ATT VÄXA UPP MED EN PSYKISKT SJUK FÖRÄLDER

De osynliga barnen
– om barn med psykiskt
sjuka föräldrar
Annemi Skerfving
annemi.skerfving@
socarb.su.se
Aktuell svensk forskning
Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se
• Uppföljning av barn 0 -15 år 1990 med minst en förälder
som vårdats i slutenvård 1987-1992.
• Vid 17-35 års ålder: Fördubblad risk för psykisk ohälsa,
skador av våld och missbruk jfr med normalpopulationen.
• 3 ggr ökad risk för egen psykiatrisk diagnos för pojkar,
missbruksrelaterad sjukdom för flickor jfr med normpop.
• 40% ökad dödsrisk för pojkar – men det var ett litet antal.
• Förhöjd risk för självmord/självmordsförsök, båda könen.
• Tonårsföräldraskap vanligare, särskilt bland flickorna.
• Socioekonomiska faktorer påverkade nästan alla resultat
• Långvarigt ekonomiskt bistånd den främsta riskfaktorn.
• De flesta hade trots allt klarat sig utan stora problem.
Internationell forskning
(Lagerberg-Sundelin 2000 m fl)
• En riskgrupp – ca 1/3 får psykiska/psykosociala problem.
• Genetiskt betingad sårbarhet:
- schizofreni 10% en förälder; 35-40% två föräldrar
- bi-polär sjd minst 15-20%
- depression 35-50%
• Genetiska faktorer är inte avgörande men kan påverka.
• Den ackumulerade mängden riskfaktorer och tillgången
till skyddande faktorer avgör utvecklingen.
• En riskfaktor innebär inte ökad risk, 3 eller fler
innebär hög risk.
• Inte lineära samband utan negativa processer
Barn finns i ett sammanhang
Normer och värderingar
Kultur
Lagar
Media
Förskola/
Skola
Dagis
Skolan
Grannskap
Familj Barnet (familj 2)
Socialtjänst
Kamrater
Religion
Fritid
Politik
Hälso- och
sjukvård
Samhällsekonomi
Riskfaktorer
(Luthar et al 2003; Ferrer-Werder et al 2005)
• Barnet – låg ålder, medfödda/tidigt förvärvade
problem med begåvning/beteende, bristfällig
anknytning.
• Föräldrarna – missbruk, psykisk sjukdom,
kriminalitet, låg utbildning; tonårs- och/eller
ensamföräldraskap.
• Familjen - föräldrakonflikter/våld,separationer,
förluster, övergrepp, aggressivitet/negativa
förväntningar/indragenhet, fattigdom.
• Omgivningen – bristfälligt/problembelastat
nätverk; asociala kamrater; social isolering,
bristfälligt fungerande samhällservice
(förskola/skola; socialtjänst; primärvård osv)
Skyddande faktorer
(Werner & Smith 2005; Haggerty et al 1996; Luthar 2003)
• Barnet – lagom aktiv, utåtriktad, förmåga att
använda sin begåvning, god självkänsla.
• Familjen – god föräldra-barnrelation, delade
värderingar, positiva förebilder, ”behövd”
• Omgivningen – skola (förskola) och fritid
positiva arenor, som kan bidra till en god
självbild, stöd från vuxna utanför familjen.
• De skyddande faktorerna bidrar till resilience
– dvs motståndskraft, återhämtningsförmåga
Hur psykisk sjukdom påverkar
föräldraförmågan
(Cleaver et al 1999)
• Sämre känslighet för barnets behov
• Brist på rytm och regelbundenhet
• Bristande eller förvirrande kommunikation
– röst, blick, minspel, intensitet, intoning
• Negativ eller förvriden bild av barnet
• Indifferent, fientlig eller överengagerad
• Sämre förmåga att skapa en bra tillvaro
Registerstudier Psykiatrin Södra
•
Närmare 1/3 av patienterna är föräldrar.
•
2/3 kvinnor, 1/3 män.
•
3/4 föräldrar bor med barnen, fler kvinnor än män.
•
1/2 ensamstående föräldrar – mer än hälften bor med sina barn, mammor.
•
¼ av föräldrarna har annan bakgrund än svensk, fler i fattiga stadsdelar.
•
60% förstämnings- stress- och ångestsyndrom
•
15% psykoser eller bipolära störningar.
Studie 2
•
20% av barnen aktuella antingen inom IoF eller BUP.
•
2% av barnen aktuella både inom IoF och BUP.
•
Svår psykisk och social problematik hos dessa föräldrar
•
Accelererande problem hos barnen – inga tecken på samverkan.
•
Klass, kön, etnicitet!!
Vad barn berättar om
(Skerfving 2005)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Stigma – känsla av att vara annorlunda och ensam
Svåra känslor - skuld, skam, sorg, besvikelse, ilska
Verkligt/overkligt – svårt med verklighetsuppfattning
Ansvar - omvänt föräldra-barnförhållande
Föräldrakonflikter - skilmässor och ”umgängesplikt”
Omsorgsbrist – när ingen tar ansvar i familjen
Rädsla – föräldern som två personer, ”Jekyll/Hyde”
Ambivalens eller avståndstagande till föräldern
Problem och trauman i släktnätverket.
Oro att förälderns ska ta sitt liv
Egna suicidtankar och suicidförsök.
Vad hjälper?
•
•
•
•
•
•
•
•
En stödjande andraförälder.
Kunskaper och förklaringar till för:s problem
Öppenhet - att få tala om problemen, skratta
Delade erfarenheter (träffa andra i barngrupp)
En positiv skolsituation - ger självförtroende
Förtroendefulla relationer – kamrater, vuxna
Intressen och annat som ger glädje
Även negativa erfarenheter kan ge styrka och
empati med andra om man får tillräckligt stöd.
Insatser på alla nivåer behövs
• På individnivå – stöd till barn och föräldrar själva
• På familjenivå – familjesamtal, konfliktlösning,
avlastning, praktiskt och ev. ekonomiskt stöd
och rådgivning – hjälp ur bidragsberoende.
• På professionell nivå – förändrade rutiner,
samverkan mellan berörda verksamheter,
utbildning, t ex i barn- och/eller familjesamtal.
• På samhällsnivå – information i massmedia och
skola om psyk sjd, tydlighet vad gäller ansvaret
för det preventiva arbetet.
Stöd till barnen
•
Stöd i anknytning och föräldra-barnrelationer, båda föräldrarna –
spädbarnsverksamhet, stöd i hemmet, föräldrautbildning.
•
En ”egen” vuxen – namn, tel/mobil (sms), mailadress; gärna
”kontaktkort” med alla uppgifter. Informella kontakter.
•
Praktiska lösningar – avtal/handlingsplaner för svåra situationer;
stöd i hemmet – ”städ-tvätt-mat”, läxhjälp, att köpa kläder osv.
•
Barngrupp - hjälp att komma iväg. (Skjutsas, lämnas/hämtas…)
•
Kontaktfamilj – vila från föräldrabekymmer, normalt familjeliv
•
Information – broschyrer, videos, adresser till hemsidor som
www.kuling.nu; www.buffert.se; www.maskrosbarn.org
•
En meningsfull tillvaro – i skolan och på fritiden, läxhjälp, hjälp
till fritidsaktiviteter, kanske behövs extra ekonomiskt stöd för det.
Beardslees familjeintervention
(Nationella psykiatrisamordningen).
5-6 samtal med olika konstellationer:
1. Med föräldrarna – inhämta information om familjen,
problemen och hur de påverkar föräldrar och barn.
2. Med barnen – var och en för sig, hur ser det ut för
dem, vad vet de, vad har de sett, vad undrar de över?
3. Med föräldrarna – ta del av barnens frågor, planering
av familjesamtal, vad vill de säga, hur ska de berätta?
4. Med familjen – Föräldrarna berättar, barnen får fråga.
5. Avslutande samtal, med föräldrarna - hur kan familjen
gå vidare, behövs det extra insatser? Vad? Av vem?
6. Eventuellt ett sjätte samtal, innehåll efter behov.
”Föra barnen på tal” – 3 samtal med bara föräldrarna.
Underlättar samverkan
(Icarusprojektet 2000)
•
•
•
•
•
•
•
•
Förtroendefulla relationer med familjen
Kännedom om varandras verksamheter
Tillgång till resurser att sätta in
Rutiner för svåra situationer – namn, tel nr
Kontaktpersoner inom verksamheterna
Personkännedom, ömsesidigt förtroende
Tid att mötas för gemensamma diskussioner
Tolerans och beredskap att lyssna och förstå för det gemensamma projektets bästa
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
Cleaver, H; Aldgate, J & Unell, I (1999). Children’s needs - parenting
capacity. The inpact of parental mental illness, problem alcohol and drug
use, and domestic violence on children’s development. The stationary
Office. London.
Lagerberg, D & Sundelin, C (2000). Risk och prognos i socialt arbete. CUS,
Gothia Förlag, Stockholm
Luthar, S et al (2003). Resilience and Vulnerability. Adaption in the context
of Childhood Adversities. Cambridge University Press.
Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen. Om barn till psykiskt
sjuka föräldrar. Gothia Förlag, Stockholm
Skerfving, A (2007). Patienternas barn. FoU-enheten Psykiatrin
Södra, Stockholms Läns Landsting.
Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se
Werner, E & Smith, EE (2003). Mot alla odds. Från födelse till vuxenliv.
Sfph, Stockholm.
www. kuling.nu
www.maskrosbarn.org
www.buffert.se
www.sfph.se (broschyrer)
annemi.skerfving@
socarb.su.se