1
Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer
– en psykologisk modell
Binnie Kristal-Andersson
Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut.
Hon föddes och växte upp i det mångkulturella Brooklyn, New York, och kom till Sverige 1966.
Här fullföljde hon sin kliniska utbildning och forskning med tonvikt på flyktingars och invandrares
problem. Hon har mångåriga erfarenheter av terapeutiskt arbete med traumatiserade och
torterade flyktingar och invandrare, och som handledare och utbildare i Skandinavien och andra
länder. Efter många år av kliniskt arbete insåg hon att det fanns ett akut behov av en
behandlingsmodell (referensram) som tar hänsyn till den speciella psykologin hos dessa grupper.
Att utforma en referensram (psykologisk modell) och organisera en specialiserad form av
utbildning för olika kategorier av fackfolk har varit huvudsyftet i hennes tjugofemåriga
forskningsarbete och den därpå följande doktorsavhandlingen och bok. Kristal-Andersson är
författare till flera skönlitterära arbeten inom film och teater, samt facklitteratur, och är medlem
av Svenska PEN och Amnesty International.
Inledning
För två år sedan kontaktade ICORN (International Cities Of Refuge Network) mig efter att
ha läst min avhandling/bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk
modell (Studentlitteratur, 2001). De bad mig hålla en engelsk föreläsning om den
psykologiska modellen vid den internationella ICORN konferensen i Bryssel där flera
förföljda konstnärer från olika fristäder närvarade. Många av dem berördes och kände igen
sig. Det gladde mig att Kulturrådet i Sverige, som även var på konferensen, har bett mig att
delta genom att beskriva den psykologiska modellen i handboken.
Men du är trött.
Vägen har varit lång.
Det nya landet
bjuder
ingen asyl
från tankar
från känslor
från det förflutna
som skuggar
nuet
från framtiden
som inte finns
2
utan ditt land
ditt hem
din värld
Binnie Kristal-Andersson
Utdrag ur dikten Språket Sviker,
ur diktsamlingen Flykting (1985)
Presentation
Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären) lever mellan två världar.
Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och
moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än
invånarna i det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina
upplevelser i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas,
ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam
psykologisk process då man kan börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina
värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av
ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två
världarna. Men om de båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som
plågas av konflikter och motsägelser.
Individen – antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn – som bor i ett nytt
land kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon
upplever. Dessa frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende,
från att anpassa sig till ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle
och en ny kultur. Frågorna tycks infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till
att vederbörande invandrat eller sökt asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder, etnisk
bakgrund eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö, kultur och religiöst ursprung.
Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund eller vad han/hon har
gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om de nya
förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte.
Den psykologiska modellen (referensramen)
Den psykologiska modellen (Den begreppsmässiga referensramen) är avsedd att hjälpa
professionella vårdgivare, stödarbetare och andra i deras förebyggande och kurativa arbete
med flyktingar, traumatiserade och torterade flyktingar, invandrare och deras barn.
Referensramen som presenteras här visar en väg att se på och vinna insikt i individens värld.
Den är en metod att strukturera och systematisera den inre och yttre världen hos flyktingar,
traumatiserade/torterade flyktingar eller invandrare och deras barn genom att beakta
hans/hennes tidigare upplevelser i hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur
kombinationen av dessa kan påverka hans/hennes nuvarande liv eller svårigheter. Kunskap
3
om referensramen möjliggör förståelse på ett strukturerat sätt av de många och stundom
komplicerade olikheterna människor emellan. Samtidigt understryker den de universella
likheterna mellan mänskliga varelser oavsett bakgrund. Referensramens nyckeldimensioner
fokuserar på dessa skillnader, men också på likheter mellan människor.
Referensramen utvecklades genom ett samspel mellan litteraturstudier, empirisk forskning
(baserad på klinisk praktik) och klinisk utvärdering av flyktingar, invandrare och deras barn.
Referensramens nyckeldimensioner klarnade så småningom och formulerades i etapper
under författarens over 25 år av kliniskt arbete, handledning och utbildning rörande
flyktingar, traumatiserade och/eller torterade flyktingar, invandrare och deras barn. En
översikt av referensramen visas i bild.
Referensramen består av ett antal viktiga nyckeldimensioner, definierade i termerna flykting/invandrarsituationen och sex aspekter. Aspekterna är:
1. tillvarotillstånden;
2. adaptionscykeln;
3. barndomsupplevelser;
4. relevanta bakgrundsomständigheter;
5. skälet till att individen/familjen sökte asyl eller invandrade;
6. övergångsrelaterade omständigheter.
Varje aspekt har flera komponenter och varje komponent i varje speciell aspekt beskriver en
ny faktor. Aspekterna och deras komponenter har inre och yttre följdverkningar på flykting/invandrarsituationen och individens livssituation. En eller alla dessa kan orsaka, påverka
eller komplicera inre och yttre svårigheter och det sätt på vilket problem, konflikter,
livskriser och livsförändingar uthärdas och hanteras i det nya landet. flykting/invandrarsituationen och referensramens aspekter påverkar individens och familjens
anpassning till och sociala omständigheter i det nya landet.
Flykting/invandrarsituationen
Termen flykting-/invandrarsituationen framhäver de yttre förändringar och de inre
förändringar som kan åtfölja dem. Den framhäver dem båda i kombination. Yttre
förändringar omfattar sådana variabler som klimat, landskap, miljö, kultur, etniska- och
hudfärgskillnader, religion, språk, anställning, politik, samhälle, socioekonomiska
omständigheter, utbildning och hur det nya landet fungerar.
4
5
Aspekt ett – tillvarotillstånd
Samtidigt som begreppet flykting-/invandrarsituationen formulerades blev det tydligt att
många flyktingar, invandrare och deras barn befann sig i ett eller flera inte ovanliga
tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkade mer utbredda bland
dem). Uttrycket tillvarotillstånd definierar de tankar, känslor och omständigheter som kan
omge en persons liv och tillvaro i det nya landet och orsaka, påverka eller komplicera
hans/hennes inre och yttre svårigheter. Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljde
konstnären) kan befinna sig i ett eller flera inte ovanliga tillvarotillstånd (som vem som helst
kan gå igenom, men som verkar mer utbredda bland dem). Termen tillvarotillstånd betecknar
sjutton sådana tillstånd: främlingskap, ensamhet, saknad, skuld, skam, separation och förlust,
sorg, degradering av hemlandets språk, degradering av hemlandets värderingar,
underlägsenhet, känslor av identitetslöshet, rotlöshet, bitterhet, misstänksamhet, fördomar –
att bli utsatt för fördomar, att hysa fördomar – och syndabockssyndromet – att vara
syndabock, att känna sig som syndabock.
Tillvarotillstånd: främlingskap
Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) är “främlingar” när de anländer till det nya landet.
Först är så gott som allt och alla faktiskt okända och annorlunda. Han/hon måste ofta på nytt
lära sig sådant som var självklart i hemlandet, från det enkla till det mer komplicerade:
elementära uppgifter, vanor, språket, den fysiska miljön – de yttre villkoren i det nya landet.
Det kan vara ännu svårare att lära sig det nya landets inre kännetecken, som psykologiska
och sociokulturella attityder, rätt och fel, levnadssätt.
De är i själva verket en främling eller outsider. Varje dag påminns han/hon om detta – från
små oviktiga incidenter till större händelser som påverkar hans/hennes framtid i det nya
landet. Känslan av främlingskap kan komma plötsligt eller gradvis och vara några sekunder,
några minuter eller under längre perioder – beroende på vad individen går igenom i sitt
nuvarande liv. Frågan om han/hon förblir en främling och dessa känslor blir ett
tillvarotillstånd tycks inte bero på hur länge de har varit i det nya landet utan på vilket sätt
han/hon möter (och bemöts av) det nya landet. Är personen isolerad? Har han/hon någon
kontakt med invånarna i det nya landet? Har han/hon lärt sig språket, sederna, levnadssättet i
det nya landet? Den yttre situationen speglas inåt; han/hon känner sig som en främling och
präglas av det. Det blir en del av personligheten och ett permanent tillvarotillstånd. Han/hon
är en främling, en outsider.
Tillvarotillstånd: ensamhet
Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) kan få en känsla av stor ensamhet under olika
perioder av sitt liv i det nya landet, baserad på allt som inte finns där. Sådana känslor kan
överväldiga individen och slutligen leda till tillvarotillståndet ensamhet. Ensamheten kan
grunda sig på en konkret verklighet i livet i det nya landet. Individen lever i familjens
isolerade värld, om de har en sådan, eller ensamma. Det kan bli allvarligare med tiden.
6
Han/hon kan bli ännu mer isolerad för att undvika att bli påmind om sin ensamhet. Hos den
traumatiserade och/eller torterade flyktingen kan känslorna och tillvarotillståndet orsakas
eller fördjupas av trauma. Han/hon kan ha tvingats att fly från hemlandet plötsligt eller under
svåra förhållanden. Han/hon har vanligen haft erfarenheter i hemlandet av plötslig och
våldsam separation och förlust av nära anhöriga.
Tillvarotillstånd: saknad
Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) kan under hela sitt liv i varierande grad sakna
något, någon eller någon plats i hemlandet. En känsla av saknad uppges förekomma i mindre
eller högre utsträckning under skilda perioder av livet i det nya landet. Livet i exil kan vara
svårare och mer komplicerat för personen som inte har valet att besöka eller slutligen
återvända till hemlandet. De trauman som han/hon kan ha upplevt kan också påverka känslan
av saknad. Under tider av förvirring, förändringar och kriser tycks saknaden efter något,
någon eller någon plats i hemlandet orsaka stort inre lidande trots att personen är medveten
om varför. Dessa känslor tycks bli ännu mer komplicerade när man inte kan definiera vad det
är som saknas. Att uppleva sådana känslor är smärtsamt och tycks orsaka, påverka eller
komplicera individens svårigheter och gradvis leda fram till tillvarotillståndet.
Tillvarotillstånd: längtan
Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren, förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) kan längta efter någon eller något i hemlandet som
förlorats eller blivit kvar där. Sådana känslor kan upplevas vid ankomsten till det nya landet,
efter en tid, eller i vissa fall livet ut. Att längta efter något man känner till är en smärtsam
process i sig. Kan man inte definiera vad det är man längtar efter, kan det bli ännu svårare.
Sådana känslor kan leda till tillvarotillståndet längtan.
Tillvarotillstånd: skuld
Flyktingen/invandraren eller deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde
konstnären eller deras familjemedlemmar) kan hysa skuldkänslor av samma anledning som
alla andra. Dessutom kanske individen erfar dessa känslor på grund av tidigare upplevelser i
hemlandet. Han/hon kan känna skuld över att han/hon har möjlighet att leva i fred i exilen.
Några kan försöka hjälpa sitt hemland och människorna där. Det kan lätta skuldkänslorna.
Andra kan känna att de inte förmår hjälpa eller att de inte hjälper tillräckligt mycket.
Tillvarotillståndet skuld tar form. Han/hon är aldrig nöjd med sig själv och kan ställa stora
krav på sig själv och andra – för att känna sig värd att överleva. Eller också kan han/hon bli
passiv och resignerad. Svåra skuldkänslor kan komma individen att ifrågasätta rätten att
överleva. Skuldkänslorna kan komma strax efter ankomsten till det nya landet, eller någon
tid efteråt. De kan bestå under hela livet i det nya landet.
Tillvarotillstånd: skam
Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) kan känna skam av samma anledning som alla
andra. Dessutom kan han/hon pinas av skamkänslor eller tillvarotillståndet skam på grund av
7
något som hänt i hemlandet som han/hon inte kan förlåta sig själv. Det kan vara en händelse
eller en situation eller en serie sådana som han/hon är medveten om eller har glömt och
förträngt. Han/hon kan till exempel känna skam över att ha tvingats lämna kvar andra i krig,
fängelse eller fattigdom, eller över något som han/hon tvingats göra och aldrig skulle ha gjort
under normala omständigheter. Han/hon kan känna skam över något som han/hon tvingades
göra i fängelset eller under tortyr, som att lämna upplysningar om släktingar, vänner eller
kolleger, eller över flykten. Känslorna av skam kan innesluta individen i tillvaroståndet.
Tillvarotillstånd: separation och förlust
Sorgen och den inre smärtan över separation från och förlust av en person och/eller en miljö
kan upplevas speciellt under svåra tider i livet. Flyktingen/invandraren och deras
familjmedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar)
har vanligen gått igenom många separationer och förluster och är kanske eller kanske inte
medveten om att han/hon sörjer. När man inte inser eller erkänner sådana separationer och
förluster kan det ge upphov till tillvarotillståndet: separation och förlust. I stället för att
tillåta sig att sörja och, om också bara för tillfället, finna det inre accepterande som sorgen
kan medföra, tycks personen uppleva en ständig melankoli, tungsinthet, letargi och
depression. Dessa känslor påverkar hans/hennes yttre och inre värld och omsluter livet så att
ett tillvarotillstånd utvecklas.
Tillvarotillstånd: sorg
Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) kan sörja över det som lämnats kvar och gått
förlorat. Sorg över hemlandet tycks drabba personen – i korta sekunder eller ögonblick, eller
dagar, månader och långa år. Dessa känslor kan bli en del av hans/hennes inre värld och
upplevelsen av livet i det nya landet. Det är viktigt att låta personen sörja. Sorgearbetet kan
ta många år. Till slut kan individen förmå sig till att acceptera och kanske kompromissa om
förluster och separationer. Han/hon kan vara omedveten om att han/hon känner sorg. I stället
kan han/hon visa symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, nedstämdhet
och depression. Vanligtvis kan individen och hans/hennes familj och personerna i
omgivningen inte förstå varför. Detta kan få negativa inre och yttre konsekvenser.
Tillvarotillståndet sorg kan lindras av sörjandet.
Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets språk
Flyktingen, invandraren och deras familjemedlemmar (dvs. gästförfattaren/förföljde
konstnären och deras familjemedlemmar) måste lära sig att tala och uttrycka sig på ett nytt
språk. Att lära sig ett nytt språk är en långsam process som kan ta flera år och kan vara svår
för personen av olika skäl. Det kan ta många år för individen att slutligen bemästra det nya
språket, om han/hon någonsin gör det. Det kan leda till starka mindervärdeskänslor, minskad
självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet och till tillvarotillståndet.
8
Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets värderingar
Flyktingen/invandraren och deras familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären
och deras familjemedlemmar) kommer vanligen till det nya landet med ett värdesystem som
formats från barndomen. När han/hon ställs inför ett nytt värdesystem som kanske skiljer sig
från hans/hennes eget, tvingas vederbörande på ett medvetet eller omedvetet plan att jämföra
och ifrågasätta värderingar. Det kan stundom leda till förvirring och svårigheter. Känslor av
värdedegradering kan bli ett tillvarotillstånd om personen inte kan hantera detta skeende.
Han/hon ställs inför otaliga medvetna värdekonflikter vid konstaterandet att hemlandets
värderingar och traditioner har liten eller ingen mening för invånarna i det nya landet och
ibland till och med anses löjliga eller orätta. När konflikter mellan hemlandets och det nya
landets värdesystem är medvetna, kan de bearbetas. Men om personen är omedveten om att
han/hon går igenom en värdekonflikt, kan det ibland orsaka stora svårigheter.
Tillvarotillstånd: underlägsenhet
Känslor av underlägsenhet kan ofta uppstå hos flyktingen/invandraren och
familjemedlemmar (gästförfattaren/förföljde konstnären och deras familjemedlemmar) när
han/hon försöker komma in i det nya samhället. Dessa känslor kan först grunda sig på den
reella situationen att befinna sig i ett nytt land och kan sedan gradvis bli en del av individen
och i åratal påverka hans/hennes identitet i och anpassning till det nya landet. Ens eget språk,
ens sätt att leva, ens arbets- och fritidsvanor får till exempel kanske inte samma betydelse
eller användbarhet. Viktiga och enkla uppgifter uppgifter kan bli problem, till och med att
handla mat, betala räkningar och veta hur man klär sig lämpligt. Efter en tid anpassar sig
individen på sitt eget unika sätt till det nya landet. Det kan ta veckor, månader eller år innan
han/hon upphör att känna sig underlägsen och sådana känslor han dyka upp även efter en
lång tids vistelse i det nya landet. Ständiga känslor av underlägsenhet kan leda till
tillvarotillståndet. Dessa känslor och tillvarotillståndet kan sätta i gång en kedjereaktion hos
övriga familjemedlemmar.
Tillvarotillstånd: identitetslöshet
E. H. Eriksons begrepp ”jag-identitet” (1968) tar upp individens barndomsupplevelser,
samhällsförhållanden och ”jagets oföränderlighet genom tiden” – med växlande känslor och
tankar i olika situationer, men alltjämt samma beständiga person med ett förflutet, ett nu och
en emotsedd framtid. Denna definition innefattar också den kultur, de attityder, den
moralkodex och religion som individen har växt upp med. Flyktingen/invandraren och varje
familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären och varje familjemedlem) har en
jag-identitet som formats i hemlandet, en kombination av tidiga barndomsupplevelser,
sociala omständigheter och det individuella ”jagets oföränderlighet genom tiden”. Han/hon
möter ett nytt samhälle och människorna där – som ibland är mycket olika dem där
hans/hennes identitet formades. Han/hon verkar tvingas att jämföra och ifrågasätta
identiteten från hemlandet. Ett stadium av oförenligheter synes uppstå. Identiteten från
hemlandet ifrågasätts, något som troligen aldrig hänt förut. En medveten och/eller
omedveten process börjar och förefaller att ta många år med olika skeden och växlingar. Var
gång en ny jämförelse måste göras kan han/hon känna förvirring och ångest – en förlust av
”jagets oföränderlighet”. Här är en konflikt mellan två världar – den gamla, som individen
9
inte längre tillhör och den nya som han/hon ännu inte blivit en del av. Han/hon kan då förlora
känslan av ”jagets oföränderlighet genom tiden” som är så vital för den personliga
identiteten. Med åren kan en sammansmältning av båda identiteterna och levnadssätten äga
rum. Men om personen inte kan hantera denna process, kan det leda till förlust av ”jagets
oföränderlighet genom tiden” och tillvarotillståndet identitetslöshet.
Tillvarotillstånd: rotlöshet
Upplevelsen av rotlöshet och tillvarotillståndet beskrivs som en känsla av utanförskap, en
känsla av osäkerhet om att man finns till och behövs, är älskad och efterfrågad av andra
människor, av livet självt. Rotlöshet beskrivs som en känsla av att ”sakna fotfäste eller
grund”. Det tycks vara en omedveten, ordlös känsla som kan skapa en stark mental ångest.
Rotlöshet verkar vara något som upplevs framför allt under en depression eller andra kriser.
Känslan av rotlöshet kan ytterligare kompliceras av barndomsupplevelser och andra
bakgrundsomständigheter och dessutom av vad individen fått utstå i livet och under sina
nuvarande svårigheter. Vid ankomsten till det nya landet kan personen känna att han/hon
saknar rötter och en säker grund att stå på. Känslan av rotlöshet kan komma över individen
plötsligt eller gradvis och den kan vara i kortare eller längre perioder. Upplevelsen blir ett
tillvarotillstånd när han/hon sveps in i rotlöshet och hela tillvaron tycks vackla mellan
smärtsam verklighet och psykotiska känslor eller psykos.
Tillvarotillstånd: bitterhet
Flyktingen och invandraren och/eller han/hennes familjemedlem (gästförfattaren och
förföljde konstnären och/eller han/hennes familjemedlem) upplever känslor av bitterhet av
samma anledning som alla andra. Den bittra människan kännersig djupt sviken eller lurad av
andra eller av livet i allmänhet. Han/hon vet eller känner att hans/hennes livssituation inte
kan förändras. Han/hon är missnöjd och ond. Bitterhet tycks ofta vara förstärkt av djup
besvikelse och sorg, som individen är omedveten om eller inte kan ge uttryck åt, eftersom
det skulle vara för smärtsamt att göra det. En person kan bli innesluten i bitterhet. Med tiden
kan dessa känslor växa till ett tillvarotillstånd.
Tillvarotillstånd: misstänksamhet
Vem som helst kan känna misstänksamhet inför det som är nytt, okänt och annorlunda. Det
kan vara en verksam och nödvändig försvarsattityd för att skydda sig själv och andra.
Flyktingen/invandraren och varje familjemedlem (i.e. gästförfattaren/förföljde konstnären
och varje familjemedlem) möter otaliga okända situationer och människor i det nya landet.
Detta kan skapa konflikter och förvirring. Till en början kan han/hon känna sig misstänksam
också utan att vilja det. Hur en människa möter det nya landet tycks också bero på tidigare
upplevelser i hemlandet, flykting/invandrarsituationen, olika aspekter i referensramen och
dessutom på hur han/hon bemöts av invånarna i det nya landet. Dessa känslor av
misstänksamhet kan bli ett tillvarotillstånd.
10
Tillvarotillstånd: fördomar
– Att hysa fördomar: Individen kan komma till det nya landet med fördomar mot
andra, eller få fördomar i det nya landet, vilket här omnämns som
tillvarotillståndet fördomar – att hysa fördomar.
– Att vara utsatt för fördomar: Individen kan tvingas att hantera andra människors
fördomsfulla inställning till honom/henne, vilket här omnämns som
tillvarotillståndet fördomar – att utsättas för fördomar.
Fördomar – att hysa fördomar
Flyktingar och invandrare och deras familjer (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären
och deras familjer) kan komma till det nya landet med sina tidigare fördomar. Många har
flytt från de blinda fördomarna i religiöst och politiskt förtryck, tortyr och krig med dess
grymheter. I exilen kan personen hysa fördomar mot de individer, grupper eller nationer som
på något sätt har varit eller antas ha varit inblandade i det som orsakat de tidigare
upplevelserna i hemlandet. Om en flykting/invandrare eller han/hennes familjemedlem (dvs.
gästförfattaren/förföljda konstnären eller han/hennes familjemedlem) ger uttryck åt sina
fördomar mot någon annan minoritetsgrupp i samhället, kan det vara viktigt att förstå den
historiska bakgrunden till fördomarna. En person kan komma till det nya landet med positiva
eller negativa generaliseringar och fördomar mot invånarna där. De första intrycken av
invårnarna i det nya landet eller deras handlingar kan påverka vederbörandes attityd mot
andra människor i det nya landet och leda till fördomar mot dem. De omständigheter som ger
upphov till fördomsfullhet kan omsluta en persons hela existens och bli tillvarotillståndet
fördomar – att hysa fördomar.
Fördomar – att utsättas för fördomar
När en individ eller grupp känner att de förvägras rätten att förverkliga sina möjligheter på
grund av fördomsfulla attityder, kan de bli passiva, självmordsbenägna eller aggressiva. Om
deras aggressivitet inte leder till någon positiv förändring, kan den orsaka ett destruktivt
beteende. Följden av att utsättas för fördomar kan ta överhand över deras liv så att det
utvecklas till tillvarotillståndet fördomar – att utsättas för fördomar.
Tillvarotillstånd: syndabocken – ett syndrom
- Att vara syndabock
- Att känna sig som en syndabock
Tillvarotillståndet syndabocken – ett syndrom är resultatet av en dubbelsidig rädsla – å ena
sidan rädslan hos dem som utser syndabockar, å andra sidan syndabockarnas rädsla (eller
rädslan hos dem som känner sig som syndabockar). Ett syndrom är något som påverkas av
någonting annat. Det är en progressivt pågående process eller ett händelseförlopp. Flyktingar
och invandrare blir lätt syndabockar i sina nya samhällen. Redan vid ankomsten till det nya
landet kan flyktingar och somliga invandrare lida av känslan av att vara eller
tillvarotillståndet: syndabock. De kan tidigare ha tvingats bli eller känna sig som
syndabockar på grund av personliga eller kollektiva erfarenheter i hemlandet. Sådana
erfarenheter kan leva kvar hos individen och kan få honom/henne att känna sig som ett offer
eller en syndabock i det nya landet, även om han/hon inte är det. Men om denna person
11
också får utstå mentalt eller fysiskt översitteri från invånarna i det nya landet, kan han/hon
drabbas hårt (eftersom han/hon kanske också påminns om det förflutna). Detta tycks framför
allt vara fallet för sådana personer som har överlevt traumatiska upplevelser. Hur flyktingen,
den traumatiserade eller torterade flyktingen, invandraren och deras barn hanterar rollen som
syndabock kan också bero på andra aspekter av referensramen.
Aspekt två – adaptionscykeln
Referensramens andra aspekt är ”adaptionscykeln”. Den beaktar den tidsperiod individen
har vistats i det nya landet och effekterna av den. Det är ett sätt att bestämma hur väl han/hon
har lyckats bli en del av det nya landet, vad detta har för inflytande på andra aspekter i
referensramen och nuvarande svårigheter. Processen kan slutligen leda till att personen
införlivas med det nya landet. Inom en familj kan olika medlemmar befinna sig på olika
stadier och gå igenom adaptionscykeln på olika sätt. Adaptionscykeln visas i nedanstående
tabell.
____________________________________________________________________
Stadium
Förhållningssätt till nya landet
Förhållningssätt till det hemlandet
_______________________________________________________________
1. ANKOMST
Det okända
Det frånvarande
2. MÖTE
Det nya
Det självklara
3. TILLBAKABLICK Det annorlunda
Det saknade
______________________________________________________________________________
Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelser och konflikter mellan det
frånvarande hemlandet och det okända nya landet.
Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det självklara
tidigare hemlandet och det nya i det nya landet.
Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det
saknade i det tidigare hemlandet och det annorlunda i det nya.
I varje stadium av adaptionscykeln möter individen det nya landet i kontrast till
hemlandet. Varje stadium innehåller jämförelser som görs på en medveten eller
omedveten nivå. Jämförelserna kan leda till konflikter inom honom/henne och med
andra. Om han/hon kommer över dessa, går han/hon vidare till nästa stadium av
anpassning eller förblir – om också bara på insidan – en del av sitt gamla hemland.
Denna process leder slutligen till att personen införlivas med det nya landet.
Aspekt tre – barndomsupplevelser
Den tredje aspekten, barndomsupplevelser, individens tidiga upplevelser är betydelsefulla
när det gäller förståelsen av mänskligt beteende. Dessa upplevelser är gemensamma, men
antar en form som är unik för var och en av oss och hur de kan påverka oss livet ut.
Personen kommer till det nya landet med sin unika konstitutionella och genetiska läggning.
12
Insikt i individens barndomsupplevelser i kombination med flykting-/invandrarsituationen
och övriga aspekter i referensramen bör kunna alstra en djupare förståelse för nuvarande
emotionella och yttre svårigheter och på vilket sätt dessa kan behandlas.
Aspekt fyra – relevanta bakgrundsomständigheter
Vid sidan om barndomsupplevelser – individen också kan påverkas av något som kan kallas
relevanta bakgrundsomständigheter. I denna fjärde aspekt av referensramen beaktas följande
komponenter: ålder vid ankomsten till det nya landet och för närvarande, kön och
könsroller, hemland, miljö, landskap, klimat, kultur, religiös och politisk bakgrund, etnisk
bakgrund, hudfärg, samhälle, språk, utbildning, anställning och socioekonomisk nivå i
hemlandet och i det nya landet. För att bättre förstå individen och/eller familjen, är det
viktigt att beakta relevanta bakgrundsomständigheter och hur var och en av dessa kan
påverka individen och varje familjemedlem i det nya landet.
Aspekt fem – skälet
- till flykten eller flyttningen från hemlandet
- till att man valde det nya landet
För att förstå flyktingens och invandrarens (gästförfattarens eller förföljde konstnärens) värld
är viktigt att känna till skälet (skälen) till att han/hon lämnade hemlandet och skälet till att
man valde det nya landet. Referensramens femte aspekt, tar hänsyn till skälet och de inre
följderna av skälet samt de sätt på vilka skälet kan ge upphov till och försvåra individens
eller familjens aktuella svårigheter och påverka flykting-/invandrarsituationen och andra
aspekter i referensramen.
Aspekt sex–övergångsrelaterade omständigheter
Referensramens sjätte aspekt – definierad som övergångsrelaterade omständigheter –
formulerades för att belysa nödvändigheten av flera betydelsefulla komponenter att ta hänsyn
till flyktingars, invandrares och deras familjers (dvs. gästförfattaren och förföljde konstnären
och deras familjer) liv i det nya landet. Det finns många övergångsrelaterade omständigheter
men de kan indelas i tre kategorier:
–
Tidigare upplevelser i hemlandet av förtryck och våld – kriget och dess
grymheter; förlust, död och/eller försvinnande av familj, vänner, kolleger;
fängelse och tortyr; förlust av ägodelar; naturkatastrofer.
–
Traumatiska upplevelser i samband med någon av dessa upplevelser i hemlandet.
–
Upplevelser i det nya landet – väntan på tillstånd att stanna; förlust av samhällelig
och politisk eller religiös hemvist; minskad självaktning; ambivalens i förhållande till
det nya landet; drömmen om att återvända till hemlandet; flyktingen som ”blir”
13
invandrare när situationen i hemlandet förändras och han/hon kan återvända utan
risk; valet att återvända till hemlandet.
Vilken som helst av dessa faktorer kan föranleda, påverka eller komplicera inre och yttre
svårigheter i det nya landet.
Förslag till tillämpning av den psykologiska modellen (referensramen)
Referensramens flykting-/invandrarsituationen och sex aspekterna gör det möjligt att
systematiskt undersöka de viktigaste delarna av individens tidigare och nuvarande
livserfarenheter. Referensramen och det inbördes sambandet mellan dess komponenter
utreddes grundligt. Genom att studera varje del av referensramen i relation till individen går
det lättare att förstå vilka livserfarenheter som kan ha orsakat, påverkat eller komplicerat de
aktuella problemen eller svårigheten. De viktigaste delarna klarlades, speciellt de som kan
stå i samband med det aktuella problemet eller svårigheten. Detta gör det möjligt att bearbeta
problemet på ett effektivare sätt.
Det är möjligt att integrera referensramen i olika typer av stödarbeten och terapier: dvs.
individuell, familje- och gruppterapi/stödarbete, korttids- och långtidspsykoterapi/stödarbete,
psykoanalys, samt i lek-, konst- och dramaterapi/stödarbete.
Den går även att använda i större skala på institutioner och ute i samhället för att starta
preventiva, kurativa och pedagogiska program.
Den psykologiska modellens (referensramens) syften och funktioner
Avsikten med en praktisk tillämpning av den psykologiska modellen (den begreppsmässiga
referensramen) är att underlätta uppnåendet av följande mål:
.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan acceptera sig själv
och sin kulturella, religiösa och etniska identitet i det nya landet.
.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan leva ett tillfredsställande liv och förverkliga sig själv i det nya landet, trots olyckliga upplevelser
(som han själv eller någon familjemedlem har utstått) i hemlandet.
.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan om han/hon så vill
förkasta de attityder, seder, värderingar, den religion eller livsstil han/hon ogillar och
inte kan acceptera eller ta till sig i det nya landet.
.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan om han/hon så vill
befria sig från de attityder, seder, värderingar, den religion och livs- stil som hör ihop
med hemlandet och dess kultur.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan integrera tidigare och
14
nuvarande kultur, språk, attityder, seder, värderingar och livsstil till ett harmoniskt
helt och en friare identitet som omfattar både det förflutna och nuet.
Flykting, Ditt Hem
Flykting
Vart du än gar
finns
hav
soluppgång
stenar
Vart du än går
tar du
med dig
din sorg
din glädje
ditt sökande
Ditt hem
Binnie Kristal-Andersson
Flykting, Ditt Hem, dikten
ur diktsamlingen Flykting (1985)
Översättning av facktext: Kerstin Hallén
Referenser
Fackböcker
Kristal-Andersson, B. (2000). Psychology of the refugee, the immigrant and their children –
development of a conceptual framework and application to psychotherapeutic and related
support work. Avhandling (Fil.dr.). Psykologiska institutionen, Lunds universitet.
(2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en
psykologisk modell (Understanding refugees, immigrants and their children – a
psychological model). Studentlitteratur, Lund.
(2001). Understanding refugees, immigrants and their children - a
psychological model (Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn – en psykologisk
15
modell). Studentlitteratur, Lund.
(2011). Fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Tala med barnen
om nr 1 2011.BTJ Förlag, Lund.
Skönlitterära verk och film
Kristal-Andersson, B. (1975). Svenska för invandrare. Dikter. Immigrant-Institutet, Borås.
(1981). Ett annat språk. Dikter. Rabén och Sjögren, Stockholm.
(1984). Hem (Home). Alfabeta, Stockholm.
(1985). Flykting. Dikter. Invandrarförlaget, Borås.
(1985). Akin hittar hem - Ett flyktingbarn berättar. Barnbok och tvserie. (Akin finds her way home – A refugee child tells. Children’s book and a TV-series)
Utbildningsradion, Stockholm. (1985).
Binnie Kristal-Andersson
mejl: [email protected]
websida: www.enigma.se/kristal-andersson
