LOCKET PÅ!
SLUTTÄCKNING
När en deponi ska avslutas måste den
sluttäckas. Vid sluttäckning måste enligt
lagkrav flera villkor uppfyllas. Kraven som
ställs på en sluttäckning skiljer sig åt från
fall till fall. Bland annat beroende på om
det avfall som ligger på deponin utgörs
av icke farligt avfall eller farligt avfall. Inför
varje sluttäckning görs en platsspecifik
bedömning av den aktuella tillstånds- eller
tillsynsmyndigheten, trots detta finns det
dock några huvudsakliga principer för hur
en sluttäckning går till:
1. TERRASSERING
Första steget är att forma deponin så att den
nederbörd som faller på deponin i framtiden
kommer att avrinna på ett effektivt sätt. Lutningarna
på deponin ska enligt Naturvårdsverkets
rekommendationer inte understiga 1:20 eller
överstiga 1:3.
2. AVJÄMNING
För att få ytan på deponin så jämn som möjligt
avjämnas deponin. Vilket material som används ser
lite olika ut från sluttäckning till sluttäckning.
3. TÄTSKIKT
Ibland läggs ett materialavskiljande skyddsskikt
mellan avjämningsskiktet och tätskiktet. Detta för att
skydda tätskiktet mot eventuella uppstickande vassa
föremål som kan skada detta.
Nu sluttäcker vi deponin i
Karlsborg!
Tätskiktets funktion är att hindra nederbörd från att
tränga in i deponin och således minska mängden
bildad lakvatten. Kraven på tätskiktets funktion skiljer
sig åt beroende på om deponin är klassad som icke
farligt avfall eller farligt avfall.
Ett tätskikt består alltid av någon form av
geomembran som i dess konstruktion klarar alla
säsongsvariationer. Valet av membran beror på typ
av deponi och platsspecifika förhållanden.
4. DRÄNERINGSSKIKT
Dräneringsskiktet läggs ut ovanpå tätskiktet. Dess
funktion är att avleda nederbörd från det tätande
skiktet. Dräneringsvattnet anses normalt ej förorenat
och behöver därför inte ledas till rening.
5. SKYDDS- OCH VÄXTSKIKT
Ibland läggs ett materialavskiljande lager mellan
dräneringsskikt och skyddsskiktet. Detta lager är
till för att förhindra att material från skyddsskiktet
tränger ner i dräneringsskiktet och sätter igen detta.
Skydds- och växtskiktet är till för att skydda
underliggande lager, framförallt tätskiktet.
Naturvårdsverket rekommenderar en tjocklek på
ca 1,5 m ovan tätskikt för att skydda mot eventuella
tjälskador på tätskiktet. Ofta sås gräs i växtskiktet
för att minimera riskerna för erosion och sättningar i
detta lager. Deponin bör dock hållas ren från större
växter och träd då rötter från dessa kan tränga ner i
tätskiktet och orsaka skador.
Välkommen att kontakta AÖS eller
MEWAB om du undrar över något!
I samverkan
