Ordlista till Praktisk Afhandling…
I denna förteckning finns ord som använts i prosten Ekströms bok. I de flesta fall finns
en förklaring i den ursprungliga texten, i en del andra fall finns ingen förklaring och
många av dessa ord används inte längre.
andöva, andöfwa
långsam rodd, att med avmätta årtag motverka strömmens eller
vindens kraft att driva båten från stället, känt ord på Tjörn
albueskäl
skålsnäcka
bläcksput
Loligo piscatorum (CUE) numera Illex illecebrosus, Nordlig
stjärtfenad bläckfisk, eller bläcksprut, känt ord på Tjörn, används
också som beteckning för bläckfiskens skal.
brill
synonymt med dunk eller vakare (kanske från holländska breyl,
KR), inte känt på Härön
brämskäl
unga blåmusslor som sitter i vattenbrynet
flarn
enligt SAOB synonymt med flå, dvs en sorts flöte.
flå
äldre benämning på en sorts flöte till fiskeredskap, ofta
tillverkat av svartpoppelns bark (NE) eller sälg. Flåbitarna
skars från en flåstock. Känt ord på Härön och användes mest till
känsor så att kroken inte skulle fastna i botten.
halvante, halwante
Denna begagnades af fiskaren vid halning av finare lina
som eljest kunde skära sig in i handen (CUE).
Med dubbla hål för hand och tummar blev det flera ytor som
kunde slitas på.
Halvanten på Härön hade en öppning för handen och dubbla
utgångar för tummen.
hjälle, hjelle
gammalt ord för något upphängt, även ställning för torkning av
fisk och nät.
kensa, känsa
snöre från backelina till krok, känt ord på Härön.
kolja
målad av VvW
korsmark
sjöstjärna, känt ord på Härön,
krabbskäl
blåmussla, Myt. edulis (är skäl och engelska shell samma ord?)
kubbskäl
hästmussla, Myt. modiolus
kult
liten öppen båt med två master och omkring 9 alnars köl, inte
bekant på Härön.
kupunge
i Bohuslän använt ord för små strandsnäckor av släktet Littorina
kåg
enligt CUE samma som hwässing, klinkbyggd med en mast och 46 alnars köl Enligt Föreningen allmogebåtar på Bassholmen är
kågen kraftigt rundad både i för och akter. Den kan vara ca 6 m
lång och byggd för både rodd och segling. Den har andra namn
som vässing, kultebåt eller skebåt.
Lofudden. Lofodden
Lofoten
läst
känt ord som användes för att beskriva ett fartygs lastkapacitet, en
läst var ca 2500 kg
marso
tumlare, marsvin
me
ännu använt ord, enslinjernas skärningspunkt
piptunna
En spetsig kon i vars spets ofta fästes en vit flagga för
att göra piptunnan synlig i storm och på längre avstånd.
även kallad svansare (KR2)
qvinsel, kvinsel
träställning för att linda upp lina, kvissel eller grind enligt KR,
känt på Härön
rulle
finns både med och utan vev, används bl. a. vid backefiske
rödåte, rödåt, rödåtel
känt ord på Härön, hoppkräftsdiet hos fiskar, kan ge röd
missfärgning av sillen
sandmussla
oförändrat namn
splitt
använt ord, kluvet träd, varuti krokarna insättas då backen redes, och
bliva där sittande tilldess den åter begagnas (CUE).
stamp
gröt gjord av långans lever, inte känt på Härön
telna
lina i övre och undre delen av ett garn, använt ord
trangrums
restprodukt efter att sill kokats till tran. Resterna lades på hög eller
kastades i sjön där det kunde medföra bottendöd. Den s.k.
trangrumsstriden på slutet av 1700-talet var en av de första riktigt
stora miljödebatterna i vårt land.
tråg
använt ord, användes till att förvara backelinorna innan de lades ut
vahorn, wahorn
halhorn (synonym), känt ord, ett kohorn som fästs på en träpinne,
användes för lindragning.
vakare, wakare
känt ord, ett slags boj som ofta tillverkades av brädlappar
vässing, hwässing
äldre klinkbyggd allmogebåt av samma grundtyp som snipan
men förhållandevis bred med rundade former, hemmahörande
i Bohuslän (NE). 4-6 alnar lång med ett segel (CUE).
Efterlysta ord, vad betyder de eller används de fortfarande?
agnsill
avlingssill, aflingssill
bodybet, bodypet
driftrep
dunk
dödbotten
fetsill
fjolyngel
fork
génit
gråsill
gråbenssill
grässill
horngäl
hornvak, hornwak
klabb
korktelna
krabb
kussevad
känndörj
kännare
leka
loddsill, lottsill
nersätta
nickträ
notkung
pirr
reparpiga
rå
råfäring
råkrok
samsill
sandål
seising
sill-buys
sillmör, sillmörja
sillögon
sporrkarl
stagg
stav, staf
stentelna
stråksill
tjuva, tjufwa
tross
töm
vattenfrö, wattenfrö
vassbuk, hwassbuk
vindspel
väle, wäle
väljesill, wäljesill
örbrunn
Referenser:
CUE, Carl Ulrik Ekström, Praktisk afhandling…
KR, Karl Rencke, Bohusfisket 1923
KR2, Karl Rencke, Terminologien i det Bohuslänska storsjöfisket
Härön, Harry, Bengt m fl
NE, Nationalencyklopedin
NF 1800, Nordisk familjebok, 1800-talsupplagan
OF, Olof Lundbeck, Anteckningar rörande bohuslänska fiskerierna, i synnerhet sillfisket
1832.
SAOB, Svenska Akademins Ordbok
Tjärnö marinbiologiska laboratorium
VH, Valdemar Haneson, Bohusfisket 1923
VvW, Vilhelm von Wright, Skandinaviens fiskar…. 1836-1857
