moskva 
Moskva_10b.indd 1
07-07-25 15.21.23
Moskva_10b.indd 2
07-07-25 15.21.24
Rodric Braithwaite
Moskva 
Översättning: Ulf Gyllenhak
historiska media
Moskva_10b.indd 3
07-07-25 15.21.24
Historiska Media
Box 
  Lund
[email protected]
www.historiskamedia.se
Originalets titel: Moscow . A City and its People at War
© Rodric Braithwaite 
© Svenska utgåvan: Historiska Media och Rodric Braithwaite 
Sättning: Gyllene Snittet
Kartor: Svante Ström
Omslag: Niclas Schüler, Curt©
Tryck: ScandBook, Falun 
Tryckning:          
ISBN: ----
Moskva_10b.indd 4
07-07-25 15.21.25
Innehåll
Kartor

Nyåret 

Del 
Åskan närmar sig långsamt
 En stad blir till
 Utopia
 Krig och rykten om krig




Del 
Stormen bryter ut
 Den  juni 
 Ryssarna slår tillbaka
 De frivilliga
 Massorna mobiliseras
 Stalin fattar tyglarna
 Stormens öga
 Storm över Moskva








Del 
Taifun
 Det tyska genombrottet
 Panik
 Evakuering
 Fjädern pressas ihop
 Fjädern rätas ut
 Nederlaget vänds till seger
 I krigets spår








Författarens tack

Noter

Källor och litteratur

Bildkällor

Register

Moskva_10b.indd 5
07-07-25 15.21.25
Den här boken handlar om de män och kvinnor som bodde
och arbetade i Moskva och försvarade staden under hösten
och vintern . Den är tillägnad de överlevande som tog
sig tid att berätta för mig hur det var, och deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn som i dag lever i en helt annan sorts
stad.
Och dessutom tillägnas den Lev Persjin, som hittade
så många av de överlevande åt mig. Utan hans outtröttliga
entusiasm, energi och rådighet skulle den här boken ha blivit betydligt fattigare.
Moskva_10b.indd 6
07-07-25 15.21.25
Karta : De centrala delarna av Moskva 
Den här kartan visar hur behovet av att försvara Moskva under århundradenas
gång resulterade i en koncentrisk stadsplanering, och hur vägarna strålade ut
från staden likt ekrar i ett nav. De viktigaste tyska framstötarna  skedde längs
vägarna från Mozjajsk, Leningrad och Volokolamsk.
. Kreml. . Röda torget. . GUM, det största varuhuset beläget vid Röda torget.
. Vasilijkatedralen. . Huset vid kajen. . Sovjeternas palats, under uppförande
på den plats där Kristi Frälsares katedral legat. . Lubljankafängelset. NKVD:s
högkvarter. . Bolsjojteatern (stängd för reparationer vid krigsutbrottet och skadades av en bomb). . Moskvas stadssovjet (före detta residens för Moskvas guvernör). . Tunnelbanestationen Majakovskij (där revolutionens årsdag firades
den  november ). . Tunnelbanestationen Kirov (generalstabens befälsplats
under kriget).
Moskva_10b.indd 7
07-07-25 15.21.25
Karta : Den tyska framryckningen mot Moskva
Avstånd från fronten
(kilometer)
Gränsen korsas

Smolensk

Borodino

Moskva
 
Napoleon 
(dagar)
 juni

– aug

 sept

 sept

Hitler 
(dagar)
 juni

– juli

– okt

 dec

Polackerna , fransmännen  och tyskarna  sökte sig alla längs samma väg till Moskva. Vid alla tre tillfällena utkämpades slag vid Smolensk, och
 och  vid Borodino. Den tyska armén  var nästan lika beroende av
hästar som Napoleons armé, och behövde betydligt längre tid på sig att nå fram
till Moskva.
Vad som särskilde den tyska invasionen var Wehrmachts förmåga att använda snabba bepansrade styrkor för att omringa och tillfångata väldiga mängder ryska soldater. Enligt tyska uppgifter tillfångatogs   man i Bialystok och Minsk
den  juli,   i Smolensk den  augusti,   vid Uman den  augusti,
  vid Gomel den  augusti,   vid Kiev den  september,   vid
Azov den  oktrober,   vid Vjazma och Brjansk den  oktober.
Moskva_10b.indd 8
07-07-25 15.21.26
Karta : Slaget om Moskva den  september– december
Tyskarna inledde sitt anfall mot Moskva, Operation Taifun, i början av oktober.
Pansarförbanden i armégrupp Mitt överflyglade ryssarna från norr och söder,
slet upp ett  kilometer brett hål i Röda arméns försvarslinje och i slutet av månaden stod de bara  kilometer från Moskva. Efter en paus återupptog de sin
framryckning den  november. Men nu hade det ryska motståndet hårdnat.
Den sista tyska framstöten längs Mozjajskvägen var över den  december och
tyskarna vräktes tillbaka upp till  kilometer av en rysk motoffensiv som den
tyska underrättelsetjänsten helt misslyckats med att förutse.
Moskva_10b.indd 9
07-07-25 15.21.26
Moskva_10b.indd 10
07-07-25 15.21.26
Nyåret 
Det liv som han och de runt omkring honom levde hade kännetecknats av umbäranden, prövningar och kamp. När allt kom omkring var det därför som de fruktansvärda påfrestningarna under
krigets första dagar inte lyckades knäcka dem.
Konstantin Simonov:
Attack mot Moskva (Levande och döda)1
De flesta moskvabor kunde fira nyåret på traditionellt vis. De hade
sparat för att köpa vodka och klä sina granar, och nu skålade de för
framtiden och sina familjer. De sjöng och spelade gitarr och lekte
sällskapslekar. Unga flickor tittade i skålar med stillastående vatten
för att få en glimt av sina framtida makar. Folk skrev ner sina förhoppningar och farhågor på små papperslappar som de sedan tände eld på. Och när framtidsskådandet och drickandet var över, gick
de ut på stan. En del sökte sig till barer och restauranger, andra gick
till Röda torget för att höra klockspelet och titta på vaktombytet utanför Leninmausoleet. De mer välbeställda – partitjänstemän, soldater, konstnärer, författare, musiker – drack söt champagne i sina
lägenheter eller firade på sina respektive klubbar och arbetsplatser.
På bilfabriken Stalin ordnades en fest för militären. Innehavare
av titeln Sovjetunionens hjälte, militära befälhavare och vanliga soldater (som dock valts ut med största noggrannhet) dansade till musik av Johann Strauss och sjöng Internationalen. I handelsflottans
hus firade sjömännen. Komsomol, den kommunistiska ungdomsorganisationen, ordnade en fest för högstadieelever i Pelarsalen vid
Röda torget (det var här som skådeprocesserna  hölls). Den
Moskva_10b.indd 11
07-07-25 15.21.26

·
Moskva 
ateistiska regimen tog självfallet avstånd från begreppet jultomten.
Men ”Farfar Frost” var iförd sin föregångares långa, röda rock och
yviga, vita skägg och delade ut presenter vid en stor julgran som på
traditionellt vis var prydd med ljus och glaskulor.2
När moskvaborna väl återhämtat sig från baksmällan, fanns det
gott om saker att förströ sig med på själva nyårsdagen. Bolsjojteatern satte upp såväl Rimskij-Korsakovs Tsar Saltan och Tjajkovskijs
Svansjön samt ytterligare ett par operor. På Malyjteatern (”Lilla
teatern”) spelades Gogols Revisorn och Ostrovskijs ”Galna pengar”
(finns ej i svensk översättning). På Konstnärliga teaterns repertoar
stod Tjechovs Tre systrar, Dickens Pickwickklubbens efterlämnade
papper och Michail Bulgakovs Familjen Turbins dagar, som var en
av Stalins favoritpjäser trots att Bulgakov här ger ett sympatiskt porträtt av en vitgardistisk familj. Allt som allt uppfördes  olika pjäser
och konserter på stadens teatrar och konsertsalar den dagen. Bland
de  filmer som visades återfanns Min kärlek med den populära skådespelerskan Lidija Smirnova och En karaktärsfast flicka med den
lika populära Valentina Serova. De som hellre ville ägna sig åt friluftsaktiviteter kunde ägna sig åt pimpelfiske på Moskvafloden eller åka
skidor på landsbygden utanför staden där snön låg djup.
De statliga tidningarna den dagen (och i Sovjetunionen fanns
det inga andra) försäkrade sina läsare att allt var bra. Bortsett från
ett och annat mindre aber – som exempelvis att en produktionsplan inte hade uppfyllts och att en tjänsteman visat sig vara inkompetent och fördömdes – blomstrade såväl produktionen som konsten. Medaljer i mängd hade delats ut till de förtjänta – tjänstemän,
konstnärer, författare, arbetare på fabriker och på de nya kollektiva jordbruken, soldater som utmärkt sig i det nyligen utkämpade
kriget mot Finland samt flygare och flygplanskonstruktörer, en
grupp som Stalin särskilt vurmade för. Miljoner nya medborgare,
hävdade tidningarna, hade välkomnat att de nu införlivats i Sovjetunionen efter annekteringen av Baltikum, östra Polen, Bessarabien
och delar av Finland. Kriget som rasade i väst gavs stort utrymme,
jämnt fördelat mellan brittiska och tyska kommunikéer. I varje tid-
Moskva_10b.indd 12
07-07-25 15.21.27
Nyåret 
·

ning återfanns välgångsönskningar (som alla var avfattade med
misstänkt likartade formuleringar) som folk från hela landet hade
skickat till den store ledaren, Josef Stalin: ”det sovjetiska folkets stora fader, lärare och ledare, Lenins arvtagare, skaparen av Stalins
grundlag, naturens betvingare, den store rorsmannen, revolutionens store strateg, mänsklighetens geni, alla tidevarvs och alls folkslags störste geni.”3 Alla tidningarna – till och med armétidningen
Krasnaja Zvezda (Röda stjärnan) – innehöll långa och sentimentala dikter och berättelser av såväl välkända författare som Konstantin Paustovskij som av regimens egna fäsörer.
Med lite erfarenhet kunde man läsa mellan raderna, genomskåda förbindligheten och den konstlade entusiasmen i ledartiklarna
och få reda på ett och annat om vad som i själva verket hände runt
om i världen. Nästan alla inom den konstnärliga, politiska och militära världen hade förlorat någon släkting eller vän under de nyligen genomförda utrensningarna. Alla förutom de allra mäktigaste
medborgarna levde under bostadsförhållanden som i bästa fall var
bristfälliga och om det ville sig illa var fullständigt undermåliga.
Men vanligt folk grep efter varje halmstrå för att känna hopp. Två
år tidigare hade Stalin utsett Lavrentij Berija till folkkommissarie
för inrikes ärenden och givit honom i uppgift att stävja de värsta
övergreppen som begicks av NKVD, den allestädes närvarande
hemliga polisen. Självfallet fortsatte gripandena men – åtminstone
än så länge – verkade situationen bättre än under Berijas företrädare. Nu fanns det mat i affärerna igen. Ransoneringen hade avskaffats och folk gick inte hungriga längre, såsom de hade gjort bara ett
par år tidigare. Och moskvaborna var uppriktigt stolta över vad regimen hade åstadkommit i deras stad: den imponerande, nybyggda tunnelbanan, de nya skolorna, det ökade antalet utbildningsplatser för högre studier, de nya jobben på de nya fabrikerna, det utökade statliga stödet till balett och teater, de gyllene möjligheterna
för författare och konstnärer – i alla fall för dem som förmådde anpassa sig till den officiella linjen. Moskva var möjligheternas stad i
socialismens hemland.
Moskva_10b.indd 13
07-07-25 15.21.27

·
Moskva 
Moskva var fortfarande en stad som beboddes av bönder i första och andra generationen, folk som hade strömmat till huvudstaden på jakt efter ett bättre liv. De hade inte glömt kollektiviseringens och svältens fasor. Det fanns de som hoppades att om kriget
kom skulle det innebära slutet på de hatade kollektivjordbruken
som Stalin påtvingat landsbygden. Men den äkta entusiasm som
hade gripit omkring sig under revolutionen  år tidigare fanns
fortfarande kvar trots det skräckvälde som hade följt i dess spår.
Hade inte Stalin sagt att när man hugger ved, far flisor åt alla håll?
För det gick inte att laga en omelett eller skapa Utopia, utan att
knäcka ägg.
De flesta moskvabor trodde – eller ville desperat tro – den officiella linjen att deras nation skulle hålla sig utanför det krig som
hade uppslukat resten av Europa. Men om kriget kom hade åratals
officiell propaganda övertygat dem om att Röda armén med sin väldiga flygflotta och sina pansararméer, som hade fler stridsvagnar
än resten av världen tillsammans – utan problem skulle slå tillbaka
angriparen och inom loppet av blott några dagar säkerställa att kriget fördes på fiendens territorium.
Stalin och hans generaler var inte så optimistiska som de ville få
allmänheten att tro. Pakten med Hitler i augusti  hade givit
Sovjetunionen en ny buffertzon mot väst. Tanken med pakten hade
varit att skaffa sig en andhämtningspaus. Men den förkrossande
tyska segern i Frankrike hade kullkastat alla beräkningar. Under de
sista tio dagarna i december  träffades generalerna i Moskva
för att utvärdera situationen och försöka dra lärdom av vad som
hade hänt. De flesta av dem åkte hem när militärkonferensen slutade på nyårsafton. De högst uppsatta stannade kvar för att försöka
omsätta lärdomarna i praktiken.
En vit svan dog sent den kvällen på Zoologiska trädgården i Moskva. Det var det värsta tänkbara varslet för det nya året.4
Moskva_10b.indd 14
07-07-25 15.21.27