Anderstorps kyrka

Antikvarisk medverkan
Anderstorps kyrka
Restaurering av skiffertak
Anderstorps socken i Gislaveds kommun
Jönköpings län, Växjö stift
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2010:27
Anette Lindgren & Robin Gullbrandsson
Antikvarisk medverkan
Anderstorps kyrka
Restaurering av skiffertak
Anderstorps socken i Gislaveds kommun
Jönköpings län, Växjö stift
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2010:27
Anette Lindgren, Robin Gullbrandsson
Kyrkan från sydöst, före arbetena på det södra takfallet, foto 27 oktober 2009.
Rapport och foto: Anette Lindgren, Robin Gullbrandsson
Grafisk design: Anna Stålhammar
Tryckning och distribution: Marita Tidblom
Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping
Tel: 036-30 18 00
E-post: [email protected]
www.jkpglm.se
Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd:
Ur karta © Lantmäteriet. Medgivande MS20067/02097.
© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010
Innehåll
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Antikvarisk målsättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Historik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Före restaurering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Skiffertaket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Avvattningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Målning av takfoten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Reparation och underhåll på tornets ljudluckor. . . . . . . . . . . 6
Omläggning av skiffertaket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Inspektion 2009-09-17, Ragnar Sigsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Beslut om utförande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Omfattning och vidtagna åtgärder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Skiffertaket med undertak, norra sidan. . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Skiffertaket med undertak, södra sidan. . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Kortaket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Avvattningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Måleriarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Åskledaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Reparation och underhåll på tornets ljudluckor. . . . . . . . . . 10
Besiktningar och ritningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Arkiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Tryckta källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Kyrkan på flygfoto från 1930-talet.
Foto JLM arkiv
Utdrag ur ekonomiska kartans blad
Anderstorp 6D Od 1988
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27 •
Inledning
Länsstyrelsen lämnade i beslut 2008-04-08 tillstånd till omläggning
av skiffertaket på Andertorps kyrka, i enighet med det åtgärdsprogram som upprättats av Bsv arkitekter & ingenjörer AB, daterad
2007-10-30 samt yttrande från Jönköpings läns museum 2008-0403. Länsmuseet, genom Anette Lindgren och Robin Gullbrandsson,
har på uppdrag av länsstyrelsen granskat att arbetena utförts på ett
antikvarisk godtagbart sätt. Teknisk besiktningsman var kyrkokonsult Ragnar Sigsjö.
En delbesiktning av norra takfallet utfördes den 9 november 2009,
innan ställningarna flyttades, motsvarande för södra takfallet skedde
4 mars 2010. Slutbesiktning gjordes den 23 april 2010.
Syfte
Syftet med arbetena har varit att restaurera kyrkans skiffertak till
funktionellt och kulturhistoriskt gott skick, vilket omfattat omläggning av taket, ny avvattning samt ommålning av ståndskivor
och takfot.
Antikvarisk målsättning
Den antikvariska målsättningen i projektet har varit att värna de
antikvariska dokumentvärden som utgörs av äldre konstruktionsoch läggningstekniker, samt att tillkommande delar anpassas till
kyrkans karaktär. Kyrkan har en miljöpolicy, vilket innebär att man
i projektet även vill undvika användande av miljöfarliga material
i så lång utsträckning som möjligt. I detta fall betyder det bl.a. att
undvika koppar- och blyplåt, vilket inte möter några antikvariska
hinder då dessa material där de behöver ersättas har använts dolt
(bly) eller övermålat (koppar).
Historik
Anderstorps kyrka är uppförd 1853-56 efter ritningar av Abraham
Rafael Pettersson vid Överintendentsämbetet. Kyrkan är uppförd i
sen nyklassicistisk stil. Tornet i väster har ett flackt kopparklätt tak
som kröns av en lanternin med spetsig spira. Taket över långhus
och kor är klätt med skiffer. I norr finns en sakristia.
5
6
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27
Före restaurering
Kyrkan
Exteriören är välbevarad och i stort sett oförändrad bortsett från en
utvidgning av sakristian 1967.
Skiffertaket
Under nuvarande skifferläggning på långhuset finns ett sticketak.
Det är sannolikt ursprungligt och lades provisoriskt med tanke
att bytas ut mot skiffer när detta tjänat ut och ekonomin hunnit
ikapp församlingen efter nybygget, troligen inom en tjugoårsperiod.
Spånen är lagda på ett brädtak, skiffren ligger på läkt som spikats
genom stickespånen.
Enligt muntliga uppgifter lades skiffertaket om senast på 1940-talet,
1947 enligt uppgift från en ledamot i kyrkorådet, och skifferplattorna på södra takfallet byttes då av någon anledning ut mot de
befintliga som skiljer sig från de på norra takfallet. Norra takfallets
skiffer har en rakskuren nederkant medan det södra är lagt med
skiffer med avfasad nederkant, som bildar ett sexkantigt s.k. bikakemönster. De rakskurna (norra sidan) är spikade i hål, medan de med
spetsig nederkant (södra sidan) är spikade i hak. På båda sidorna är
skifferstenen spikad på läkt över sticketaket. På korabsiden är stenen
spikad i hak direkt på ett näverklätt undertak.
Trasigt stuprör som orsakat läckage med algpåväxt på den norra fasaden.
Avvattningen
Avvattningssystemet med hängrännor och stuprör är från andra
halvan av 1900-talet, vitmålade och på många ställen sönderrostade.
Vissa skador på fasaderna kan iakttas, främst missfärgningar av rost
samt lokalt även algpåväxt. Rören är utförda med mjuka vinklar,
vilket är ett 1900-talsutförande.
Målning av takfoten
Takfoten är kraftigt utkragad från fasaden och uppbyggd av lister i
trä. Den är hel men i behov av underhåll, i synnerhet som arbeten
planeras på avvattningen.
Reparation och underhåll på tornets ljudluckor
Tornets ljudluckor är i behov av reparation, bl.a. finns rötskador i
bottenstycken till luckorna åt söder, öster och väster.
Ljudluckorna är uppbyggda med stående plank på insidan och liggande profilerad panel på utsidan. Flera panelbrädor är utbytta mot
nya i samma utförande. Enstaka panelbrädor har rötskador.
Tornet har två ljudluckor i vardera riktning.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27 •
Omläggning av skiffertaket
När byggnadsställningen rests kunde en närmare inspektion av skiffertaket utföras. Det kunde då konstateras att kyrkan underst har ett
brädtak, därefter näver, ovanpå det ett sticketak och därpå spikläkt
som spikats ner i brädtaket och på läkten ligger skiffret.
De befintliga plattorna är 22 cm breda och 30 cm
långa. Under plattan ligger spanskt skiffer, vilket
inte bedömdes som lämpligt i färg och struktur.
När skifferplattor på den nedre delen av norra takfallet lyftes uppdagades att de inte håller den längd som är önskvärd för att kunna
lägga stenarna i en trelagstäckning. Plattorna är 22 x 30 cm och
ser ut att vara omhuggna. På många plattor syns små hack in i den
avfasade delen, vilket tolkas som att de tidigare hängt åt andra hållet
och att hacken är rester av gamla hak. Den nuvarande ovankanten
har därmed tidigare varit en rak nederkant. Möjligen har de vid
omhuggningen även kortats.
Man får alltså inte trelagstäckning (eller dubbeltäckning som det
även kallas) med dessa plattor utan de bara knappt överlappar varandra. Trots detta fanns vid den inledande inspektionen inga synliga
skador på undertaket, eftersom skiffertaket ändå varit intakt.
Ytterligare jämförelse mellan befintliga stenar och
spanskt skiffer. Till höger ett skiffersvärd som används för att ta loss plattorna (spiken).
Entreprenören uttryckte osäkerhet inför den läggningsmodell som
använts vid förra omläggingen och ville lägga nytt med trelagstäckning. En modell som diskuterades under vägens gång var att
läkten skulle rivas (eller jackas ur), ströläkt läggas på andra ledden
och ovanpå på detta ett tak av plyfa. Man skulle då få två fullgoda
tak uppe på varandra, sticketaket och plyfataket, och en bevarad
karaktär på taket i det att skiffret utan risk kan läggas tillbaka utan
trelagstäckning. Det diskuterades även om man efter de inledande
undersökningarna skulle göra en ny bedömning av hur stora delar
av taket som behövde läggas om. Läkten var i bra skick, skifferspiken likaså, och inga sentida spår av läckage kan ses inne på vinden.
För att komma vidare bestämdes att en oberoende konsult skulle
kallas in.
Inspektion 2009-09-17, Ragnar Sigsjö
Kyrkokonsult Ragnar Sigsjö, Skara, kallades in för att få en oberoende bedömning av takets utförande och lämpliga åtgärder.
Sigsjö förordade att man slopar läkten och lägger skiffret direkt på
spånen, altenativt att man lägger ett brädtak uppe på spånen och
spikar skiffret i det.
Anledningen till att slopa läkten är att den är den svaga länken i
takkonstruktionen, det kan förväntas att den ger sig före undertaket,
spiken och skiffret. Att slopa läkten ska ge längre livslängd åt taket.
Läggning av skiffer direkt på ett underlag av träpanel, ibland med
7
8
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27
ett tätskikt av näver eller spån mellan panelen och skiffern, är det
traditionella läggningssättet.
Beslut om utförande
Efter konsultationen med Ragnar Sigsjö beslutades att taket skulle
läggas om på traditionellt sätt, med lagning av spåntaket och skiffer
som spikas rakt genom spånen.
Omfattning och vidtagna åtgärder
Skiffertaket med undertak, norra sidan
Norra takfallet var lagt med dalslandsskiffer av en ganska grov
karaktär, med större plattor på den nedre delen av taket. Skiffret
demonterades, trasiga stenar sorterades ut. All sten som kunde
återanvändas gicks igenom, om så behövdes hakades de om. De
mindre stenarna med rak kant som legat överst på det norra takfallet plockades undan för att användas på koret.
Kompletteringsskiffret till norra sidan är
rektangulära plattor (20 cm x 32 cm), tjocklek
10-12 mm, med rak kant. Stenen bedöms vara
Glavaskiffer av god kvalitet.
Undertaket av stickespån var i mycket gott skick och behövde endast partiella lagningar, sammanlagt ca 10 kvm. Dessa gjordes med
nya stickespån.
För komplettering anskaffades ett parti glavaskiffer från norra Värmland. Det bedömdes som en bra sort eftersom det stämmer väl med
det existerande till sin karaktär, som är tjockare och lite mer rustika
plattor. Skiffret har tidigare legat på en ekonomibyggnad på en gård
i gränstrakterna mot Norge, men hade demonterats och fanns till
försäljning. Ekonomibyggnaden hade istället fått ett plåttak.
I gränsen mellan de äldre plattorna (22x30) och de nya (32x20)
lades inskott av rostfri plåt där skarvarna mellan plattorna hamnade
för nära varandra. Mot tornet ligger inskott i varje skift.
En nockplåt av rostfri plåt monterades på sticketaket. Den befintliga plåten som ansluter till tornmuren böjdes försiktigt upp vid
demontering av sten för att undvika putssprickor, och återmonterades sedan.
Skiffertaket tvättades efter omläggning med högtryckstvätt (kallvatten).
Skiffertaket med undertak, södra sidan
På den södra sidan har taket lagts med en sorts skiffer över hela taket,
dalslandsskiffer (17,5 cm x 36) med spetshuggen nederkant som
bildar ett bikakemönster. På denna sida låg skiffret med trelagstäck-
Det nedplockade mindre skiffret från det norra
takfallet, samt några nya spån för lagning
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27 •
ning. Skiffret demonterades, enstaka trasiga stenar behövde sorteras
ut. Södra sidans skiffer är betydligt tunnare än norras, och plattorna
var sorterade med de grövre (hållbara) stenarna längre ner i takfallet.
Närmast takfoten är stenarna rakt avkapade, längs taknocken ligger
en kedja med större rektangulära plattor som råder över nordsidans
plattor. Denna läggning återskapades med ny skiffer eftersom den
gamla var mycket nött med vittrade spikhål. De nya plattorna sattes ej med en spik i mitten som traditionellt utan med spikhål och
hak i kanten som täcks av följande platta. Andra änden av plattan
förankrades med en kramla för att förhindra att en platta ramlar
ned om en spik lossnar. Många av takets vändstenar är förstörda
(genomborrade) varför det beslutades att vändstenar bara används
mot gavlarna, mot tornet läggs inskott. Kompletteringsskiffer är
dels grythytteskiffer (15,5 cm x 33 cm) som är något mörkare än
dalslandsskiffern, dels ett parti grön dalslandsskiffer. Den mörkare
grythytteskiffern har spridits ut över taket och p.g.a. sin smalare
bredd försetts med inskott. Endast ca 10 - 15 kvm skiffer behövde
bytas på takfallet. Den nya nocken består helt av grythytteskiffer
(25 cm x 43 cm).
Undertaket av stickespån var även åt söder i gott skick. Skador
fanns där stenar tidigare fallit ur, och lagningar med nya stickespån
utfördes på ca 25-30 kvm av taket.
Nedplockat skiffer från det södra takfallet
Plåtarbeten utfördes som på norra sidan. Ståndplåten av koppar
mot tornfasaden visade sig sakna putskant och hade på övre södra
delen mycket bristande infästning. Därtill hade skador uppstått på
putsens anslutning. För att förhindra inträngning av vatten lades
en mjukfog i väntan på framtida byte mot ny plåt med korrekt
putskant. Plåten fästes också med kopparband mot skiffertaket för
att förhindra att vindbyar bryter loss den.
Kortaket
Kompletteringsskiffer till södra sidans takfall,
mörkt grythytteskiffer. De mörkare plattorna
sprids ut över taket, likt nuvarande utförande.
Absidtaket är lagt med dalslandsskiffer där den vanligaste storleken är 17,5 x 27 cm. Därutöver finns stenar med såväl en bredd
om 25 cm som knappa decimetern. Stenarna har rakhuggen kant
som i många fall är torftigt tillhuggen. Stenarna satt med smidd
klippspik spikade i hak, direkt på ett underlag av näver. Detta låg
i sin tur direkt mot undertakets bräder, vilka var fästa med smidd
spik. Såväl näver som undertak var i mycket god kondition, med
undantag för ett mindre parti som lagades upp. Något inskott vid
takskägget fanns inte och bedömdes heller inte som nödvändigt med
tanke på takfotens goda skick. Stenen återmonterades på befintlig
näver. Ca 10 kvm skiffer byttes. Som kompletteringsskiffer nyttjades det dalslandsskiffer som blivit över från norra långhustaket.
Skifferraderna differerade kraftigt mellan södra och norra sidan,
de lades nu rätare.
9
10
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27
Avvattningen
Hängrännorna lämnades kvar, då de bedömdes vara i gott skick.
Eftersom rännorna inte byttes så gjordes inte heller någon ändring
av upphängningen, som idag har stödben mot takfoten. De flesta
stuprören byttes dock. Nya rör blev förzinkad stålplåt med färgbeläggning i kulör vit S 1002 Y (Plannja Hardcoat PL70). De utfördes
med skarpa knäckar. Istället för befintliga lövrensar av svart plast
tillverkades en självrensande modell i vitmålad stålplåt. Nya markanslutningar utfördes och dagvattenledningarna spolades.
Mycket löv hamnar i rännorna och från de fulla rännorna har vatten skvätt upp på takfoten, bl.a. på nedre delen av stickespåntaket.
Detta avhjälptes genom att en plåt fästes i undertaket, bockad ner
mot hängrännan.
Måleriarbeten
Allt trä som åtgärdades rengjordes och målades med Engwall &
Claesson linoljefärg ”kalkvit”, S-0502 Y. Det gällde takfoten och Södra takfallet efter omtäckning med nya
nockplattor av grythytteskiffer och modifierad
vindskivorna. Snörasskydd över södra porten målades i grå kulör. åskledarinfästning.
Åskledaren
Åskledarens grova infästning rakt genom skiffer ändrades vid läggning av ny nock, se ritning i bilaga. Åskledaren återmonterades på
nya mer diskreta ståndare av bandplåt.
Reparation och underhåll på tornets ljudluckor
Bottenstyckena (karmunderstyckena) på tornluckornas omfattningar hade rötskador och fick restaureras. För uppbyggnad, se
bilaga ”Ändring av tornluckor”. 4 av 8 karmunderstycken fick
bytas helt, 2 byttes delvis och 2 var i gott skick. Även mindre delar
av sidostycken fick ersättas med nytt. De nya understyckena består av 4 sammanfogade stående plank, sågade med fall utåt och
klädda med plåt på ovansidan. Två panelbrädor byttes också. De
tillverkades efter en förlaga som låg på tornvinden. Denna förlaga
placerades tillbaka.
Skiffret på absidtaket är av mycket varierande
bredd och tyder på att de inte är specialbeställda
för kyrkan. Skiffret låg sannolikt i originalmontage, spikat direkt i undertaket med klippspik och
med ett tätskikt av näver i mycket god kondition.
Troligen var detta utförandet även på långhustaket från början.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:27 •
Byggnadshistoriska rön
Projektet har genererat fördjupad kunskap om takets uppbyggnad,
men utöver detta tillkom inga nya byggnadshistoriska rön. Troligen
var täckningen på absidtaket orörd sedan kyrkans uppförande att
döma av näver och klippspik. Skifferkvaliteten indikerar att andrahandsskiffer använts.
Återstående synpunkter
De plattor av kanthugget dalslandsskiffer som blev över förvaras i
tornet, för att kunna användas för komplettering av enstaka plattor framöver. Det är särskilt viktigt att man ersätter trasiga plattor
på nederdelen av norrsidan eftersom skiffret där ligger nära nog i
enkeltäckning.
Sammanfattning av arbeten:
-
Demontering av skiffersten
Reparation av spånklätt undertak
Montering av nockplåt, nya inskott i koppar
Omhakning av skiffer, återmontering med syrafast skifferspik
Byte av stuprör mot nya galvade med skarpa knäckar
Underhåll och målning av takfoten.
Underhåll och partiell lagning av ljudluckor
11
Överst: Det norra takfallet från öster. Det
hade mycket påväxt av lavar och alger över
största delen av takytan. Skiffret under är rakt
avslutat.
Ovan: Detalj av taket. Nocken är lagd med
skiffer som överlappar. Längs nocken löper en
åskledare.
Till höger: Norra takfallet från tornet. Nockskiffret är av en större dimension. Åskledaren
är ganska iögonfallande med sin placering och
utförande.
Besiktning 2008-03-14
Ovan: Detalj av takkonstruktionen nära nocken,
östra änden av det övre takfallet. Infästningen hör till
åskledaren. Lösningen innebär risk för läckage.
Nedan: I snittet för takluckan ser man hela takkonstruktionen, med ett brädtak underst, sedan näver,
stickespån ovanpå det och sedan läkt och skiffer.
Ovan: Takfallet åt söder har nyare skiffer med spetshuggna plattor som bildar ett s.k. bikakemönster
Mitt i bild syns en lagning där en fyrkantig platta
fästs genom att hängas upp i ett platt järnband.
Nedan: Inne på vinden syntes inga fuktskador i
någon av de delar som kunde inspekteras.
Besiktning 2009-06-02
Anslutningen med kopparplåt mot tornet ska sparas
Södra takfallet med spetshuggna plattor, på sina ställen (provisoriskt) lagade med svarta, rakt avhuggna plattor.
I hörnena syns det tydligast att takfoten är av trä. Mötet mellan långhus och kor, rören är skadade och åskledaren
behöver en översyn.
Besiktning 2009-06-02
Mötet mellan långhustaket och kortaket. Plåten längs vindskivan har en form som antyder ett annat
avvattningssystem. Rännorna runt koret ser yngre ut än resten. Rör och rännor ät av vitmålad koppar. Detta ersätts med galvade
målade rör med skarpa knäckar. Besiktning 2009-08-18
Närbild av nedre delen av norra takfallet innan åtgärder. Många Skifferplattorna, sannolikt Dalslandsskiffer, är tjocka och ”rus-
plattor har spår efter gamla hak, de är sannolikt omhuggna. tika” till sin karaktär.
Nedan: Detalj av konstruktionen, som synes blir det glapp ner till sticketaket om en enstaka platta försvinner helt.
Besiktning 2009-08-18
Ovan: Närbild av övre delen av norra takfallet innan åtgärder.
Även detta skiffer är sannolikt Dalslandsskiffer men tunnare,
smalare, rakhugget i nederkanten och med en sådan längd på
plattorna att man får en trelagstäckning med plattorna.
Ovan till höger: Bild av takytans karaktär, även denna relativt
”rustik”. Vid nocken ligger större plattor på andra ledden för att
markera åsen.
Till höger: Takläggarnas ställning.
Besiktning 2009-10-05
Ovan: Tornets avvattning, ståndrännor på koppartaket och dekorativt utformade trattar.
Till höger: Två bilder från tornet, de äldre urtavlorna finns bevarade.
Nedan till vänster: Taket under omtäckning. Läkten är varsamt riven vilket
bara lämnat små hål i sticketaket. Skiffret återläggs direkt på stickorna.
Nedan till höger: Nya plåtar vid vindskivan åt väster, utformade med en
bockad kant som ska hindra vatten att rinna in under skiffret.
Besiktning 2009-10-05
Till vänster: Den äldre utformningen i nock orsakar
skador på underlaget då alla plattor är genomborrade
för spik och fästen för åskledare. Ny konstruktion
redovisas på annan plats.
Nedan: Taket under omtäckning, sett från tornet.
Till vänster: Taket under omtäckning, sett från tornet.
Nedan: Inga omfattande spånlagningar har behövts på
den norra sidan. Lagningarna har utförts så att spånen
skjutits upp under befintlig täckning och spikats fast.
Besiktning 2009-10-27
Besiktning av nya plattor 2009-10-18
Nedan: Vändstenar till det nya partiet med skiffer. Bakom syns en bunt stickespån för lagning. Plattorna är av Glavaskiffer och stämmer bra med de äldre till sin karaktär. Ovanför hängrännan skymtar den plåt som tillkommit
för att hindra skador på spåntaket av vatten som studsar i rännan. Nedan: Kritmarkeringar används under läggningen.
Besiktning 2009-10-27
Bytet från befintligt till nytt skiffer ligger i höjd med den mittersta avsatsen på ställningen.
Plåten närmast tornet har böjts upp med kilar, skiffret läggs in
under. Vid tornet läggs inga vändstenar.
Nedan: Övergången mellan de gamla och de nyinköpta plattorna. Inskott av rostfri plåt läggs där det bedöms finnas risk för läckage p.g.a.
att skarvarna mellan plattorna hamnar för nära varandra.
Besiktning 2009-11-09
Detalj av plåtkanten som skyddar nederkanten på spånen
Nedan: Detalj av övergången mellan befintligt
och nyanskaffat skiffer. Inskott kan skönjas.
Eftersom läkten tagits bort är taket nu något lägre. Det medför att kopparplåten inte sluter riktigt tätt mot taket och ger risk att den blåser upp. Den ska fästas så gott det går med band eller
hakar av metall som sättts fast i undertaket närmast tornet.
Besiktning 2009-11-09
Ljudluckorna är uppbyggda med stående plank på baksidan och och liggande profilerad panel på framsidan.
Mindre lagningar av panel fick utföras. Lagning av bottenstycke och hörn åt väster
Åt öster, påbörjad lagning. Detalj av bottenstycke innan plåtklädning.
Besiktning 2009-12-02
Södra takfallet med skiffret nästan helt demonterat.
Skifferplattorna är tunnare än på norra sidan
Den dekorativt utformade avvattningen på tornet
Besiktning 2009-12-02
Spåntäckningen har bitvis skador, men endast där skifferplattor
Detalj av takfoten, med rakhuggna plattor längst ner.
nuder något tidigare skede har saknats. Inga pågående skador
har noterats. Läkten har demonterats varsamt. Bottenstycket avfasat och plåtklätt.
Bottenstycket och liten bit av sidostycket lagat. Målning återstår.
Besiktning 2010-03-04
Kopparplåten mot tornfasaden visade sig sakna putskant och bör på sikt bytas mot en ny med putskant. Putssprickan tätades temporärt och plåten förankrades med kopparband för att förhindra skador till följd av vind.
Nedan detalj av den nya nocken som behåller det traditionella utseendet. Infästningen av åskledaren modifierades.
Besiktning 2010-03-04
Detalj från södra takfallet efter omläggning. Den mörkare kompletteringsskiffern från Grythyttan är utspridd över takfallet. En del
av originalplattorna, vars hak ej kunde återanvändas är fästa med klamrar.
Nedan bild av taklucka och åskledarspjutets infästning.
Besiktning 2010-03-17
Absidtakets skiffer var monterat med klippspik direkt på det näverklädda undertaket. Såväl näver som undertak var i
god kondition och behövde i princip inte åtgärdas. Utförandet är sannolikt det ursprungliga från byggnadstiden och
bibehölls vid omläggningen. Som kompletteringsskiffer användes överblivet dalslandsskiffer från nordsidan.
Slutbesiktning 2010-04-23
Kortak och långhustak i samband med slutbesiktning.
Referenser
Arkiv
Jönköpings läns museum, topografiska arkivet (handlingar och foton),
bl.a. tidningsartiklar
Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA), Stockholm.
Tryckta källor
Haas, Jonas. Anderstorps kyrka - kulturhistorisk karaktärisering och bedömning. Byggnadsvårdsrapport 2006:29, Jönköpings läns museum.
Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland. 1993.
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens tillstånd: ������������������������� 433-16394-07
Jönköpings läns museums dnr:��������������� 376/07
Beställare:����������������������������������������������� Anderstorps församling
Projektledare ����������������������������������������� Ulrika Frimodig Lust, Mikael Rigert, Bsv arkitekter, Värnamo
Entreprenör:������������������������������������������� Factus AB, Ängelholm
Besiktningsman:������������������������������������� Kyrkokonsult Ragnar Sigsjö
Antikvarisk kontrollant:������������������������� Anette Lindgren, Robin Gullbrandsson
Rapportansvarig: ����������������������������������� Anette Lindgren, Robin Gullbrandsson
Foto: ����������������������������������������������������� Anette Lindgren, Robin Gullbrandsson
Slutbesiktning:��������������������������������������� 23 april 2010
Län:������������������������������������������������������� Jönköpings län
Kommun: ��������������������������������������������� Gislaveds kommun
Socken: ������������������������������������������������� Anderstorps socken
Fastighetsbeteckning:����������������������������� Anderstorp 9:452
Belägenhet: ������������������������������������������� Ekonomiska kartans blad Anderstorp 6D 0d 1988
Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv
Empirekyrkan i Anderstorp har under 2009 - 2010 fått sitt skiffertak omlagt. Det visade sig därvid bland annat att kortaket var orört sedan byggnadstiden och därtill i gott skick. Arbetena följdes av länsmuseet genom
antikvarisk medverkan.
Byggnadsvårdsrapport 2010:27
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM