forebygg_nu_2011_annemi_skerfving

advertisement
EFFEKTUTVÄRDERING AV
STÖDGRUPPER
– Hur vet vi att det gör skillnad?
Annemi Skerfving
FORUM – Forskningscentrum för
psykosocial hälsa, CPF KI
[email protected]
EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Med evidensbaserad praktik menar vi en
praktik som är baserad på en
sammanvägning av:
Brukarens erfarenheter,
den professionelles expertis samt
bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
SOU 2008:18 sid. 10
Stödgrupper




Finns i 90% av landets kommuner (Junis 2010)
Fokus på många olika slags föräldraproblem–
alkohol/droger; psykiska ohälsa; familjevåld;
skilsmässa/separation; frihetsstraff; kognitiva
funktionshinder
Kunskapen om gruppernas effekter är liten
Thomas Lindsteins Vändpunktstudie är den enda stora
vetenskapliga och longitudinella i stödgruppsstudien vårt
land – mycket värdefull men inte en effektstudie.
Varför effektutvärdering av
stödgruppsverksamhet?




Riktar sig till barn/ungdomar i riskzon
som oftare än andra själva drabbas
De och deras föräldrar förutsätter att gruppen
är till hjälp
Insatsen har en preventiv intention
Viktigt att veta om den hjälper och att den
inte skadar
Andra viktiga frågor
Är verksamheten:
 Lika bra för alla familjeproblemtyper?
 Lika bra för pojkar och flickor?
 Lika bra oavsett ålder?
 Lika bra oavsett deltagarnas egna problem?
 Och numera – är den värd det den kostar?
 Finns det andra sätt att hjälpa fler för samma
kostnad?
Vilka egna erfarenheter har ni
av utvärdering?
Prata lite med varandra i 2 minuter - låt
alla komma till tals
UPPSALAPROJEKTET – ett försök att
få veta (om det gör skillnad).





Ett uppdrag från Regionförbundet i Uppsala
län - hösten 2006 - 2010
Initiativ från Trappan i Uppsala
Att ta fram instrument för utvärdering av
stödgrupper av alla olika slag.
Att pröva dem vid Trappan och andra
gruppverksamheter i Uppsala län.
Att bidra till implementering av
utvärderingsmetoden i hela länet
Projektorganisationen

Projektansvarig vid Regionförbundet – bra kontakt med cheferna
i kommunerna i hela länet

Projektledare – med ”särskild kompetens”

Referensgrupp – representanter från alla grupper i länet;
vetenskaplig rådgivare från universitetet

Gruppledarnätverk – ett nätverk för alla gruppledare i länet
– informationsutbyte och erfarenhetsutbyte

En särskilt ansvarig för datainsamlingen

Samarbete med statistiker vid universitetet
Utvärdering




Ska vila på vetenskaplig grund
Ha teoretisk anknytning
Genomföras med vetenskapliga metoder
Påverkan av den som genomfört
interventionen ska minimeras
Teoretisk utgångspunkt för utvärderingen
KASAM – känsla av sammanhang






Begriplighet – att förstå yttre och inre händelser
Hanterbarhet - möjlighet att påverka sin situation,
handlingsstrategier
Meningsfullhet- motivation - att uppleva det som
meningsfullt att försöka
Hoppfullhet - är också centralt i KASAM-teorin.
KASAM – känsla av sammanhang bidrar till salutogena,
dvs hälsobringande processer (Antonovsky, Hälsans
Mysterium 1997)
KASAM utvecklas under barndomen i barnets samspel
med omgivningen.
Val av metod




Kvantitativ metod
Validerade instrument - som hade använts i
liknande sammanhang
Lätta att få tillgång till, utan licens
För att mäta:
- Känsla av sammanhang (KASAM)
- Hoppfullhet och framtidstro
- Övergripande psykisk hälsa
”Uppsalamodellen” - frågeformulären







SDQ – Styrkor och svårigheter – allmänt psykiskt välbefinnande Formulär för barn- och föräldraskattning (”CBCL light”).
Livsstegen – mäter hoppfullhet – från 10 år. (Livskvalitetsforskning).
Kasam 13 – ”Känsla av sammanhang” från 14 år och uppåt.
Barn-Kasam – Hur jag mår” för 7-13 år.
3 mätningar – före-, efter- och 6 månader efter gruppen.
Datainsamling gjordes av gruppledarna.
Dessutom:
”Adherenceformulär” – en innehållsbeskrivning för att se vad som
gjordes och om grupperna var jämförbara.
Hur skulle ni själva svara?
Ta ett par minuter och besvara frågorna,
dela era tankar med den som sitter
bredvid.
Fortsättningen




Fortsatt datainsamling/validering
Språkbearbetning av KASAM 13 (pågår)
Självskattningsinstrument för de yngsta
barnen. (Inte hittat ngt lämpligt)
Digitalisering av modellen i samarbete med
Journal Digital AB. Klart!
Resultat före digitaliseringen






SDQ – (N=230) Minskad total problembelastning (alla) - minskade
emotionella problem (flickor), uppförandeproblem (för pojkar).
Livsstegen (N=112) - Förbättrad nutids- och framtidsvärdering efter
gruppen - för båda könen. Könsskillnader utjämnades.
KASAM 13 (N=129) – positiv förändring i gruppen som helhet.
Skillnaden större efter 6 månader!
Barn-KASAM (N=117 barn) – tycktes inte vara användbart för denna
slags mätningar. Inga begripliga resultat.
”Adherence” - grupperna var lika vad gäller struktur och innehåll –
liknande teman - med variationer utifrån ålder och problemområden.
- Jämförbara.
RESULTAT JD – några exempel



Stor skillnad i problembelastning mellan de
olika grupperna (ex psyk 14,7; Skilda V 10,5).
Skillnad mellan könen (flickor lägre KASAM;
mer emotionella problem)
Tydlig skillnad före och efter när det gäller
nutids och framtidsvärdering
SDQ S Alla, före Psyk ohälsa
SDQ S alla före Skilda Världar
Livsstegen flickor före (alk/drog)
Livsstegen flickor efter (alk/drog)
KASAM 13, flickor (alk/drog) före
KASAM 13 pojkar (alk/drog) före
Svar på frågorna




På gruppnivå - hoppfullhet och KASAM har
ökat, psykiska problem minskat.
Könsskillnaderna var större före än efter
gruppen.
De barn som hade hyperaktivitet eller var
deprimerade hade inte fått hjälp.
Verksamheten tycks attrahera fler flickor än
pojkar (2/3 mot 1/3) – vad ska vi göra åt det?
Möjligheter och svårigheter





Svårt att hitta formulär som verkligen mäter det
man vill mäta
Tidsödande med datainsamling och inmatning
Bearbetningen av data kräver specialistkompetens, tid och pengar.
För att det ska bli hanterbart och meningsfullt i
löpande verksamhet krävs tillgång till it-stöd
Utvärdering kräver tid,pengar och kompetens.
Viktigt med förankring på chefsnivå!
Barngruppstudien








Teoretisk grund coping och resilience
Minst 120 barn 7-13 år i Sthlms stad och län
Barn till föräldrar med beroende, psyk ohälsa, våld i
familjen, skilsmässa, frihetsberövade
Rekrytering – gruppledare, (skola, socialtjänst, psykiatri,
annons i Metro, broschyrer)
Anmälan via www.barngruppstudien.se
Kontrollgruppen på väntelista till nästa termin
Alla barn fyller i formulär före o efter grupp
Uppföljning av interventionsgruppen efter 1 o. kanske 2 år
EVIDENSBASERAD PRAKTIK
Är baserad på en sammanvägning av:
 Brukarens erfarenheter - även kvalitativa
databehövs
 Den professionelles expertis – dvs. ER!!
 Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap – och den
är fortfarande liten!
 Socialstyrelsen håller just på att utarbeta
instruktioner för systematisk utvärdering av
stödgruppsverksamheter.
Ny lag från 2010 01 01

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 2 g:
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av
information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan
vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
1.
har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2.
har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
3.
är missbrukare av alkohol eller annat beroende- framkallande
medel.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen
som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Lag (2009:979).

LÄS MER OM LAGEN I MOD OCH MANDAT – Rapport från
Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen
Annemi Skerfving
Forum Maria Ungdom/
Karolinska Institutet
mobil 076 215 32 66
[email protected]
www.barngruppstudien.se
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards