1
Att förstå gästförfattare/förföljda konstnärer och deras familjer
– en psykologisk modell
Binnie Kristal-Andersson
Binnie Kristal-Andersson är fil. dr. i psykologi, och praktiserande psykolog och psykoterapeut.
Hon har mångåriga erfarenheer av terapeutiskt arbete med traumatiserade och torterade flyktingar
och invandrare, och som handledare och utbildare i Skandinavien och andra länder.
Efter många år av kliniskt arbete insåg hon att det fanns ett akut behov av en behandlingsmodell
(referensram) som tar hänsyn till den speciella psykologin hos dessa grupper. Att utforma en
referensram och organisera en specialiserad form av utbildning för olika kategorier av fackfolk har
varit huvudsyftet i hennes tjugofemåriga forskningsarbete och den därpå följande doktorsavhandling
och bok. Kristal-Andersson är författare till flera skönlitterära arbeten inom film och teater,
samt facklitteratur, och är medlem av Svenska PEN och Amnesty International.
Inledning
För två år sedan kontaktade ICORN (International Cities Of Refuge Network) mig efter att ha läst
min avhandling/bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell
(Studentlitteratur, 2001). De bad mig hålla en engelsk föreläsning om den psykologiska modellen vid
den internationella ICORN konferensen i Bryssel där flera förföljda konstnärer från olika fristäder
närvarade. Många av dem berördes och kände igen sig. Det gladde mig att Kulturrådet i Sverige,
som även var på konferensen, har bett mig att delta genom att beskriva den psykologiska modellen i
handboken.
Presentation
Flyktingen/invandraren (dvs. gästförfattaren/förföljda konstnärer och deras familjer) lever mellan två
världar. Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och
moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än invånarna i
det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser i
hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra
det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam psykologisk process då man kan
börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika
sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling
och förändring och en integrering av de två världarna. Men om de båda världarna inte kan
kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser.
Individen – antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn – som bor i ett nytt land
kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon upplever. Dessa
frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende, från att anpassa sig till
ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle och en ny kultur. Frågorna tycks
infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till att vederbörande invandrat eller sökt
asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö,
kultur och religiöst ursprung. Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund
2
eller vad han/hon har gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om
de nya förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte.
Den psykologiska modellen (Referensramen)
Referensramen utvecklades i ett samspel mellan kliniskt arbete och litteraturstudier om
flyktingar och invandrare. Nyckeldimensioner fokuserar på skillnader, men också på likheter
mellan människor. De formulerades i etapper under författarens år av kliniskt arbete,
handledning och utbildning rörande flyktingar (inklusive traumatiserade och/eller torterade
flyktingar), invandrare och deras barn. Referensramen visar en väg att titta på och vinna insikt i
individens värld under denna process. Den ger en metod att strukturera och systematisera den
inre och yttre världen hos individen genom att beakta hans/hennes tidigare upplevelser i
hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur kombinationen av dessa kan påverka
hans/hennes nuvarande svårigheter. Den består av den övergripande flykting/invandrare
situationen och sex aspekter. Varje aspekt har flera komponenter (En översikt av referensramen
visas i bild).
Flykting/invandrarsituationen
Termen flykting-/invandrarsituationen framhäver de yttre förändringar och de inre förändringar
som kan åtfölja dem. Den framhäver dem båda i kombination. Yttre förändringar omfattar
sådana variabler som klimat, landskap, miljö, kultur, etniska olikheter, religion, språk,
3
anställning, politik, samhälle, socioekonomiska omständigheter, utbildning och hur det nya
landet fungerar.
Aspekt 1. Tillvarotillstånd
Uttrycket tillvarotillstånd definierar de tankar, känslor och omständigheter som kan omge en
persons liv och tillvaro i det nya landet och orsaka, påverka eller komplicera hans/hennes inre
och yttre svårigheter. Flyktingen/invandraren kan befinna sig i ett eller flera inte ovanliga
tillvarotillstånd (som vem som helst kan gå igenom, men som verkar mer utbredda bland dem).
Termen tillvarotillstånd betecknar sjutton sådana tillstånd: främlingskap, ensamhet, saknad,
skuld, skam, separation och förlust, sorg, degradering av hemlandets språk, degradering av
hemlandets värderingar, underlägsenhet, känslor av identitetslöshet, rotlöshet, bitterhet,
misstänksamhet, fördomar – att bli utsatt för fördomar, att hysa fördomar – och
syndabockssyndromet – att vara syndabock, att känna sig som syndabock.
Tillvarotillstånd: främlingskap Flyktingen/invandraren är ”främlingar” när de anländer till det
nya landet. Först är så gott som allt och alla faktiskt okända och annorlunda. Han/hon måste
ofta på nytt lära sig sådant som var självklart i hemlandet, från det enkla till det mer
komplicerade: elementära uppgifter, vanor, språket, den fysiska miljön – de yttre villkoren i det
nya landet. Det kan vara ännu svårare att lära sig det nya landets inre kännetecken, som
psykologiska och sociokulturella attityder, rätt och fel, levnadssätt. De är i själva verket en
främling eller outsider. Varje dag påminns han/hon om detta – från små oviktiga incidenter till
större händelser som påverkar hans/hennes framtid i det nya landet. Känslan av främlingskap
kan komma plötsligt eller gradvis och vara några sekunder, några minuter eller under längre
perioder – beroende på vad individen går igenom i sitt nuvarande liv. Det blir en del av
personligheten och ett permanent tillvarotillstånd. Han/hon är en främling, en outsider.
Tillvarotillstånd: ensamhet Flyktingen/invandraren kan få en känsla av stor ensamhet under
olika perioder av sitt liv i det nya landet, baserad på allt som inte finns där. Sådana känslor kan
överväldiga individen och slutligen leda till tillvarotillståndet ensamhet.
Tillvarotillstånd: saknad Individen/familjen kan sakna något, någon eller någon plats i
hemlandet. En känsla av saknad kan förekomma i mindre eller högre utsträckning under skilda
perioder av livet i det nya landet. Att uppleva sådana känslor är smärtsamt och kan orsaka,
påverka eller komplicera individens svårigheter och gradvis leda fram till tillvarotillståndet
saknad.
Tillvarotillstånd: längtan Individen/familjen kan längta efter någon eller något i hemlandet som
förlorats eller blivit kvar där. Sådana känslor kan upplevas vid ankomsten till det nya landet,
efter en tid, eller i vissa fall livet ut. Sådana känslor kan leda till tillvarotillståndet längtan.
Tillvarotillstånd: skuld Gästförfattaren/förföljda konstnären kan hysa skuldkänslor av samma
anledning som alla andra. Dessutom kanske han/hon erfar dessa känslor på grund av tidigare
upplevelser i hemlandet. Han/hon kan känna skuld över att han/hon har möjlighet att leva i fred
i exilen. Några kan försöka hjälpa sitt hemland och människorna där. Det kan lätta
skuldkänslorna. Andra kan känna att de inte förmår hjälpa eller att de inte hjälper tillräckligt
4
mycket. Tillvarotillståndet skuld tar form. Han/hon är aldrig nöjd med sig själv och kan ställa
stora krav på sig själv och andra – för att känna sig värd att överleva. Eller också kan han/hon
bli passiv och resignerad. Svåra skuldkänslor kan komma individen att ifrågasätta rätten att
överleva.
Tillvarotillstånd: skam Gästförfattaren/förföljda konstnären kan känna skam av samma
anledning som alla andra. Dessutom kan han/hon pinas av skamkänslor eller tillvarotillståndet
skam på grund av något som hänt i hemlandet som han/hon inte kan förlåta sig själv. Han/hon
kan till exempel känna skam över att ha tvingats lämna kvar andra i krig, fängelse eller
fattigdom, eller över något som han/hon tvingats göra och aldrig skulle ha gjort under normala
omständigheter. Känslorna av skam kan innesluta individen i tillvaroståndet.
Tillvarotillstånd: separation och förlust Gästförfattaren/förföljda konstnären och deras familj
har vanligen gått igenom många separationer och förluster och är kanske eller kanske inte
medveten om att han/hon sörjer. I stället för att tillåta sig att sörja och, om också bara för
tillfället, finna det inre accepterande som sorgen kan medföra, tycks personen uppleva en
ständig melankoli, tungsinthet, letargi och depression. Dessa känslor omsluter livet så att ett
tillvarotillstånd utvecklas.
Tillvarotillstånd: sorg Gästförfattaren/förföljda konstnären och deras familj kan sörja över det
som lämnats kvar och gått förlorat. Sorg över hemlandet tycks drabba personen – i korta
sekunder eller ögonblick, eller dagar, månader och långa år. Det är viktigt att låta personen
sörja. Han/hon kan vara omedveten om att han/hon känner sorg. I stället kan han/hon visa
symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, nedstämdhet och depression.
Tillvarotillståndet sorg kan lindras av sörjandet.
Tillvarotillstånd: degradering av hemlandets språk Individen/familjen måste lära sig att tala
och uttrycka sig på ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk är en långsam process som kan ta
flera år och kan vara svår för personen av olika skäl. Det kan leda till starka
mindervärdeskänslor, minskad självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet och till
tillvarotillståndet.
Tillvarotillstånd: misstänksamhet Vem som helst kan känna misstänksamhet inför det som är
nytt, okänt och annorlunda. Det kan vara en verksam och nödvändig försvarsattityd för att
skydda sig själv och andra. Gästförfattaren/förföljda konstnären och familjen möter otaliga
okända situationer och människor i det nya landet. Detta kan skapa konflikter och förvirring.
Till en början kan han/hon känna sig misstänksam också utan att vilja det. Hur en människa
möter det nya landet tycks också bero på tidigare upplevelser i hemlandet, flykting/invandrarsituationen, olika aspekter i referensramen och dessutom på hur han/hon bemöts av
invånarna i det nya landet. Dessa känslor kan bli ett tillvarotillstånd.
Tillvarotillstånd: fördomar – att hysa fördomar: Individen/familjen kommer till det nya
landet med sina tidigare fördomar. Många har flytt från de blinda fördomarna i religiöst och
politiskt förtryck, tortyr och krig med dess grymheter. I exilen kan personen hysa fördomar mot
de individer, grupper eller nationer som på något sätt har varit eller antas ha varit inblandade i
5
det som orsakat de tidigare upplevelserna i hemlandet. Om han/hon ge uttryck åt sina fördomar
mot någon annan minoritetsgrupp i samhället, kan det vara viktigt att förstå den historiska
bakgrunden till fördomarna. En person kan komma till det nya landet med positiva eller
negativa generaliseringar och fördomar mot invånarna där. De första intrycken av invånarna i
det nya landet eller deras handlingar kan påverka vederbörandes attityd mot andra människor i
det nya landet och leda till fördomar mot dem. Ibland kan de omständigheter som ger upphov
till fördomsfullhet omsluta en persons hela existens och bli tillvarotillståndet fördomar – att
hysa fördomar.
– att utsättas för fördomar: När en individ/grupp känner att de
förvägras rätten att förverkliga sina möjligheter på grund av fördomsfulla attityder, kan de bli
passiva, självmordsbenägna eller aggressiva. Följden av att utsättas för fördomar kan utvecklas
till tillvarotillståndet.
Tillvarotillstånd: syndabocken – ett syndrom: – Att vara syndabock – Att känna sig som en
syndabock är resultatet av en dubbelsidig rädsla – å ena sidan rädslan hos dem som utser
syndabockar, å andra sidan syndabockarnas rädsla Flyktingar och invandrare blir lätt
syndabockar i sina nya samhällen. De kan tidigare ha tvingats bli eller känna sig som
syndabockar i hemlandet. Om denna person också får utstå mentalt eller fysiskt översitteri från
invånarna i det nya landet, kan han/hon drabbas hårt (eftersom han/hon kanske också påminns
om det förflutna). Hur individen hanterar syndabocken - ett syndrom kan också bero på andra
aspekter av referensramen.
Aspekt 2. Adaptioncykel
Anpassningen till ett nytt land är unik för varje individ och varje familj. Den andra aspekten,
adaptionscykel betonar denna process och dess svårigheter. Den tar hänsyn till hur länge
individen/familjen har varit i det nya landet och hur han/hon och familjen har anpassat sig till
det. Adaptionscykeln visas i nedanstående tabell:
________________________________________________________________________
Stadium
Förhållningssätt till Sverige Förhållningssätt till det forna hemlandet
__________________________________________________________________
1. ANKOMST
Det okända
Det frånvarande
2. MÖTE
Det nya
Det självklara
3. TILLBAKABLICK Det annorlunda
Det saknade
______________________________________________________________________________
För att komma från ett stadium till ett annat måste man känslomässigt har arbetat sig igenom de
yttre och inre kontrasterna, jämförelserna och konflikterna i föregående stadium. I de tre
stadierna sker ett stegvist accepterande av den nya situationen och det nya landet. Varje stadium
visar möjliga utvecklingslinjer i individens förhållningssätt till det nya landet och till hemlandet.
Aspekt 3. Barndomsupplevelser
Den tredje aspekten, barndomsupplevelser, individens tidiga upplevelser är betydelsefulla när
det gäller förståelsen av mänskligt beteende. Dessa upplevelser är gemensamma, men antar en
form som är unik för var och en av oss och hur de kan påverka oss i nuet.
6
Aspekt 4. Relevanta bakgrundsomständigheter
Det finns många andra bakgrundsvariabler att ta hänsyn till för att förstå en flykting/invandrare.
Den fjärde aspekten, inkluderar sådana komponenter som ålder vid ankomsten till det nya
landet och för närvarande, kön och könsroller, ursprungsland, miljö, klimat, landskap och
kulturella etniska, religiösa, politiska, utbildningsmässiga och socioekonomiska faktorer i
hemlandet och i det nya landet.
Aspekt 5. Skälet
Den femte aspekten, skälet till att individen/familjen söker asyl i eller utvandrar till ett annat
land, och hur och varför man valt (eller inte valt) det nya landet, påverkar flykting/invandrarsituationen och de fyra aspekterna, samt även de aktuella svårigheter.
Aspekt 6. Övergångsrelaterade omständigheter
Referensramens sjätte aspekt – definierad som övergångsrelaterade omständigheter –
formulerades för att belysa nödvändigheten av flera betydelsefulla komponenter i individens
och deras barns liv. Vilken som helst av dessa faktorer kan föranleda, påverka eller komplicera
svårigheter i det nya landet.
–
–
Tidigare upplevelser i hemlandet av förtryck och våld – kriget och dess grymheter;
förlust, död och/eller försvinnande av familj, vänner, kolleger; fängelse och tortyr;
förlust av ägodelar; naturkatastrofer.
– Traumatiska upplevelser i samband med någon av dessa upplevelser i hemlandet.
Upplevelser i det nya landet – väntan på tillstånd att stanna; förlust av samhällelig
och politisk eller religiös hemvist; minskad självaktning; ambivalens i förhållande
till det nya landet; drömmen om att återvända till hemlandet; flyktingen som ”blir”
invandrare när situationen i hemlandet förändras och han/hon kan återvända utan
risk; valet att återvända till hemlandet.
Tillämpning av den psykologiska modellen
Referensramen och det inbördes sambandet mellan dess komponenter utreddes grundligt. De
viktigaste delarna klarlades, speciellt de som kan stå i samband med det aktuella problemet.
Det är möjligt att integrera referensramen i olika typer av stödarbeten och terapier. Den också
går att använda i större skala på institutioner och ute i samhället för att starta preventiva,
kurativa och pedagogiska program.
Referensramens syften och funktioner
Avsikten med en praktisk tillämpning av den begreppsmässiga referensramen är att underlätta
uppnåendet av följande mål:
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan acceptera sig själv och sin kulturella,
religiösa och etniska identitet i det nya landet.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan leva ett tillfreds-ställande liv och
förverkliga sig själv i det nya landet, trots olyckliga upplevelser (som han själv eller någon
familjemedlem har utstått) i hemlandet.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan om han/hon så vill förkasta de attityder,
7
seder, värderingar, den religion eller livsstil han/hon ogillar och inte kan acceptera eller ta till
sig i det nya landet.
– Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan om han/hon så vill befria sig från de
attityder, seder, värderingar, den religion och livsstil som hör ihop med hemlandet och dess
kultur. Flyktingen/invandraren – vuxen, barn, tonåring – kan integrera tidigare och nuvarande
kultur, språk, attityder, seder, värderingar och livsstil till ett harmoniskt helt och en friare
identitet som omfattar både det förflutna och nuet.
Referenser
Fackböcker
Kristal-Andersson, B:
(2000). Psychology of the refugee, the immigrant and their children – development of a conceptual
framework and application to psychotherapeutic and related support work. Avhandling (Fil.dr.).
Psykologiska institutionen, Lunds universitet.
(2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn - en psykologisk modell (Understanding
refugees, immigrants and their children – a psychological model). Studentlitteratur, Lund.
(2001). Understanding refugees, immigrants and their children - a psychological model (Att förstå
flyktingar, invandrare och deras barn – en psykologisk modell). Studentlitteratur, Lund.
(2011). Fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Tala med barnen om.
BTJ Förlag, Lund.
Skönlitterära verk
Kristal-Andersson, B:
(1975). Svenska för invandrare. Dikter. Immigrant-Institutet, Borås.
(1981). Ett annat språk. Dikter. Rabén och Sjögren, Stockholm.
(1984). Hem (Home). Alfabeta, Stockholm.
(1985). Flykting. Dikter. Invandrarförlaget, Borås.
(1985). Akin hittar hem - Ett flyktingbarn berättar. Utbildningsradion, Stockholm.
