fönsterpaneler.
Beige Beige står för trägolv: ekparkett och furugolv.
Grönt Grönt står för målad utsmyckning: vägg­
målningar och överstycken.
Gult Gult står för större, förgyllda enheter: trymåer
med förgyllda ramar.
Avsikten med markeringarna är att snabbt ge en
översiktlig bild av var det finns fast inredning av
antikvariskt intresse. I detta fall illustrerar mar­
keringarna såväl äldre inredning i äldre stil från
1700- och 1800-talen, som den inredning från
1900-talets förra del som tillkom i samband med
restaureringarna och ombyggnaderna 1924 och i
synnerhet 1945. Markeringarna har gjorts sym­
boliskt. För detalj­information hänvisas till rums­
beskrivningarna i det följande avsnittet.
Dateringarna av snickerierna och övrig fast inredning är gjorda dels på stilhistorisk grund, dels är
de kopplade till kända händelser i byggnaden. De
två ombyggnaderna under 1900-talet, 1924 respektive 1945, genomfördes med tillskott av nytillverkade
snickerier som antingen var något förenklade efter­
bildningar av 1700-talssnickerier eller kopior av
originalen från 1760-talet. Att med säkerhet säga
om snickerierna är från den förra eller den senare
ombyggnaden är omöjligt, såvida de inte sitter mot
en nyuppförd vägg från den senare ombyggnaden.
I flera fall kan det också vara så att 1700-talssnickerier,
som rengjorts väl från äldre färglager, i samma rum
blandas med kopior av originalen. Såväl originalen
som pastischerna från 1900-talets förra del har i det
här fallet såväl hög kvalitet som kultur­historiska
värden, så det är inte av avgörande be­tydelse för
underhåll av interiörerna att kunna ­särskilja dem.
Dörrblad beskrivs i det rum som dörren slår in
i, beskrivning av ytterdörrar återfinns i exteriör­
beskrivningen. Merparten av dörrbladen i huset tillverkades 1945 efter uppmätningar av befintliga dörrar
i huset. Flera av förebilderna har karaktär av historiserande dörrblad från 1920-talet och är sanno­likt
från Cyrillus Johanssons ombyggnad 1924, enstaka
kan vara från 1700-talet. Det har här inte varit möjligt att skilja originalen från kopiorna och i rumsbeskrivningarna dateras samtliga dörrar av de modeller
som Ragnar Hjort lät tillverka till 1945, trots att det
bland dem sannolikt förekommer äldre original.
Golvsocklar markeras inte alls på planerna, men
merparten av dessa är från 1945 och bör betraktas
som övriga snickerier från denna ombyggnad. Inte
heller fast inredning i mindre skala, som fönsterbänkar, trycken, vred eller lås, även dessa till största delen
från 1945, markeras på ­planerna.Vad gäller de olika
fodertyperna så finns flera av dem på ritningar till
ombyggnaden 1945 av Ragnar Hjort, se historikavsnittet. I de följande rumsbeskrivningarna motsvarar
Df 1 Hjorts fodertyp II, Df 2 och Ff 2 motsvarar
foder­typ I. Ff 1 motsvarar fodertyp III. Likaså
används i rumsbeskrivningarna beteckningen Ff 3
för en fodertyp med kraftigt svängd profil och av
­rokokokaraktär, vilken förekommer både som
­antagen pastisch med skarpare profiler, och i en
­variant av mer ålderdomlig karaktär. Dessutom
­används beteckningen Df 4 för en fodertyp av
karaktären 1800-talets ­senare del eller tidigt 1900-tal.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 53
Källarvåning.
54 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Bottenvåning.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 55
Våning 1 trappa.
56 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Nedre vind.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 57
Övre vind.
58 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Trappa 101, det mittersta loppet ner till det nedre vilplanet.Till höger i bild vid vilplanet finns en välvd nisch. IJ SSM DIG006488.
Källarplan
Svale 101 samt trappa upp till förstuga 201
Golv Tegel på flatan lagda i bruk, ca 14x28 cm.
Fönster -
Väggar Oputsat tegel i oregelbundet förband.
Hårt, rätt slarvigt pålagt bruk i fogarna, som delvis
spjälkas loss. Bakom det hårda bruket ligger ett
äldre, ojämnt blandat kalkbruk.
Dörrar Dörr till rum 102: Välvd öppning med
­an­slag. Plåtdörr i stålkarm. Stålkarm. Kammarlås
och bandgångjärn. 1900-talets förra del, möjligen
1924.
Dörr till rum 103: Välvd öppning med anslag.
Äldre bräddörr med långa, lökformade band­gång järn och skjutlås. Dörren renoverad under
1900-talet med återanvändning av de äldre
­beslagen.
Tak Oputsat, helstens tunnvalv med inslag av löp,
i öst-västlig riktning. Stickkappor över ingångarna
till de olika källarrummen. Vattenledningsrör ­
­bryter genom valvet.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 59
Trappa 101, vy från källarens svale 101 upp till det nedre vilplanet. Sekundärt har man delat av trappan genom att sätta in
en plåtdörr även vid det nedre vilplanet. IJ SSM DIG006489.
60 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Svale 101 mot öster och källarrum 102. IJ SSM DIG006496.
Dörr till rum 104: Välvd öppning med anslag. Äldre
bräddörr med långa, lökformade bandgångjärn
samt fällbomslås med nyckelhålsbeslag av järn,
­sannolikt 1700-tal. Dörren renoverad under 1900talet med återanvändning av de äldre beslagen.
Dörr till rum 105: Välvd öppning med anslag.
Äldre bräddörr med långa, lökformade band­
gångjärn, varav ett är kapat. Dörren renoverad
­under 1900-talet med återanvändning av de äldre
­beslagen.
Dörr till rum 106: Välvd öppning med anslag.
Äldre bräddörr med långa, lökformade bandgångjärn samt fällbomslås med nyckelhålsbeslag av
järn, sannolikt 1700-tal. Dörren renoverad under
1900-talet med återanvändning av de äldre be­
slagen.
Dörr till rum 107: Välvd öppning med anslag.
Äldre bräddörr med långa, lökformade bandgång-
järn. Dörren renoverad under 1900-talet med återanvändning av de äldre beslagen.
Övrigt Olika ledningsrör löper genom utrymmet
och genom valv / murar till angränsande rum. I utrymmet står ett elskåp mot södra muren.
Trappa Murad trappa i raka lopp mellan två vilplan, det nedre vilplanet med rundat hörn i nordväst. Halvstensvalv. Plansteg av relativt kraftig,
klamrad, grå kalksten utan nos, putsade sättsteg.
Väggar och valv i oputsat tegel. Två mindre, välvda
nischer finns i yttermuren. Vilplanen är belagda med
kalksten 45x45 cm. I läge för vilplanen sitter sekundärt inmonterade plåtdörrar i stålkarmar, 1900talets förra del. I trapploppets öppningar till förstuga
och svale sitter skoningar av natursten på sidorna.
Ett grovt ledningsrör löper längs ­trapploppet.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 61
Svale 101 mot sydväst med dörren till källarrum 104 centralt i bild. IJ SSM DIG006494.
Dörr till källarrum 104 med fällbomslås från 1700-talet. IJ SSM DIG006499
62 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Pannrum 102 mot norr och trappvalven. IJ SSM DIG006492.
Pannrum 102
Golv Betong.
Dörrar Välvd öppning mot 101.
Väggar Tegel målat med vit, vattenbaserad färg.
Inslag av gråsten närmast golvet.
Övrigt Rummets nordvästra del upptas av nedre
delen av källartrappans bärande valvkonstruktion. Mot söder sitter i trappspindeln en välvd
nisch. Rummet används som panncentral för
fjärrvärme.
Tak Vitmålat tunnvalv i nord-sydlig riktning.
Fönster -
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 63
Källarrum 103 mot söder. IJ SSM DIG006497.
Källarrum 103
Golv Tegel på flatan lagda i bruk, ca 14x28 cm.
mindre öppning tillstängd med plåtlucka, 1900-tal.
Väggar Tegel målat med vit, vattenbaserad färg.
Inslag av gråsten närmast golvet, i synnerhet mot
yttermurarna.
Dörrar Välvd öppning mot 101 med tröskel av
klamrad natursten.
Övrigt Nisch i östra muren och del av valvet.
Tak Vitmålat tunnvalv i nord-sydlig riktning.
Fönster Avbalkad sekundär nisch i sydmuren med
64 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Källarrum 104 mot sydväst. IJ SSM DIG006500.
Källarrum 104
Golv Tegel på flatan lagda i bruk, ca 14x28 cm.
Väggar Oputsat tegel i oregelbundet förband.
Hårt, rätt slarvigt pålagt bruk i fogarna, som delvis
spjälkas loss. Även tegelstenarna är delvis skadade
av kraftig fuktvandring. Bakom det hårda bruket
ligger ett äldre, ojämnt blandat kalkbruk. En delvis
rätt hög naturstensfot till murarna, i synnerhet
mot söder och väster.
Tak Oputsat, helstens tunnvalv med inslag av
löp, i nord-sydlig riktning. Ett par järnkrokar är
insatta i valvet varav den ena sannolikt är från
1700-talet.
Fönster Liten, välvd glugg i sydmuren.
Dörrar Välvd öppning mot 101 med tröskel av
klamrad natursten.
Övrigt Väggskåp av bräder mot norra muren med
inredning av hyllor. Sannolikt 1800-tal men renoverat /ombyggt under förra delen av 1900-talet.
Bräddörr med bandgångjärn.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 65
Källarrum 104 mot nordväst. Mot norra muren finns ett väggskåp, sannolikt från 1800-talet. IJ SSM DIG006502.
Källarrum 105
Golv Tegel på flatan lagda i bruk, ca 14x28 cm.
Fönster -
Väggar Oputsat tegel. Hårt, rätt slarvigt pålagt
bruk i fogarna. Naturstensfot till murarna, i synnerhet mot söder och väster.
Dörrar Välvd öppning mot 101 med tröskel av
klamrad natursten.
Tak Oputsat, helstens tunnvalv i öst-västlig riktning. Ett par järnringar, sannolikt från 1700-talet,
är insatta i valvet.
66 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Övrigt Sentida, betongskodd öppning till en låg
ledningsgång i väster. Källarrummet upptas av elskåp samt rördragningar för främst fjärrvärme,
som går genom murarna.
Källarrum 105 mot väster. I utrymmet finns en elcentral samt ledningar för fjärrvärme. IJ SSM DIG006503.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 67
Källarrum 106 mot nordväst. I utrymmet förvaras avhakade dörrar från de ovanliggande planen. IJ SSM DIG006504.
Källarrum 106
Golv Betong. I golvet finns en golvbrunn med
perforerat lock av järn.
Väggar Oputsat tegel i renässansförband. Hårt,
rätt slarvigt pålagt bruk i fogarna. Naturstensfot
till murarna, i synnerhet mot väster och norr.
Tak Oputsat, helstens tunnvalv med inslag av löp,
i nord-sydlig riktning. Två järnringar, sannolikt är
från 1700-talet, är insatta i valvet.
68 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Fönster Mindre, igensatt glugg i valvet mot norr.
Dörrar Välvd öppning mot 101 med tröskel av
klamrad natursten, innanför naturstenströskeln är
ett högt av betong.
Övrigt I muren/valvet mot söder är en igensatt
nisch. Genom den igensatta gluggen mot norr är
genombrutet för elledningar. I rummet förvaras
avhakade dörrar från de ovanliggande planen.
Källarrum 107 mot norr. Rummet hyste tidigare en oljecistern. IJ SSM DIG006505.
Källarrum 107
Golv Delvis rätt skadat tegel på flatan, lagt i bruk,
ca 14x28 cm.
Väggar Oputsat tegel i oregelbundet renässansförband. Hårt, rätt slarvigt pålagt bruk i fogarna.
Naturstensfot till murarna, delvis överstruken med
cement.
Tak Oputsat, helstens tunnvalv med inslag av löp,
i öst-västlig riktning. Tre järnringar, sannolikt från
1700-talet, är insatta i valvet.
Fönster Mindre, igensatt glugg i valvet mot norr.
Dörrar Den välvda öppningen mot 101 är delvis
igensatt med gjuten betong, innanför en trädörr
utgörs öppningen till källarrummet av en plåtlucka
i stålkarm.
Övrigt Genom den igensatta gluggen mot norr är
genombrutet för ledningsdragningar, liksom även
del av väggen mot öster.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 69
Förstuga 201, vy mot norr. Portens vindfång har glasade dörrar. Trapphuset skymtar till höger i bild. IJ SSM DIG006328.
Bottenplan
Förstuga 201 samt trappa upp till
förstuga 301
Golv Grå kalkstensplattor, 44x44 cm, 1900-tal.
Väggar Vitrollade på puts. Mörkt gråmålad sockel.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Gråmålad,
­profilerad stucklist mot väggen.
Fönster Två fönster i trapploppet: Indelade med
mitt- och tvärpost till fyra kopplade bågar. De
­nedre bågarnas ytterbågar är spröjsindelade till
två rutor. Bågar och spröjs har enkla kvarts­
stavspro­fileringar och fönstren stängs med hakar
av vit­metall. 1940 i äldre stil. Ett av fönstren med
70 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
fönster­bänk av trä som har profilerad framkant, det
andra med putsad fönsterbänk. Välvda, putsade
och vitrollade smygar.
Dörrar Port: Port med överljus, se exteriörbeskrivning.
Vindfång: Glasade pardörrar spröjsindelade till
tio rutor ovan en fyllning. ¼-stavsprofilerade
spröjsar med tärningsmöten. Foder Df 1.
Posthornsformat trycke av mässing med tillhörande
runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Dörrar till källartrappa 101: Välvd öppning med
pardörrar av svartmålad, nitad järnplåt med band-
Trappa 201 upp till våningen 1 trappa.
IJ SSM DIG006354.
gångjärn. Äldre lås i utanpåliggande låskista av
järnplåt. Sannolikt 1800-tal.
Dörr till passage 202: 3-fyllingsdörr av helfransk
typ, karaktäristisk rokokodörr, 1700-tal. Post­
hornsformat trycke av mässing med sentida
­långskylt och lås, foder Df 1, 1945 i äldre stil.
Dörr till rum 213: Glasade pardörrar spröjs­
indelade till tio trådarmerade rutor ovan en fyllning.
¼-stavsprofilerade spröjsar med tärnings­möten.
Foder Df 1. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Dörr till rum 221: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning,
brandförstärkt på frånsidan. Foder Df 2. Post­
hornsformat trycke av mässing med tillhörande
runt nyckelbeslag. Sannolikt 1945 i äldre stil.
ÖvrigtTrappa Murad trappa vinklad till tre raka lopp
kring en uppbruten trappspindel. Plansteg av
­relativt kraftig brungrå kalksten med rundad
nos, ­putsade sättsteg. Planstegen är från ombyggnaden 1945 då även det nedersta loppet återställdes till ­utseendet på bygglovritningen från
1767. Putsade och vitmålade väggar och valv,
mörkgrå målad sockel. Välvda öppningar mot
förstuga och i trappspindeln. I bottenvåningen
sitter i trappspindeln en välvd nisch med kalkstensskiva. I öppningarna, liksom för fönstren,
sitter smidesräcken av svartmålat järn, 1760-tal.
Smidda ­handledare av svartmålat järn i äldres
stil, 1900-tal.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 71
Pardörrar av plåt från förstugan 201 ner till källaren.
IJ SSM DIG006485.
1700-talsdörr i förstugan 201 till passage 202, sannolikt
bevarad från uppförandet av huset i slutet av 1760-talet.
IJ SSM DIG006487.
72 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 202 mot öster och rum
208-209. Valven markerar lägen för
ursprungliga, rumsavskiljande väggar.
IJ SSM DIG006355.
Passage 202
Golv Heltäckande matta.
Fönster -
kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning.
Foder Df 2. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Öppning till rum 208: Välvd öppning med putsade
och vitrollade smygar.
Dörr till rum 211: Se dörr till 203.
Dörr till rum 212: Se dörr till 203.
Öppning till rum 213: Foder Df 2.
Dörrar Öppning till förstuga 201: Foder Df 2.
Dörr till rum 203: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
Övrigt I passagen finns två valv som markerar
­lägen för ursprungliga, rumsavdelande väggar.
Väggar Vitrollade på puts. Profilerad golvsockel
Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 73
Pentry 203 mot sydväst.
IJ SSM DIG006369.
Pentry, rum 203
Golv Linoleummatta.
Väggar Vitrollade på puts. Golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Väggen
mot skrubben i öster är en sekundärvägg som inte
går ända upp till tak.
Fönster Dörrar Öppning till passage 202: Dörrfoder Df 2.
Dörr till förrum 204: 3-fyllningsdörr, halvfransk
74 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar.
Foder Df 2. 1945 i äldre stil. Rakt trycke av vit­
metall med tillhörande rund nyckelskylt.
Dörr till skrubb: Se dörr till rum 204.
Övrigt Mot västväggen finns en diskbänkssektion
med kokplattor och kylskåp samt överskåp. Släta
skåpdörrar av laminatfolie.
Skrubben i öster har ytskikt lika dem i pentryt,
men slätt foder runt dörröppningen. I skrubben
finns en utslagsho.
Rum 204 mot norr. IJ SSM DIG006367.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 75
Förrum till WC, 204
Golv Gråmelerad industriklinker, 15x15 cm.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Väggar Klädda med tio varv vitt kakel, 15x15 cm,
upp till en slät och omålad trälist. Däröver vit­
rollade på puts.
Fönster Dörrar Öppning till förrum 204: Dörrfoder Df 2
­utan fodersockel.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Övrigt WC-stolar.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Sentida fönsterbräda av omålat trä,
­perforerad för varmluft från elementet. Välvd,
slätmålad smyg, delvis klädd med kakel och trälist
likt väggarna.
Dörrar Öppning till kokvrå 203: Dörrfoder Df 2
­utan fodersockel.
Dörrar till WC 205 och 206: 3-fyllningsdörr, halvfransk med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Foder Df 2. 1945 i äldre stil. Rakt trycke
och långskylt av vitmetall.
Övrigt Mot väggen i väster sitter handfat och en
väggfast spegel.
WC, 205 och 206
Rum 207
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Klädda med väv och vitmålade.
Golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se
­förstuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad
framkant. Välvd och slätmålad smyg samt bröstpanel urnupna hörn. 1945 i äldre stil. Foder Ff 2
till fönstret mot öster, mot norr är fönstret
utan foder.
Dörrar Öppning till rum 208: Foder Df 2.
Golv Gråmelerad industriklinker, 15x15 cm.
Övrigt Väggar Klädda med tio varv vitt kakel, 15x15 cm,
upp till en slät och omålad trälist. Däröver vit­
rollade på puts.
76 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 208, 209 mot norr och rum 207. IJ SSM DIG006362
Rum 208, 209
Golv Heltäckande matta.
Väggar I den yttre delen, motsvarande 208, är
väggarna vitrollade på puts. I den inre delen motsvarande 209, är de limmade med väv och vit­
målade. Profilerad golvsockel Gs 1.
Tak I motsvarande 208: nedsänkt samt putsat och
vitmålat med liten käl. I motsvarande 209: putsat
och vitmålat med käl och profilerad list mot väggen.
Mindre, profilerad takrosett, 1900-tal.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och slätmålad smyg samt bröstpanel
urnupna hörn. Sannolikt 1945 i äldre stil. Foder Ff 2.
Dörrar Öppning till passage 202: Välvd öppning
med putsade och vitrollade smygar.
Dörr till rum 207: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning,
på åtsidan förstärkt till säkerhetsdörr. Foder Df 2.
Posthornsformat trycke av mässing med tillhörande,
runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Dörr till rum 210: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning.
Foder Df 2. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre
stil.
Övrigt Ett smalt väggparti sitter som en markering mot tak och väggar i gränsen mellan rum 208
och 209.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 77
Rum 210, vy mot nordväst. IJ SSM DIG006361.
Rum 210
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Klädda med väv och vitmålade.
Bröstpanel i 1700-talsutformning, fyllningarna
med halvfransk profil samt den upphöjda mitt­
fyllningen med urnupna hörn. 1945 i äldre stil.
Mot den norra väggen och närmast dörren är
bröstpanelen ersatt med golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad list
mot väggen. Profilerad takrosett, 1900-tal.
78 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad
framkant. Välvd och slätmålad smyg samt bröstpanel urnupna hörn. Foder Ff 2. Sannolikt 1945
i äldre stil.
Dörrar Öppning till rum 208: Foder Df 2.
Öppning till rum 211: Foder Df 2.
Övrigt -
Rum 211, vy mot nordost. IJ SSM DIG006359.
Rum 211
Rummet är i ursprunglig volym.
Golv Gråmelerad plastmatta.
Väggar Klädda med väv och vitmålade. Bröst­
panel i 1700-talsutformning, fyllningarna med
halvfransk profil samt den upphöjda mittfyllningen
med urnupna hörn. Sannolikt 1945 i äldre stil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
av 1700-talskaraktär mot tak och vägg. Profilerad
takrosett, 1900-tal.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad fram
kant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel med
rundade hörn. Foder Ff 2. Panelerna möjligen helt
eller delvis från 1700-talet.
Dörrar Öppning till rum 202: Foder Df 2.
Dörr till rum 210: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning. Foder Df 2. Posthornsformat trycke av
mässing med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945
i äldre stil.
Dörr till rum 212: Dörren är avhakad. Foder Df 2.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 79
Rum 212 mot nordost och dörrar till passage 202 respektive rum 211. IJ SSM DIG006357.
Rum 212
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Klädda med väv och vitmålade. Bröst­
panel i 1700-talsutformning, fyllningarna med halvfransk profil samt den upphöjda mittfyllningen med
urnupna hörn, panelen mot korridor 202, till väns­
ter om dörren, dock utan urnupna hörn. Sanno­likt
1945 i äldre stil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad list
mot väggen. Profilerad takrosett, 1900-tal.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad fram
80 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
kant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel
med urnupna och rundade hörn, som i rum 214.
Foder Ff 2. Panelen möjligen helt eller delvis från
1700-talet.
Dörrar Dörr till passage 202: Dörren är avhakad.
Foder Df 2.
Dörr till rum 211: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kraftig kvartsstavsprofil och upphöjd mittfyllning. Foder Df 2. Posthornsformat trycke av
vitmetall med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945
i äldre stil.
Övrigt -
Rum 213 mot söder och dörrarna ut till
trädgården. IJ SSM DIG006349.
Rum 213
Golv Grå kalkstensplattor, 44,5 x 44,5 cm, sannolikt 1900-tal.
Väggar Putsade och målade, i vitt till bröstningshöjd, däröver i gult. Golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Gråmålad,
­profilerad list med käl mot väggen.
Fönster Dörrar Till trädgården: Glasade pardörrar med över­
ljus, sannolikt 1940. Överljuset är helt lika de två
övre bågparen i våningsplanets fönster, par­dörrarna
är likaså indelade för att likna och underordna sig
våningsplanets fönster. Sentida trycke av vitmetall.
Välvd och panelad dörrsmyg lik fönstersmygarna i
angränsande rum, panelens halvfranska fyllningar
med urnupna och rundade hörn. Foder Ff 2.
Öppning till förstuga 201: Foder Df 2.
Dörrar till passage 202: Glasade pardörrar spröjsindelade till tre rutor över en låg fyllning, spröjsarna
med kvartsstavsprofil. Dörrarna är svängdörrar
och har mjukt formade mässingsskoningar som ersättning för draghandtag/dörrknopp. 1945 i äldre
stil. Foder Df 2.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 81
Rum 213 mot nordost och dörrarna till passage 202. Dörröverstycket är av sengustaviansk karaktär,
möjligen från tidigt 1800-tal eller så är det en pastisch från 1900-talet. IJ SSM DIG006352.
Dörröverstycke inom en profilerad och förgylld
list med inskurna övre hörn. Målat motiv av lockurna med hänklar på ett lågt postament samt en
kvist med löv runt urnan, allt mot en röd bakgrundsfärg. Motivet är av sengustaviansk karaktär,
tidigt 1800-tal. Antingen ett kraftigt restaurerat
original i sekundärt läge eller en pastisch från
1900-talet.
82 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Dörrar till passage 217: Se dörrar till passage 202 med
överstycke.
Övrigt Mot den västra respektive östra väggen,
nära sydväggen, sitter elementskydd för radia­
torerna. Skydden är av kalksten och smidesjärn,
­smidesjärnet i en utformning inspirerad av de
­ursprungliga trappräckena. Från 1945.
Rum 214 mot söder. IJ SSM DIG006333.
Rum 214
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Tapetserade på puts med tapetbård närmast taklisten. Bröstpanel i 1700-talsutformning,
fyllningarna med halvfransk profil samt den upphöjda mittfyllningen med urnupna hörn. 1945 i
äldre stil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad list
mot väggen. Profilerad takrosett, 1900-tal.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad fram
kant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel
med urnupna och rundade hörn, som i rum 212.
Foder Ff 2. Panelen möjligen helt eller delvis från
1700-talet.
Dörrar Dörr till rum 215: 3-fyllningsdörr, halvfransk med kraftig kvartsstavsprofil och upphöjda
fyllningar. Foder Df 2. Posthornsformat trycke av
mässing med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i
äldre stil.
Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 83
Rum 215 mot nordväst. IJ SSM DIG006340.
Rum 215
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Tapetserade på puts med tapetbård närmast taklisten. Bröstpanel med helfranska fyllningar som har stora, urnupna hörn, möjligen delvis
från 1760-talet med kompletteringar av nytill­
verkad ­panel i samband med ombyggnaderna 1924
och framförallt 1945. Jämför rum 310, som har
lika panel.
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel av
helfransk typ med urnupna hörn. Panelen är möj­
ligen helt eller delvis från 1700-talet. Foder Ff 2.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
av 1700-talskaraktär mot tak och vägg. Profilerad
takrosett, 1900-tal.
Dörrar Öppning till rum 214: Mot rummet sitter
gångjärn som markerar att en dörr har hakats av.
Foder Df 2.
Dörr till rum 216: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kraftig kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar.
Foder Df 2. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se för
Övrigt -
84 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 215, del av bröstpanelen som möjligen delvis är från 1700-talet. IJ SSM DIG006506.
Rum 215 med taklister som har 1700-talskaraktär. IJ SSM DIG0065067
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 85
Rum 216, vy mot söder. IJ SSM DIG006341.
Rum 216
Rummet är i ursprunglig volym.
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Tapetserade på puts med tapetbård
­närmast taklisten. Bröstpanel med halvfranska
­fyllningar samt de upphöjda mittpartierna med
­urnupna hörn. Sannolikt 1924 eller 1945 i 1700talsstil.
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd smyg, putsad och slätmålad, samt
bröst­panel av äldre karaktär och i så fall i sekundärt
läge, eftersom det västra fönstret togs upp i aktuellt
läge 1940. Panelens fyllning under det södra fönstret
är täckt med skiva. Foder Ff 1.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
av 1700-talskaraktär mot väggen. Profilerad tak­
rosett, 1900-tal.
Dörrar Öppning till rum 215: Mot rummet sitter
gångjärn som markerar att en dörr har hakats av.
Foder Df 2.
Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se för-
Övrigt -
86 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 217 mot väster. IJ SSM DIG006336.
Passage 217
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Fönster -
kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Foder
Df 2. Posthornsformat trycke av mässing med tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Dörr till rum 215: Se dörr till 214.
Dörr till rum 216: Se dörr till 214.
Dörr till WC 218: Se dörr till 214, men sentida
trycke av vitmetall.
Dörr till rum 219: Se dörr till 214.
Dörr till rum 220: Se dörr till 214.
Dörr till rum 221: Mot rummet sitter gångjärn
som markerar att en dörr har hakats av. Foder Df 2.
Dörrar Öppning till rum 213: Foder Df 2.
Dörr till rum 214: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
Övrigt I passagen finns två valv som markerar
­lägen för ursprungliga, rumsavdelande väggar.
Väggar Putsade och vitrollade. Profilerad golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Genom
passagens två valvöppningar delas taket i tre
­sek­tioner, med var sin profilerad takrosett,
1900-tal.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 87
WC 218 mot väster.
IJ SSM DIG006344.
WC 218
Golv Plastmatta.
Väggar Vitrollade på puts. Golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl, utan kälning mot passage 217.
halvfranska fyllningar samt de upphöjda mitt­
partierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil.
Foder med rokokoprofil, 1760-tal. Fönstret saknar
foder på den södra sidan, sannolikt är även det
­ursprungligt.
Dörrar Öppning till passage 217: Slätt foder.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se förstuga
201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant.
Välvd, slätmålad smyg. Fönsterbröstpanel med
88 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Övrigt Utrymmet är inrett med WC, handfat och
badrumsskåp.
Rum 219, vy mot söder och dörr till passage 217. IJ SSM DIG006347.
Rum 219
Rum 220
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Golv Eklaminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Tapetserade på puts med tapetbård närmast taklisten. Bröstpanel med halvfranska fyllningar. 1945 i 1700-talsstil.
Väggar Tapetserade på puts med tapetbård
­närmast taklisten. Golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad list av
1700-talskaraktär mot väggen. Profilerad takrosett,
1900-tal.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och slätmålad smyg samt bröstpanel
­lika rummets bröstpanel i övrigt, panelen täckt
med skiva mot väster. Foder Ff 3.
Dörrar Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Övrigt -
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Liten
­profilerad takrosett, sannolikt 1900-tal.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och slätmålad smyg samt fönsterbröstpanel med halvfranska fyllningar. 1945 i 1700-talsstil. Foder Ff 3.
Dörrar Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Övrigt I rummet står en avhakad 3-fyllningsdörr,
halvfransk med kraftig kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar från 1945 i äldre stil.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 89
Rum 221 mot öster och öppning till förstuga 201. I muren insattes en portvaktslucka 1945. IJ SSM DIG006331.
Rum 221
Golv Äldre furugolv med fyra frisbrädor. Mot
södra muren och passage 217 är ett inramat eldstadsplan av kalksten.
Väggar Vitrollade på puts. Bröstpanel med halvfranska fyllningar samt de upphöjda mittpartierna
med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
mot väggen. Profilerad takrosett, 1900-tal.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbänk av sentida perforerad skiva.
90 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Välvda smygar, släta och gråmålade, foder Ff 2.
Fönsterbröstpanel med urnupna hörn i det östra
fönstret, det västra med slätmålad bröstning. 1945
i 1700-talsstil.
Dörrar Öppning till förstuga 201: Foder Df 2. Mot
rummet sitter gångjärn som markerar att en dörr
har hakats av.
Öppning till passage 217: Foder Df 2.
Övrigt I muren mot öster finns välvd, glasad
port­vaktslucka till förstugan med bänk av
trä, 1945.
Förstuga 301, vy mot öster och dörr till
rum 302. IJ SSM DIG006376.
Våning 1 trappa
Förstuga 301 samt trappa upp till förstuga 401
Golv Grå kalkstensplattor, ca 44x67 cm. Stenen är
äldre, åtminstone från 1800-talet. Enstaka senare
ilagningar med nyare kalksten.
Väggar Vitrollade på puts. Mörkt gråmålad sockel.
Välvd öppning i trappspindeln. I öppningen sitter
ett smidesräcke av svartmålat järn, sannolikt 1945
efter förebild från trapploppets räcken från 1700-talet.
fransk typ, karaktäristisk rokokodörr, 1700-tal.
Dörren är brandförstärkt på frånsidan. Posthorns­
format trycke av mässing med sentida långskylt
och lås, 1945 i äldre stil. Profilerat foder som
sanno­likt är ursprungligt från 1760-talet.
Fönster Ett fönster i trappan likt övriga på det
­nedre planet, se förstuga 201. Välvda, putsade och
vitrollade smygar.
Dörrar till passage 319: 3-fyllnings pardörrar av halvfransk typ, 1800-talets förra del, sannolikt 1810-tal.
Dörrarna är brandförstärkta på frånsidan. Post­
hornsformat trycke av mässing med sentida långskylt och lås, 1945. Foder Df 1.
Dörrar i trapplopp till förstuga 401: Välvd öppning
med pardörrar av svartmålad, nitad järnplåt, bandgångjärn. Dörrarna är på åtsidan dekorerade med
var sin plåtros. Sannolikt 1700-tal, senare lås.
Dörrar Dörr till rum 302: 3-fyllingsdörr av hel
Övrigt -
Tak Putsat och vitmålat med käl. Gråmålat, pro­
filerat listverk av 1700-talskaraktär mot väggen.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 91
Förstuga 301, vy mot väster och dörr till passage 319. IJ SSM DIG006378.
Trappa Murad trappa kring en rektangulär trappspindel. Räfflade plansteg av relativt kraftig, grå
kalksten med rundad nos, putsade och målade sättsteg. Planstegen är äldre, åtminstone från 1800-talet.
92 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Putsade och vitmålade väggar och valv, mörk­grå må­
lad sockel. I trappan sitter framför fönstret ett smitt
räcke av svartmålat järn. Dessutom, smidda handledare av svartmålat järn i äldre stil, sannolikt 1945.
Trappa 301 upp till förstuga 401. IJ SSM DIG006433.
Vindstrappan kan tillslutas med pardörrar av järnplåt.
IJ SSM DIG006435.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 93
Rum 302 mot öster och rum 303. IJ SSM DIG006381.
Rum 302, 303
Rum 303 utgör en ursprunglig volym.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
I golvet finns ingen markering som särskiljer de
båda rummen.
Väggar Rum 302: Vitrollade på puts. Bröstpanel
med halvfranska fyllningar samt de upphöjda mittpartierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil.
Rum 303: Se rum 302, men bröstpanelens fyllningar är utan urnupna hörn och vid öppningen
till rum 304 skär denna igenom bröstpanelens ram.
Väggarna är fältindelade med lister, 1900-tal.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Profilerade
lister mot väggen. I den östra delen, 303, finns en
profilerad takrosett.
94 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Fönster Totalt tre fönster lika övriga på planet, se
förstuga 201. Rum 302: Fönsterbänk av trä med
­profilerad framkant. Indragen, panelad bröstning,
fyllningen med urnupna hörn och av äldre karaktär. Välvda smygar, släta och gråmålade, foder Ff 1.
Rum 303: Lika fönstret i 302 men panelens fyllningar
utan urnupna hörn.
Dörrar Öppning till förstuga 301: Foder Df 2.
Öppning till rum 304: Foder Df 2.
Öppning till rum 307: Foder Df 2.
Övrigt Mellan de båda rummen är en träskodd,
bred öppning.
Rum 304 mot sydväst. IJ SSM DIG006388.
Rum 304
Rummet är avdelat från rum 305 efter 1900-talets mitt,
men före 1975.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. Fris
­saknas mot väggen i söder. 1900-tal.
Väggar Målade på puts över en bröstpanel. Beige
väggar fältindelade genom meanderslingor. Ovan
dörren till rum 307 är det målat ett B samt årtalet
1769. Sannolikt 1945 med senare kompletteringar på
sekundärvägg i söder. Bröstpanel med halvfranska
fyllningar samt de upphöjda mittpartierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil. Öppningen mot
303 skär igenom en fyllning. Mot sekundärväggen
i söder sitter en mittelbandslist över ett slätmålat
väggparti och profilerad golvsockel.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Profilerad
takrosett, 1900-tal. Profilerade lister mot väggen,
undantaget mot sekundärvägg i söder.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbänk av trä med profilerad framkant. Indragen, panelad bröstning, fyllningen med
urnupna hörn och av äldre karaktär. Välvda smygar,
släta och gråmålade. Foder möjligtvis 1700-tal och
förebild till Ff 1.
Dörrar Dörr till rum 303: Foder Df 2. Dörren är
­avhakad.
Öppning till rum 305: Foder Df 2.
Dörr till rum 307: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar.
Post­hornsformat trycke av mässing med till­
hörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Foder Df 2.
Övrigt-
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 95
Rum 305 mot sydväst. IJ SSM DIG006391.
Rum 305
Rummet är avdelat från rum 304 efter 1900-talets mitt,
men före 1975.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. Fris
­saknas mot väggen i norr. 1900-tal.
Väggar Målade på puts över en bröstpanel. Beige
väggar fältindelade genom meanderslingor. Ovan
dörren till rum 306 är det målat festonger av tyg
samt en sittande, spinnande kvinna inom en oktogonal ram, sannolikt 1945 med senare komplet­
teringar på sekundärvägg i söder. Bröstpanel med
halvfranska fyllningar samt de upphöjda mitt­
partierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil.
Mot sekundärväggen i nor sitter en mittelbandslist över ett slätmålat väggparti och profilerad
golvsockel.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Profilerad
96 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
takrosett, 1900-tal. Profilerade lister mot väggen,
undantaget mot sekundärvägg i norr.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbänk av trä med profilerad framkant. Indragen, panelad bröstning, fyllningen med
urnupna hörn och av äldre karaktär. Välvda smygar,
släta och gråmålade. Foder Ff 1 mot öster, i fönstret
mot söder sitter ett rokokosvängt foder, möjligtvis
1700-tal och förebild till Ff 3.
Dörrar Dörr till rum 304: Dörren är avhakad. Foder
Df 2.
Dörrar till rum 306: Dörrarna är avhakade. Klassi­
serande foder, sannolikt 1810-tal.
Övrigt -
Rum 306 mot öster. Över dörren skymtar ett målat motiv hämtat från Barnängsområdet. IJ SSM DIG006396.
Rum 306
Rummet är i ursprunglig volym.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
av äldre karaktär, sannolikt 1700-tal. Foder likt
Ff 3, men något bredare och av 1700-talskaraktär.
Väggar Målade på väv som klistrats mot de putsade
väggarna, bröstpanel. Gröntonade väggar fältin­
delade genom målade pärlstavar. Över dörrarna till
rum 305 och 309 är det målat motiv från Barnängs­
området samt över dörren till passage 307 ett stort
B inom en oval på palmblad krönt av en snäcka.
Bröstpanel med halvfranska fyllningar samt de
upphöjda mittpartierna med urnupna hörn. 1945
eller möjligen 1920-tal i 1700-talsstil.
Dörrar Öppning till rum 305: Klassiserande foder,
sannolikt 1810-tal.
Dörr till rum 307: Dörren är avhakad. Foder Df 2.
Öppning till rum 309: Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerat listverk mot tak och vägg av 1700-talskaraktär.
Profilerad takrosett.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbänk av trä med profilerad framkant. Panelade bröstningar och välvda smygar,
fyllningarna med urnupna hörn undantaget valven,
Övrigt Mellan fönstren sitter en stor spegel, en
trymå, med förgylld ram. Trymåns överstycke har
ett skulpterat motiv av lagerkvistar och rosett, samt
krön med äggstavslist. Ramen sannolikt 1810-tal.
Mot det nordöstra hörnet står en flat kakelugn
med fasade hörn och fotsims på runt formade ben
av glaserad keramik, uppåt avslutad med en krön­
sims. Kakel med motiv av liten blombukett respektive fågel på kvist, i gula och gröna kulörer. Eld­
stadsluckor av mässing, inre järnluckor. Igensatt.
Eldstadsplan av Ekebergsmarmor. 1900-talets förra
hälft i 1700-talsstil. Kakelugnen är igensatt.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 97
Rum 306 mot sydost. Mellan fönstren sitter en spegel med förgylld ram, en trymå, från 1810-talet. IJ SSM DIG006397.
Rum 306 mot nordost. I fonden syns en kakelugn från 1900-talet efter förebilder i 1700-talet. IJ SSM DIG006395.
98 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 307
WC 308
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Golv Vit klinker, 10x10 cm.
Väggar Putsade och vitrollade. Golvsockel Gs 1.
Väggar Nio varv vitt kakel, 10x10 cm. Däröver är
väggarna vitrollade på puts. Nisch i norra muren
utgör läget för ett tidigare väggskåp.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Tunn, sentida
profilerad list mot väggen.
Tak Putsat och vitmålat.
Fönster Fönster Dörrar Dörr till rum 302: Dörren är avhakad. Foder
Df 2.
Öppning till rum 304: Foder Df 2.
Öppning till rum 306: Foder Df 2.
Dörr till WC 308: Slät regeldörr med posthornsformat trycke av mässing. Slätt foder.
Dörrar Öppning till passage 307: Endast karm.
Övrigt I den södra väggen är ett väggskåp, skåpet
har släta dörrar och slätt foder. I övrigt är utrymmet
inrett med WC, handfat och badrumsskåp.
Övrigt Mot den norra väggen är en skrubb. Slät
dörr med posthornsformat trycke av mässing, slätt
foder. I skrubben finns en mindre diskbänk med
utslagsho samt över- och underskåp. Över diskbänken är väggen kaklad tre varv.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 99
Rum 309 mot väster och rum 310 respektive 312. IJ SSM DIG006401.
Rum 309 mot sydväst. Mellan fönstren och balkongdörren sitter två speglar, eller trymåer, från tidigt 1800-tal.
IJ SSM DIG006400.
100 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 309
Rummet är i ursprunglig volym.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
Väggar Målade på puts. Gulmålade väggar som är
fältindelade genom ramar i grönt samt växtslingor
och serpentiner. Över dörrarna sitter överstycken
med målade motiv av medaljonger och festonger.
1900-tal. Bröstpanel med halvfranska fyllningar
samt de upphöjda mittpartierna med urnupna hörn.
Bröstpanelen kan i stor utsträckning vara från
1700-talet med ilagningar av nytillverkad panel
­efter igensättning och upptagning av dörrar under
1900-talets förra hälft.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerat listverk mot väggarna, av 1700-talskaraktär.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbänk av trä med profilerad framkant. Panelade bröstningar och välvda smygar,
fyllningarna med urnupna hörn undantaget sidornas
övre fyllningar, som är välvda. Av äldre karaktär,
helt eller delvis från 1700-talet. Svängt foder,
sanno­likt 1760-tal.
1810-tal. Posthornsformat trycke av mässing med
tillhörande rund nyckelskylt. Klassiserande foder,
sannolikt 1810-tal.
Öppning till rum 310: Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Öppning till rum 312: Foder Df 2.
Dörrar till passage 319: 3-fyllnings pardörrar av
halvfransk typ, sannolikt 1900-tal och utförda
snarlikt övriga pardörrar i rummet. Posthorns­
format trycke av mässing med sentida långskylt
och lås. Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Balkongdörrar: Glasade pardörrar med överljus.
Överljuset är helt lika de övre bågarna i våningsplanets fönster, pardörrarna är likaså indelade för
att likna och underordna sig våningsplanets fönster. Sentida trycke av vitmetall. Välvd och panelad
dörrsmyg med halvfranska fyllningar. Foder likt
Ff 3, sannolikt 1760-tal.
Övrigt På var sida om balkongdörren sitter
stora speglar, trymåer, med förgyllda ramar.
Speglarnas överstycke har ett skulpterat motiv av
lagerkvistar och urna samt krön med äggstavslist.
Delade glas. Ramar med överstycken sannolikt
från 1810-talet.
Dörrar Dörrar till rum 306: 3-fyllnings pardörrar
av halvfransk typ, 1800-talets förra del, sannolikt
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 101
Rum 310 mot öster och rum 309. Till höger i bild syns den kraftigt profilerade fönstersmygpanelen. IJ SSM DIG006406.
Rum 310
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett mot väggen. 1900-tal.
Väggar Vitrollade på puts samt fältindelade genom
enkla, profilerade lister. Bröstpanel med helfranska
fyllningar som har stora, urnupna hörn, möjligen
från 1760-talet med kompletteringar i samband med
rummets förändrade volym 1945. Jämför rum 215.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
av 1700-talskaraktär mot tak och vägg.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel av
102 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
helfransk typ med urnupna hörn. Av äldre karaktär,
helt eller delvis från 1700-talet. Svängt foder,
sanno­likt 1760-tal.
Dörrar Dörrar till rum 309: 3-fyllnings pardörrar
av halvfransk typ, sannolikt 1900-tal men utförda
snarlikt äldre pardörrar i huset. Posthornsformat
trycke av mässing med sentida långskylt och lås.
Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Öppning till rum 311: Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Dörr till rum 312: Dörren är avhakad. Dörrfoder
Df 2.
Övrigt -
Rum 311 mot söder. IJ SSM DIG006411.
Rum 311
Rummet är sannolikt i ursprunglig volym.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett mot väggen. 1900-tal.
Väggar Vitrollade på puts. Bröstpanel med halvfranska fyllningar med urnupna hörn, sannolikt
från 1700-talet med ilagningar från 1900-talet.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
av 1700-talskaraktär mot tak och vägg.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se för­
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerad framkant. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel med
urnupna hörn, av äldre karaktär, helt eller delvis
från 1700-talet. Svängt foder, sannolikt 1760-tal.
Dörrar Dörrar till rum 310: 3-fyllnings pardörrar
av halvfransk typ, sannolikt 1900-tal men utförda
snarlikt pardörrar från 1810-talet i huset. Post­
horns­format trycke av mässing med tillhörande
rund nyckelskylt. Klassiserande foder, sannolikt
1810-tal.
Dörr till passage 312: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar.
Posthornsformat trycke av mässing med tillhörande,
runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil. Dörrfoder Df 2.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 103
Passage 312 mot väster. Till höger i bild syns
en dörr till det valv som tillkom på 1940-talet.
IJ SSM DIG006409.
Passage 312
Golv Laminatgolv av typen klickparkett.
Väggar Putsade och vitrollade. Nära taket sitter
en smalare, profilerad list. Profilerad golvsockel Gs 1.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Fönster Dörrar Dörr till rum 309: 3-fyllningsdörr, halvfransk med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Foder Df 2. Posthornsformat trycke av
mässing med tillhörande rund nyckelskylt. 1945
i äldre stil.
104 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Öppning till rum 310: Foder Df 2.
Öppning till rum 311: Foder Df 2.
Dörr till WC 313: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar.
Foder Df 2. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande långskylt för WC. 1945 i äldre stil.
Dörr till skrubb 315: Se dörr till 313.
Öppning till rum 316: Foder Df 2.
Dörr till valv 317: Slät säkerhetsdörr från 1945,
­beslag av mässing.
Öppning till rum 318: Foder Df 2.
Övrigt I passagen finns ett valv som markerar
­läget för ursprunglig mur.
WC-rum 313 mot väster. IJ SSM DIG006414.
WC 313 med duschutrymme 314
Golv Vitgrå klinker, 10x10 cm. Plastmatta i duschutrymmet.
Övrigt WC-delen är inredd med WC, handfat
och badrumsskåp.
Väggar Nio varv vitt kakel, 10x10 cm. Däröver är
väggarna vitrollade på puts. I duschutrymmet är
väggarna kaklade upp till tak.
Skrubb 315
Tak Putsat och vitmålat med liten käl i WCdelen. Nedsänkt och vitrollat på skiva i dusch­
utrymmet.
Väggar Vitrollade. Ett varv klinker mot golvet
som sockel.
Golv Gråmelerad industriklinker, 15x15 cm.
Tak Vitrollat.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se förstuga
201, men glaset med gräng. Fönsterbänk av grön
marmor. Den välvda smygen samt bröstning har
kaklat och målat ytskikt likt väggarna.
Dörrar Öppning till passage 312: Dörrfoder Df 2.
Öppning mellan 213 och 312: Utan karm eller dörr.
Fönster Dörrar Öppning till passage 312: Slätt foder.
Övrigt I utrymmet finns en utslagsho samt väggfasta hyllor.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 105
Rum 316 mot sydväst. IJ SSM DIG006419.
Rum 316
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett mot väggen. 1945.
Väggar Vitrollade på puts. Väggarna är indelade
med profilerade lister till väggfält, sannolikt 1945.
Bröstpanel med halvfranska fyllningar med urnupna
hörn, delvis av äldre karaktär, möjligen från 1700talet med kompletteringar 1945.
stuga 201. Fönsterbräda av trä med profilerade
­kanter. Välvd och panelad smyg samt bröstpanel
med urnupna hörn, av äldre karaktär, helt eller
del­vis från 1700-talet. Svängt foder, sannolikt
1760-tal.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
mot väggarna.
Dörrar Dörr till passage 312: 3-fyllningsdörr, halvfransk med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Den översta fyllningen glasad. Posthorns­
format trycke av mässing med tillhörande, runt
nyckelbeslag. 1945 i äldre stil. Dörrfoder Df 2.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se för
Övrigt -
106 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 316, fönster mot norr. IJ SSM DIG006416.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 107
Valv 317, vy mot norr. IJ SSM DIG006420.
Valv 317
Golv Gråröda kalkstensplattor, ca 44x44 cm,
från 1945.
Väggar Vitrollade på puts.
Tak Putsat och vitrollat.
Fönster 108 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Dörrar Öppning till passage 312: Stålkarm.
Övrigt Rummet inreddes 1945 som ett säkerhetsvalv med väggar av betong samt inredning av
arkiv­hyllor.
Rum 318 mot nordost. Till höger i bild dörrar till passage 319. IJ SSM DIG006421.
Rum 318
Rummet är sannolikt i ursprunglig volym.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen, 1900-tal.
Väggar Målade, bröstpanel. Gultonade väggar
fältindelade genom breda, enfärgade bårder. Mot
rummets hörn är målade väggfält med motiv av
pompejansk karaktär, i grisaille mot klarblå botten.
Oklar datering men sannolikt 1945 i sengustaviansk
stil, inspirerat av eller kopierat efter befintliga målningar. Bröstpanel med halvfranska fyllningar
samt de upphöjda mittpartierna med urnupna
hörn. 1945 i 1700-talsstil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
mot väggarna. Profilerad takrosett, 1900-tal.
Fönster Två fönster lika övriga på planet, se förstuga 201. Fönsterbänk av trä med profilerade
­kanter. Panelade bröstningar och välvda smygar,
fyllningarna med urnupna hörn. Ger intryck av att
vara från 1900-talet i 1700-talsstil. Svängt foder av
äldre karaktär, möjligtvis 1760-tal.
Dörrar Dörr till passage 312: 3-fyllningsdörr, halvfransk med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Posthornsformat trycke av mässing med
tillhörande, runt nyckelbeslag. 1945 i äldre stil.
Dörrfoder Df 2.
Dörrar till passage 319: 3-fyllnings pardörrar av
halvfransk typ, sannolikt 1900-tal men utförda
snarlikt pardörrar från 1810-talet i huset. Post­
horns­format trycke av mässing med tillhörande
rund nyckelskylt. Klassiserande foder, sannolikt
1810-tal.
Övrigt Mot södra muren står en vit, flat kakelugn. Fotsims, fris och krönsims med reliefdekor av
bladverk. Ugnen har en kakelmedaljong med ett
stiliserat reliefmotiv samt i mitten ett lejonhuvud.
Eldstadsluckor av mässing, inre järnluckor. Eld­
stadsplan av kalksten. Ca 1860-70. Kakelugnen är
igensatt.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 109
Rum 318, kakelugn från 1800-talets mitt. IJ SSM DIG006424.
110 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 319 mot öster.
IJ SSM DIG006426.
Passage 319
Rummet är avdelat från rum 320 efter 1945 men före 1975.
Rum 320
Rummet är avdelat från rum 319 efter 1945 men före 1975.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
Mönsterläggningen fortsätter under mellanväggen
till rum 320.
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. Mönster­
läggningen fortsätter under mellanväggen till
­passage 319.
Väggar Putsade och vitrollade. Bröstpanel med
halvfranska fyllningar samt de upphöjda mitt­
partierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil
med senare komplettering mot norr.
Väggar Putsade och vitrollade. Bröstpanel med
halvfranska fyllningar samt de upphöjda mitt­
partierna med urnupna hörn. 1945 i 1700-talsstil
med senare komplettering mot söder.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
mot väggarna.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerade lister
mot väggarna.
Fönster -
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se förstuga
201. Fönsterbänk av trä med profilerade kanter.
Den välvda smygen är slätmålad. Fönster­bröst­
panel, fyllningarna med urnupna hörn, 1945 i
1700-talsstil. Sentida profilerat foder i äldre stil.
Fönsterfoder Df 1.
Dörrar Dörrar till förstuga 301: Dörrarna är avhakade.
Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Öppning till rum 309: Klassiserande foder, sannolikt 1810-tal.
Öppning till rum 318: Klassiserande foder, sannolikt
1810-tal.
Dörr tillrum 320: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kvartsstavsprofil och upphöjd nedre fyllning. Den
övre fyllningen är glasad och spröjsindelad till nio
stående rutor. 1945 i äldre stil. Sentida profilerat
foder i äldre stil.
Dörrar Öppning till rum 319: Sentida profilerat
­foder i äldre stil.
Övrigt Rummet fungerar som serverrum.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 111
Förstuga 401, vy mot öster och den öppna dörren till passage 403. IJ SSM DIG006440.
Våning 2 trappor, nedre vind
Förstuga 401 samt trappa upp till
hanbjälks­vind 501
Golv Grå kalkstensplattor, ca 45x45 cm. 1900-tal.
Väggar Vitrollade på puts. Mörkt gråmålad
sockel.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Mot ­väggen
sitter en profilerad trälist.
Fönster Ett fönster i en välvd takkupa. Fönstret
har två kopplade bågar vars ytterbågar är spröjs­
indelade till två rutor. Bågar och spröjs har enkla
kvartsstavsprofileringar och fönstren stängs med
spanjolett av vitmetall. 1940 i äldre stil. Fönster­
bänk av grå kalksten. Putsad och vitrollad bröstning och smyg. Den djupa smygen ligger ett steg
över golvnivå, steget är täckt med kalksten.
Dörrar Dörr till förråd 402: Plankdörr med klädsel
av diagonalt lagda, profilerade bräder. S-formade
bandgångjärn av svartmålat smide. Dörren är skivtäckt och förstärkt på frånsidan. Posthornsformat
112 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
trycke av vitmetall med samtida rund nyckelskylt.
Sannolikt 1900-tal i äldre stil. Dörrfoder Df 2 utan
fodersockel.
Dörr till passage 403: 4-fyllningsdörr med utanpåliggande fyllningar mot åtsidan. Svartmålade plattgångjärn av smide. Posthornsformat trycke av vitmetall. Sannolikt 1900-tal i äldre stil. Dörrfoder
Df 2 utan fodersockel.
Dörr till förråd 404: Se dörr till förråd 402.
Dörr till passage 409: Se dörr till passage 403.
Dörr till passage 423: Se dörr till passage 403, men
sentida trycke av vitmetall.
Dörr till skrubb 426: Se dörr till förråd 402. Över
dörren finns ett överljus i en enkelt profilerad båge,
trådarmerat (hönsnät) glas.
Dörr till förråd 428: Se dörr till förråd 402.
Dörrar till trappan upp till hanbjälksvind 501: Släta,
asymmetriska pardörrar av gråmålad plåt i stålkarm. Posthornsformat trycke av vitmetall.
1900-talets förra hälft. Före dörren är ett steg av
kalksten.
Förstuga 401, vy mot väster och den öppna dörren till passage 423. IJ SSM DIG006439.
Övrigt Alldeles öster om trappa 301 finns ett
­mindre förråd i utrymmet mot takfoten. Hyll­
inredning. Slät dörr.
Trappa Svängd trappa av trä med putsade planoch sättsteg med järnskodd nos/kant. Trappans
­nedre del med putsade väggar, den övre delen med
väggarna klädda av eternitskivor. Runda ledstänger
av mörkbetsat trä, 1900-talets förra hälft.
Dörrar Öppning till förstuga 401: Endast karm.
Övrigt Längs taket löper ventilationsrör. I ut­
rymmet ligger lösa dörrar.
Passage 403
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Förråd 402
Väggar Vitrollade på skivor. Drygt 30 cm hög fot­
panel, sannolikt 1900-talets förra hälft i äldre stil.
Golv Betong.
Tak Vitrollat på skiva.
Väggar Klädda med masonit och målade.
Fönster -
Tak Klädda med masonit och målade.
Delar av takstolarnas högben bryter igenom
u­trymmet.
Dörrar Öppning till förstuga 401: Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 405: Dörrfoder Df 4.
Fönster -
Övrigt Mot sydväggen sitter en väggfast kapphylla
av trä med krokar av vitmetall. 1900-talets förra del.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 113
Förstuga 401, fönsterkupa och dörr till förråd 402. IJ SSM DIG006441.
Vindstrappa 401, vy från han­bjälksvinden ned mot förstuga
401. IJ SSM DIG006484.
Förråd 404
Golv Tegel i bruk, teglet ca
14x28,5 cm.
Fönster Dörrar Öppning till förstuga 401: Slätt foder.
Väggar Putsade och målade.
Tak Putsat och målat med liten käl.
114 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Övrigt I utrymmet finns enkla, väggfasta hyllor.
1900-talets förra del.
Rum 405, vy mot norr med garderoben i fonden. IJ SSM DIG006444.
Rum 405
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Väggar Tapetserade. Ca 30 cm hög fotpanel.
Sannolikt 1900-talets förra del i äldre stil. Mot ut­
sidorna vinklas väggarna av takfallet.
målade smygar. Den djupa smygen ligger ett steg
över golvnivå, steget är klätt med ekparkett.
Dörrar Dörr till passage 403: Dörren är avhakad.
Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 406: Dörrfoder Df 4.
Tak Putsat och vitmålat med käl.
Fönster Ett fönster lika övriga på planet, se förstuga 401. Fönsterbänk av kalksten. Vävklädda och
Övrigt Mot norr finns en liten garderob, till vilken
är en slät dörr och dörrfoder Df 4. Enkelt, målat
trägolv, vitrollade skivor mot väggar och tak.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 115
Rum 406, vy mot söder. IJ SSM DIG006445.
Rum 406
Golv Slipat furugolv. Mot nordvästra hörnet finns
ett eldstadsplan, delvis av bruk, delvis av två kalkstensplattor. Ram av en bräda.
Vävklädda och målade smygar. Den djupa smygen
ligger ett steg över golvnivå, steget är klätt med
furuplank.
Väggar Tapetserade. Ca 30 cm hög fotpanel, sanno­
likt 1900-talets förra del. Mot utsidorna vinklas
väggarna av takfallet.
Dörrar Dörr till rum 405: Dörren är avhakad.
Dörr­foder Df 4.
Dörr till rum 407: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar,
sannolikt tidigt 1800-tal. Posthornsformat trycke
av mässing med tillhörande, runt nyckelbeslag.
Dörrfoder Df 4.
Tak Putsat och vitmålat med käl.
Fönster Ett fönster lika övriga på planet, se förstuga 401. Detta är dock utåtgående med mittpost
samt stängs med hake och hasp. Fönsterbänk av trä.
116 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Övrigt -
Kök 407, vy mot nordväst. IJ SSM DIG006448.
Kök 407
Golv Klicklaminatgolv med utseende av ek.
Väggar Putsade och rollade med gul färg. Låg,
slät sockel undantaget mot söder och i hörnet mot
sydost, där det sitter en ca 30 cm hög fotpanel.
Över spis, diskbänk och arbetsbänk är väggarna
kaklade 7½ varv med ett vitt kakel, 15x15 cm samt
dekormotiv av lister och romber. Mot utsidorna
vinklas väggarna av takfallet.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Fönster Ett fönster lika det i rum 406. Fönster­
bänk av vit marmor. Vävklädda och målade smygar.
Den djupa smygen ligger ett steg över golvnivå,
steget är klätt med plank.
Dörrar Öppning till rum 406: Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 408: Dörrfoder Df 4.
Övrigt Köksinredningen, omkring år 2000, har
släta, vita luckor. Köket är utrustat med disk­
maskin, spis och fläkt samt kyl/frys.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 117
Rum 408, vy mot norr och passage 409. IJ SSM DIG006451.
Rum 408
Golv Klicklaminatgolv med utseende av ek.
smyg, endast karm i öppningen.
Väggar Putsade och vitrollade. Ca 26 cm hög,
­enkelt profilerad fotpanel av äldre karaktär, sent
1700-tal eller tidigt 1800-tal, delvis kompletterad.
Mot utsidorna vinklas väggarna av takfallet.
Övrigt -
Tak Putsat och vitmålat med liten käl, dessutom
liten klack under kälningen mot söder, väster och
norr. Mot köket i öster sitter en hålkälslist av trä.
Passage 409
Golv Grå kalkstensplattor, ca 45x45 cm. 1900-tal.
I nordöstra hörnet, närmast vindstrappan, ligger
golvtegel.
Väggar Vitrollade på puts. Mörkt gråmålad sockel.
Fönster Ett fönster lika det i rum 406. Fönster­
bänk av vit marmor. Vävklädda och målade
­smygar. Den djupa smygen ligger ett steg över
golvnivå, steget är klätt med furuplank.
Dörrar Dörr till kök 407: Dörren är avhakad. Dörr­
foder Df 4.
Öppning till rum 409: Dörren är avhakad.
Klassiserande dörrfoder av sengustaviansk karaktär, sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal.
Öppning till rum 410: Välvd, putsad och målad
118 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Tak Putsat och målat.
Fönster Dörrar Öppning till förstuga 401: Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 408: Klassiserande dörrfoder av
sengustaviansk karaktär, sent 1700-tal eller tidigt
1800-tal. Fodersockel saknas.
Övrigt -
Rum 410 mot väster och dörrarna till rum 411. IJ SSM DIG006452.
Rum 410
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster med
fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
Väggar Målade på väv som klistrats mot de putsade
väggarna, ca 35 cm hög fotpanel. Gultonade väggar
fältindelade genom målade slingor av blommor
och blad. Över dörrarna är målat motiv av blommor och frukter respektive blommor och veteax
på ett postament, mot en grå bakgrund. Sannolikt
1900-talets förra hälft.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad trälist
i grått och guld mot väggen.
Fönster Ett fönster med tre bågar i bredd som inryms i sydfasadens attika. Kopplade bågar lika
fönstren i föregående rum, se rum 406. Fönster­bänk
av trä med profilerade kanter. Slätmålad smyg. Foder
likt Df 4, något förenklad. Sannolikt 1900-tal.
Dörrar Dörr till rum 408: 4-fyllningsdörr, halvfransk
med upphöjda fyllningar, 1800-talets senare del.
Sentida trycke och lås av vitmetall. Dörrfoder Df 4.
Dörrar till rum 411: 3-fyllnings pardörrar av halvfransk typ, sannolikt 1900-talets förra del i äldre
stil. Posthornsformat trycke av vitmetall med tillhörande rund nyckelskylt. Dörrfoder Df 4.
Övrigt Mot det nordöstra hörnet står en rund
­kakelugn på murad och marmorerad sockel, med
fotsims och uppåt avslutad med rundad krönsims.
Kakel med motiv av blombukett, i gult, blått, rött
och grönt. Kaklet är antikiserat genom krackeleringar under glasyren. Inre och yttre eldstadsluckor
av järn. Eldstadsplan av kalksten. 1900-talets förra
hälft i 1700-talsstil. Kakelugnen är igensatt.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 119
Rum 410, kakelugn i det nordöstra hörnet. IJ SSM DIG006455.
120 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 411 mot sydväst. IJ SSM DIG006458.
Rum 411
Golv Ekparkett i diagonalt lagt rutmönster
med fris av stavparkett vinkelrätt mot väggen.
1900-tal.
Väggar Målade på väv som klistrats mot de putsade
väggarna, ca 35 cm hög fotpanel. Grå väggar stramt
fältindelade genom målade lister och dekormotiv i
blågrått, guld och rosa. Sannolikt 1900-talets förra
del i 1700-talsstil.
Tak Putsat och vitmålat med käl. Profilerad trälist
i grått mot väggen.
Fönster Ett fönster med tre bågar i bredd som inryms i sydfasadens attika. Kopplade bågar lika
fönstren i föregående rum, se rum 406. Fönster­
bänk av trä med profilerade kanter. Slätmålad
smyg. Foder likt Df 4, något förenklad.
Dörrar Öppning till rum 410: Dörrfoder Df 4.
Dörr till passage 412: 4-fyllningsdörr, halvfransk
med upphöjda fyllningar, 1800-talets senare del.
Posthornsformat trycke av mässing med tillhörande
rund nyckelskylt. Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 414: Dörrfoder Df 4.
Övrigt Mot det nordöstra hörnet står en rund
­kakelugn på murad och marmorerad sockel. Sockeln
är indragen från kakelugnslivet och ugnen har även
en fotställning med svarvade fötter av glaserad
­keramik. Ugnen har fotsims och är uppåt avslutad
med rundad krönsims. Kakel med motiv av blombukett inramat av ett kedjemotiv, all dekor i blått.
Kaklet är antikiserat genom krackeleringar under
glasyren. Inre och yttre eldstadsluckor av järn. Eld­
stadsplan av kalksten. 1900-talets förra hälft i 1700talsstil. Kakelugnen är igensatt.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 121
Rum 411, kakelugn i det nordvästra hörnet. IJ SSM DIG006456.
122 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 412, vy mot det sydöstra hörnet och dörr till förråd. IJ SSM DIG006477.
Passage 412
Förråd 413
Golv Stavparkett av ek.
Golv Linoleummatta.
Väggar Vitrollade på puts. Ca 35 cm hög fotpanel,
1900-tal i äldre stil.
Väggar Målade på puts. Golvsockel med karnisprofil, 1900-tal i äldre stil.
Tak Putsat och målat.
Tak Putsat och målat.
Fönster -
Fönster -
Dörrar Öppning till rum 411: Dörrfoder Df 4.
Dörr till förråd 413: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med upphöjda fyllningar, sannolikt 1800-talets
­senare del. Kammarlås med nyckel. Dörrfoder Df 4.
Öppning till passage 423: Dörrfoder Df 4.
Dörrar Öppning till passage 412: Dörrfoder Df 4.
Övrigt -
Övrigt Inne i förrådet finns fast hyllinredning,
1900-tal.
I utrymmets nordöstra hörn syns del av ett valv
som torde vara en rest av en ursprunglig öppning
från förstugan till ett stort rum innanför attikan.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 123
Rum 414, vy mot det sydöstra hörnet och dörren till rum 411. IJ SSM DIG006462.
Rum 414
Golv Ekparkett i fiskbensmönster med fris av
stavparkett vinkelrätt mot väggen. Sannolikt 1945.
ett steg över golvnivå, steget är klätt med stav­
parkett.
Väggar Tapetserade med en ca 40 cm hög fotpanel.
Sannolikt 1945 i 1700-talsstil.
Dörrar Dörr till rum 411: 4-fyllningsdörr, halvfransk med upphöjda fyllningar, 1800-talets­
­senare del. Posthornsformat trycke av mässing
med tillhörande rund nyckelskylt. Dörrfoder
Df 4.
Öppning till passage 415: Dörrfoder typ Df 4,
­sentida.
Dörr till rum 418: Dörren är avhakad. Dörrfoder
Df 4.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl, undantaget
mot norr, dessutom liten klack under kälningen
mot öster, söder och väster.
Fönster Två fönster lika övriga på planet som
stängs med spanjolett, se förstuga 401. Fönster­
bänk av trä med profilerade kanter. Vävklädda
och ­målade smygar. Den djupa smygen ligger
124 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Övrigt -
Passage 415, vy genom passagen och mot rum 414. IJ SSM DIG006473.
Passage 415 (och 416, tidigare
sekundärvägg riven)
WC 417 med duschutrymme
Golv Sentida mörkgrå klinker, 10x10 cm.
Golv Slipat furugolv.
Väggar Vitrollade på puts eller skivor. Golvsockel
med karnisprofil, 1900-tal i äldre stil.
Väggar Rollade med grön färg på puts eller skiva.
Sockel av grå golvklinker. I duschdelen är väggarna
helkaklade med vitt kakel, 15x15 cm.
Tak Putsat och målat med käl, dessutom liten
klack under kälningen mot öster och norr.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl. Liten klack
under kälningen, även mot sekundärvägg i söder.
Fönster -
Fönster -
Dörrar Öppning till rum 414: Dörrfoder Df 4.
Dörrar Öppning till passage 415: Dörrfoder typ
Df 4, sentida och utan fodersockel.
Dörr till WC 417: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
upphöjda fyllningar, sannolikt 1800-talets senare
del. Posthornsformat trycke av vitmetall med långskylt för WC. Dörrfoder Df 4.
Öppning till passage 420: Dörrfoder Df 4, utan
­fodersockel.
Övrigt Utrymmet är inrett med WC, handfat,
dusch, tvättmaskin.
Övrigt I rummet står en torktumlare.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 125
Rum 418, vy mot väster. IJ SSM DIG006463.
Rum 418
Rummet är sannolikt i ursprunglig storlek från tiden för
vindens inredning.
Golv Ekparkett i fiskbensmönster med fris av
stavparkett vinkelrätt mot väggen. 1900-tal.
Väggar Tapetserade med en ca 28 cm hög fot­
panel. Sannolikt 1900-talets förra del i äldre stil.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl, dessutom
liten klack under kälningen.
stängs med spanjolett, se förstuga 401. Fönsterbänk
av kalksten. Vävklädda och målade smygar. Den
djupa smygen ligger ett steg över golvnivå, steget
är klätt med stavparkett.
Dörrar Öppning till rum 414: Dörrfoder Df 4.
Öppning till rum 419: Dörrfoder Df 4.
Övrigt -
Fönster Ett fönster lika övriga på planet som
126 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Rum 419, vy mot norr. IJ SSM DIG006465.
Rum 419
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Väggar Tapetserade med en ca 30 cm hög fot­
panel. Sannolikt 1900-talets förra del i äldre stil.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Fönster Två fönster lika övriga på planet som
stängs med spanjolett, se förstuga 401. Fönsterbänk
av kalksten. Vävklädda och målade smygar. Den
djupa smygen ligger ett steg över golvnivå, steget
är klätt med stavparkett.
Dörrar Dörr till rum 418: 3-fyllningsdörr, halvfransk
med upphöjda fyllningar, sannolikt 1800-talets
­senare del. Posthornsformat trycke av vitmetall
med tillhörande rund nyckelskylt. Dörrfoder Df 4.
Öppning till passage 420: Dörrfoder Df 4.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 127
Passage 420, vy mot väster och rum 419. IJ SSM DIG006468.
128 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Passage 420, östra delen mot öster och passage 423 IJ SSM DIG006471.
Passage 420
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Väggar Vitrollade på puts. Golvsockel Gs 1, 1945
i äldre stil.
Tak Putsat och målat. Nedsänkt i den västra delen,
i den östra till bjälklagshöjd och med kälning.
Fönster Dörrar Dörr till rum 415: 4-fyllningsdörr, halvfransk med upphöjda fyllningar, sannolikt
1900-tal i äldre stil. Posthornsformat trycke av
vit­metall med tillhörande rund nyckelskylt.
­Dörr­foder Df 2.
Dörr till rum 419: 4-fyllningsdörr, halvfransk med
upphöjda fyllningar, sannolikt 1800-talets senare
del. Posthornsformat trycke av vitmetall med tillhörande rund nyckelskylt. Dörrfoder Df 2.
Öppning till rum 421: Dörrfoder Df 2.
Dörr till rum 422: 3-fyllningsdörr, halvfransk med
kvartsstavsprofil och upphöjda fyllningar. Post­
hornsformat trycke av vitmetall med till­hörande,
runt nyckelbeslag. Dörrfoder Df 2.
Dörr till passage 423: 4-fyllningsdörr snarlik dem
ute i vindsförstugan, halvfransk med kraftig kvartstavsprofil. Posthornsformat trycke av vitmetall.
1945 i äldre stil. Dörrfoder Df 2.
Övrigt barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 129
Rum 421, vy mot nordost. IJ SSM DIG006469.
Rum 421
Förråd 422
Golv Stavparkett av ek. 1900-tal.
Golv Tegel lagda på flatan i hårt bruk.
Väggar Tapetserade med en ca 30 cm hög fot­
panel. Sannolikt 1900-talets förra del i äldre stil.
Väggar Målade på puts.
Tak Putsat och vitmålat med liten käl.
Fönster Ett fönster likt övriga på planet, se förstuga
401. Fönsterbänk av kalksten. Vävklädda och
­målade smygar. Den djupa smygen ligger ett steg
över golvnivå, steget är klätt med stavparkett.
Dörrar Dörr till passage 420: 3-fyllningsdörr, halvfransk med upphöjda fyllningar, sannolikt 1800talets senare del. Posthornsformat trycke av vitmetall
med tillhörande rund nyckelskylt. Dörrfoder Df 4.
Övrigt 130 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Tak Putsat och målat, delvis inklätt med skivor.
Delar av takstolarnas högben bryter igenom utrymmet, inklädda med skivor.
Fönster Dörrar Öppning till passage 420: Dörrfoder Df 4
­utan fodersockel.
Övrigt -
Passage 423, vy mot nordväst och passage 424. IJ SSM DIG006476.
Passage 423
Passage 424
Golv Grå kalkstensplattor som i förstuga 401,
ca 45x45 cm. Sannolikt 1945.
Golv Grå kalkstensplattor i sammanhang med
passage 423.
Väggar Vitrollade på puts, delvis skivor.
Golvsockel Gs 1, 1945 i äldre stil.
Väggar Vitrollade på puts, delvis skivor.
Golvsockel Gs 1, 1945 i äldre stil.
Tak Putsat och målat med käl.
Tak Målat på skivor, snedtak mot norr.
Fönster -
Fönster -
Dörrar Öppning till förstuga 401: Dörrfoder Df 2.
Öppning till passage 412 Dörrfoder Df 2.
Öppning till passage 420: Dörrfoder Df 2.
Öppning till passage 424: Öppningen är välvd.
Dörrfoder Df 2.
Dörrar Öppning till passage 423: Öppningen är
välvd. Dörrfoder Df 2.
Dörr till WC 425: 2-fyllningsdörr, halvfransk
med kraftig kvartstavsprofil. Posthornsformat
trycke av vitmetall med tillhörande rund nyckelskylt. 1945 i äldre stil. Dörrfoder Df 2.
Övrigt Övrigt Väggfast hatthylla av trä med ankarkrokar
av vitmetall, 1945.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 131
WC 425
Förråd 427
Golv Sentida mörkgrå klinker, 10x10 cm.
Golv Skivor på en golvnivå som ligger högre än
omgivande utrymmen.
Väggar Rollade med grön färg på skivor. Sockel
av grå golvklinker. Över handfatet är väggen täckt
med tre varv vitt kakel, 15x15 cm.
Väggar Målade på skivor av masonit.
Tak Målat på skivor av masonit, snedtak mot norr.
Tak Rollat med grön färg på skivor, snedtak mot
norr.
Fönster -
Fönster Dörrar Öppning till skrubb 426: Svängt dörrfoder,
sannolikt 1920-tal.
Dörrar Öppning till passage 424: Smalt, slätt
foder.
Övrigt -
Övrigt Utrymmet är inrett med WC och handfat.
Förråd 428
Skrubb 426
Golv Tegel lagda på flatan i hårt bruk.
Golv Tegel lagda på flatan i hårt bruk.
Väggar Målade på puts, delvis på skivor.
Väggar Målade på puts.
Tak Putsat. Delar av takstolarnas högben bryter
igenom utrymmet, inklädda med skivor.
Tak Putsat och målat.
Fönster Fönster Ett fönster till en liten öppen huv över
gaveln och urtavlan i nordfasadens frontespis.
Fönstret är rektangulärt men med bottenkarmen
uppvinklad för att anpassas till gavelvinkeln.
Enkelt profilerad båge, glaset trådarmerat genom
hönsnät. 1900-tal.
Dörrar Öppning till förstuga 401: Dörrfoder Df 4.
Över dörren finns ett överljus i en enkelt profilerad
båge, glaset trådarmerat genom hönsnät.
Dörr till förråd 427: 3-fyllningsdörr, stenprofilerad.
Rundat trycke av vitmetall och svärtat trä. 1900talets förra del. Dörrfoder Df 4, originalfärg på
fodret.
Övrigt I utrymmet står urverket till nordfasadens
väggur. Urverket märkt Linderoth Stockholm
1896. Urtavlan sitter i en rund glugg som på insidan
är plåtklädd samt har en liten lucka.
Framför dörren till förråd 427 finns ett trästeg.
132 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Dörrar Öppning till förstuga 401: Dörrfoder Df 4.
Övrigt Över trapploppet i öster är uppbyggt med
plankor samt skivor på sidorna.
Utrymmet fungerar som driftcentral.
Östra delen av hanbjälksvinden, fönster mot söder. IJ SSM DIG006480.
Våning 3 trappor, övre vind
Östra delen av hanbjälksvinden, 501
Golv Mineralullsisolering på brandbotten av tegel.
Väggar Förrådsväggar av råspont av olika ålder.
Förrådsväggarna delvis eternitklädda.
Tak Öppen takstol. Takstolskonstruktionen är
bruten med parallella högben, formen är helt valmad. De olika delarna är intappade i varandra och
fästade med dymlingar. Takstolen är sannolikt i
denna östra del, ca 1/3 av husets längd, ursprunglig
från byggåret.
Fönster Ett runt fönster mot vardera norr och
­söder i runda kupor i takets övre fall. Fönstren är
spröjsindelade till en rund mittruta samt sex rutor
omkring och de är inte öppningsbara. 1900-tal.
Dörrar Förrådsdörrar: av plank, eternitklädda
­åtsidor.
Övrigt Denna östra del är indelad i fyra avdelningar. Murstockar löper genom utrymmet.
Inredning av hyllor av trä i det nordöstra förrådet.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 133
Östra delen av hanbjälksvinden, vy mot sydost. IJ SSM DIG006478.
134 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
Västra delen av hanbjälksvinden vy mot väster. IJ SSM DIG006483.
Västra delen av hanbjälksvinden, 502
Golv Mineralullsisolering.
uppbyggd efter en brand i september 1937.
Väggar -
Fönster Ett runt fönster mot vardera norr och
­söder i runda kupor i takets övre fall. Fönstren är
spröjsindelade till en rund mittruta samt sex rutor
omkring och de är inte öppningsbara. 1900-tal.
Tak Öppen takstol, men nedre delen av konstruktionen inklädd med bräder. Takstols­konstruk­
tionen är bruten med parallella högben, formen är
helt valmad. Konstruktionen kompletterad med en
övre hanbjälke. De olika delarna är sammanfogade
genom bult och mutter. Takstolen är i denna västra
del, som utgör knappt 2/3 av husets längd, åter
Dörrar Dörr till den östra delen: av plank, eternitklädd mot passagen i 501.
Övrigt Murstockar löper genom utrymmet.
barnängens gård 1 ˜ stockholms stadsmuseum 135
Administrativa uppgifter
Stadsdel: Södermalm
Fastighet: Kv. Barnängens gård 1, huvud­
byggnaden
Adress: Tegelviksgatan 54
Typ av undersökning: Byggnadshistorisk
­inventering
Uppdragsgivare: Stadsholmen AB
SSM dnr: 4.0/1314/2010
Undersökningsperiod: Maj – juni 2010
Rapportförfattare: Lena Lundberg
Dokumentation: Nytagna fotografier:
SSMDIG006325 - SSMDIG006519
Kulturhistoriskt värde: Hela fastigheten
Barnängens gård 1 är markerad med blå färg i
Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering.
Det innebär att fastighetens kulturhistoriska
värde anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.
136 stockholms stadsmuseum ˜ barnängens gård 1
