Missbruk och psykiatrisk
samsjuklighet på SiS
Sara Lövenhag
Utredare, SiS FoU-enhet
Leg. psykolog, med dr
Varför är det såhär & vad ska vi göra?
”Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
som nu. Samtidigt är trycket högt på SiS ungdomsinstitutioner
och på LVM-hemmen sjunker medelåldern.
Dessa utsatta ungdomar och unga vuxna uppvisar ofta både
substanssyndrom och en rad andra psykiatriska tillstånd”
- Varför?
- Vad utmärker denna grupp?
- Vad kan man göra för att hjälpa dem?
Längst bort, längst ut = SiS
Prevention
Inget bruk
Brukande
& ”frisk”
Öppenvård
Riskbruk
Slutenvård
Beroende
Tvångsvård
Mkt skadligt
beroende
Substanser på LVU
Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD)
12 år: Alkoholdebut
50 % använder droger
17 %: Behöver behandling för alkoholberoende
36 %: Behöver behandling för drogberoende
30 %: Tidigare behandling för sitt missbruk
Substanser på LVM
Debutålder 18-29-åringarna,
Dokumentationssystem inom missbruksvården (DOK)
15 år: Lösningsmedel, marijuana,
16 år: Hasch,
17 år: Ecstacy
18 år: LSD, GHB,
19 år: Heroin,
20 år: Metadon,
LVU: annat mönster/
avsaknad av mönster
Samsjuklighet i SiS och utanför
Mående 2013
LVU:
Tjej
LVU:
Kille
MU:
tjej
MU:
kille
LVM
Ångest
64
45
63
27
86
67
Depression
58
49
32
41
38
44
19
18
64
43
9
-
40
64
6
-
72
37
53
47
63
29
48
38
Våldsamt
beteende
Uppförandestörning
Våldsamt
beteende
Hallucinationer
Psykossjukdom
Självmordstankar
LVM
Kvinna Man
Familjen på LVM
Dokumentationssystem inom missbruksvården (DOK)
Där hemma, 2014
Kvinna %
Man %
Bostadslös
19
16
Beroende partner
72
29
Arbetar ej
90
90
Föräldraskap, 2014
Kvinna %
Man %
Har barn (353 barn)
33
25
Förlorat vårdnad om barn
60
52
Väntar barn
7
12
Olika vägar in i beroende: Typ I
§ Stora gruppen, öppenvård.
§ Börjar senare. Gillar att dricka. Dricker sig
till beroende.
§ Har kontroll länge. Söker vård sent, ofta
först i 50-årsåldern.
§ Ofta ängsliga personlighetsdrag.
Typ II. Vår grupp!
§ Tidig debut (⸗11 år) & Behandling i (⸗15-20 år)
§ Sårbarhet för flera svåra utfall
§ Genetisk komponent
§ Social utsatthet
§ Normbytande aktiviteter
Konsumtion minskar: Bättre och sämre
på samma gång?
§ Kan det handla om olika grupper av individer?
§ Skolundersökningar. SiS ungdomar har fläckvis
skolnärvaro/ingen närvaro.
§ I asylprocess: 1 av 3 pojkar. 1 av 4 av totalen. Går ej i
skola, andra mönster av droganvändning.
§ Fler riskfaktorer än skyddsfaktorer
Traditionella värden
Sekulära värden
Forts, bättre och sämre på samma gång…
Grupp & överlevnad
Individ & självförverkligande
Risk och skydd
§ Samma riskfaktorer för alkohol,
droger och normbrytande
beteende och psykisk ohälsa. Typ
II-myllan.
§ Samma för flickor och pojkar
§ Skyddsfaktorer kan väga upp statiska riskfaktorer
Riskfaktorer
• Tidig debut
• Ärftlighet
• Trauma/övergrepp
• Bristande skolprestation
• Impulsivitet
• Depression/ångest
• Antisocialt beteende
Individen
• I Familjen: Missbruk, antisocialitet
konflikter, bristande tillsyn,
inkonsekvent fostran.
• Missbrukande/kriminella vänner
• Ovettiga fritidsaktiviteter
Mellanmänsklig
nivå
Samhälls
-nivå
Armstrong m.fl. 2002; Couwenbergh C. m.fl.
2006; Hawkins m.fl. 1992; National Research
Council and Institute of Medicine. 2009;
Youth Justice Board for England and Wales.
2005
•
•
•
•
Sämre socioekonomiska förhållanden
Tillåtande attityd mot alk+droger hos unga
Hög tillgänglighet av alk+droger
Uppleva socialt utanföskap
Skyddsfaktorer
• Copingskills
• Självomsorg
• Emotionell självreglering
Individen
•
•
•
•
Mellanmänsklign
ivå
Samhällsnivå
Armstrong m.fl. 2002; Couwenbergh C. m.fl.
2006; Hawkins m.fl. 1992; National Research
Council and Institute of Medicine. 2009;
Youth Justice Board for England and Wales.
2005
•
•
•
•
•
Goda föräldrafärdigheter
Anknytningsperson
Vuxna förebilder
Prosociala vänner
Prosociala regel- och normsystem
Låg tillgänglighet alk + droger
Bra utbud av prosociala aktiviteter
Sysselsättning skola/arbete
Goda stödfunktioner
Årskonsumtion ren alkohol åk 9
Sundell, K. (2003). Drog- och problembeteenden hos Stockholmsungdomar. Stockholms
socialtjänstförvaltning: FoU-enheten
Kriminalitet, åk 9, senaste året
Sundell, K. (2003). Drog- och problembeteenden hos Stockholmsungdomar. Stockholms
socialtjänstförvaltning: FoU-enheten
Komplexiteten med risk & skydd
§ skapas av erfarenheter & förhållanden i livet.
§ formar personens självuppfattning, tankesätt,
värderingar och attityder
§ påverkar sättet att interagera med omgivningen & syn på
andra människor och företeelser.
§ Är integrerade i personens sätt att känna, tänka och
handla.
Två barn med likande risk
Ellen
Propellen
Ellen
Rebellen
Kolikbarn
Kolikbarn
Föräldrar stöttar varandra, kan/orkar
bemöta/ge omsorg. Nätverk.
Föräldrar inte ork. Omsorgssvikt.
Separation, missbruk, psykisk ohälsa.
Koncentrationssvårigheter
Koncentrationssvårigheter
Skola m. goda resurser. Miljö och
uppgifter anpassas.
Ansträngd skola, hög personalomsättning, kan ej bemöta behoven.
Dyslexi
Dyslexi
Skola och föräldrar uppmärksammar.
Extrahjälp och stöd sätts in.
Blir retad. Skolan anser Ellen omotiverad.
Skolk och utanförskap.
Gott utfall -hälsa
Dåligt utfall -ohälsa
”Lösning”
§ Tillföra rätt skyddsfaktorer, till rätt person
§ Se individen, men i sitt sammanhang
§ Generationsperspektiv
§ Samarbeta: SIP:a
§ Utvärdera!
