GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION
NYHETSBREV
Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer
Nummer 2, december 2016
Viktig information, aktualiteter!
Mötesplanering våren 2017:
10 januari
7 februari
7 mars – Årsmöte
4 april
Vi träffas på Gislaveds Industrimuseum kl. 19.00
I solsystemet
och bland
stjärnorna
Venus – aftonstjärna. Från december 2016 ända in på mars 2017 äger vår
grannplanet Venus kvällshimlen en bit efter solnedgången. I december ligger
den lågt i syd och sydväst efter solnedgången. Den överglänser lätt allt annat
som lyser stadigt på himlen, förutom solen och månen.
Morgonstjärnan – Jupiter. I december, januari och februari är jätteplaneten
Jupiter morgonstjärna i syd och sydväst före solens uppgång, och är nästan lika
omisskännlig på morgonhimlen som Venus är på kvällen.
Titta på Jupiter i kikare. Med en fältkikare eller teleskop och en stadig hand
eller stativ kan du följa Jupiters fyra månar från morgon till morgon. Callisto
(längst ut), Ganymedes, Io och Europa ligger i en rad intill Jupiters runda gula
skiva och byter plats med varandra allt eftersom de kretsar kring planeten.
Vilken är vilken? Kolla Shallowsky:s jupitermånar-sida så får du besked.
Uppdatera dig på Venus- och Jupiterforskningen. Visste du att heta,
ogästvänliga, molntäckta Venus kanske en gång var en livsvänlig plats? Det tror
forskare från NASA och Uppsala. Jupiter har för tillfället besök av NASA-sonden
Juno, som har börjat skicka tillbaka häftiga bilder på planeten.
Mars: I slutet av december och början av januari har Venus sällskap av Mars på
kvällshimlen. När det blir tillräckligt mörkt för att se annat lysa än Venus så är
Mars den första ljusa pricken till vänster om Venus. Kvällarna den 2 och 3
januari står Mars och Venus samt månen i rad.
Efter Venus går ner och fram till att Jupiter kommer upp är stjärnan Sirius
ljusast på himlen. Den ligger bara 8,6 ljusår från oss men ligger aldrig långt upp
på himlen. Tack vare Sirius lyskraft och att den aldrig ligger långt upp på himlen
glänser den ofta (tack vare föränderliga luftlagren) i regnbågens alla färger. En
bit upp från Sirius är superjättestjärnan Betelgeuse himlens rödaste ljusa
stjärna.
(Källa: Populär Astronomi)
GAS Nyhetsbrev
1
Nr. 2/16
Vad hände i rymdforskningen år 2016?
Nyheter och frågor från/om universum
De olympiska spelen ägde rum i Brasilien i somras. Oavsett grad av
sportintresse är detta anledning nog att ägna extra uppmärksamhet åt landets
flagga, Bandeira do Brasil.
Många länder har flaggor med stjärnor, månar eller solar, men Brasiliens flagga
stoltserar med egenskapen att den faktiskt har en verklig astronomisk
innebörd.
Den ursprungliga designen hade 21 stjärnor, en för varje brasiliansk delstat,
men antalet stjärnor kom att öka under 1900-talet och efter att den senaste
uppdateringen gjordes 1992, pryds nu flaggan av inte mindre än 27 stjärnor.
Fråga 1: Nummer 6 på bilden till vänster visar en välkänd stjärnbild syns från
södra halvklotet. Vilken?
a) Canis Major (Stora hunden)
b) Crux Australis (Södra korset)
c) Skorpionen
Planeten Merkurius passerade framför solen under eftermiddagen måndagen
den 9 maj 2016. Det är första gången på 13 år som vi fick uppleva en
Merkuriuspassage. Vi, några från föreningen och andra nyfikna, var på plats
framför kommunhuset i Gislaveds centrum.
Fråga 2: När får vi ett lika fint tillfälle att se en planet korsa solskivan och hela
passagen syns?
a) I maj nästa år
b) Om 105 år
c) I maj 2047
Schiaparelli EDM lander var en rymdsond vars huvuduppgift var att fungera
som teknik demonstration, för landning på planeten Mars. Rymdsonden var
byggd av Thales Alenia Space i Italien och var ett samarbete mellan
europeiska ESA och ryska Roscosmos. Strax före den planerade landningen den
16 oktober förlorade man kontakten med landaren.
Enligt data farkosten sände fram till kontakten bröts, fungerade värmeskölden
och fallskärmen som planerat, med inbromsningen med fallskärm avslutades
tidigare än beräknat. Strax därefter tändes bromsraketerna, men de var endast
aktiva i 3 sekunder, inställt för dem 30 sekunder som var planerade. Detta
leder till att man misstänker att farkosten har kraschat.
Fråga 3: Varifrån kommer namnet Schiaparelli?
a) Ernesto Schiaparelli, italiensk egyptolog
b) Luigi Schiaparelli, italiensk paleograf
c) Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom
Har vi kometer att tacka för liv på jorden? I år har kommit en viktig ny upptäckt
från rymdsonden Rosetta som kan ge skjuts åt ett ”ja”. I gaserna som släpps
från kometen finns nämligen två av livets ingredienser: glycin och fosfor.
Glycin är den enklaste aminosyran. Upptäckten med Rosetta-instrumentet
ROSINA är det bästa beviset hittills för livsmolekylen hos en komet. Dessutom
har Rosettaforskarna hittat spår av fosfor – ett ämne som ingår i DNAmolekylen men som aldrig tidigare setts hos en komet.
Fråga 4: Aminosyran glycin – livets enklaste molekyl är uppbyggd av atomer av
a) Kol, syre, kväve, väte
b) Fosfor, syre, kväve, väte
c) Kol, syre, väte
GAS Nyhetsbrev
2
Nr. 2/16
Den närmaste stjärnan efter solen, Proxima Centauri, har en planet där liv
kanske skulle kunna klara sig.
Upptäckten är resultatet av kampanjen Pale Red Dot som ett internationellt
forskarlag drog igång i våras för att hitta en ”blek röd prick” – en potentiellt
jordliknande planet runt den röda dvärgstjärnan som ligger närmast oss.
Planeten, som får beteckningen Proxima b, har än så länge bara setts som ett
regelbundet och inte speciellt tydligt vacklande hos dess värdstjärna, den lilla,
svala, röda dvärgstjärnan Proxima Centauri.
Fråga 5: Vad är avståndet mellan Proxima Centauri och solen?
a) Ca. 4 ljusår
b) Ca. 2 ljusår
c) Ca. 40 ljusår
Rymdfarkosten New Horizons har nu i över ett år skickat hem en massa fina
foton från vårt solsystems ytterkant. De tydliga bilderna på Pluto och dess
månar har spridits över hela världen. Tack vare dessa högupplösta bilder har
forskarna kunnat förstå än mer om hur miljön långt därute ser ut och fungerar.
Plutos måne Charon är kall. Riktigt kall. Charons nordpol är dessutom röd.
Området däromkring har fått smeknamnet Mordor Macula, efter det förfärliga
landet Mordor från J.R.R. Tolkiens böcker om Sagan om Ringen.
Fråga 6: Hur är det med temperaturen vid Charons nordpol?
a) Ca. minus 150 grader Celsius
b) Ca. minus 310 grader Celsius
c) Ca. minus 260 grader Celsius
I slutet av september presenterade NASA nyheten om att deras rymdteleskop
Hubble kan (återigen) ha sett vattenplymer från Jupiters måne Europa.
Observationerna togs i början av 2014 men mer än två år av analys har krävts
för att analysera data. Observationerna är på gränsen av vad Hubble klarar
av, men stärker resultaten från tidigare observationer.
Europa anses vara en av den mest lovande platsen för utomjordiskt liv i vårt
solsystem. Studier av dess underjordiska oceaner är ett viktigt steg för att lära
oss mer hur beboelig denna måne är. Men oceanerna befinner sig flera
kilometer under den isiga ytan.
Fråga 7: Vem upptäckte månen Europa?
a) Galileo Galilei
b) Giovanni Schiaparelli
c) Charles Messier
En stjärna i Svanen har visat sig vara det närmaste en perfekt sfär som
uppmätts i naturen. Rymdteleskopet Kepler mätte stjärnans ljusstyrka varje
halvtimme under nästan 4 år och genom dessa mätningar har en forskargrupp i
tyska Göttingen kunnat avgöra att stjärnan är i det närmaste klotformad.
Stjärnan, som har katalognumret KIC 11145123, är en pulserande stjärna som
växer och krymper en liten aning när den pulserar. Stjärnan pulserar med några
olika frekvenser; en del svävningar runt 20 gånger per dygn, andra kring 5
gånger per dygn. Man kan säga att stjärnan svänger med olika övertoner. Dessa
olika svängningar hos stjärnan gör att dess ljusstyrka ändras en smula med
tiden. Svängningarna kan ge kunskap om stjärnans inre som annars skulle vara
svår att få.
Fråga 8: Vad kallas sådana studier om stjärnornas inre?
a) Astrologi
b) Astrobiologi
c) Asteroseismologi
GAS Nyhetsbrev
3
Nr. 2/16
Den 12 november 2014 höll hela världen andan. Ett historiskt ögonblick stod
för dörren då man för första gången skulle landa en rymdsond på en komet.
Strax efter 17:00, svensk tid, kunde man pusta ut och spänd förväntan
förbyttes i jubel då Philae intakt landade på 67P/Churyumov-Gerasimenko i
syfte att bland annat analysera kometens kemiska sammansättning.
Emellertid blev den omedelbara glädjen kortlivad. Philaes harpun hade
malfunktionerat och således blev landningen allt annat än kontrollerad. Istället
för att med hjälp av harpunen dra sig ned till kometytan, studsade Philae över
kometen i över två timmar för att till slut hamna på en plats som kom att vara
okänd fram tills den 2 september.
Den 27 juli i år togs ett officiellt farväl av Philae, vilken man förlorat kontakt
med redan tre dagar efter landningen. Drygt en månad innan Rosettas
slutgiltiga landning har den högupplösta OSIRIS-kameran alltså fått korn på
Philae. Detta skedde då Rosetta befann sig på 2,7 kilometer från kometens
yta och bilderna visar tydligt hur den drygt en meter breda sonden sitter
fastklämd i en klippskreva.
Fråga 9: Varifrån fick kameran namnet OSIRIS?
a) Optical, Spectroscopic, and Infrared Remote Imaging System
b) efter en gud i egyptisk mytologi
c) efter en central gud i grekisk mytologi
Sedan rymdsonden Junos lyckade ankomst till Jupiter den 4 juli har vi fått hållas
med de spektakulära bilderna av de Galileiska månarnas dans kring
jätteplaneten. Nu har alltså de första riktigt bra bilderna publicerats. Den 27
augusti slutfördes den första närpassagen och Juno for förbi på en höjd av bara
4200 kilometer över molntopparna med en svindlande hastighet av 208 000
km/h, skriver NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL). För första gången var också
all vetenskaplig instrumentation aktiv. Vissa data från några av instrumenten
har redan börjat analyseras av projektteamet, men det kan dröja en längre tid
innan vi får en bild av vad Juno och Jupiter försöker säga oss.
Den 27 augusti slutförde Juno den första av de 36 planerade lågsniffningarna
över Jupiter. Instrumenten ombord samlade stora mängder data, och i dagarna
släpptes de första bra bilderna till allmänheten.
Fråga 10: Finns det norrsken/sydsken på Jupiters polarområde?
a) Nej, Jupiter har inte något magnetfält
b) Nej, Jupiters magnetfält är för svagt att generera norrsken/sydsken
c) Ja, Jupiter har ett mycket starkt magnetfält
Källor: Populär Astronomi, Wikipedia, SVT Nyheter
Bilder: NASA, ESA
REDAKTÖREN SKRIVER: Jag hoppas att Ni inte glömmer att kolla och följa vårt sällskap på internet:
KONTAKTUPPGIFTER:
GAS Nyhetsbrev
http://www.astronomi-gislaved.se/index.html, eller på Facebook:
https://www.facebook.com/Lunaborg.Bararyd?fref=ts
Andrea Borhidai
Mobil: 0730805375
E-mail: [email protected]
4
Nr. 2/16
