Gröna tak

F OTO : C H R I S T I N A L E A N D E R
CHRISTINA LEANDER
Landskapsarkitekt
WSP Landskap och Miljö
Blommande moss-sedumtak i oktober.
Gröna tak
 En självklar del i byggandet av dagens hållbara stadsdelar.
T E X T: C H R I S T I N A L E A N D E R .
I
dagens planerande och byggande bidrar de alltmer tätt exploaterade ytorna till en brist på grönytor i våra stadsdelar. För att kunna bygga tätt och ändå
hållbart, tvingas vi hitta kompenserande
metoder. Byggsektorn arbetar med miljöklassificeringsmodeller av olika slag
(LEED, BREAM m m) i vilka grönytefaktorn är en viktig parameter. Kommuner, såsom Malmö och Stockholm, sätter
upp minimikrav för grönytepoäng på exploateringsprojekt.
När grönskan inte längre ges utrymme i markplan, flyttas den upp på taAMA-nytt – Hus 2/2012
ken. Takterrasser till kontorsbyggnader
och grönskande bostadsgårdar anlagda
på parkeringsgaragens bjälklag är vanligt
förekommande exempel. Takträdgårdar
är dock komplicerade och kostsamma
anläggningar och anläggs därför oftast
där de även ger utrymme för vistelse
och ger en social funktion. För att ge en
hållbar grönytefaktor finns ofta behov
att komplettera med enklare lösningar
för gröna tak.
I dessa sammanhang utgör taken av
sedum, mossa, gräs och örter en allt mer
betydande pusselbit. Den gröna tak-
beläggningen är en del i urbana ekologiskt byggda system, sammansatta för
att kompensera avsaknaden av naturens
eget ekosystem. De bidrar med fördröjningseffekt av dagvatten, upptagande av
koldioxid och avgivande av syre. Deras
temperaturutjämnande förmåga minskar ”heat-island”-problemen för tätt exploaterade områden. Ju större variation i
växtsammansättning de gröna takbeläggningarna har i ett område, desto bättre
förutsättningar ges för bioversiteten. Att
vegetationsskikten dessutom skyddar
byggnadens tätskikt från UV-strålning
och åldrande, samt isolerar taket är också intressanta resurs- och energisparande
parametrar.
Ofta ser man även estetiska och hälsomässiga vinster med de gröna taken, när
taken utgör fönsterutsikt från exempelvis
sjukhus, bostäder eller kontor. Betraktare
erbjuds en årstidsvarierad vy med grönska, blomning och höstfärger i stället
för en monoton takyta. Ett växtklätt tak
eller fasad, har dessutom en bullerdämpande effekt, vilket är nog så intressant
i stadsmiljö.
Sedumtaken anläggs ofta även i marknadsföringssyfte, då de signalerar att
verksamheten under taken har en medveten miljöprofil.
NÄR DET GRÖNA TAKET KOM TILL STAN
Att anlägga gräs och torvtak är förstås inte
något nytt. Taktypen har en lång tradition i Sverige, men historiskt sett främst
förknippat med små stugor med torvtak.
I Sverige började man för cirka trettio
år sedan att anlägga gröna tak på större
byggnader i en modern tappning. Det
nya användandet kom från Tyskland och
visade sig fungera bra även i svenska förhållanden. Tekniken för tak av sedum,
mossa, gräs och örter har sedan utvecklats
under åren och i takt med den växande
marknaden har specialiserade produkter
för systemen tagits fram. Ett mindre antal
tillverkare med lång erfarenhet och stort
kunnande erbjuder produkter och system anpassade för det nordiska klimatet. 
75
F OTO : TO R S T E N WA L L I N , W S P
Kv. Geten Innergård på bjälklag.
76
F OTO : M A R I A H E R N B E R G , W S P
F OTO : TO R S T E N WA L L I N , W S P
HUS
Gräsklädd stuga.
SE-banken, Rissne.
AMA-nytt – Hus 2/2012
Vilka tak kan ha en ”grön” täckning?
LÄGE
tak, men vid en upprustning kan förstärkningar behöva göras om en takanläggning med större tyngd önskas. Annars får
grönytan anpassas efter takkonstruktionen.
Taket ska helst ha ett solig till halvskuggigt läge och ej vara alltför vindutsatt. Det gröna taket blåser inte bort i stormvindar,
det kan limmas, men stark blåst kombinerat med stekande sol
ger väldigt uttorkade grönytor. Tak i skugga blir i gengäld lätt
för blöta och kräver dränering.
Syns taket ifrån intilliggande byggnader eller omgivning är
det förstås ett plus, då årstidsvariationer och blomning kan
upplevas. Särskilt i de regioner som ej får uppleva variationen
med snötäckta tak så ofta.
LUTNING
De system för gröna tak som finns på marknaden idag har
en rekommenderad maxlutning för gröna tak på 14–35˚. De
brantare lutningarna fungerar med armeringsprodukter och sedum i tunnare växtbäddar, medan flackare tak erbjuder större
möjligheter i växtbäddsdjup och därmed vegetationstyper. Val
av tillvekningssystem anpassat för aktuell lutning måste göras.
DIMENSIONERING
Taket ska naturligtvis vara dimensionerat för den vattenfyllda
tyngden av den grönyta som ska anläggas. För större jorddjup
som för gräs, perenner eller takträdgård krävs en kraftigare underbyggnad. För ett sedumtak ställer det i princip samma krav
som ett tak med betongpannor eller med grusavtäckning. De
lättare sedumuppbyggnaderna väger cirka 50 kg/m2 vattenmättad. Vid nybyggnad anpassas förstås uppbyggnaden till avsett
TÄTSKIKT
Taket ska vara försett med ett tätskikt som är rotsäkert. På marknaden finns rotskyddsfolie att addera ett icke rotsäkert tätskikt
med. Lutar taket mer än 10˚ bör tätskiktet ha god friktion, med
till exempel skiffer eller keramer i ytan, så att vegetationen får
ett bra fäste. Tätskikt ska dras upp över sarger, skorstenar, takfönster och dylikt upp till höjden på det planerade växtlagret.
Hur anläggs det gröna taket?
Som sista moment, vid uppbyggnad av ett grönt tak, monteras
takvegetationen. Alla detaljer (brandstegar, livlinefästen, ventilationsutrustning m m) ska vara monterade, besiktigade och
godkända innan sedumtaket läggs ut. Takets kantavslut och
fotplåtar ska också vara monterade.
Risken är annars stor att tätskikt och vegetationsskikt skadas
vid efterföljande arbeten.
Vilken takvegetationsuppbyggnad som sen ska anläggas beror förstås på takets förutsättningar och på önskat utseende
och funktion.
Enkelt uttryckt så ger tjockare uppbyggnader, med gräs och
örtvegetation den största ”ekologiska effekten”. Vegetationen
fördröjer och tar upp mest vatten och koldioxid. Den ”rufsigare” ytan dämpar buller bäst och det tjockare lagret ger en bättre
värmeisolering. Denna vegetation är dock i större behov av vatten och ogräs har lättare att få fäste, vilket kräver mer skötsel.
Den tunna sedummattan fungerar bäst där andra växter ej
får fäste. Där det är för torrt och soligt för andra arter har dessa
växter sin nisch. Därför ska dessa växter ej vattnas. De klarar sig
på det regn som faller. Ytterligare tillförsel innebär en risk för
konkurrens av ogräs och ett skapat skötselbehov. Sedummattan
har visserligen något mindre omfattning av de ”ekologiska vinsterna” men i gengäld är den i princip underhållsfri på rätt plats.
Perennyta kv. Geten.
AMA-nytt – Hus 2/2012

F OTO : C H R I S T I N A L E A N D E R
F OTO : TO R S T E N WA L L I N , W S P

Kv.Terränglöparen Takterrass kontorsbyggnad, torrperiod.
77
HUS

Uppbyggnad skikt för skikt
DRÄNERING
VÄXTSKIKT
På ett ”plant” tak som lutar mindre än 5 ˚, behövs ett dränerande skikt läggas på tätskiktet. Detta då vatten annars tenderar att dröja sig kvar för länge, bli stående och ger då grogrund
till oönskade ogräs i vegetationsytan. Det finns på marknaden
anpassade dräneringsmattor för detta. På ett lutande tak behövs inget dränerande skikt, lutningen sörjer för avrinningen.
När det är dags att lägga ut vald växtmatta ska man tänka på att
välja en matta med växter anpassade för vårt nordiska klimat
samt för lokalklimatet på det tak som ska täckas. Man bör ta
hänsyn till faktorer som sol- och vindexponering samt i vilken
växtzon taket ska monteras. Vegetation i form av förtillverkade
mattor får aldrig transporteras eller monteras i fruset tillstånd.
En lämplig tid att anlägga takvegetation är därför april till oktober med viss variation beroende på var i landet man befinner
sig och hur vädersituationen är det aktuella året.
Sedum- och örttak kan även platsbyggas, genom sådd av
skott eller plantering av pluggplantor. Vid detta förfarande
krävs en fackmannamässig skötsel under etableringsperioden,
tills växterna slutit sig och bundit jorden. Innan detta skett är
taket utsatt för vind, ogräsfrön och fåglar. Taket behöver då
även regelmässigt beträdas för skötsel under denna period. De
färdiga mattorna är visserligare dyrare, men då är dessa arbetsoch osäkerhetsmoment hanterade nere på marknivå med en
tryggare arbetsmiljö.
På ytor som har regnskugga och ej får nederbörd i tillräcklig omfattning, som under takutsprång eller invid höga fasader, byts vegetationen ut mot till exempel singel. Det är också
lämpligt att lägga singelytor på ytor runt fasta installationer på
taket, som annars riskerar döljas av vegetationen eller som behöver beträdas regelbundet för tillsyn. Sedum tål endast mycket
begränsad nötning.
Plant tak. Sedummatta på dräneringsmatta.
VATTENHÅLLANDE LAGER
Vid val av ett tjockare sedum-ört-grästak, läggs ovan dräneringslagret ett fukthållande lager. Det vanligaste fukthållande lagret
utgörs av vattenhållande skivor av stenull. För en sedumyta behövs endast en fukthållande filt om taket lutar. På ett plant tak
läggs sedummattan direkt på dräneringsskiktet.
Lutande tak. Sedummatta på fukthållande filt.
JORDLAGER
F OTO : M A R I A H E R N B E R G , W S P
Jordlager behöver endast tillföras de frodigare takvegetationerna
med gräs och örter. Det finns speciellt framtagna mineraljordar avsedda för takvegetation. Det är en värmebehandlad jord
som bryts ned mycket långsamt. Tjockleken på lagret anpassas
efter den planerade vegetationen och dess läge. Sedummattan
ska ej ha något extra jordlager utan trivs bäst med karga förutsättningar.
Sedum-ört-gräsmatta på jordlager, fukthållande skiva, dräneringsmatta
och tätskiktsfolie.
78
Bällstalunds förskola, nylagt sedumtak.
AMA-nytt – Hus 2/2012
F OTO : C H R I S T I N A L E A N D E R
Moss-Sedumtak, 18 år utan vattning eller gödsel.
Skötsel
Ett Sedum-moss-/ört-grästak är, med rätt förutsättningar, i
princip skötselfritt. Det finns produkter framtagna för skötsel,
men de behövs endast om taket har ogynnsamma förutsättningar eller om man önskar något särskilt för det aktuella taket.
KLIPPNING
Inga av vegetationsytorna behöver klippas. Tanken är att årstidsvariationen ska speglas och att torkade fröställningar och
gräs är en naturlig del.
RENSNING
Ogräs kan etableras på tak som håller för hög fuktighet. Detta
kan förekomma om taket har ett mycket skuggigt läge, vid
stuprörsutkast, eller takbrunnar där löv ansamlas från intillstående träd.
VATTNING
Sedumtaken består av härdiga arter som klarar perioder av
torka. Taken antar i torrperioden en röd färgton och eventuellt ogräs som slagit rot går under i denna torra period. Dock
finns t ex droppbevattningssystem som kan användas vid längre
torrperioder om man önskar att taket ska se jämnt grönt och
frodigt ut även i torrperioder. Droppbevattning kan även vara
aktuellt på branta tak i sol- och vindexponerade lägen. En risk
med vattning är dock att ogräs etablerar sig, som annars slagits ut av torkan.
GÖDSLING
På senare år har gödselprodukter tagits fram som ska ge en tätare växtlighet och en rikligare blomning. Ett normalt sedumtak klarar sig dock bra utan extra gödsling. 
AMA-nytt – Hus 2/2012
Gröna tak i AMA
Den text och de koder som idag finns i RA Hus 11, för
dessa typer av tak ligger under JSJ FUKTHÅLLANDE
SKIKT AV MATTA, SKIVOR E D och JSK VEGETATIONSSKIKT. De beskriver i princip uppbyggnaden av
ett plant sedumtak. Vissa uppdateringar och kompletteringar behöver göras i texterna. Typritningar för uppbyggnad vid olika taklutningar och typer av vegetationsmattor borde tas fram samt skötselanvisningar för
etablering av ytorna.
Sedumytor förekommer även i markanläggningar. Ofta
används sedummattorna på otillgängliga trafikytor där
skötseln behöver vara extensiv. Därmed finns texter
även i AMA Anläggning 10, under DDB.123 Torvläggning med matta av odlad moss-,sedum-, ört- och
gräsvegetation. Även i AMA Anläggning finns behov av
uppdatering och kompletteringar.
Med anledning av avsaknad av tillämpliga texter har tillverkare av dessa produkter tagit fram egna tekniska beskrivningar för deras framtagna system. Dessa tillhandahålls som en service, men innebär ett problem vid
upphandling enligt LOU, då fabrikat och uppbyggnader
är explicit anpassat till aktuell tillverkares system.
Dessutom borde AMA kompletteras med de växtklädda
fasaderna, som nu också är på stark frammarsch när vi
förtätar staden. Den grönskande framtid är vår.
Meddelande från redaktionen
AMA-redaktionen planerar att inom närmaste framtiden se
över presentationen av sedum i både AMA Hus och AMA Anläggning.
79