HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GRUNDNIVÅ
SAMHÄLLSPLANERARPROGRAMMET
Programkod: TGSAK
Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden
2010-09-23
Utbildningsplan
Samhällsplanerarprogrammet 180 hp
(Study Programme in Spatial Planning, 180 credits)
Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2011
eller senare.
SAMHÄLLSPLANERARPROGRAMMET
vid Högskolan i Gävle
1 Övergripande upplägg
Samhällsplanerarprogrammet leder till filosofie kandidatexamen 180 högskolepoäng.
Hållbar utveckling av samhället genomsyrar hela utbildningen med fokus på
nationella miljömål som t.ex. God bebyggd miljö. De två första åren har fokus på
ämneskurser inom fysisk planering, samhällsgeografi och naturgeografi samt
tekniska kurser som geografisk informationsteknologi och avancerade ritverktyg.
Eftersom geografisk informationsteknologi och avancerade ritverktyg är viktiga
arbetsverktyg för både samhällsplanerare och geografer i deras yrkesliv används det
kontinuerligt under hela utbildningen.
Genomförandet av kurserna bygger till stor grad på projektbaserad inlärning där
studenterna ska söka kunskaper på egen hand och diskutera aktuella
problemställningar i samhällsplaneringen med akademin och näringslivet.
Studenterna får genom samarbete med näringslivet kontakt med verklighetsanknuten
fysisk planering. Traditionella föreläsningar och övningar/laborationer säkrar
baskunskaperna hos alla studenterna, medan seminarier och projektarbeten ger
specifika kunskaper om den aktuella problemställningen samt lär studenterna om
gruppdynamik och kommunikation.
Under hela utbildningen får studenterna dessutom kunskaper om metoder inom
genomförande av planer, plan- och textförfattande, skapande av kartor, insamling och
hantering av statistik, tekniska verktyg samt en kontinuerlig utveckling av
studenternas skrivförmåga fram till examensarbetet.
2 Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §,
och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2.
2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §.
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som
eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det
gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att:
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
– följa kunskapsutvecklingen
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2
2.1.2 Examensbeskrivningar enligt Högskoleförordningen, bilaga 2.
2.1.2.1 Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer,
varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det
huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom
området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att
genomföra uppgifter inom givna tidsramar
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar
med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar
för hur den används
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom
huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade kraven gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
3
2.2 Särskilda mål för Samhällsplanerarprogrammet
Utbildningens mål är att studenterna ska förvärva goda grundläggande kunskaper och
färdigheter på vetenskaplig och praktisk grund för att kunna verka med en
yrkesidentitet som samhällsplanerare eller geograf på den offentliga och privata
arbetsmarknaden.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- huvudområdena samhällsplanering och geografi och hur de har påverkat samt
påverkar samhällets utveckling
- gällande lagstiftning och förordningar som styr samhällsutvecklingen
- fysisk rumslig gestaltning, planeringsmetoder och programvaror som stöd för
analyser och visualisering
- gruppdynamik och att genomföra projekt
- en specialisering inom antingen samhällsplanering eller geografi
- aktuella forskningsfrågor rörande samhällsplanering, samhällsgeografi och
naturgeografi.
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- formulera sökfrågor och samla in och kritiskt värdera information ur relevanta
källor samt hantera geografisk information
- kritiskt kunna analysera och diskutera aktuella problemställningar inom
samhällsplaneringen och geografin utifrån olika perspektiv
- visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller bl.a.i genomförandeskedet i
samhällsplaneringsprocessen
- att genomföra uppgifter inom givna tidsramar med tillämpliga metoder
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form (planförfattande,
populärskrifter samt vetenskapligt skrivande) samt visualisering
- kunna redogöra för och diskutera sitt kunnande med andra, såväl med som utan
specialkunskaper inom huvudområdet
- visa färdighet som fordras för att självständigt kunna initiera, medverka och driva
planeringsprocessen och utvecklingsprojekt genom ett examensarbete.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter utbildningen visa förmåga:
- att inom samhällsplanering och geografi göra bedömningar inom aktuella
problemställningar utifrån etiska och demokratiska samhällsvärden samt utifrån
en yrkesroll som samhällsplanerare eller geograf
- att analysera och kritiskt förhålla sig till kunskapsprocesser och kommunikation i
samhället
- att kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet för att få
ytterligare kunskap och ständigt öka sin kompetens.
4
3 Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområden
Programmet innefattar två huvudområden:
- Samhällsplanering
Ämnet omfattar den fysiska planeringen av samhället som bl.a.
stadsbyggande och utformning, landsbygden, trafikförhållanden och miljö.
Dessutom ingår gällande lagstiftning och regelverk som följer den fysiska
planeringen samt metoder för att utföra den. Samhällsplaneringen innehåller
även delar av samhällsgeografi som ger olika perspektiv och förståelse för
samhällets sociala, politiska och ekonomiska frågor och deras inbördes
förhållanden. Miljöfrågor genomsyrar alla delar där det handlar om den
fysiska eller sociala miljön för att skapa attraktiva hållbara livsmiljöer.
- Geografi
Ämnet delas oftast in i naturgeografi och samhällsgeografi. Naturgeografin
studerar hur miljö och landskapet har formas, både genom naturliga
processer och också människans påverkan. Dessutom vilka förändringar som
sker idag och på långt sikt bl.a. förebyggande av naturrisker i
samhällsplaneringen med bl.a. analyser, modellering och visualisering av
naturrisker som översvämningar, skred och vindförhållande.
Samhällsgeografin studerar samhällets sociala, politiska och ekonomiska
frågor och hur de förhåller sig geografiskt till varandra på en lokal som på en
global skala.
3.2 Undervisning och examination
3.2.1 Undervisning
Det pedagogiska synsättet bygger på att allt lärande är en aktiv dynamisk process som
sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning ska
utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och för aktivt kunskapssökande.
Djupinlärning innebär att de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten som
kurserna innehåller ska integreras till användbara kunskaper och färdigheter hos varje
individ. På så sätt ges studenten möjlighet till personlig utveckling som är av stort
värde för den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt lärande. Studenten ska
också tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att ompröva sina
kunskaper för att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering av
professionens kompetensområde.
Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna studenten i ett aktivt sökande efter
kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning i att uttrycka sig i tal och skrift
samt i att kunna använda sig av vetenskaplig kurslitteratur. Undervisningen kan från
årskurs två bedrivas på engelska varför engelsk kurslitteratur ofta förekommer.
Exkursioner förekommer och kan medföra en viss kostnad för studenten.
Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det
valda huvudområdet både genom ämnesfördjupning och utveckling av det
vetenskapliga förhållningssättet och genom en bättre kompetens i relation till
framtida profession genom projektkurser och det avslutande examensarbetet.
5
3.2.2 Examination
Inom programmets kurser tillämpas varierande examinationsformer. Formerna
anpassas till de olika kursernas krav på examinationsformer. Inlämningsuppgifter,
skriftliga och muntliga prov förekommer, enskilt och i grupp. Provens utformning,
omfattning och varaktighet, anpassas till de förväntade lärandemål som anges i
respektive kurs. Lärandemålen och examinationen skall också ställas i relation till
arbetslivets krav på visade kunskaper och färdigheter.
3.3 Arbetsplatsförlagda delar av undervisningen/praktik
Praktik vid arbetsplatser som ger en inblick i och förberedelse för kommande
arbetsliv rekommenderas. Högskolan tillhandahåller ej praktikplatser.
3.4 Studentinflytande
För programmet finns det ett utbildningsråd vilket består av företrädare för
näringslivet, lärare samt studenter. Utbildningsrådet är rådgivande och
utbildningsledaren är ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter.
Förutom utbildningsrådet har studenter möjligheter att delta i högskolans verksamhet
genom representantskap i de olika nämnder och styrelser där det enligt förordningar
skall finnas studentrepresentanter.
3.5 Internationalisering
Inom samhällsplanering/geografiområdet finns möjligheter till internationellt utbyte
både för studenter och för lärare. Högskolan i Gävle har för närvarande utbyte inom
samhällsplanering/geografi med Università degli Studi di Cagliari i Italien och
Thompson Rivers University i Kanada. Inom ämnesområdet samhällsbyggnad finns
även möjlighet för utbyte med Universidad de Extremadura och Universidad
Politécnica de Valencia i Spanien samt Fachhochschule in Mainz och
Fachhochschule in München i Tyskland, men detta kan förlänga studietiden. På
samma sätt kan Högskolan i Gävle ta emot utbytesstudenter från nämnda lärosäten.
Utbytesstudier rekommenderas att tidigast genomföras vårterminen årskurs 2, och en
särskild studieplan bör upprättas.
När det finns utbytesstudenter, eller icke svensktalande föreläsare, ges kurserna i
programmet på engelska. Bedömning av och tillgodoräknanden av kurser som
studerats utomlands görs av ämnesansvarig i samhällsbyggnad vid Akademin för
teknik och miljö vid Högskolan i Gävle.
3.6 Hållbar utveckling - Teknik och samhälle
En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en student inom utbildningen måste
kunna se på ny teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Studenten behöver kunskaper
om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till
människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala
förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska studenten
kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid problemlösning och
produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en miljöanpassad teknik.
Arbetsformer som tränar dessa förmågor är därför viktiga inslag i utbildningen.
6
4 Kurser inom programmet
Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser
kommande termin ska göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i
programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av
utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på
akademinivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med utbildningsledare under
förutsättning att målen för programmet uppfylls.
Samtliga kurser inom programmet ges, om inget annat anges, på grundnivå = G
Huvudområde: SP = Samhällsplanering, GG = Geografi, JU=Juridik och BY=Bygg/byggnadsteknik.
Årskurs 1
Period
Kursnamn
1:1
Introduktion till högre studier
Samhällsplanering - Introduktion
Kartografi
Gestaltning och CAD
Geografisk informationsteknik
Samhällsgeografi
Översiktsplanering
Geovetenskap
1:2
1:3
1:4
Högskolepoäng
Nivå
Huvudområde
5
10
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
G
G
G
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
G
G
G
G
G
G
SP/GG
SP/GG
SP
SP
SP
Lantmäteriteknik
15
7,5
7,5
G
G
G
SP/GG
GG
SP/BY
15
G
SP/GG
SP/GG
SP
SP/GG
SP/BY
SP/GG
GG
SP
GG
Årskurs 2
Period
Kursnamn
2:1
GIT in land management
Sustainable spatial planning
Fysisk detaljplanering
Geovisualisering i byggd miljö
Miljökonsekvensbeskrivning
Grundläggande
fastighetsbildningsteknik alt.
utbytesstudier
Environmental geography
Gestaltning
alt.
utbytesstudier
2:2
2:3
2:4
Huvudområde
7
Årskurs 3
Period
3:1
3:2
3:3
3:4
Kursnamn
Högskolepoäng
Urban Social Geography
7,5
Naturgeografi (alt.valfri kurs)
7,5
Urban studies (fördjupningskurs)
7,5
RS & GIS analysis in LM
7,5
(fördjupningskurs) alt.
Regional utveckling
7,5
Demokrati och etik i
7,5
samhällsplaneringsprocessen
(fördjupningskurs)
alt.
Natural hazard and risk
7,5
assessment (fördjupningskurs)
Scientific Theory and Writing
7,5
Examensarbete i
15
samhällsplanering eller geografi
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
SP/GG
GG
SP/GG
SP/GG
G
G
SP/GG
SP
G
GG
G
G
SP/GG
SP/GG
5 Behörighet
Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 5, d.v.s. följande särskilda
behörighet:
Ämne
Matematik
Samhällskunskap
Kurs
Ma B
Sh A
Betyget i vart och ett av ovanstående ämnen skall vara lägst Godkänd.
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Filosofie kandidatexamen
Bachelor of Science
7.2 Examenskriterier
För filosofie kandidatexamen inom huvudområdet samhällsplanering eller geografi
gäller att:
kurserna inom studiegången skall fullgöras samt att:
– första årets obligatoriska kurser, eller motsvarande tillgodoräknade, är avklarade
– sammanlagt minst 90 hp inom huvudområdet samhällsplanering
– två fördjupningskurser inom huvudområdet på vardera 7,5 hp som är av relevans
för examensarbetet
– en kurs i Scientific Theory and Writing på 7,5 hp eller motsvarande ingår
8
–
ett examensarbete om 15 hp inom huvudområdet samhällsplanering eller
geografi fullgjorts.
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen ska på begäran få examensbevis.
Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och
dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas
Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och
tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands
men också i Sverige.
8. Övriga föreskrifter
Övergångsbestämmelser:
Studenter antagna till programmet tidigare år följer då gällande utbildningsplaner.
För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft
studieuppehåll upprättas individuella studieplaner av utbildningsledare.
9
