Gripenbergs slott - Jönköpings läns museum

Bo E Karlson Gripenbergs slott
Gripenbergs slott
Byggnadsminnet Gripenbergs slott omfattar en huvudbyggnad som bör­
jade uppföras 1663 av riksrådet och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel.
Byggnaden är anslående genom bland annat de fyra hörntornen och har
ofta kallats ”slott”. I gårdsmiljön ingår inte bara huvudbyggnaden utan
även flygelbyggnader, park och landskapet som är en del av Säbydalen.
Gripenberg är förklarat för byggnadsminne av Länsstyrelsen och före­
liggande rapport omfattar en arkivgenomgång, historik, beskrivning samt
uppmätningsritningar.
Arkivstudie och uppmätning avseende
byggnadsminnet Gripenbergs slott
Säby socken i Tranås kommun,
Jönköpings län
Byggnadsvårdsrapport 2015:29
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2015:29
Bo E Karlson
Uppmätning: Bengt Ljung,
Margareta Olsson, Ingvar Röjder
Gripenbergs slott
Arkivstudie och uppmätning avseende
byggnadsminnet Gripenbergs slott
Säby socken, Tranås kommun,
Jönköpings län
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2015:29
Bo E Karlson
Uppmätning: Bengt Ljung,
Margareta Olsson, Ingvar Röjder
Rapport och foto: Bo E Karlson. Uppmätning: Margareta Olsson, Ingvar Röjder och Bengt Ljung
Redigering: Anders Franzén
Grafisk mall: Anna Stålhammar
Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg
Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping
Tel: 036-30 18 00
E-post: [email protected]
www.jkpglm.se
Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd:
© Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.
© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2015
Innehåll
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Gårdens historia och ägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Byggnadsbeståndet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Byggnadshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Exteriören. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Gårdsbyggnaderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Källor till gårdens byggnadshistoria. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Arkivaliska källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Beskrivning, huvudbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Exteriören. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Interiören . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Nedre våningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Övre våningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Tredje våningen, tornrum och vind. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Källaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Administrativa uppgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Tryckta källor och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Arkiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Bilagor
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Bilaga 6.
Bilaga 7.
Bilaga 8.
Bilaga 9.
Arkivet på Gripenberg - omfattning och förvaring, 1967
Gripenberg - litteratur- och arkivinventering, odaterad
Gripenberg - litteratur och arkiv, ev 1968
Uppmätningsritningar 1968, ATA, Riksantikvarieämbetet.
Digitala uppmätningsbilder 2015, Jönköpings läns museum.
Uppmätningsritningar 2015, JLM/Bengt Ljung.
Situationsplan 1968, ATA, Riksantikvarieämbetet.
Situationsplan 2015, digitalt uppmätt. JLM.
Situationsplan 2015 (detalj), digitalt uppmätt. JLM.
Utdrag ur digitala fastighetskartan.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
5
Inledning
Länsstyrelsen i Jönköpings län gav 1993 Jönköpings läns museum i
uppdrag att dokumentera den stora huvudbyggnaden från 1600-talet på Gripenbergs gård, ofta kallad Gripenbergs slott. Tidigare har
inte någon heltäckande antikvarisk dokumentation ägt rum av detta
byggnadsminne, som har ett stort riksintresse och är unik i svensk
arkitekturhistoria.
I december 1994 redovisades den första delrapporten. Den
byggde på en under året utförd inventering, uppmätning och fotodokumentation. En mycket viktig del av arbetet har varit överföringen av den dokumentation och kunskap om byggnaden som
friherre Christer Hermelin har sedan han övertog fideikommisset
och gården 1958. Under denna tid har omfattande restaureringsoch upprustningsarbeten ägt rum. Under hösten 1994 ställde även
länsstyrelsen arkitekt Mila Dybicz till förfogande för ett omfattande
uppmätningsarbete, som främst inriktade sig på de inre snickerierna. Dokumentationen utfördes av 1:e antikvarie Bo E Karlson
som projektledare och av fil. mag. Raine Borg, båda vid Jönköpings
läns museum.
Under 1995 fortsatte projektet med fördjupningar av dokumentationen. Då påbörjades en upprustning av den övre våningens östra
del till permanentbostad för ägaren friherre Fredrik S Hermelin.
Detta har inneburit ett ingående projekterings- och dokumentationsarbete. Denna restaurering och upprustning slutfördes 1998.
Gripenberg under sent 1600-tal enligt Svecia antiqua et
hodierna.
6
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Byggnadsvårdsbidrag har givits av Länsstyrelsen i Jönköpings
län under de senaste åren vid tre olika tillfällen för restaurering
och konservering av olika rum. Det gäller det s.k. Kungarummet
i bottenvåningens sydvästra torn, hörnrummet i den övre våningens nordöstra torn och den Lilla salen i bottenvåningen samt för
konservering av dörr och undersökning av snickerier. För dessa har
antikvarisk projektering, kontroll och rapport utförts. Detta har
inneburit en väsentlig fördjupning av dokumentationen av dessa
rum. Vidare avsatte länsstyrelsen ytterligare medel 1995 för antikvarisk projektering, kontroll och dokumentation av hela byggnaden.
Detta arbete följdes upp under upprustningsarbetet som avslutades
1998. Länsstyrelsen har under 2013 anslagit medel för revidering
av rapporten.
Gårdens historia och ägare
Gripenbergs gård bildades av fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel
som 1648 fått en stor donation av gårdar i Säby socken. Själva säteriet kom att anläggas på Åby bys ägor och dessa gårdar inköptes
1658-61. Här uppfördes nu en storslagen sätesgård, som främst
var ämnad som jaktslott. Gripenberg blev centrum för det mycket
stora jordinnehav som Wrangel vid denna tid innehade i socknen.
Namnet erhöll det efter hans moder Margaretha Grip.
Efter Carl Gustaf Wrangels död 1676 ärvdes godset av hans då
minderåriga dotterdotter Mariana Margareta Wittenberg, med reducerades senare från henne. Genom byte kunde hon 1683 behålla
huvudgården. Därmed var hela det vidlyftiga donationsgodset borta.
Efter pantsättning och komplicerade uppgörelser inlöstes det av
C L von Ascheberg, sedan denne äktat ägarinnan. Dessa sålde dock
redan 1701 egendomen till landshövdingen Reinhold Rehbinder,
död 1709, som ett år före sin död gjort det till änkesäte för sin
andra hustru Magdalena Ranck. Efter hennes död 1733 ärvdes det
av hennes dotter Anna Catharina Rehbinder, död 1742, vars son
Fredrik Emil Witting sålde godset till bankokommissarien Samuel
af Söderling som tillträdde det 1781. Denne gjorde Gripenberg till
fideikommiss för sin dotterson av den friherrliga ätten Hermelin.
Därefter har Gripenberg som huvudgård för fideikommisset gått i
arv och senare genom köp inom denna ätt.
Den förste innehavaren var August Söderling Hermelin, som
tillträdde godset 1813. Han efterträddes av sin son Samuel Axel
Hermelin kallad ”Gammelbaron” år 1865. Efter sin död 1915 efterträddes han av sonen Josef Hermelin, som var innehavare till sin
död 1938. Då tillträdde sonen Gösta Hermelin, som 1958 överlät
det på sin son Christer Hermelin. Denne sålde 1980 Gripenberg
till sin son Fredrik S Hermelin som nu är innehavare.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
7
Litografi över Gripenberg omkring 1850 publicerad i
Smålandsbandet av ”Fordna och närvarande Sverige.”
Byggnadsbeståndet
Läget för C G Wrangels jaktslott var valt med omsorg. Det reser
sig på en platå över den lågt liggande Svartådalen med sin stilla
flytande å omgiven av låglänt terräng. Denna var tidigare till stor
del ett svämområde före åns reglering på 1800-talet. Runt ån reser
sig höjdsträckningar.
Gripenbergs gårdsanläggning utgörs idag av en huvudbyggnad
från 1660-talet och fyra flygelpar efter en central axel. Väster om
dessa ligger ekonomibyggnader från skilda tider. Huvudbyggnaden
i två våningar är uppförd i liggtimmer och har ett högt valmat tak
klätt med koppar.
Byggnadens plan är till stora delar symmetriskt uppbyggd. Den
har sin planlösning i stort sett bevarad sedan byggnadstiden, men
har genomgått en del mindre förändringar. Inredningen har genomgått stora förändringar och uppvisar idag rumsinteriörer och
inredningsdetaljer från olika perioder.
Byggnadshistoria
Exteriören
Huvudbyggnaden av trä började uppföras 1663 och arbetena med
inredningen pågick ännu i början av 1670-talet. Gårdsanläggningen
var från början något annorlunda utformad än idag. De äldsta av-
Ritning till Orangeri (gårdsarkivet).
8
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
bildningarna från 1600-talets slut visar huvudbyggnaden omgiven
av två flygelbyggnader och ett mitt emot huvudbyggnaden liggande
porthus med torn. Den inre till stor del kringbyggda gårdsplan omgavs av ett plank av liggande timmer. Förmodligen var gårdsplanen
från början endast grusad.
Byggnaden uppfördes med stor sannolikhet efter ritningar av
arkitekten Nicodemus Tessin d. ä., som vid samma tid hade andra uppdrag för Carl Gustaf Wrangel både i Stockholm och på
Skokloster. Byggmästare och andra ansvariga gjorde vissa mindre
förändringar under arbetets gång.
Från början var den en rödfärgad timmerbyggnad med bart liggande timmer. De rikt utformade omfattningarna var målade i grå
färg. Detta gällde bl.a. knutar, takfot, fönsterfoder och dörromfattning. Rödfärgen finns belagd i räkenskaperna, och är därmed
det tidigaste skriftligt kända belägget på en rödfärgad träbyggnad i
Jönköpings län. Fönsterbågarna hade blyinfattade rutor, som förmodligen var bevarade till 1800-talets början. Taket var klätt med
spån och hade spånbeklädnad fram till 1960-talet.
Fasaden var i stort sett oförändrad fram till 1770-talets slut, då
den nuvarande släta panelen tillkom. År 1780 inför försäljningen
av godset beskrevs den vara ”nyligen panelad”. De gamla omfattningarna behölls. Hela byggnaden fick nu en tidsmässig färgsättning med gul oljefärg eller möjligen från början gul slamfärg och
då med troligen gråvita omfattningar. Denna färgsättning finns
avbildad på teckningen från 1803. Den släta panelen är en av de
tidigaste kända släta panelerna i länet. Slät panel var vid denna tid
inte särskilt vanligt i Jönköpings län, men förekom mera allmänt
på andra håll i landet.
Gripenberg 1803. Akvarell av dåvarande inspektorn Hjertsäll på Gripenberg. Den äldsta kända avbildningen av den
då gulmålade byggnaden.
På 1820-talet gjordes en stor ombyggnad av huvudbyggnaden
efter det att flygelbyggnaderna satts i stånd. Till denna stora ombyggnad uppgjorde arkitekten Samuel Enander en uppmätning.
Om han var verksam vid själva ombyggnaden är inte klarlagt. Hans
uppmätningsritningar av fasaden ger en god uppfattning av dess
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
9
Fasadritning signerad Samuel Enander 1813. Gripenbergs
gårdsarkiv. Kulören är inte återgiven.Vapenskölden i
trekantsfrontonen är den Wrangelska och denna byttes
omkring tio år senare ut mot den af Söderlingska. Denna
sköld är på baksidan daterad 1825.
dåvarande utformning. Fönstren hade troligen då ännu inte flyttats
ned två stockvarv till sitt nuvarande lägre läge. Det är nu endast
på baksidans mittparti som två fönster har kvar sin ursprungliga
placering närmare takfoten. När denna nedflyttning ägt rum är
inte helt klarlagt.
Gripenberg i början av 1960-talet innan yttertaket belades
med kopparplåt. Akvarell av konstnären Tor Carlsson.
Gårdsbyggnaderna
På 1740-talet brann troligen den västra flygelbyggnaden ned.
Brandlager har påträffats vid denna byggnad på 1900-talet. Det
är möjligt att porttornet brann ned vid samma tillfälle men några
brandlager har ej påträffats. Det är även möjligt att porttornet revs
då dess inkörsport var trång. Exakt år har inte kunnat fastställas.
Som ersättning för porttornet uppfördes ett par nya flygellängor,
som inreddes för stall m m. Den västra flygeln ersattes enligt traditionen med en från Mörbylunds säteri hitflyttad huvudbyggnad
med säteritak. Detta säteri hade, som tidigare nämnts, inköpts av
ägarna 1713 och det förefaller rimligt att den då överblivna huvudbyggnaden togs tillvara på detta sätt.
10
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Källor till gårdens byggnadshistoria
Arkivaliska källor
Gripenberg på 1660-talet. Grundfärgen var rödfärg. Det
är hittills det äldsta kända exemplet på en rödfärgad
huvudbyggnad på en gård i Jönköpings län. Teckning av
Erik Dahlbergh som förlaga för Sueciaverket. Kungliga
biblioteket.
Den äldsta avbildningen gjordes förmodligen redan på 1660-talet
av Erik Dahlbergh och troligen efter ritningar. Teckningarna är
förlagor till kopparsticket i det 1716 publicerade planschverket
Svecia antiqua et hodierna.
De äldsta förslagen till byggnaden finns i några olika bevarade
framställningar. Mest intressant är den byggnadsmodell som idag
förvaras på Skoklosters slott i Uppland. Den är utförd i trä och går
att ta isär. Med stor sannolikhet är denna modell utförd omkring
1661 som modell för bygget. Från förmodligen samma tid är en i
Skoklosters slott förvarad planritning. En del ritningar som tidigare
omtalats har försvunnit. Till detta kommer de tidigare omtalade
teckningarna och sticket.
Att de äldsta teckningarna tillkommit i samband med den första
byggnadsetappen anses klarlagt. Vid ett senare besök har Erik Dahlbergh reviderat dessa framställningar efter de justeringar som gjordes
under byggnadstiden. Därför har den slutliga framställningen en
med kända fakta överensstämmande form. Dahlbergh hade anledning att besöka Gripenberg som landshövding över Jönköpings län
i slutet av 1600-talet.
Efter dessa avbildningar från 1600-talet, får vi gå fram till
1800-talets början för att träffa på teckningar och ritningar över
gårdsbyggnaderna. Den äldsta av dessa framställningar är en teckning av den dåvarande inspektorn på Gripenberg från år 1803.
Den visar en gulfärgad huvudbyggnad med de båda nuvarande
flygelbyggnaderna. Den andra framställningen är en fasad- och
planritningar signerade av arkitekten Samuel Enander år 1813.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
Vidare finns en på tunt papper osignerad planritning med i stort
sett samma framställning, som de signerade ritningarna. Denna
kan vara äldre. Dessa ritningar utgör en god källa för att förstå den
ursprungliga utformningen och senare gjorda förändringar.
Från och med 1800-talets slut finns ett fotografiskt material som
dokumenterar byggnaden. Nya uppmätningsritningar gjordes inför
de nyinredningar som Josef Hermelin lät utföra när han övertog
Gripenberg 1916. Uppmätningsritningarna utfordes av byggnadsfirman David Johansson i Tranås. Samtidigt anlitades arkitekt Carl
Bergstens arkitektkontor i Stockholm för att upprätta ritningar till
vissa inre ombyggnader. Bland annat omgestaltades köket, biblioteket och den nedre entrén, där ett vindfång tillkom.
1910-talets ritningar är av stort dokumentärt värde och kompletterar de på 1960-talet utförda planritningarna av John Söderberg.
Endast en fasadritning är känd och det är den av Enander från
1813. Likaså saknas före 1916 planritningar av den övre våningen.
Arkivmaterial om Gripenberg finns främst i det omfattande
gårdsarkivet, men även i en rad andra arkiv bl.a. Jönköpings läns
museum, Riksantikvarieämbetet/Antikarisk-Topografiska arkivet,
Arkitektur- och designcentrum i Stockholm, Riksarkivet/landsarkivet i Vadstena samt Nordiska museet i Stockholm.
11
Gripenberg med färgsättning i rött och med omfattningar
i grått, vid 1600-talets mitt. Modell i trä på Skokloster.
Modellen har förmodligen använts som byggnadsmodell
under byggnadstiden. Foto G. Sandstedt.
Ombyggnadsritning 1916 upprättad av arkitekt Carl
Bergstens arkitektkontor genom Ernfrid Blomström.
Arkitektur- och designcentrum.
12
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Ovan: Uppmätningsritning av bottenvången upprättad av Samuel Enander 1814 (gårdsarkivet).
Nedan: Uppmätningsritning av källaren 1810-talet (gårdsarkivet).
Till höger, ovan: Carl Bergstens förslag till mindre invändig ombyggnad 1916, bottenvåningen (obs, huvudentrén uppåt).kitektur- och designcentrum.
Till höger, nedan: Carl Bergstens förslag till mindre invändig ombyggnad 1916, övervåningen (obs, huvudentrén uppåt)Arkitektur- och designcentrum.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
13
14
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Flygbild över Gripenbergs gård. Odaterat vykort.
Litteratur
Huvudbyggnaden på gripenberg augusti 1903. Foto: Erik
Åkerhielm (Jönköpings läns museum).
Flygbild över Gripenberg. Odaterat vykort.
De byggnadshistoriska beskrivningarna av Gripenberg är få. Den
mest utförliga och analyserande är: Gerhard Eimer, Carl Gustaf
Wrangel som byggherre i Pommern och Sverige. Stockholm 1961.
Denna avhandling koncentrerar sig på den äldsta tiden, och sätter
in byggnaden i ett arkitekturhistoriskt sammanhang.
Vidare finns mera ingående sammanställningar om byggnaden
av Erik Åkerhielm i Småländska fideikommiss, 1904 och Svenska
slott och herresäten, 1909.
Den mest ingående skildringen av godset är Jean Silfvings:
Gripenberg och Mörbylund. Ett utvidgat särtryck ur, Från Sommabygd till Vätterstrand. Jönköping 1964. Gunnar Lindqvist har
i Slott och herresäten i Sverige, 1971, gjort en beskrivning. Vidare
finns en sammanfattning i Petter Åkermans Slott och herresäten i
Småland 1997.
Dekorationsmålningarna från 1600-talet av Anders Björn har
ingående behandlats av Stig Stenström i Fornvännen 1962. Om
godset och de olika släkter som varit innehavare finns främst en
rad artiklar i samlingsverk av olika slag, men även en del enskilda
publikationer.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
15
Beskrivning, huvudbyggnaden
Exteriören
Huvudbyggnaden i två våningar är uppförd i liggtimmer och har
ett högt valmat tak klätt med koppar. De fyra hörnen har torn i tre
våningar med huvar klädda med koppar.
Byggnaden är klädd med en slät stående träpanel som är målad
med gul oljefärg. De dekorativt uppbyggda omfattningarna med
bl.a. pilastrar och friser är målade med vit oljefärg. Mittpartiet
på fram- och baksidan markeras av trekantsfrontoner som pryds
av vapensköldar. Huvudentrén på framsidan har kopparklädda
dörrblad. Vidare finns en ingång i norra sidans mittaxel och en
köksingång på den nordöstra sidan. En port leder in till källaren
på den västra gaveln.
Gripenbergs gård. Odaterat vykort.
Ovan: Huvudbyggnaden sedd från söder.
Till vänster: Huvudbyggnaden sedd från söder, foto Gunnar Svahnström 1952 (Jönköpings läns museum).
Ovan: Gården sedd från sydväst, foto Gunnar Svahnström
1952.
Till vänster: Huvudbyggnaden fotograferad omkring 1985
(Jönköpings läns museum).
16
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Interiören
Beskrivningen är upplagd rumsvis och våning för våning. Se nedanstående planritningar. Först ges en inledande sammanfattning
av rumsenheten och därefter beskrivs dess olika delar och ytskikt.
Förklaringar till de i rapporten citerade källorna:
1600-talsmodell - Trämodellen av Gripenberg troligen tillkommen
på 1660-talet efter anvisningar av Nicodemus Tessin d ä, Skoklosters
slott. Utställd i rustkammarsal.
1600-talsritning - Planritning över Gripenbergs bottenvåning,
Skoklosters slotts arkiv.
Teckning 1803 - Teckning av Gripenbergs gård signerad 1803 av
den dåvarande inspektorn Hjertsäll. Gripenbergs gårdsarkiv.
Uppmätningsritningar John Söderberg 1960-talet. Bottenvåningen (gårdsarkivet).
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
Plan 1813 - Planritning över Gripenberg signerad Samuel Enander
1813. Gjord på uppdrag av August Söderling Hermelin. Gripenbergs gårdsarkiv.
Fasad 1813 - Fasadritning signerad av Samuel Enander 1813.
Gripenbergs gårdsarkiv.
Ritning 1916 - Uppmätningsritningar utförda av byggnadsfirman
David Johansson i Tranås 1916. Gripenbergs gårdsarkiv.
Ritning 1968 - Uppmätningsritningar av John Söderberg. Gripenbergs gårdsarkiv.
17
18
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Nedre våningen
Rum 1. Vindfång
Vindfånget för ytterdörrarna tillkom 1916 och utgjorde tidigare
en del av den nedre trapphallen, se även rum 2, Nedre trapphallen.
Vägg: Väggar mot hallen. Plankor. Målade i grå oljefärg.
Golv: Plattor av kalksten, 45x 45 cm, lagda 1916. Bjälklag av trä.
Tak: Skivor.
Snickerier: Golvlist, taklist, foder. Ytterdörr: Dubbel spegeldörr,
halvfransk, på insidan oljemålad och grå, på utsidan klädd med
kopparplåt i skivor. Varje dörrblad försett med en portklapp av
gjutjärn i form av en kvinnlig ansiktsmask, s.k. Medusahuvud, och
kläpp, troligen ca 1820. Lås med vred. Dörrbladen från ca 1820.
Tidigare fanns dubbla dörrblad, avbildade på teckning 1807, som
var panelklädda med fiskbensmönster. Dörr mot Hall: Parspegeldörr, halvfransk med spröjsat glasfönster, oljemålad, grå, ca 1920.
Ovan: Rum 2. Vindfångets västra del och till höger dörrar
från trapphallen till lilla salen.
Till höger: Rum 2. Vindfånget tillkom 1916.
Rum 2. Nedre hall
Rum 2. Trappan till övre våningen. Räcket med spjälor
tillkom på 1810-talet.
Rummet har utgjort nedre trapphall och ej haft eldstad ursprungligen. Trappan till övre våningen har först dubbla lopp som halvvägs
förenar sig till ett lopp som slutar i den övre trapphallens mittparti.
Den äldsta trappan bör ha varit försedd med svarvade balustrar enligt modellen från 1660-talet. Denna trappa ersattes omkring 1820
av den nuvarande med ett räcke av smala stolpar. Förmodligen var
hallens väggar från början försedda med målad spåntpanel och taket var ett målat bjälktak. Det var troligen helt dekorationsmålat.
Troligen på 1820-talet uppgjordes en förslagsritning till dekoration
av en trappomfattning.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
19
Rum 2. Trappan till den övre våningen har först dubbla lopp som halvvägs förenar
sig till ett lopp. Mittpartiet utgör en portal.
På 1820-talet putsades väggarna och de försågs på 1980-talet
med marmorering. På 1990-talet dekorationsmålades portalen och
försågs med av Christer Hermelin snidade dekorationer efter en
förslagsritning från omkring 1820.
Rum 2. Mittpartiets dekorationer och färgsättning tillkom
på 1990-talet efter en ritning från 1810-talet.
Vägg: Liggande timmer. Ursprungligen troligen försedd med spåntpanel. På 1820-tal togs panelen bort och ersattes med puts. Denna
puts togs bort på 1980-talet. Mot ytterväggen gjordes samtidigt en
tilläggsisolering med 5 cm mineralull mellan reglar, vilka kläddes
med gipsskivor. På övriga väggar gjordes endast en överklädnad med
gipsskivor. På dessa gipsskivor utfördes sedan en marmoreringsmålning i fält, av konstnären Hans Fredlund 1984. På väggarna är
monterade två inramade plankor med målade dekorationsmålningar
från 1600-talet.
Ovan: Rum 2. Väggbrädor med målningar från 1600-talet
uppsatt som fast tavla.
Till vänster: Förslagsritning till inrättande av vindfång vid
huvudentrén (Arkitektur- & designcentrum).
20
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 2. Väggbrädor med målningar från 1600-talet uppsatt som fast tavla.
Golv: Ursprungligen plankgolv på bjälkar med trossfyllning. Trägolvet ersatt med kalkstensplattor 45 x 45 cm 1916. I den norra
delen trägolv med målat rutmönster.
Tak: Ursprungligen troligen bjälktak, som varit målat, bjälkarna ej
undersökta. Taket kan även ha haft slät takpanel. I dag pappklätt.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Dubbeldörrarna mot väster och öster är spegeldörrar med fyllningar av halvfransk typ, ca 1820. Trappan är av trä och har dubbla lopp och ett
räcke med smala svarvade trästolpar. Portalen mot norr, utgör en
del av trappan. Dekorationsmålning utfördes 1996-98.
Rum 3. Lilla salen. Gröna salongen
Rummet har från början varit större och omfattat den till garderober,
tekök m.m. inbyggda norra delen. Rummet hade tidigare, enligt
plan från 1813, en eldstad i det nordöstra hörnet. Väggarna var från
Rum 3. Lilla salen. Kakelugn från 1800-talets senare del
i det nordvästra hörnet och del av taket med 1600-talsmålning.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
21
början försedda med dekorationsmålad spåntpanel och taket hade
slät spåntad underpanel i fält med dekorationsmålningar.
På 1820-talet förminskades rummet och försågs med två kakelugnar. Väggar och tak kläddes in med papp och väv. Det dekorationsmålade taket frigjordes 1995 och konserverades 1998 för vilket
finns en särskild rapport.
Vägg: Liggande timmer med puts. Tapet på spånskiva. Tapet är
troligen från 1940-talet.
Golv: Ursprungligen fanns ett plankgolv på bjälkar med trossfyllning. Ytterligare ett lager golvplank finns. Detta ersattes med ett
nytt plankgolv med smalare brädor 1916.
Tak: Ursprungligt med spåntad underpanel i fält och försett med dekorationsmålningar. Därefter - troligen vid 1700-talets mitt - spänt
med väv och senare med papp. Omspänt troligen på 1940-talet.
Papptak borttogs 1995 och målningarna konserverades 1998.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Dubbeldörrarna mot väster och öster är spegeldörrar med fyllningar av halvfransk typ, ca 1820.
Övrigt: Två vitglaserade kakelugnar, som troligen är från 1880-talet.
Rum 3. Lilla salen. Kakelugn från 1800-talets senare del
i det nordvästra hörnet.
Rum 3. Lilla salen. Takmålningar från 1600-talet.
Ovan: Mittpartiet, till vänster sidoparti.
Rum 3 a, b och c
I den norra delen av ursprungliga rum 3 inreddes på 1820-talet
garderober. I denna avdelade del av rummet inryms sedan början
av 1990-talet ett pentry, en toalett, en dusch och en garderob. Det
ursprungliga taket är bevarat och dekorationsmålningarna övermålades förmodligen redan under 1700-talet med limfärg. Den senare
limfärgen är delvis avflagnad och de ursprungliga dekorationsmålningarna syns delvis.
22
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 4, Kungarummet
Ursprungligen hade rummet ett bjälktak med dekorationsmålningar. Väggarna var i äldsta tid klädda med stående dekorationsmålad
spåntpanel och rester efter spikhål har påträffats. Golvet bestod av
plankor.
Eldstaden utgjordes ursprungligen förmodligen av en öppen
spis och en sådan finns markerad på 1600-talsritningen och på
1600-talsmodellen. På planen från 1813 finns en rund kakelugn
markerad. Ursprungligen dörrar troligen av 1600-talstyp.
Överst Rum 4. Kungarummet. Tapeten från 1830-talet
och taklisten.
Ovan: Rum 4. Kungarummet. Kakelugnen i rummets
nordöstra hörn.
Nedan: Rum 4. Kungarummet. Tapeten och den rekonstruerade golvmålningen.
Vägg: Den ursprungliga stående väggpanelen togs bort omkring
1820. Det omålade liggande timret höggs upp i ytan för att få putsen
att fästa på timmerytan. Väggarna putsades för målning och tapetsering. Ytan är målad med limfärg, klistrad med en på den södra
väggen helt bevarad tapet, troligen från Frankrike, 1820-tal. Denna
tapet är försedd med blommönster i främst gråa och gröna toner.
En nytillverkad tapet med detta mönster sates upp 1995 på den
västra, norra och östra väggen. Den nytryckta tapeten tillverkades
hos Lim- och handtryck, Stockholm.
Snickerierna har från 1820-talet bestått av en bevarad golvlist,
en förhöjd sockellist, dörrfoder, fönsterfoder och taklist. Väggar på
västra, norra och östra sidorna hade puts som togs bort 1995 och
i stället försågs de med regelverk med delvis isolering av gullfiber
och tapet.
Golv: Golvet var tidigare troligen från 1820-talet och av delvis äldre
bräder, men detta togs bort på 1980-talet då underliggande grund
förstärktes. Ett nytt brädgolv med smalare plankor lades då in. En
bevarad bräda samt foton visar att golvet varit oljemålat med en
imitation av kalkstensplattor. Efter en uppmätning av den bevarade
plankan gjordes en rekonstruktion av golvmålningen. Golvet var
tidigare struket med en täckande grå kulör med gråsvarta skarvar.
Detta utseende har rekonstruerats med ett tillägg av svagt markerade
ortoceratiter, som är vanliga i kalksten.
Taket: Ett bjälktak med dekorationsmålningar och förmodligen
senare övermålning kläddes omkring 1820 med underpanel av bräder, över vilken ett väv- eller papptak spändes. På 1970-talet togs
papptaket bort och taket tvättades rent. På några bräder har svaga
rester av äldre dekorationsmålning kunnat iakttas. Taket pappspändes och målades 1995.
Snickerier: Dörrarna från 1820-talet är dubbla och av halvfransk
typ, oljemålade. De var ursprungligen gråmålade. Fönstren är från
1820-talet.
Övrigt: I rummets nordöstra hörn står en kakelugn, troligen från
1820-talet. Den är gulglaserad och har järnluckor samt en enkel
krona och sockel.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
23
Rum 5, Röda förmaket
Taket utgjordes ursprungligen av ett bjälktak med dekorationsmålningar. Väggarna var i äldsta tid klädda med stående dekorationsmålad spåntpanel. Golvet var belagt med plankor. Eldstaden
utgjordes förmodligen av en öppen spis. En sådan finns markerad
på 1600-talsritningen och på 1600-talsmodellen. På planritningen
från 1813 finns en kakelugn markerad i det nordöstra hörnet. Ursprungligen dörrar troligen av 1600-talstyp. På 1820-talet försågs
rummet med en kakelugn i det sydöstra hörnet. Väggar och tak
kläddes då in med papp och väv.
Vägg: Väggarna består av liggande timmer med puts och tapet. Väggarna har senare - kanske på 1940-talet - försetts med spånskiva
och tapet. På taklisten finns en påklistrad 1800-talsbård, troligen
ditsatt på 1930-talet.
Golv: Golvet består av ett plankgolv från 1990-talet. Detta ligger
på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligen ett bjälktak, därunder spåntade plankor från
1820-talet. I senare tid har takets försett med spänd väv och senare
spänd papp.
Snickerier: Rummets fönster är från 1820-talet och de har innanfönster. Dubbeldörrar finns mot väster och söder. Dessa är spegeldörrar med fyllningar av halvfransk typ och från omkring 1820.
Övrigt: Rummet är försett med en kakelugn från 1800-talet.
Ovan: Rum 5. Röda förmaket. Kakelugnen i det sydöstra
hörnet.
Nedan Röda förmaket. Takbård från 1830-talet.
Rum 6
Rummet hade ursprungligen bjälktak med dekorationsmålningar.
Väggarna var klädda med stående dekorationsmålad spåntpanel
och golvet var belagt med plankor. Eldstaden utgjordes ursprungligen förmodligen av en öppen spis. En sådan finns markerad på
1600-talsritningen och på 1600-talsmodellen. På planritningen från
1813 finns en kakelugn markerad i det sydöstra hörnet. Ursprungligen dörrar troligen av 1600-talstyp.
På 1820-talet försågs rummet med en kakelugn. Väggar och tak
kläddes samtidigt in med papp och väv. Rummet avkortades mot
öster omkring 1995, då en korridor (rum 6a) skapades mot rum 7.
Vägg: Väggarna utgörs av liggande timmer och är försedda med
gipsskivor och tapeter.
Golv: Rummet hade ett plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med
trossfyllning. Ovanpå detta ligger i dag smala golvbrädor från
1940-talet.
Tak: Ursprungligt bjälktak är klätt med spåntade plankor, återanvända och med dekorationsmåleri från 1820-talet samt spänd väv,
senare spänd papp, gipsplank, målat.
Snickerier: Fönstren är från 1820-talet och försedda med innanfönster. En enkeldörr från 1600-talet är målad efter äldre färgspår.
Rum 6. Nordöstra hörnet med taklist.
24
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 6 a (korridor till rum 6 och 7)
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor, tapet.
Golv: Plankgolv, 1820-tal, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor från 1820-talet, spänd
väv, senare spänd papp, gipsplank, målat.
Övrigt: En kakelugn från 1820-talet.
Rum 7, Hörnrum, nordväst
Ursprungligen bjälktak med dekorationsmålningar. Väggarna var
tidigare klädda med stående dekorationsmålad spåntpanel. Golvet
var försett med plankor. Eldstaden utgjordes förmodligen av en
öppen spis. En sådan finns markerad på 1600-talsritningen och
på 1600-talsmodellen. På planritningen från 1813 finns en kakelugn markerad i sydöstra hörnet. Ursprungligen dörrar troligen av
1600-talstyp.
På 1820-talet försågs rummet med kakelugn i det sydöstra hörnet.
Väggar och tak kläddes då in med papp och väv. Dörröppning mot
söder flyttades eventuellt 1994.
Rum 6a. Kakelugn från tidigt 1800-tal i hörnet av det
ursprungliga rummet.
Rum 7. Hörnrummet i nordväst. Murspis i det sydöstra
hörnet.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
25
Vägg: Liggande timmer i väggstommarna, gipsskivor, tapet: Duro
epok.
Golv: Plankgolv från 1820-talet på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor, 1820-tal, spänd väv,
senare spänd papp, gipsplank, målad.
Snickerier: Fönster från1820-talet med innanfönster. Enkeldörr,
1600-tal, målad efter äldre färgspår och insatt 1994.
Rum 8
Ursprungligen bjälktak med dekorationsmålningar. Väggarna var i
äldre tid klädda med stående dekorationsmålad spåntpanel. Golvet
bestod av plankor. Eldstaden utgjordes förmodligen av en järnugn.
En sådan finns markerad på ritning 1813. Ursprungligen dörrar
troligen av 1600-talstyp.
Väggar och tak kläddes in med papp och väv. I rummets nordvästra hörn har det funnits en trappuppgång till den övre våningen,
men denna togs bort 1993. Till källare har det funnits en förbindelse
och en trappa därifrån finns bevarad.
Vägg: Väggarna utgörs i stommen av liggande timmer med gipsskivor och tapeter däröver.
Golv: Golvet är belagt med breda plankor troligen från 1820-talet,
dessa ligger på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor återanvända 1820-tal,
med dekorationsmålningar.
Snickerier: Fönstren är från 1820-talet och försedda med innanfönster. Enkeldörrar i väster och öster från 1600-tal sattes in på
1990-talet och målades efter äldre färgspår.
Ovan: Rum 8. Murad spis.
Nedan: Rum 8. Dörr från 1600-talet återinsatt på
1990-talet.
Rum 8. Innertaket med omflyttade brädor med bemålning.
26
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 9
Ursprungligen bjälktak och spåntpanelade väggar med dekorationsmålningar. Golvet var av plankor. Eldstaden utgjordes förmodligen
av en öppen spis. En sådan finns markerad på 1600-talsritningen och
på 1600-talsmodellen. På planritningen från 1813 finns en öppen
spis i sydöstra hörnet. Ursprungligen dörrar troligen av 1600-talstyp.
Vägg: Liggande timmer med gipsskivor och tapet.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor från 1820-tal och
därpå spänd väv, senare spänd papp och gipsplank, som målats.
Snickerier: Fönstren är från 1820-talet och de har innanfönster.
Enkeldörr av 1600-talstyp, målad efter äldre färgspår.
Ovan. Rum 9. Kakelugnen från tidigt 1800-tal i det
sydöstra hörnet.
Till höger: Rum 9. Väggbrädor med målningar från
1600-talet uppsatt som fast tavla.
Rum 10. Nedre inre hall
Förmodligen var inre hallens väggar från början försedda med målad
spåntpanel och taket hade spåntpanel. Rummet var troligen helt
dekorationsmålat. På 1820-talet putsades väggarna.
Rum 10. Nedre inre hall. Dörrar i den södra delen med
källarnedgången och dörren till rum 9.
Golv: Ursprungligen plankgolv på bjälkar med trossfyllning. Plankgolv från 1900-talet.
Tak: Rummet har en takpanel, troligen av gipsplattor.
Snickerier: Fönstren är från 1820-talet och de har innanfönster.
Dubbeldörrar mot norr, spegeldörrar med fyllningar av helfransk
typ från 1820-tal. Dörr mot rum nr 9 från 1600-talet. Dörrarna
mot källaren och förrådet är helfranska och från 1800-talet, men
insatta på 1990-talet.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
Rum 11. Stora salen
Väggarna var från början försedda med dekorationsmålad spåntpanel och taket hade slät spåntad underpanel i sex fält med dekorationsmålningar.
Troligen under 1700-talets senare del kläddes väggarna och taket
in med väv. På 1820-talet pappspändes troligen taket och väggarna
putsades. Under 1800-talet tapetserades väggarna. Dessa putsades
utanpå, troligen på 1950-talet. Det pappspända taket togs bort
1963 och de ursprungliga dekorationsmålningarna blottlades och
konserverades på 1960-talet. Ursprungligen fanns det en öppen
spis, som var placerad ca 1 m norr om den nuvarande öppna spisen.
Vägg: Liggande timmer. Putsat och målat.
Golv: Ursprungligen plankgolv på bjälkar med trossfyllning. Ersatt
med ett nytt plankgolv med smalare plankor 1916.
Tak: Ursprungligt med spåntad underpanel i fält med dekorationsmålningar. Målningarna konserverade på 1960-talet.
Snickerier: Fönstren är från 1820-tal och försedda med innanfönster. Dubbeldörrar, fyra par mot väster och öster, spegeldörrar med
fyllningar av halvfransk typ, ca 1820.
Övrigt: Öppen spis från 1916.
Rum 12. Hörnrum sydost
Ursprungligen hade rummet bjälktak och spåntpanelade väggar med
dekorationsmålningar. Golvet var belagt med plankor. Eldstaden
utgjordes av en järnugn, som finns avbildad på en ritning från 1813.
På 1820-talet försågs rummet med en kakelugn i det nordvästra
hörnet. Väggar putsades samtidigt.
Vägg: Liggande timmer, med gipsskivor och tapeter.
Golv: Plankgolv, 1820-tal, på bjälkar med trossfyllning, därpå smala
plankor från 1940-talet.
Tak: Ursprungligt bjälktak med spåntade plankor. På 1820-talet
spändes väv, senare spänd papp, gipsplank, målad.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Enkeldörr,
från 1600-talet, målad efter äldre färgspår.
Övrigt: Rund kakelugn, troligen från 1820-talet.
Rum 13
Ursprungligen bjälktak och spåntpanelade väggar med dekorationsmålningar. Golvet hade plankor.
Eldstaden i det nordvästra hörnet utgjordes förmodligen av en
öppen spis, som finns markerad på ritningen från 1813. En sådan
finns markerad på 1600-talsritningen och på 1600-talsmodellen. Ursprungligen dörrar troligen av 1600-talstyp. På 1820-talet
byggdes en bakugn i det nordvästra hörnet, men denna revs på
1960-talet. År 1916 togs en trappa upp till den övre våningen i
27
28
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
det sydöstra hörnet. Den östra delen av rummet är avdelad till ett
mindre rum och det nordvästra hörnet är avdelat till ett badrum.
Dessa förändringar genomfördes på 1960-talet.
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor, tapet.
Golv: Plankgolv från 1820-talet på bjälkar med trossfyllning, därpå
plankor, smala, troligen från 1940-talet.
Tak: Ursprungligt bjälktak med spåntade plankor. På 1820-talet
spänd väv, senare spänd papp, gipsplank, målad.
Snickerier: Fönster från 1820-tal med innanfönster. Enkeldörr från
1600-talet som är målad med flera lager.
Rum 13a. Badrum
Detta badrum inreddes på 1960-talet.
Rum 13,b. Rum
Detta rum inreddes 1916. Utrymmet mot köket omfattade då en
stor bakugn.
Rum 14. Matsal. Rummet inreddes till kök på 1820-talet
och erhöll ny köksinredning vid ombyggnaden efter ritningar av Carl Bergstens arkitektkontor 1916 (Arkitekturoch designcentrum).
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
Rum 14. Matsal
Ursprungligen bjälktak och spåntpanelade väggar med dekorationsmålningar. Golvet var av plankor. På planritningen från 1813 finns
en kakelugn markerad i det sydvästra hörnet. Ursprungligen dörrar,
troligen av 1600-talstyp.
På 1820-talet inreddes rummet till kök med stor köksspis med
kupa i det sydvästra hörnet. Skåpinredningen är från 1918.
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor, målning med fältindelning och
dekor från 1990-talet.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning, därpå
smala plankor från 1940-talet.
Tak: Ursprungligt bjälktak med spåntade plankor. På 1820-talet
spändes väv, senare spänd papp, gipsplank, som målats.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Enkeldörrar
från 1600-talet, som sattes in på 1960-talet. De båda norra dörrarna
är trävita, men den södra har aldrig målats.
Rum 15. Kök
Ursprungligen bjälktak och spåntpanelade väggar med dekorationsmålningar. Golvet var av plankor. Eldstad i det sydvästra hörnet, där en öppen spis finns markerad på 1600-talsritningen, på
1600-talsmodellen och på planritningen från 1813. Ursprungligen
dörrar, troligen av 1600-talstyp.
Inrett till kök på 1960-talet, men inredningen förnyades på
1990-talet.
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor, tapeter.
Golv: Plankgolv.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor. På 1820-talet spändes
väv, senare spänd papp, gipsplank, som målats.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Köksskåp.
Rum 16. Hall
Detta rum har tidigare varit en del av rum 15. Rummet har en ytterdörr mot öster.
Vägg: Liggande timmer, klätt med gipsskivor och tapetserat.
Golv: Plankgolv.
Tak: Gipsplank, som målats.
Snickerier: Ytterdörr från 1960-talet.
29
30
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Övre våningen
Rum 102. Övre hall
Rummet har främst fungerat som en övre hall och har inte haft en
egen eldstad. Troligen har det inte heller funnits dörrar till den nedre
huvudtrappan. Från första våningen har denna trappa dubbla lopp,
som halvvägs förenar sig till ett lopp som kommer upp i hallens
mitt. Söder om denna dörröppning finns en dörr till vindstrappan.
Trappan upp till vinden har endast ett lopp. Förmodligen var hela
rummet från början försett med spåntpanel på väggarna och hade
bjälktak. Det var troligen också helt dekorationsmålat.
På 1820-talet gjordes väggarna om och putsades. Ett nytt dörrparti tillkom upp mot vinden och förmodligen även mot trappan.
Båda dörrarna var dubbeldörrar. Rummet fick nu en ljus färgställning och taket kom troligen nu att vitmålas. Under 1940-talet var
rummet indelat i mindre rum för det dåvarande rekreationshemmet.
Rum 102. Övre hall. Trappdörr upp mot vinden.
Till höger: Rum 102. Övre hall. Södra väggen vid restaureringen på 1990-talet.
Nedan: Rum 102. Övre hall. Västra väggen med återinsatt
1600-talsdörr till rum 103.
Vägg: Liggande timmer. Troligen ursprungligen spåntpanel. Timret försågs med puts på 1820-tal. Väggarnas träfiberskivor tillkom
1945. och gipsskivor 1995. Målningen i fält med marmoreringar
och bård utfördes 1997.
Golv: Troligen på bjälkarna liggande golvplank, icke undersökt.
Trossfyllning under. Smala golvplank från 1916.
Tak: Bjälkar, ursprungliga, med ovanpåliggande breda takplankor,
troligen ursprungliga, men några bytta senare. Bjälkarna hade svaga
spår av bemålning och detta har undersökts av konservator. Något
mera av bemålningen kan urskiljas i deras förlängning i trappuppgången till vinden. Taket är struket med vit limfärg och bjälkarna
dekorationsmålade 1997, med inspiration från ett angränsande rum.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster. Fönsterfoder, efter äldre modell, men tillverkade 1997. Dörren mot väster
är från 1600-talet och målad efter en 1600-talsförlaga. Dörren
mot norr, mot nedre trapphall, är en dubbeldörr med helfranskt
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
31
Rum 102. Övre hall. Dörrar på norra respektive östra
väggen vid restaureringen på 1990-talet.
listverk. Den är från 1820-talet, men ommålades 1997. Dörren
mot vinden flyttades hit 1994. Den är från 1600-talet och försedd
med dekorationsmålningar som förnyats. En tidigare dubbeldörr
från 1820-talet är magasinerad. Dörren mot öster från 1916 är en
kopia av en 1600-talsdörr och den målades på 1990-talet efter en
1600-talsförlaga.
Golvlisten är förhöjd och den har en avslutande profillist. Denna
kan dateras till 1820-talet. Den nedre golvlisten är från 1900-talet.
Dörrfodren är troligen från 1900-talet och målade 1995. Fönsterfodren är framtagna efter en äldre förlaga och tillkomna 1995.
Rum 103. Museirum
Ursprungligen bjälktak. Golvet var av plankor. Ursprungligen dörrar av 1600-talstyp.
Vägg: Liggande timmer, rentvättat.
Golv: Plankgolv från 1820-talet. Detta ligger på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak som tvättats.
Snickerier: Fönster från 1820-talet. Enkeldörren från 1600-talet,
mot öster, är målad efter en äldre förlaga. Två spegeldörrar mot
norr är troligen från 1820-tal.
Övrigt: Två öppna spisar, troligen från 1820-talet.
Rum 104, Museirum
Ursprungligen bjälktak. Takpanel från 1820-tal. Golvet av plankor.
Vägg: Liggande timmer som försetts med tapet av pappersark klistrade direkt på timret. Väggarna har målats i bröstfält och övre fält.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, försett med spåntade plankor från
1820-talet, försett med dekorationsmålningar, som är omkastade
och hämtade från olika rum.
Rum 103. Museirum. Dörr av 1600-talstyp på norra
väggen.
32
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 103. Museirum. Bjälktak i rummets norra del och
rest av eldstad.
Snickerier: Fönster från 1820-talet. Hyllinredning är troligen
från1820-talet och senare kompletterad.
Övrigt: En eldstadsnisch finns i nordost.
Rum 105, Museirum
Ursprungligen bjälktak samt takpanel från 1820-talet. Golvet var
av plankor. Ursprungligen dörrar av 1600-talstyp.
Vägg: Liggande timmer med tapet av pappark klistrade direkt på
timret. Pappret målat i bröstfält och övre fält.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor från 1820-talet med
dekorationsmålningar, omkastade och från olika rum.
Snickerier: Fönster från 1820-talet. Enkeldörr, 1600-tal, målad,
konserverad 1999. Rummet omfattar också viss äldre hyllinredning.
Övrigt: Eldstadsnisch i sydost.
Ovan: Rum 105. Museirum. Dörr från 1600-talet med
bevarad och konserverad målning.
Till höger: Rum 105. Museirum. Samma dörrs övre del.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
33
Ovan: Rum 105. Museirum. Målade takbrädor från
1600-talet. Uppsatta i början av 1800-talet.
Till vänster: Rum 105. Museirum. Målade takbrädor från
1600-talet. Uppsatta i början av 1800-talet.
Nedan: Rum 105. Museirum. Rummets golvbrädor från
1820-talet.
Rum 106, Museirum
Ursprungligen bjälktak. Takpanel från 1820-talet. Golvet var av
plankor. Ursprungligen dörrar av 1600-talstyp.
Rum 106. Museirum. Kakelugn från sent 1700-tal uppsatt
i det sydöstra hörnet.
34
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Vägg: Liggande timmer och tapet av pappark klistrade direkt på
timret, målat i bröstfält och övre fält.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, som ligger på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, som består av spåntade plankor, vitmålat.
Snickerier: Fönster från 1820-talet. Dörren mot söder, se rum 105.
Dörren mot öster är halvfransk och från 1820-talet. Dörren mot
norr är halvfransk och från 1820-talet.
Övrigt: En beige kakelugn från 1820-talet står i rummets sydöstra
hörn.
Rum 107
Ursprungligen bjälktak samt takpanel från 1820-talet. Golvet var
av plankor. Ursprungligen dörrar av 1600-talstyp.
Rum 107. Kakelugn från 1700-talets slut.
Vägg: Tapet från 1998.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, som ligger på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor, pappspänt och vitmålat.
Snickerier: Fönster från 1820-tal. Garderob i sydväst. Angående
dörren, se rum 106.
Övrigt: En kakelugn från 1700-talets senare del står i det sydöstra
hörnet.
Ovan: Rum 107. Detalj av rummets kakelugn med avvikande kakel i avsatshyllan.
Till vänster: Rum 107. Den sydvästra väggen med tapetdörr.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
35
Rum 108
Ursprungligen bjälktak och takpanel från 1820-talet. Golvet var
av plankor. I rummet finns en inbyggd garderob från 1820-talet.
Tidigare har trappan lett ned till underliggande rum nr 8, men
denna togs bort på 1990-talet.
Vägg: Puts som målats, troligen på 1820-talet.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor, pappspänt och vitmålat.
Snickerier: Fönster från 1820-tal. En garderob i väster är klädd med
återanvända dekorationsmålade bräder.
Övrigt: En eldstadsnisch finns i sydväst.
Rum 108. Väggparti mot tidigare trappuppgång. Återanvända brädor med målningar från 1600- och 1700-talet.
Rum 109
Ursprungligen ett bjälktak. Takpanel från 1820-talet. Golvet var
av plankor.
Vägg: Väggarna är putsade och har senast tapetserats 1998.
Golv: Plankgolv från 1820-talet, på bjälkar med trossfyllning.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor, pappspänt och vitmålat.
Snickerier: Fönster från 1820-talet. Angående dörren, se rum 103.
Övrigt: I det sydöstra hörnet står en kakelugn, troligen från
1820-talet.
Rum 110. Bibliotek
Rummet har ursprungligen, enligt 1600-talsmodellen, utgjort tre
rum avdelade med brädväggar mot rummets mitt. Nuvarande indelning är från 1916. Enligt 1600-talsmodellen skulle två rum varit
avdelade mot norr. Det västra var försett med eldstad. Det östra var
utan eldstad. År 1916 indelades södra sidan till två rum.
Rum 110. Bibliotek. Biblioteket restaureras på 1990-talet.
36
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Rum 110. Bibliotek. Biblioteket restaureras på 1990-talet.
Rum 110. Bibliotek. Vid ombyggnaden på 1910-talet togs
det även fram ett förslag till inredning i biblioteket, men
detta följdes inte i alla delar. Ritning av arkitekt Ernfrid
Blomström, Carl Bergstens arkitektkontor, Stockholm.
Arkitektur- och designcentrum.
En ingång fanns tidigare från den västra sidans mittparti mot den
övre hallen. Denna dörr utgjorde en del i den genom huset gående
axeln. Nu igensatt äldre dörröppning mitt på nordvästra sidan.
Ursprungligen var rummet dekorationsmålat och spår på bjälkarna har framkommit. Väggarna är panelade. Mellanväggarna bör
ha varit av stående panel, hyvlad på båda sidor. Bräder med dekorationsmålning på båda sidor har bevarats som lösa bräder. Detta är
troligen det enda rummet, som ursprungligen har haft en indelning
med endast brädväggar. Anledningen bör ha varit den stora tyngd,
som underliggande tak fick bära genom bjälkarna över stora salen,
vilka nu inte är synliga.
På vinden finns mycket kraftiga synliga bjälkar. Ett stag av järn
går idag från vinden genom rummets mittparti och till bjälklaget
över Stora salen för att stadga upp detta. Om detta är ursprungligt
eller senare tillkommit är osäkert. Motivet till dessa tunna väggar
bör ha varit för att inte få en för stor tyngd på bjälklaget. Detsamma gäller avsaknaden av en eldstad i den östra delen. Eldstaden i
den västra delen bars av den underliggande stora spisen. Rummet
har genomgått flera dispositionsförändringar. Vad som hände på
1820-talet är osäkert.
Vägg: Liggande timmer. Ursprungligen troligen panelat. Panel
dekorationsmålad. Tidigare indelning hade troligen enkel stående
spåntpanel. Brädor har påträffats och dessa är dekorationsmålade
med samma stil på två sidor. De kan ha suttit i dessa mellanväggar.
Vid 1990-talets början sattes ny spåntad panel upp på de norra och
östra väggarna. Denna spikades fast med gammal handsmidd spik
på samma sätt som den ursprungliga panelen. Östra väggen har synligt timmer bakom bokhyllorna från 1916. Spåntpanel finns kring
den nordöstra dörren. Södra väggen, från 1916, har stående panel.
Golv: Ursprungligen plankgolv. Nu någon decimeter förhöjt plankgolv med smalare plankor från 1916.
Tak: Ursprungligt bjälktak. Mellan bjälkarna är senare lagt en list
som stöd för ovanpåliggande bräder som bär trossningen. Denna
konstruktion tillkom troligen 1916, då biblioteket inreddes. På bjälkarna finns rester av dekorationsmålning. Från vinden har mindre
rester av dekorationsmålning kunnat iakttagas och dokumenteras.
Olika mönster visar att de tillhört olika rum. Taket har efter 1816
varit vitmålat. Taket målat och bjälkarna dekorationsmålade.
Snickerier: Dörrar, kopior av 1600-talstyp, från 1916, som målats
efter 1600-talsförlaga. Fönstren från 1820-talet. Golvlist och fönsterfoder från 1990-talets början.
Bokhyllor från 1916 respektive 1995, som ommålats i rött.
Eldstad: Ursprungligen öppen spis i mindre kammare på västra sidan, enligt 1600-talsmodellen. Nu öppen spis med böjd kupa och
murade sidoståndare från 1916. Spisen är av traditionell västsvensk
typ som är vanlig i dessa trakter.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
37
Rum 111, Gästrum
Har tidigare utgjort en del av rum 110
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor och tapet, omgjort på 1990-talet.
Golv: Plankgolv, plankor, smala från 1918.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor från 1820-tal, spänd
väv, senare spänd papp, gipsplank och målad.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster.
Rum 112, Gästrum
Rummet har tidigare varit en del av rum 110.
Vägg: Liggande timmer, gipsskivor och tapet, ytskikt från 1990-talet.
Golv: Plankgolv, plankor, smala från 1918.
Tak: Ursprungligt bjälktak, spåntade plankor från 1820-tal, spänd
väv, senare spänd papp, gipsplank, som målats.
Snickerier: Fönster från 1820-talet med innanfönster.
Rum 113, Garderob
Har tidigare utgjort del av rum 110.
Rum 114. Tornrum/kontor
Vägg: Ytskikt av gips. Väv, målning i fält med marmorering och bård.
Tak: Spåntade takbräder från 1600-talet med svaga rester av tidigare
dekorationsmålning bestående av bl.a. akantusslingor. Bräderna
slagna över tidigare bjälktak med dekorationsmålning.
Golv: Breda golvplankor med olika bredd, lagda lott om lott. Troligen från 1820-talet.
Snickerier: Rummets foder är utförda och målade på 1990-talet,
efter äldre typ. Äldre hitsatt taklist, troligen från1820-tal, möjligen
äldre, från annat rum. Dörr mot norr från 1800-talet.
Övrigt: I en nisch står en kakelugn. Ugnen är rund och har gulglaserat kakel. Den är troligen från 1820-talet. Basen består av
oglaserat kakel som målats. Eldstadsöppningen är försedd med
dubbla järnluckor.
Rum 115. Korridor
Rummet tillkom 1916 när ett tidigare större rum delades upp. Det
tidigare större rummet har inrymt nuvarande rum 115, 116 och
trappuppgången. Trappuppgången tillkom på 1820-talet. Ombyggnaden företogs 1916.
Vägg: Stående spåntpanel med väv från 1995, målad i fält och bård.
Tak: Breda bräder med underliggande bjälkar som är bemålade.
Bräderna har ursprungligen varit dekorationsmålade. Till största
delen har de tidigare rengjorts för övermålning på 1820-talet. Vissa
Rum 114. Tornrum/kontor. Rummet under restaureringen på 1990-talet.
38
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
brädor har bevarade dekorationsmålningar, bland annat i garderoben
mot söder. Takbräderna är rengjorda och övermålade.
Golv: Smala golvbrädor från 1916.
Snickerier: Sju dörrar från 1916, som alla är målade.
Rum 116. Badrum
Före 1916 var detta en del av ett större rum. Badrumsinredning
med toalett, handfat, dusch m m.
Vägg: Gipsskiva och väv som målats.
Tak: Taket har breda bräder från1600-talet med spår av dekorationsmålning. Tidigare bjälktak. Dekorationsmålning finns på bjälkarna.
Dekorationsmålningen kan iakttas från vinden.
Golv: Smala plankor från 1990-talet och ovanpå detta ett sentida
våtrumsgolv.
Snickerier: Rummets listverk är tillkomna på 1990-talet. Dörren
är försedd med med speglar och den är från 1916.
Rum 115. Korridor mot söder med trappuppgång. Fotograferad i samband med restaureringen på 1990-talet.
Rum 117. Kök
Rummet har från början även bestått av rum 118 och 119. Det
delades upp 1916.
Väggar: Bart liggande timmer med behuggning för fäste av puts.
På putsen finns tapeter, troligen i tre lager och prov av detta har
bevarats. Gips, målat.
Tak: Gips.
Golv: Golvet är belagt med breda plankor.
Snickerier: En dörr vetter mot rum 119. Köksinredningen är från
1990-talet. Skåp, spis, kyl/frys m. m.
Rum 118. Garderob
Har tidigare utgjort en del av rum 117.
Väggar: Gips.
Tak: Gips.
Golv: Plankor.
Rum 117. Kök. Köksinredningen håller här på att monteras i samband med 1990-talets restaurering.
Rum 119. Korridor
Rummet har tidigare utgjort en del av rum 117.
Vägg: Spåntpanel med stående smala brädor.
Tak: Gips.
Golv: Breda golvplankor.
Snickerier: Tre dörrar från 1800-talet.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
39
Rum 120. Tornrum/sovrum
Väggar: På gipsskivor sitter väv, som är försedd med målning i fält,
marmorering och bård.
Golv: Golvet är belagt med breda plankor som förmodligen är från
1820-talet.
Tak: Bjälktak, ursprungliga bjälkar som är dekorationsmålade. Målningen konserverades och retuscherades på 1990-talet. Takbrädor
ditlagda vid konserveringen, återanvända plankor från 1860-talet.
Snickerier: Garderober från 1916.
Rum 120. Tornrum/sovrum. Takbjälkarna.
Rum 120. Tornrum/sovrum. Takbjälkarna konserveras
på 1990-talet.
Ovan: Rum 120. Tornrum/sovrum. Detalj av bjälktaket.
Nedan: Rum 120. Tornrum/sovrum. Bjälktaket.
40
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Tredje våningen, tornrum och vind
Rum i alla fyra tornen
Alla rum i de fyra hörntornen har haft eldstad, men dessa är borttagna. Rummet i det sydöstra tornet inreddes med en eldstad på
1820-talet. Tapetserat och målat. Kakelugnen är gulglaserad och
troligen från 1820-talet.
Interiörer från tornrummen,
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29 •
Källaren
Källaren utgjordes ursprungligen av fyra valvslagna rum. Senare har
ytterligare tre rum tillkommit: ett servicerum 1918, ett förrådsrum
1918 och ett arkivrum 1997.
Interiörer från källarvåningen.
Administrativa uppgifter
Länsstyrelsens dnr:��������������������������������� 434-1859-2013
Jönköpings läns museums dnr:��������������� 56/2013
Fastighetsägare:��������������������������������������� Fredrik S Hermelin
Rapporttext:������������������������������������������� Bo E Karlson med bidrag av
Anders Franzén
Uppmätningsritning:����������������������������� Margareta Olsson, Ingvar Röjder,
Bengt Ljung
Redigering:��������������������������������������������� Anders Franzén
Län:������������������������������������������������������� Jönköpings län
Kommun:���������������������������������������������� Tranås kommun
Socken: ������������������������������������������������� Säby socken (enligt Riksantikvarieämbetets reviderade sockenbeteckningar: Tranås socken)
Fastighetsbeteckning:����������������������������� Gripenberg 4:1
Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.
41
42
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
Referenser
Tryckta källor och litteratur
Dahlbergh, Erik (1698-1715) Suecia antiqua et hodierna.
Eimer, Gerhard (1961). Carl Gustaf Wrangel som byggherre i Pommern och
Sverige : ett bidrag till stormaktstidens konsthistoria.
Karlson, Bo E (2013). Gripenbergs gård. Ommålning av säteribyggnaden
på Gripenberg 4:1. Byggnadsvårdsrapport 2013:36. Jönköpings läns
museum.
Lindquist, Gunnar m.fl. (1971). Slott och herresäten i Sverige : ett konstoch kulturhistoriskt samlingsverk. Småland jämte Öland och Gotland.
Silfving, Jean (1964). Gripenberg och Mörbylund.
Stenström, Stig (1962). ”Anders Biörn och hans dekorationsmålningar på
Gripenberg och Göberga” i Fornvännen : tidskrift för svensk antikvarisk
forskning. Årgång 57.
Åkerhielm, Erik (1904). Småländska fideikomiss : herrgårdsskildringar och
sägner.
Åkerhielm, Erik (1909). Svenska slott och herresäten vid seklets början.
Arkiv
Gripenberg
Gårdsarkivet.
Jönköping
Jönköpings läns museum: Topografiska arkivet.
Stockholm
Arkitektur och designcentrum: ritningsarkivet, ritningar av arkitekt Carl
G Bergsten avseende Gripenberg.
Nordiska museet: Gårdsarkivet.
Riksantikvarieämbetet: Antikvarisk-topografiska arkivet.
Vadstena
Landsarkivet i Vadstena: Gripenbergs gårdsarkiv (1803-1957).
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 1
BILAGA 1
•
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 2
BILAGA 2
•
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 3
BILAGA 3
•
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 3
BILAGA 3
•
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 3
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 4
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 5
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 5
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 5
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 5
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 6
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 6
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 6
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 6
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 7
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 8
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2015:29
•
BILAGA 9
Bo E Karlson Gripenbergs slott
Gripenbergs slott
Byggnadsminnet Gripenbergs slott omfattar en huvudbyggnad som bör­
jade uppföras 1663 av riksrådet och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel.
Byggnaden är anslående genom bland annat de fyra hörntornen och har
ofta kallats ”slott”. I gårdsmiljön ingår inte bara huvudbyggnaden utan
även flygelbyggnader, park och landskapet som är en del av Säbydalen.
Gripenberg är förklarat för byggnadsminne av Länsstyrelsen och före­
liggande rapport omfattar en arkivgenomgång, historik, beskrivning samt
uppmätningsritningar.
Arkivstudie och uppmätning avseende
byggnadsminnet Gripenbergs slott
Säby socken i Tranås kommun,
Jönköpings län
Byggnadsvårdsrapport 2015:29
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2015:29
Bo E Karlson
Uppmätning: Bengt Ljung,
Margareta Olsson, Ingvar Röjder