1(2)
Miljöförvaltningen
Rapport om
Grundvattenkontrollen
Landskrona stad 2012
Rose-Marie Stigsdotter
Miljöinspektör
Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona
Rapport 2013:3
3
Sammanfattning
Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag
av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till provpunkter i kommunen. Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad.
Denna rapport redovisar endast 2012 års provtagning.
Metaller
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915) kan
grundvattnet tillståndsklassas i 5 klasser från mycket låg halt till mycket hög halt. För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnar som mycket
låg halt (6 st) och låg halt (4 st). För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet som
mycket låg halt i hälften av brunnarna och låg halt i resten. För kadmium i grundvatten är
tillståndsklassningen mycket låg halt i 4 brunnar, låg halt i 2 brunnar och måttlig halt i fyra
brunnar.
Kväve
De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Höga halter på 5-10 mg/l nitratkväve är inte
någon ovanlig halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av brunnarna i Landskronas undersökning 2012 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för
grundvatten (SNV rapport 4915). Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör
Örebyns dricksvattenförening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i
Saxtorpsskogen. Grundvattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket
hög halt kväve; 22 mg/l nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är
högst troligt att detta är en lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillståndsklassningen låg halt kväve, i 4 brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve.
Kemiska bekämpningsmedel
I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare
bestämt i 7 av de 10 jordlagerbrunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet;
atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bentazon, hexazinon, kloridazon, klopyralid,
kvinmerak, metalaxyl, metazaklor, simazin, terbutylazin, terbutylazindesetyl.
I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46
μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som
dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9
μg/).
I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och
BAM. BAM och atrazin härstammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning
av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända
preparat innehållande dessa substanser. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3preparat (preparat som får användas av alla) som innehöll både BAM och atrazin. Det har
varit användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet.
Några övriga parametrar
Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader (◦dH). Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade
mycket hårt vatten och övriga brunnar hade hårt vatten.
4
Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive
manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsens riktvärde för manganhalten i
provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred
riktvärdet i samtliga brunnar.
Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en
kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersökningen underskred detta riktvärde.
Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande
uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS
2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att” uran
kan förekomma naturligt i grundvatten”.
5
1. Inledning
Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag
av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till provpunkter i kommunen.
Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten.
Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2012.
Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad. Nedan framgår
vilka brunnar som provtogs år 2012.
Namn
B6
B7
B8
B9
B10
B11
B12
B13
B14
B15
Fastighet
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Adress
S. Viarpsvägen 6
Hällebovägen 163
Tullstorps vattenverk
Råga Hörstadsvägen 33
Ängahusvägen 13
Munkebäcks vattenförening
Brunnsvägen, Örebyns vattenförening
Björnahusvägen 28
Jonstorpsvägen 13
Annelövs trädgård
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Djup
2
12
24
4
5
17
5
3
De brunnar som har varit desamma sedan 1992 när grundvattenkontrollprogrammet startade är:
B6
B8
B10
B11
B12
Viarp 10:12 som har varit Viarps byabrunn
Tullstorp 13:1 som är Tullstorps vattenverk och kommunens reservvattentäkt
Tofta 9:3, där det också varit grundvattenrör
Lilla Hörstad 6:73 som tillhör Munkebäcks vattenförening
Saxtorp 4:3 som tillhör Örebyns vattenförening
6
2. Resultat
I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och tillståndsklassning. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till
slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet.
Här redovisas resultatet av några ämnen.
Brunn
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Djup Nitrat
(m) (mg/l)
2
12
24
4
5
17
5
3
12
34
5,3
13
97
19
1,3
34
2,4
26
Fosfat
(mg/l)
0,92
0,06
<0,04
0,77
7,0
0,31
0,07
0,21
0,46
0,27
Hårdhet
(◦dH)
18
18
24
11
29
14
14
15
12
13
Fluorid Turb.
(mg/l)
Järn
(mg/l)
Mangan
(mg/l)
Bakt
Kem.
bek.
0,28
0,22
0,48
0,15
<0,1
0,27
0,14
0,14
0,16
0,16
<0,05
<0,05
0,05
<0,05
<0,05
<0,05
0,23
<0,05
<0,05
<0,05
0,50
<0,02
0,34
<0,02
0,02
<0,02
0,05
<0,02
0,04
<0,02
Anm.
Tjänl.
Nej
Otjänl.
Tjänl.
Nej
Nej
Otjänl.
Otjänl.
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
0,24
0,11
0,36
0,10
<0,1
<0,1
0,87
1,2
0,20
<0,1
2.1 Nitrat
Tillståndsklassning för grundvatten
De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Den naturliga nitrathalten i grundvatten överstiger inte 0,5 mg/l nitratkväve (NO3-N) vilket motsvarar ca 2,2 mg/l nitrat (NO3). Halter över
0,5 mg/l NO3-N kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan.
I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten”
har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på
kväve (se tabell nedan).
Tillståndsklassning för nitratkväve enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.
7
I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på nitrat
och nitratkväve och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.
Brunn
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Nitrat
(mg/l)
12
34
5,3
13
97
19
1,3
34
2,4
26
Nitrat-kväve
(mg/l)
2,8
7,7
1,2
3,0
22
4,2
0,30
7,7
0,55
5,9
Tillstånds-klassning
3-måttlig halt
4- hög halt
3-måttlig halt
3- måttlig halt
5- mycket hög halt
3- måttlig halt
1- mycket låg halt
4- hög halt
2- låg halt
4- hög halt
Kväve är normalt är ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsakade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den
största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda
avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten
påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträdgårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet.
För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl a kännedom om
markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av gödselstäder och deponier.
Grundvattnet i en av brunnarna i grundvattenundersökningen 2012 hade mycket låg halt
kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915). Det
var grundvattnet i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket hög halt kväve; 22 mg/l
nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är högst troligt att detta är en
lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillståndsklassningen låg halt kväve, i 4
brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve.
Höga halter av kväveföreningar i grundvattnet begränsar dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter.
2.2 Kemiska bekämpningsmedel
I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare
bestämt i 7 av de 10 brunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet:
atrazindesetyl
atrazindesisopropyl
azoxystrobin
BAM
bentazon
hexazinon
kloridazon
klopyralid
8
kvinmerak
metalaxyl
metazaklor
simazin
terbutylazin
terbutylazindesetyl
I 6 av brunnarna återfanns samma substanser nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM.
Nedan i tabellen visas i vilka provtagningspunkter substanserna påträffades och i vilka halter/spårhalter.
Brunn
Substans
Viarp 10:12
-
Vadensjö 19:2
atrazin
atrazindesetyl
BAM
bentazon
kloridazon
kvinmerak
atrazin
atrazindesetyl
atrazindesisopropyl
BAM
simazin
terbutylazin
terbutylazindesetyl
atrazin
atrazindesetyl
BAM
bentazon
klopyralid
kvinmerak
metalaxyl
metazaklor
atrazin
atrazindesetyl
BAM
atrazin
atrazindesetyl
BAM
hexazinon
terbutylazin
terbutylazindesetyl
-
0,020
0,021
0,020
0,014
0,003
0,004
0,17
0,46
0,14
0,017
0,007
0,047
0,12
0,015
0,005
0,016
0,053
0,012
46
0,001
2,9
0,001
0,002
0,016
0,002
0,002
0,030
0,021
0,002
0,003
-
atrazin
atrazindesetyl
BAM
azoxystrobin
metalaxyl
0,001
0,002
0,025
0,011
0,001
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Halt/
spårhalt
(µg/l))
-
9
Kemiska bekämpningsmedel, verksam
beståndsdel
BAM (2,6diklorbensamid)
Antal
brunnar
(st)
6
Högsta
uppmätta
halt (µg/l)
Atrazin
Atrazindestyl
Atrazindesisopropyl
6
6
1
0,17
0,46
0,14
Azoxystrobin
Bentazon
1
2
0,011
0,053
Hexazinon
1
0,021
Klopyralid
1
0,012
Kloridazon
1
0,003
Kvinmerak
2
46
Terbutylazin
2
0,047
Terbutylazindesetyl
Metalaxyl
2
2
0,12
0,001
Metazaklor
1
2,9
Simazin
1
0,007
0,025
Användningsområde
Totalbekämpningsmedel (t.ex ”Totex Strö”,
klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Användningsförbud sedan början
90-talet
se ovan
se ovan
se ovan
Mot svampangrepp i odlingar av korn, havre,
råg och vete. Mot svampangrepp på golfbanor
och andra gräsbevuxna idrottsanläggningar
(klass 2)
Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt
(klass 2)
Samtliga preparat upphört. Mot rot- och
stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade
ytor, industriområden, upplagsplatser och
liknande (klass 2).
Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och
gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a
mot ogräs i gräsmattor (klass 3)
Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor.
Mot ogräs i odlingar av raps och rybs.
Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2)
Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plantskolor och
frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat
”Gardoprim” användes till grusgångar och
gårdsplaner
Se terbutylazin.
Mot svampangrepp i bl.a. potatis, sockerbetor,
morötter m.fl. grönsaker.
Mot ogräs i odlingar av raps och rybs.
Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2)
(t ex preparatet ”Butisan”).
Brett användningsområde. Samtliga preparat
upphört. Mot ogräs i frukt- och bärodling
samt i planteringar under träd och buskar.
Mot ettåriga gräsogräs och örtogräs i höstsäd.
För totalbekämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d.
(klass 2 och 3)
I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46
μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som
dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9
μg/).
I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och
BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från
10
preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller
atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla)
som innehöll både diklobenil och atrazin. Det har funnits ett användningsförbud för Totex strö
sedan början av 90-talet.
2.3 Arsenik
I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten”
har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på
arsenik (se tabell nedan).
Tillståndsklasser
Klass
Arsenikhalt
(µg/l)
Mycket låg halt
1 <1
Låg halt
2 1-5
Måttlig halt
3 5-10
Hög halt
4 10-50
Mycket hög halt
5 >50
Tillståndsklassning för arsenik enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.
I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på arsenik
och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.
Brunn
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Arsenik
(µg/l)
0,78
0,26
0,27
1,3
2,9
0,84
0,52
0,80
2,2
1,3
Tillståndsklassning
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
2- låg halt
2- låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
2- låg halt
2- låg halt
För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som
mycket låg halt (6 st) och låg halt (4 st).
2.4 Bly
I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten”
har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på
bly (se tabell nedan).
11
Tillståndsklasser
Klass
Mycket låg halt
Låg halt
Måttlig halt
Hög halt
Mycket hög halt
1
2
3
4
5
Blyhalt
(µg/l)g/l)/l)
<0,2
0,2-1
1-3
3-10
>10
Tillståndsklassning för bly enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.
I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på bly och
vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.
Brunn
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Bly
(µg/l)
0,12
0,60
0,35
<0,02
0,047
0,040
0,47
0,73
0,17
0,90
Tillståndsklassning
1- mycket låg halt
2- låg halt
2- låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
2- låg halt
2- låg halt
1- mycket låg halt
2- låg halt
För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket
låg halt (5 st) och låg halt (5 st).
2.5 Kadmium
Kadmium kan förekomma i grundvatten i några områden med sedimentär berggrund. . I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten” har
grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på kadmium (se tabell nedan).
Tillståndsklasser
Klass
Kadmiumhalt
(µg/l)g/l)/l)
Mycket låg halt
1 <0,05
Låg halt
2 0,05-0,1
Måttlig halt
3 0,1-1
Hög halt
4 1-5
Mycket hög halt
5 >5
Tillståndsklassning för kadmium enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.
I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på kadmium och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.
12
Brunn
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Kadmium
(µg/l)
0,13
0,058
0,010
0,027
0,13
0,027
0,011
0,051
0,26
0,22
Tillståndsklassning
3- måttlig halt
2- låg halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
3- måttlig halt
1- mycket låg halt
1- mycket låg halt
2- låg halt
3- måttlig halt
3- måttlig halt
För kadmium i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som
mycket låg halt (4 st), låg halt (2 st) och måttlig halt (4 st).
2.6 Uran
Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande
uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS
2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att” uran
kan förekomma naturligt i grundvatten”.
2.7 Hårdhet
Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader (◦dH). 10-20 ◦dH benämns som hårt vatten och mer än 21 ◦dH är
mycket hårt. Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade mycket hårt vatten och
övriga brunnar hade hårt vatten.
2.8 Fluorid
Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en
kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersökningen underskred detta riktvärde.
2.9 Järn och mangan
Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive
manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsen riktvärde för dricksvatten från
enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Riktvärdena är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig. Riktvärdet för manganhalten i
provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred
riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l.
2.10 Övriga parametrar
Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa ämnen är
följande; fosfat, klorid, kalium, natrium och kalcium,
13
3 Geologisk översikt
Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna rand zon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun
förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1).
Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med
en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berggrund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är 200190 miljoner år
gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mostenar. Tunna
kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats
under perioden övre krita mellersta jura (17070 Ma) är brant uppresta och består av leror,
lerstenar, sand och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta
bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (7065 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar
med flintlager och dels av dankalksten (6562 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1)
Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande
förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och
Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del.
leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på
Ven (referens1).
Figur Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar). 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora
grundvattentillgångar).3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under
morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).
14
Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några å
platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet
och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till 2040 m, men jordmäktigheter överstigande
100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av r om svallsand, medan
4 Grundvattentillgångar
De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i
grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden
är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. Inom områden där leror och
lerstenar växellagrar med sand och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda
grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand och mostenarna.
De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre
jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 25 l/s
(720018000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita – mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade
och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer
i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern.
I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand
och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna
är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna.
Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns
På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta
jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt
finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr
om Säby (referens 1) och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för
tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar.
15
Berggrund och grundvattenntillgångar i berggrunden i Landskrona kommun.
1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 05 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., (goda
uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter),
Grundvattenskydd
00.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 00,2 l/s per brunn).
Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av
täta jordar eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således
områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur
skyddssynpunkt.
Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de
undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med
betydande mäktighet (referens 1).
Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd.
Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där
föroreningar snabbt når grundvattnet.
16
Referenser
1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, 1991. Dnr
08196/91.
2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17).
3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915. Grundvatten – bedömningsgrunder för miljökvalitet.
4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30
5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet – en stor undersökning av bekämpningsmedel.
17
Bilaga 1
Provpunkternas placering
18
Bilaga 2
Analyserade kemiska bekämpningsmedel
Acetamiprid, alaklor, amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxikonazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil, flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol, flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon,
hexytiazox, imazalil, imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, karbofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos, kloridazon, kvinmerak, linuron, meta benstiazuron, metalaxyl, metamitron, metazaklor, metolaklor, metribuzin, metsulfuronmetyl,
pendimetalin, penkonazol, pikoxystrobin, pirimikarb, procymidon, prokloraz, propamokarb,
propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen,
rimsuluron, siltiofam, simazin, spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn, Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl, tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl, tritikonazol, 2,4D, benazolin, bentazon,
diklorprop, fenoxapropP, fluazinam, fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA, mekoprop,
mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon.
Detektionsgränsen för pesticider har legat på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.
