Till
Göteborgs-Posten
Debattredaktionen
RUBRIK:
Det är ingen tillfällighet att så många av Göteborgs pågående stora byggprojekt
handlar om kommunikation. Det ska sprängas och muddras för att fördjupa
farleden in till Göteborgs hamn. Centralstationen är på väg att få en
ansiktslyftning. Spårvägen lägger ny räls. Landvetters flygplats vill bygga ut. Från
Säve lyfter redan planen mot London. Och längs södra älvstranden, från Operan
till Järntorget, byggs nu en tunnel som ska leda ned biltrafiken under jord. Varor,
information och människor måste så friktionsfritt som möjligt kunna flöda in och
ut ur staden. Först så kan Göteborg hävda sig i det nya globala nätverksamhället.
Detta är en genomgripande process som är svår att överblicka medan den pågår.
Industristaden Göteborg försöker ta klivet in i informationssamhället. Om detta
har det sagts och skrivits mycket, inte minst i denna tidning, och det är svårt att
veta vad som är vad i denna retorik. Men en sak är säker: Stora byggprojekt har en
märkvärdig förmåga att ingjuta framtidstro.
Just tunnelbygget vid södra älvstranden kommer att få stora konsekvenser. Men
hur kommer det då att bli? Ja, det är fortfarande i hög grad en öppen fråga. Under
ett drygt år har vi, representanter för kulturliv och folkrörelser verksamma kring
Järntorget, träffats för att diskutera områdets framtid och möjligheter. Kvarteren
kring Järntorget utgör i dag en pulserande urban miljö. Vi tror att det som gör
området så spännande att verka och vistas i är variationsrikedomen. Här blandas
gammalt med nytt, historia med en nära framtid. Här finns stadens tätaste
ansamling av små kultur- och medieföretag. Järntorget lever nära nog dygnets alla
timmar. Man både bor, arbetar och umgås här. Här finns butiker, kontor och
bostäder, sida vid sida med caféer, krogar och teatrar. Ett stenkast från Andra
Långgatans halvruffiga barer ligger Linnégatans restauranger. Stora företag och
organisationer bor vägg i vägg med små. Såväl Folkets hus som Lagerhuset
sprudlar av aktiviteter. Föreningslivet gror och växer. Hit kan man åka för att äta
en bit mat, se en teaterföreställning, köpa skivor eller böcker, lyssna på ett
föredrag eller en konsert eller delta i en studiecirkel. En gråkall januarivecka varje
år exploderar Järntorget i det överflöd av visuella upplevelser som kallas
filmfestivalen. I somras invigde en fransk lindansande cyklist Dans- och
teaterfestivalen här.
Nu pågår en planöversyn för området och Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till
samråd med en rad olika intressenter. I augusti kommer Byggnadsnämnden att
fatta beslut om en övergripande plan för området. I den pågående
samrådsprocessen är det många intressen som skall samsas. Business Region
Göteborg menar att södra älvstranden är ”norra Europas mest attraktiva
arbetsplats”. Vägverket vill ha kvar bilvägar ovanför tunneln. Miljökontoret vill
ha ”tysta områden”. Parkeringsbolaget vill att det flytande parkeringshuset PArken ska ligga kvar. Operan vill ha en park. Stena Line vill behålla hela kajen
för sin verksamhet och vill att resten skall vara parkeringsplatser. Någon vill
bygga ett biopalats. Andra köpcentrum och hotell. Vad vill då vi?
Som företrädare för kulturliv och folkrörelser, det vill säga för betydelsefulla
demokratibärande organisationer, representerar vi på ett sätt friktionen i
samhället. Det som tar tid, går långsamt och kräver eftertanke. Vi tror emellertid
inte att Järntorgets framtid ligger i att bevara eller konservera miljön som den nu
är. Vi vill finna vägar för att förstärka den särprägel som området har idag: De
blandade verksamheterna, den mångkulturella potentialen, de oväntade mötena
och kollisionerna mellan högt och lågt. Området har en internationell karaktär och
skulle kunna utvecklas till en urban mångkulturell mötesplats med kraft att aktivt
motverka segregationen. Detta är en miljö som, om den får utvecklas, kommer att
kunna göra Göteborg attraktivt inte bara för oss göteborgare utan även för den
krävande och kvalificerade arbetskraft som staden enligt alla ekonomiska
prognosmakare måste kunna locka till sig.
Hur åstadkommer man då det? Det finns inga patentlösningar. Järntorgsområdet
är ett exempel på en ömtålig väv av olikartade verksamheter. Det är en miljö som
inte planerats fram utan vuxit lite i skymundan. Gemensamt för stora
infrastrukturella projekt som tunnlar, hamnar eller vägar är att de för att kunna
genomföras kräver krafttag, stora ekonomiska investeringar och långsiktig
planering. För att utveckla en sådan på många sätt ömtålig miljö som Järntorget
krävs emellertid andra egenskaper. Det är inte krafttag som behövs, utan
eftertänksamhet och lyhördhet.
Ett skäl till områdets vitalitet i dag är de relativt låga hyrorna på Långgatorna. Om
fastigheterna här renoveras, med åtföljande hyreshöjningar, kommer många av de
små näringsidkarna att tvingas bort. En alltför omfattande sanering kan göra
kvarteren lika sterila som bakgatorna i Haga. En orealistisk tilltro till
marknadskrafternas förmåga att förnya området kan leda till att just det myller av
olikartade verksamheter som ger Järntorget dess särprägel i dag tvingas därifrån.
En annan fara med den pågående omvandlingen är att bilarna, när Götatunneln
står klar 2005, ersatts med andra bilar och att de vackra torg som fortfarande syns
på Stadsbyggnadskontorets arkitektskisser visar sig ha blivit parkeringsplatser.
Det gäller alltså att förhindra en sådan utveckling och det gäller framför allt att
hitta sätt att aktivt vidareutveckla områdets unika karaktär. Det gäller att finna
vägar att stimulera den småskaliga verksamhet på kultur- och medieområdet som
skänker mycket av området dess karaktär. Det gäller att slå vakt om och förstärka
mångfalden och variationsrikedomen. Göteborgs politiker och stadsplanerare har
nu möjlighet att inte göra om gamla misstag. Det kommer de nog inte, tror vi, att
klara av på egen hand. Därför är det viktigt att så många som möjligt engagerar
sig denna process. Järntorgets framtid berör inte bara oss som verkar här. Den är
långt viktigare än så.
Undertecknare
Fotnot:
Järntorgsgruppen kommer i februari och mars att bjuda in till en rad offentliga
debatter om Järntorgets framtid.