Naturinv Preemraff 2016

NATURCENTRUMAB
STRANDTORGET3
44430STENUNGSUND
UPPDATERADNATURVÄRDESINVENTERINGKRINGPREEMRAFFSANLÄGGNINGIBROFJORDEN,LYSEKILSKOMMUN.
JULI–OKTOBER2006SAMTJUNI–JULI2016
SpillkråkaDryocopusmartiusNT.Fotograf:JensMorin/NaturcentrumAB.
SvanteHultengren
NaturcentrumAB2016-07-28
Sammanfattning
Naturcentrum AB har, på uppdrag av Sara Ljung, Preemraff AB, genomfört under sommaren 2016 genomfört
naturinventeringar inom utpekat område kring Preemraffs anläggning i Brofjorden, Lysekils kommun (se karta).
Inventeringen utgör en uppdatering av den inventering utredning som genomfördes 2005/2006 (Hultengren &
Andersson 2006). Delar av området, t ex hamnområdena, kommer att beröras av en utvidgning av Preemraffs
verksamhet.
Det aktuella området utgörs av ett mycket variationsrikt landskap med brynmiljöer, lövskogar, hällmarker och
odlingsmarker (till viss del igenväxande). Kring hällmarker och i lövskogar finns rikligt av spår av äldre markanvändning i form av stenmurar, körvägar, husgrunder och gamla grova lövträd. Några mindre bäckar rinner genom
området.
Gammalt ”skyddsvärt” träd i delområde 3 a. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
Naturvärdesbedömningen har utförts med hjälp av en 4-gradig värdeskala som till delar bygger på naturvärdesinventering enligt NVI (SS 199000:214) motsvarande NVI fält och översikt.
Här anges högsta klassen (klass I) som ”mycket höga naturvärden” och den näst högsta klassen ”höga naturvärden” (klass II). Detta motsvarar nyckelbiotopklass/ekologiskt särskilt känsliga områden enligt PBL och MB.
I sådana högt värderade områden finns ovanliga naturtyper och ofta förekommer många olika rödlistade arter.
Sådana naturtyper typer är det särskilt angeläget att bevara. De markeras med röd respektive orange färg på
kartan.
Den tredje klassen utgörs av områden med ”påtagliga naturvärden” (klass III). Det rör sig om områden som
befinner sig i ett mellanläge mellan höga naturvärden och vanlig vardagsnatur eller produktionsnatur. Sådana
naturområden (med gul markering) kan ofta utvecklas och efter tid få höga naturvärden. Det kan förekomma
rödlistade arter inom dessa områden, men det rör sig då framförallt om enstaka arter och individ.
Vi har också valt att ange t ex orörda hällmarksområden med klass 4 – ”vissa naturvärden” (gulskraferade
områden). Vegetationen är ofta i dessa områden trivial med ljung, kråkbär, odon, blåtåtel och tuvull. På öppna
hällmarker är lavfloran ofta rik. Trädskiktet är i regel sparsamt och består av småväxta tallar som står här och där.
Ofta finns spridda större eller midre dammar av vika många sannolikt utgör hemvist för skyddade groddjur t ex
2
salamandrar. Små björkdungar finns i skrevorna. Block, efter tidigare stenbrytning/sprängning, förekommer i
ansamlingar i området. I östra delen av området ökar inslaget av björk och enbuskar i träd- och buskskiktet.
Mellan hällmarkerna finns odlingsmarker med varierande grad av hävd som öppnar upp landskapet. Många
av odlingsmarkerna är i bruk, men det finns några igenväxande före detta åkermarker med en ängsartad flora.
Dessa har en högvuxen vegetation. Naturvärdena varierar och de obrukade ängsmarkerna har en lokalt rik flora
som lockar många insekter, bl.a. fjärilar. Områdenas värden kan öka om de hävdas, genom bete eller slåtter.
Odlingsmarkerna har ett ”visst naturvärde” men har inte färgmarkerats på kartan.
Områden utan någon ”färg” anger vanlig vardagsnatur av olika slag (ej särskilt avgränsade i denna rapport/karta).
Delområden med höga naturvärden (klass II; ”ekologiskt särskilt känsliga områden”) finns utmed 1. Lunnebergets södra och västra sida, 2) utmed bäcken strax sydväst om stenbrottet, 3) utmed bäcken som rinner mot
Fiskebäckskil, 4) i ett lövskogsbestånd vid Humlekärr samt i 5) en lövskogsklädd bergsklåva i den östra delen av
området.
Några punktobjekt i form av skyddsvärda träd1 finns också inom de mest värdefulla delobjekten. Fem grova,
skyddsvärda träd har registrerats inom dessa områden. De har markerats ut på kartan med hjälp av GPS-koordinater.
Flera områden med ängsartad, öppen mark (tidigare odlingsmark) har vissa naturvärden. Dessa områden är under
stark igenväxning och för att naturvärdena ska kunna utvecklas måste områdena hävdas, genom bete eller slåtter.
Hävd av områdena kommer att öka artrikedomen och därmed naturvärdena.
Några av delområdena är upptagna i länsstyrelsens kommunvisa inventering över värdefulla lövskogsobjekt2.
Dessa sammanfaller med de objekt som bedömts ha höga naturvärden.
Vidare har några öppna diken, stenmurar och alléer angivits på kartan. Dessa objekt bedöms uppfylla kriterierna
för det generella biotopskyddet.
Uppgifter om hotade arter har hämtats från Artdatabankens artfaktaregister. Det finn spridda uppgifter från
området, men många utgörs av gamla uppgifter eller har diffusa lägesangivelser och är svåra att placera i en
specifik lokal. Det gäller t ex ostronört Mertensia maritima EN som är påträffad vid Fiskebäcksvik på 1930-talet
(troligen utgången), sandmålla Atriplexa laciniata EN samt strandvallmo Glaucium flavum VU (Metvik norr om
Fiskebäcks-vik), viveln Acalles ptinoides NT (H. Walldén 1972). Silversmygare Hesperia comma NT, violettkantad
guldvinge Lycaena hippothoe NT, mindre blåvinge Cupido minimus NT och sexfläckig bastardsväramre Zygaena filipendulae NT är samtliga funna i närtid i Fiskebäcksvik (Svenåke Kraft). Vid inventeringen har emellertid ett ett
antal rödlistade arter påträffats. Det rör sig om svampen ekskinn Aleurodiscus disciformis NT samt lavarna strigula
Strigula jamesii EN (starkt hotad), dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT (missgynnad), strutskinnlav Leptogium palmatum NT, liten blåvinge NT samt granspira Pedicularis sylvatica NT. Rödlistade fåglar som lever inom området är
gråtrut VU, gröngöling NT, spillkråka NT, tornseglare VU, hussvala VU, sånglärka NT, ängspiplärka NT, stare
VU, gulsparv VU och buskskvätta NT. Hotkategorierna följer ArtDatabanken 20153.
Enligt ”Inventering av biotoper för mindre hackspett”4 förekommer även mindre hackspett NT inom området.
De tidigare rödlistade arterna skogsduva och göktyta förekommer också inom området.
Andra rapporter som använts vid förarbetena är länsstyrelsens inventering av värdefulla odlingslandskap5, ängsoch hagmarksinventeringen6, Lysekils översiktsplan från 20067 samt en inventering av tätortnära naturområden
i Lysekils kommun8.
1
Enligtkriterierfrån:Höjer,O.&Hultengren,S.2004.Åtgärdsprogramförsärskiltskyddsvärdaträdikulturlandskapet.Naturvårdsverkets
Rapport5411.
2
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
3
ArtDatabanken2015.RödlistadearteriSverige2015.ArtDatabanken,SLU,Uppsala.
4
Larsson,B.-G.2005.Inventeringavbiotoperförmindrehackspett,Dendrocoposminor.Bohuslän.Stångenäset.CDROM.
5
Hultengren,S.&Olsson,K.1995.VärdefullaodlingslandskapiGöteborgsochBohuslän.Bevarandeprogramförodlingslandskapetsnaturvärden.Rapport1995:21.
6
Hultengren,S.&Olvmo,M.1991.ÄngarochhagariLysekilskommun.Rapport1991:2.LänsstyrelseniO-län.
7
Lysekilskommun2006.Översiktsplan2006.Antagandehandlingkf2006-06-21.Lysekil.
8
Hultengren,S.,Bohman,P.&Andersson,M.2008.InventeringavnågrautvaldatätortsnäranaturområdeniLysekilskommun.Rapportpå
uppdragavLysekilskommun.
3
Beskrivning av delområden (se även karta i BILAGA)
Gulskraferadedelområden.Heltellerellermestadelsöppnahällmarker
En mycket stor del av det inventerade området består av öppna eller glest skogbevuxna hällmarker. Det sparsamma trädskiktet består av tall och björk med inslag av asp, ek, rönn och ask i de lägre liggande partierna.
Enbuskar förekommer här och där. I fältskiktet dominerar ljung, tillsammans med kruståtel, blåbär och kråkris.
Artrikedomen när det gäller lavfloran är mycket stor. Trots att den här typen av marker fortfarande är vanliga i
landskapet Bohuslän så minskar arealen från år till år, framförallt beroende på en långsam igenväxning med ljung,
tall och granskog. Markerna är lokalt blockrika efter tidigare stenbrytningar i området.
Hällmarker sydväst om Scanraff. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
I västra delen av området, mellan Preemraffs byggnader och vägen, finns näringfattiga hällmarker med rundade
hällar, låga tallar, enbuskar och ljung. Ett par små exemplar av den sällsynta arten klippoxel Sorbus rupicola noterades i delområde 11, vid Hannevik. I området kring klippoxlarna fanns flera stengärdsgårdar. I sluttningen ner
mot huset i sydost växer blandskog (tall, gran, ek, en). I hällmarksmiljöerna förekommer också blåvingad gräshoppa, en tidigare rödlistad art, som dock visat sig vara vanligare än man tidigare trott.
Naturvärdesbedömning: Öppna hällmarker är en minskande naturtyp med ett rikt innehåll av arter främst lavar.
Vi bedömer att de har motsvarande klass III – naturvärde. Klippområden med mer sällsynta arter, t ex klippoxel
Sorbus rupicola, är av särskilt värde.
Utsikt från hällmarkerna öster om Preemraff. I mitten Lunneberget och i bakgrunden Preemraff. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
4
1.Löv-ochbuskbrynintillbergvägg
Längs bergväggen finns ett lövträdsbestånd med inslag av getapel. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
I kanten av hällmarksområdet, intill vägen, finns en långsmal bård av lövträd och buskar. I trädskiktet dominerar
björk och asp, med inslag av rönn, hägg och ung ask. Buskskiktet består av rosbuskar, en och slån. I en bredare
del finns ett litet bestånd av ek och ett par exemplar av getapel Rhamnus cathartica.
Naturvärdesbedömning: Område med naturvärden – klass III.
2.Igenväxandeängsmarkochbäck
En frisk till fuktig mark med ängsartad vegetation. Området genomkorsas av en mindre bäck. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
Söder om korsningen, där vägen mot Fiskebäcksvik svänger ner, rinner en bäck genom fuktig, näringsrik öppen
men igenväxande mark. Bäcken är ca 30-50 cm bred och är 30-40 cm djup. Bottensubstratet består av sten och
grus. En del av bäckfåran är torrlagd vid inventeringstillfället. Bäckens övre del är överväxt av vegetation bestående av veketåg, brännässlor, älgört och viden. Kring området och längs bäcken växer buskar: ros, hägg, rönn,
5
viden och några små exemplar av hagtorn Crataegus. Asp växer längs en del av bäckens sträckning. Enstaka tallar
och nyponbuskar står i området söder om bäcken. Trivial lövskog (björk) och buskar (slån, nypon, enstaka
hagtorn) finns längs bergsbranten i söder.
Exempel på arter som förekommer är höskallra, prästkrage, gulmåra, käringtand, stormåra, fyrkantig johannesört
och knapptåg. I kanten mot vägen är marken torrare och där förekommer gråfibbla, sparvvicker, ärenpris och
enstaka exemplar av fingerborgsblomma Digitalis purpurea. Ängsfloran lockar till sig fjärilar och minst fyra olika
arter observerades.
Naturvärdesbedömning: Område med naturvärden. Klass III. Värdena kan öka genom slåtter eller beteshävd.
Bäcken har en ekologiskt viktig funktion och är relativt opåverkad härifrån och ner till utloppet i Fiskebäcksvik.
Längre nedströms, där bäcken rinner genom en liten lövskogsravin, finns fina lekplatser för laxartad fisk och här
är också naturvärdena högre.
3.Lunneberget.Hällmarkochlövskogsbranter.
Inslag av blockiga branter med lövskog finns på Lunneberget. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
Området består av näringsfattiga hällmarker som delvis är bevuxna med tallskog med ljung, blåbär och kråkbär i
fältskiktet. I norra delen av området ligger ”Lunneberget”, en bergsknalle med branta sluttningar ner mot havet.
På toppen och i sluttningen mot väster och söder finns mindre inslag av krattekskog som blandas upp med tall
och asp. I sänkan på södra delen av Lunneberget växer lövskog bestående av ek, björk och asp. Utmed den västra
och södra delen finns grova ekar samt enstaka äldre flerstammiga almar (numera döda av almsjukan). Skogen
bedöms ha höga naturvärden (objekt 3 a). Fyra grova skyddsvärda träd mättes in med hjälp av GPS (se nedan
och markeringar på karta).
1.Ek.Koordinat:X6477926,Y1244266.Lutandemedhålighetochnågradödagrenar.Stamdiameterca80cm.
2.Ek.Koordinat:X6478054,Y1244231.Någotlutande,vidgärdsgården.Stamdiameter:ca75cm
3.Ek.Koordinat:X6478069,Y1244227.Lutande.Nederstagrenenäravbrutenochhängernermotmarken.Stamdiameter:ca115cm
4.Ek.Koordinat:X6477958,Y1244419.Iutkantenavlövskogsbeståndet,nerevidstenbrottet.Stamdiameter:ca120cm
Ekskinn Aleurodiscus disciformis NT förekommer inom området. På en ek påträffades dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT. En myckat sällsynt lav, strigula Strigula jamesii EN, har noterats i området. I den södra delen finns också
en tämligen grovstammig bokskog (planterad).
6
Området ingår i lövskogsinventeringen9 (objekt 1484B48; klass III).
Naturvärdesbedömning: Klass II –höga naturvärden, främst branterna/sluttning med lövskog. Förekomst av
rödlistade arter.
4.Öppenmarkmedängsartatfältskikt
En torräng på grusig mark söder om Lunneberget. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
På höjden söder om Lunneberget finns en grusig/sandig mark med ängsartad vegetation som sluttar ner mot de
öppna markerna i väst, grusvägen i söder och ett tippområde i öster. Sannolikt utgörs merparten av området av
äldre skrotsten och grusmassor från stenbrott och grävningar i området. Området ar en artrik flora med arter
som rödklint, ängshavre, ängsvädd, åkervädd, stallört, myskmalva och prästkrage. På en del av området växer en
gles ungskog av björk, och rosbuskar står här och var. I sluttningen mot väster finns ett stort bestånd av den
sällsynta rosarten äppelros Rosa rubiginosa. Två rödlistade fjärilsarter, mindre blåvinge Cupido minimus NT och
ängsnätfjäril Melitaea cinxia NT, observerades vid besöket 2016. Även rikligt med kamgräsfjäril noterades.
Naturvärdesbedömning: Klass II – område med höga naturvärden.
5.Markmedängsartatfältskikt
Väster om den grusiga torrbacken ligger näringsrika äldre åkermarker med ett ängsartat men igenväxande fältskikt, torrt till friskt, med högväxt vegetation. Markerna omgärdas av trivial lövskog. Floran är tämligen rik men
trivial. Myskmalva, prästkrage, m fl förekommer. I den centrala delen växer vass och utmed diken har ett tätt
buskskikt uppstått. Området har ett rikt fågelliv. I den centrala delen finns ett stort öppet dike som avvattnar
markerna i söder.
Naturvärdesbedömning: Område med naturvärden – klass III. Naturvärdena kan utvecklas genom hävd.
5b.Brandövningsplats
Nordöst om delområde 6 a ligger en brandövningsplats på en stor öppen grusyta. Området och närområdet utgör
häckningsplats för stenskvätta och mindre strandpipare.
9
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
7
6.Stenigtområdepåverkatavstenbrytning.Skräpmark/ruderatmark.
Området är påverkat av tidigare stenbrytning och utgörs till största delen av sten och grus. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
Delområdet består av ett öppet område med grus och sten som nästan saknar i stort sett växtlighet. I den sydligaste delen finns ett öppet parti med öppna ytor med grus/sand och igenväxning med björk och tall. Blåeld,
åkerkål, gråfibblor, hagfibblor och fårsvingel. En grusig-stenig strand finns i östra delen av området och mellan
de steniga partierna finns små fragment av fuktig strandäng med saltpåverkad flora.
Naturvärdesbedömning: Klass III – påtagligt naturvärde.
7. Lövskog utmed bergbrant och kring bäck
Intill bäckens södra del växer fuktig blandlövskog. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
8
Utgörs av ett tämligen stort lövskogsområde med ädellövskog, bergbrant och fuktig triviallövskog. En bäck genomkorsar området och mynnar i Lunnebukten. I dess nedre lopp rinner bäcken genom ekskog och björkskog
med ett lokalt rikligt inslag av hassel. Även grova aspar förekommer. Längs hela bäckens sträckning växer klibbal.
Skogen i området är olikåldrig, med rikligt inslag av lågor och stående döende träd. Ekarna är medelgrova, men
enstaka grövre ekar finns utmed bergskanten i den norra delen av området (7 a). Koordinaterna för en grov,
skyddsvärd ek togs ut med hjälp av GPS (se markering på karta). Ett granbestånd i områdets centrala delar har
avverkats.
Ek.Koordinat:X6477553,Y1244448.Vidbergkanten.
På de grövre ekarna noteras lönnlav Bacidia rubella (s) och glansfläck Arthonia spadicea (s). Längs bäcken löper en
stengärdesgård. I fältskiktet i lövskogen kring bäcken återfinns älgört, skogskovall, gökärt, gökblomster och enstaka exemplar av besksöta i nedre delen. Några vinbärsbuskar och olvon växer intill bäcken. Botten är dyig, med
inslag av sten och stenblock. Flödet i bäcken är lågt och i den nedre delen är bäcken ofta torrlagd. Det är inte
sannolikt att bäcken hyser öring.
Längs bergväggen som avgränsar området åt öster växer ek och hassel och i ett fuktigt stråk intill finns ett bestånd
av högväxt aspskog med inslag av björk. På asparna förekommer krushättemossa Ulota crispa. På marken förekommer lokalt rikligt av skogsbingel Mercuralis perennis.
Beståndet finns angivet i ”Inventering av biotoper för mindre hackspett”
duva, grönsångare och större hackspett noterades vid fältbesöket 2016.
10
som ett värdefullt område. Skogs-
Högre upp kring bäckens lopp (i södra delen av delområdet: 8 b) domineras lövskogen av grov ek, ask, björk och
asp med inslag av hassel och ask. Längs bäcken växer klibbal. Fältskiktet domineras av högväxta örter.
Området (främst delen 7 a) ingår i lövskogsinventeringen11 (objekt 1484B49 och 1484B50; klass III).
Naturvärdesbedömning: Klass II – höga naturvärden. Rikt fågelliv. Vacker, välutvecklad och lundartad lövskog
mot berget.
8.Bäckraviniädellövskog
Bäcken meandrar genom ädellövskog.
Området består av en liten bäckravin med ädellövträd, främst alm men även ask. Buskskikt med hassel, olvon
och hagtorn. Flera av almarna är döende eller har dött av almsjukan. Längs den meandrande bäcken finns grova
10
Larsson,B.-G.2005:Inventeringavbiotoperförmindrehackspett,Dendrocoposminor.Bohuslän.Stångenäset.CDROM.
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
11
9
klibbalar. Trädens diameter ligger runt 30-50 cm, enstaka kring 60 cm. Bäcken breddas något, jämfört med nedströms sträckning, till ca en meter. Bäckens bottensubstrat utgörs av sand och grus och det finns goda möjligheter
till lekplatser för öring, men flödet är lågt, knappt strömmande. Inslag av klenare lönn finns i den övre delen av
området. I fältskiktet återfinns älgört, nejlikrot och humleblomster. Lönnlav Bacidia rubella (s), B. subincompta samt
gudlocksmossa Homalothecium sericeum (s) förekommer rikligt.
Stora delar av området ingår i lövskogsinventeringen12 (objekt 1484B50; klass III).
Naturvärdesbedömning: Klass II – höga naturvärden. Bäcken och den omgivande lövskogen är ett bra exempel
på kustädellövskog.
9.Sluttningsskogmedekbjörkmm
Igenväxande gamla kulturmarker med ett trädskikt som domineras av ek, björk, ask och rönn. I buskskiktet rikligt
med hassel. Området är igenväxta äldre hagar och omges av stenmurar. Även kastanj och lönn förekommer.
Delar av området ingår i lövskogsinventeringen (objekt 1484B50; klass III).
Klass III – påtagliga naturvärden.
10.Strandängsfragment
Strandängen väster om klipphällarna. Utsikt mot Lunneberget. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
I områdets norra del, nedanför några sommarstugor, finns remsor med strandängsfragment som åtskiljs av klipphällar. Området hävdas genom tramp från människor. På den östra delen av stranden, som utgörs av en stenig
strandäng, växer vanliga strandväxter som strandtrift, kärleksört, gul fetknopp, strandglim.
Strandängen väster om klipphällarna är fuktig och hyser en saltpåverkad flora. Där växer rikligt bland annat rikligt
med skörbjuggört. Andra förekommande arter är havssälting, trift och strandkvanne. Ett litet förvaringsskjul är
uppställt på stranden och vid några bryggor som går ut i vattnet ligger båtar förtöjda. I sluttningen ner mot
stränderna finns en blockig sluttning med lövskog (björk och asp).
Naturvärdesbedömning: Klass III – område med påtagliga naturvärden. Strandängar är en ovanlig naturtyp.
Delområde11.Lövskogsravin
Mellan två bergsknallar (delområdena 11 och 12) löper en liten stig genom en lövskogsravin. Längs stigen växer
smala till medelgrova askar intill en stengärdsgård. Utöver ask längs gärdsgården består trädskiktet i ravinen
främst av björk, med inslag av ek. Vissa grövre träd står i området och det finns ett inslag av död ved.
12
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
10
Vildkaprifol, oxbär, stinknäva och skogskovall. Enstaka små klippoxlar finns långt ner i området, där trädskiktet
är glesare. Filtlav Peltigera canina, klippfrullania Frullania tamarisci och kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus växer
på bergvägg.
Området ingår i lövskogsinventeringen13 (objekt 1484B59; klass III).
Naturvärdesbedömning: Klass II – område med höga naturvärden. Inslag av ädellövskog, grova träd och död
ved. Området bedöms ha lång kontinuitet.
Delområde12
Blandlövdunge med medelgrova aspar (hålaspar) och tallar. Spillkråka NT, större hackspett och gröngöling NT.
Artfattigt fältskilt och en del klippbranter med artrik mossflora.
Naturvärdesbedömning: Klass II – område med höga naturvärden. Område med rikt fågelliv.
Delområde13.Lövskog
I den sydöstra delen av området, mellan ängsmark och hällmark, finns ett bestånd av gles, fuktig, lövskog (asp
och björk med inslag av sälg). En stengärdsgård går genom området. En grov flerstammig sälg (grövsta stammen
ca 50 cm i diameter) står i området. Det växer rikligt med Jungfru Marie Nycklar (fridlyst/Artskyddsförordningen).
Naturvärdesbedömning: Klass III – område med naturvärden. Äldre sälg, förekomst av fridlyst art.
Delområde14.Lövskogsravinkringbäck
Bäcken mot Fiskebäcksvik har goda lekmöjligheter för laxartad fisk och omgärdas bl a av ädellövskog. Foto: Magdalena Andersson/Naturcentrum AB 2005.
Större delen av bäcken som rinner ner mot Fiskebäcksvik rinner genom en lövskogsravin med höga naturvärden.
Övre delen av bäcken rinner genom öppen, igenväxande mark (delområde 3). I detta område övergår omgivande
naturtyp till lövskog och den fortsätter till nedre delen av bäcken. Vid nedre delen av bäcken finns buskmark
(Salix sp.) och öppen mark bevuxen med vass.
Lövskogen växer i en ravin, ställvis med branta sluttningar mot bäcken, och består av triviallövskog (björk, asp,
sälg) med inslag av ädellövträd (ek, bok, lönn). Vissa grova sälgar och liggande döda stammar förekommer här
och där. Det finns också ett inslag av äldre grov gran i den övre delen av ravinen. I fältskiktet återfinns majbräken,
13
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
11
harsyra, smultron, skogssallat. En mindre del av skogen på bäckens nordsida har avverkats ända ner till strandkanten.
Bäcken som meandrar genom ravinen har ett bottensubstrat bestående av sand och grus med goda lekmöjligheter
för laxfisk.
Beståndet finns angivet i ”Inventering av biotoper för mindre hackspett”14. Mindre hackspett (NT) uppges från
området enligt samma inventering.
Området ingår i lövskogsinventeringen15 (objekt 1484B51; klass II).
Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden. Förekomst av mindre hackspett. Inslag av ädellövträd, äldre träd och
död ved. Relativt opåverkat mindre vattendrag med goda lekmöjligheter för laxartad fisk. Bäcken har en ekologiskt viktig funktion och det är viktigt att inte vattenkvalitén påverkas negativt av eventuell verksamhet i anslutning till området.
Delområde15.Äldretall/björkskog
Litet bestånd av björk och tall med en stor andel äldre och delvis döda träd. Inslag av död ved på marken. Äldre
och döda exemplar av en är också vanligt i området. Beståndet finns i en liten skreva på bergsområdet (delområde
25) och omgärdas av hällmarker.
Naturvärdesbedömning: Klass III – område med påtagliga naturvärden. Förekomst av äldre träd, död ved.
Delområde16.Tallskog
Norr om bergsområdet i delområde 27 finns ett litet tallskogsbestånd med inslag av äldre, senvuxen tall och död
ved. Det finns även enstaka äldre björkbuketter. En stig leder från vägen genom tallskogen och vidare ner mot
stranden. Fältskiktet domineras av kruståtel, lingon, blåbär, ljung, kråkbär.
Naturvärdesbedömning: Klas III – område med påtagliga naturvärden. Äldre tall och björk, inslag av död ved.
Delområde17.Lövskogsbestånd
Lövskogsbestånd som omgärdas av hällmarker samt åker. Lövskogen består av äldre bok, björk, ek, sälg, asp, al
och hassel. Det finns gott om äldre träd och död ved. Hackmärken och bohål för olika hackspettsarter finns på
flera träd, framförallt sälg och asp. Marken är fuktig med ett rikt fältskikt där blåbärsris, harsyra och humleblomster är några vanliga arter. Dessutom förekommer gullviva, desmeknopp, jungfru Marie nycklar och vätteros. I
den östra delen finns askar med spår av hamling, jämte alm och lönn. Lönnlav (s) och guldlocksmoss (s) förekommer. Flera äldre stenmurar vittnar om den ’äldre markanvändningen.
Beståndet finns angivet i ”Inventering av biotoper för mindre hackspett” 16 som ett värdefullt område. Mindre
hackspett (NT) och göktyta (NT) uppges från området enligt samma inventering.
En mindre del av området ingår i lövskogsinventeringen17 (objekt 1484B50; klass III).
Naturvärdesbedömning: Klass II – området har höga naturvärden. Förekomst av mindre hackspett NT och
göktyta. Stort inslag av äldre träd, död ved.
Delområde18.Berghällar
Strax väster om område 17 finna öppna (men igenväxande) översilade berghällar, med glest träd- och buskskikt.
Örtflora är rik med tjärblomster, gräslök, stånds, m m. Vid fältbesöket noterades humlerotfjäril Hepialis humuli
NT. På berghällarna växer rikliga förekomster av strutskinnlav Leptogium palmatum NT.
Naturvärdesbedömning: Klass II – området har höga naturvärden. Förekomst av ovanlig naturtyp med flera
rödlistade arter.
Delområde19.Bergbrant
14
Larsson,B.-G.2005:Inventeringavbiotoperförmindrehackspett,Dendrocoposminor.Bohuslän.Stånenäset.CDROM.
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
16
Larsson,B.-G.2005:Inventeringavbiotoperförmindrehackspett,Dendrocoposminor.Bohuslän.Stånenäset.CDROM.
17
LänsstyrelseniO-län1997.ÄdellövskogariLysekilskommun.Rapport1997:10.ProNatura.
15
12
Nordvänd bergbrant mot havet och kajplats. Näringsfattig bergsmiljö med rikt inslag av ormbunkar t ex stensöta,
skogsbräken och majbräken. Hirsstarr, stensöta, kråkris, pillerstarr, häggmispel och hirsstarr. Enligt uppgift skall
också rosenrot förekomma i branten (dock ej observerad av oss vid fältbesöket den 3/6 2016). I ett parti finns
mycket fina jättegrytor i det östra området under överhäng av berget. Den östligaste delen är påverkad av tidigare
exploateringar (kajbygge). Omgivande artificiella grusmarker hyser en artrikare flora med bl a stånds. Fjärilsarten
liten ängssmygare noterades.
Naturvärdesbedömning: Klass III – påtagliga naturvärden.
Delområde20.Strandängarnorromkajplats
Stranden norr om kajplatsen. Igenväxande strandmiljö med grus-, sand- och klapperstrand. I den norra delen är
floran rik och lokalt kalkpåverkad. Hartsros, jungfrulin, rödklint, bockrot, åker- och ängsvädd. Kalkpåverkan ger
rik flora med vildlin, jungfrulin, ängshavre, knylhavre, darrgräs. Utmed stranden stånds, strandvial, strandkål och
bockrot. Mot berget finns snår med rosor, björnbär, olvon m m. Klass II – höga naturvärden.
Naturvärdesbedömning: Klass II – höga naturvärden.
Delområde21.Bergbrantinorr
Nordöstra hamnen. Bergbrant av granit mot havet. Marin lavzonering med saltlav Hydropunctaria maura,
strandorangelav Caloplaca marina, strand- och fågeltoppsbrosklav Ramalina polymorpha och R. siliquosa, m fl arter.
Mestadels Näringsfattig miljö. Där det förekommer utsipprande vatten finns fuktängsvegetation med hirsstarr,
ängsvädd, blodrot, m m. Även rikligt med navellavar Umbilicaria spp.
Naturvärdesbedömning: Klass III – påtagliga naturvärden.
Delområde22.Fiskebäcksvik
Hamnplats och badplats. Bergbrant av granit mot norr. Sandstrand med havsstrandsvegetation. Marviol, saltarv,
strandråg, strandkål, strandmålla, spjutmålla och sandrör. Torrängspartier med bockrot, rödklint och höskallra
längre upp mot land. Tidigare noteringar (källa: artdatabanken/artfaktaregister) av sexfläckig bastardsvärmare
Zygaena filipendulae NT, silversmygare Hesperia comma NT, liten blåvinge Cupido minimus NT, violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe NT, sandmålla Atriplex laciniata EN
Lite längre mot norr en liten klapperstrand med strandvial, frossört och strandbeta.
Naturvärdesbedömning: Klass II – höga naturvärden.
Delområde23.Våtmarkiklåva
Norr om Fiskebäcksvik. Bergklåve med fuktmark ner mot havet. Mycket rik flora och ett egendomligt kusnära
förekomst av klockljunghed med mycket rikligt med myrlilja. I kärret förekommer också kärrsilja, vitag, Jungfru
Marie nycklar, hedsäv och oxbär samt ett mindre förekomst av granspira Pedicularis sylvatica NT. I bergkanterna
växer rikliga bestånd av rosenrot. Viveln Otiorynchus rugifrons NT uppges härfrån (källa: artdatabanken/artfaktaregister).
Naturvärdesbedömning: Klass II – höga naturvärden.
Delområde24a-c.KlapperstränderochsandstrandvidMetvik
Exponerade klapperstränder (a-b) samt sandstrand som övergår i klapper och ljunghed (c). Mycket rik kustflora
med strandbeta, strandkål, trift, strandvial m fl arter. Sandstranden i Metvik äd mycket fin. Längre upp mot land
övergår denna i klapper och i ljunghed. Kalkfattigdomen är dock påtaglig och inga kalkkrävande växter noterades.
Enligt äldre uppgifter har ostronört Mertensia maritima CR (senast noterad 1930), sandmålla Atriplex laciniata (2002)
EN och strandvallmo Glaucium flavum NT (senast noterad 2002) förekommit i området. (källa: artdatabanken/artfaktaregister).
Naturvärdesbedömning: Klass II – påtagliga naturvärden.
13