Till Göteborgs-Posten Debattredaktionen RUBRIK: Det är ingen tillfällighet att så många av Göteborgs pågående stora byggprojekt handlar om kommunikation. Det ska sprängas och muddras för att fördjupa farleden in till Göteborgs hamn. Centralstationen är på väg att få en ansiktslyftning. Spårvägen lägger ny räls. Landvetters flygplats vill bygga ut. Från Säve lyfter redan planen mot London. Och längs södra älvstranden, från Operan till Järntorget, byggs nu en tunnel som ska leda ned biltrafiken under jord. Varor, information och människor måste så friktionsfritt som möjligt kunna flöda in och ut ur staden. Först så kan Göteborg hävda sig i det nya globala nätverksamhället. Detta är en genomgripande process som är svår att överblicka medan den pågår. Industristaden Göteborg försöker ta klivet in i informationssamhället. Om detta har det sagts och skrivits mycket, inte minst i denna tidning, och det är svårt att veta vad som är vad i denna retorik. Men en sak är säker: Stora byggprojekt har en märkvärdig förmåga att ingjuta framtidstro. Just tunnelbygget vid södra älvstranden kommer att få stora konsekvenser. Men hur kommer det då att bli? Ja, det är fortfarande i hög grad en öppen fråga. Under ett drygt år har vi, representanter för kulturliv och folkrörelser verksamma kring Järntorget, träffats för att diskutera områdets framtid och möjligheter. Kvarteren kring Järntorget utgör i dag en pulserande urban miljö. Vi tror att det som gör området så spännande att verka och vistas i är variationsrikedomen. Här blandas gammalt med nytt, historia med en nära framtid. Här finns stadens tätaste ansamling av små kultur- och medieföretag. Järntorget lever nära nog dygnets alla timmar. Man både bor, arbetar och umgås här. Här finns butiker, kontor och bostäder, sida vid sida med caféer, krogar och teatrar. Ett stenkast från Andra Långgatans halvruffiga barer ligger Linnégatans restauranger. Stora företag och organisationer bor vägg i vägg med små. Såväl Folkets hus som Lagerhuset sprudlar av aktiviteter. Föreningslivet gror och växer. Hit kan man åka för att äta en bit mat, se en teaterföreställning, köpa skivor eller böcker, lyssna på ett föredrag eller en konsert eller delta i en studiecirkel. En gråkall januarivecka varje år exploderar Järntorget i det överflöd av visuella upplevelser som kallas filmfestivalen. I somras invigde en fransk lindansande cyklist Dans- och teaterfestivalen här. Nu pågår en planöversyn för området och Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd med en rad olika intressenter. I augusti kommer Byggnadsnämnden att fatta beslut om en övergripande plan för området. I den pågående samrådsprocessen är det många intressen som skall samsas. Business Region Göteborg menar att södra älvstranden är ”norra Europas mest attraktiva arbetsplats”. Vägverket vill ha kvar bilvägar ovanför tunneln. Miljökontoret vill ha ”tysta områden”. Parkeringsbolaget vill att det flytande parkeringshuset PArken ska ligga kvar. Operan vill ha en park. Stena Line vill behålla hela kajen för sin verksamhet och vill att resten skall vara parkeringsplatser. Någon vill bygga ett biopalats. Andra köpcentrum och hotell. Vad vill då vi? Som företrädare för kulturliv och folkrörelser, det vill säga för betydelsefulla demokratibärande organisationer, representerar vi på ett sätt friktionen i samhället. Det som tar tid, går långsamt och kräver eftertanke. Vi tror emellertid inte att Järntorgets framtid ligger i att bevara eller konservera miljön som den nu är. Vi vill finna vägar för att förstärka den särprägel som området har idag: De blandade verksamheterna, den mångkulturella potentialen, de oväntade mötena och kollisionerna mellan högt och lågt. Området har en internationell karaktär och skulle kunna utvecklas till en urban mångkulturell mötesplats med kraft att aktivt motverka segregationen. Detta är en miljö som, om den får utvecklas, kommer att kunna göra Göteborg attraktivt inte bara för oss göteborgare utan även för den krävande och kvalificerade arbetskraft som staden enligt alla ekonomiska prognosmakare måste kunna locka till sig. Hur åstadkommer man då det? Det finns inga patentlösningar. Järntorgsområdet är ett exempel på en ömtålig väv av olikartade verksamheter. Det är en miljö som inte planerats fram utan vuxit lite i skymundan. Gemensamt för stora infrastrukturella projekt som tunnlar, hamnar eller vägar är att de för att kunna genomföras kräver krafttag, stora ekonomiska investeringar och långsiktig planering. För att utveckla en sådan på många sätt ömtålig miljö som Järntorget krävs emellertid andra egenskaper. Det är inte krafttag som behövs, utan eftertänksamhet och lyhördhet. Ett skäl till områdets vitalitet i dag är de relativt låga hyrorna på Långgatorna. Om fastigheterna här renoveras, med åtföljande hyreshöjningar, kommer många av de små näringsidkarna att tvingas bort. En alltför omfattande sanering kan göra kvarteren lika sterila som bakgatorna i Haga. En orealistisk tilltro till marknadskrafternas förmåga att förnya området kan leda till att just det myller av olikartade verksamheter som ger Järntorget dess särprägel i dag tvingas därifrån. En annan fara med den pågående omvandlingen är att bilarna, när Götatunneln står klar 2005, ersatts med andra bilar och att de vackra torg som fortfarande syns på Stadsbyggnadskontorets arkitektskisser visar sig ha blivit parkeringsplatser. Det gäller alltså att förhindra en sådan utveckling och det gäller framför allt att hitta sätt att aktivt vidareutveckla områdets unika karaktär. Det gäller att finna vägar att stimulera den småskaliga verksamhet på kultur- och medieområdet som skänker mycket av området dess karaktär. Det gäller att slå vakt om och förstärka mångfalden och variationsrikedomen. Göteborgs politiker och stadsplanerare har nu möjlighet att inte göra om gamla misstag. Det kommer de nog inte, tror vi, att klara av på egen hand. Därför är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig denna process. Järntorgets framtid berör inte bara oss som verkar här. Den är långt viktigare än så. Undertecknare Fotnot: Järntorgsgruppen kommer i februari och mars att bjuda in till en rad offentliga debatter om Järntorgets framtid.