Resilience - att klara en
stressfylld uppväxt
Marianne Cederblad professor em
Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds
universitet
Resilience
Upprätthållande av god anpassning
trots allvarliga riskförhållanden
(Rutter)
Effektiv funktion i relation till
omgivningen som uppnås, bibehålls
eller återupprättas trots svåra
livsvillkor (Masten)
Resilience
Alla medel som används för att
bibehålla anpassning genom att
reducera annars skadliga effekter,
som åstadkoms av olyckliga
livsupplevelser (Cohler)
Resilience som resultat av
skyddsfaktorer
Resilience som motsatsen till
sårbarhet
Biologiska faktorer
• Dunedinstudien: 1000 barn i Dunedin, Nya
Zeeland följda till 30 årsåldern
• Caspi: Polymorfism i gen som styr
• 5 -HTT= serotonin transportör
• De som hade en genform som medförde hög
serotoninhalt skyddade individer mot depression
fastän de upplevt många stressande livshändelser
• Dvs det fanns en genetisk skyddsmekanism mot
att reagera med psykiska problem på miljöstress
Psykologiska individfaktorer
• Känslan av sammanhang, KASAM, Antonovsky:
• En livshållning karaktäriserad av en tillit på att
händelser går att göra begripliga (Begriplighet)
• Att resurser som behövs för att hantera situationen
finns hos individen eller hos människor i
omgivningen (Hanterbarhet)
• Att lösningen av problemet är en utmaning
meningsfull för individens livsmål
(Meningsfullhet)
KASAM, självsvarsformulär,
Antonovsky
• Hur vi uppfattar och möter stressorer
• Att se svårigheter och motgångar som
utmaningar - ”coping”
• Föräldrarnas lärdomar i barndomen
• Skolan- livskunskap
• Terapi
Studier av KASAM
• Negativa korrelationer med depression och
ångest, lägre i kliniska grupper med
psykiska problem
• Positiva korrelationer med god självkänsla,
livskvalité, upplevd hälsa, optimism
Psykosociala faktorer
Kauai studien, Werner
Födelsekohort, 700 barn födda 1955
följda 50 år
Riskgrupp med minst 4
riskfaktorer före 2 års ålder
• 30 % klarade sig bra ”mot alla odds”
• Kompetent modersbeteende under
spädbarnstiden
• Nära, trygg anknytning till huvudvårdaren
• Stödjande syskon
• Stödjande mor/farföräldrar
• Goda kamratkontakter
Forts.
• Stödjande lärare
• Andra stödjande vuxna
• Medlem i intresse- och hobbygrupper
Individuella karaktäristika
•
•
•
•
•
•
•
Social kompetens
Lätt att tycka om
Självständig
Hjälpsam mot andra
Nyfiket informationssökande
God begåvning
Kreativitet
Den psykiska hälsan
• Balans mellan risk och skyddsfaktorer
• Ju fler riskfaktorer av bio - psyko - socialt
slag dess fler skyddsfaktorer behövs för
bibehållen hälsa
• Prevention - behandling: Minska
riskfaktorer, öka skyddsfaktorer
• Mer forskning behövs om interventioner
baserade på dessa kunskaper
