Pressmeddelande den 12 oktober, 2011
Möjligt att försörja 9 miljarder människor år 2050 inom hållbara gränser
Internationellt forskarteam föreslår en fempunktsplan för att kunna föda jordens växande
befolkning och skydda planeten.
"Vi kan klara av att producera tillräckligt med mat åt de nio miljarder människor som förväntas leva
på jorden år 2050 utan att förbruka jordens naturtillgångar, men det förutsätter att vi anammar en mer
hållbar strategi för livsmedelsproduktion."
Det är slutsatsen i en ny artikel som precis publicerats i Nature av ett internationellt forskarteam. I
studien dras slutsatsen att vi kan föda den växande befolkningen i världen utan att förbruka planetens
resurser om vi lyckas uppnå en hållbar livsmedelsproduktion på fem viktiga fronter: minskad
expansion av jordbruksmark i tropikerna, förbättrad avkastning från redan existerande jordbruksmark,
förändrade kostvanor, minskat matavfall och effektivare användning av insatsmedel (exempelvis
vatten och gödningsmedel).
"Jordbruket är den enskilt största orsaken bakom den globala uppvärmningen och förlusterna av
ekosystemtjänster, men samtidigt är det nyckeln till människors välbefinnande i våra samhällen.
Genom investeringar i en global omvandling till hållbart lantbruk har vi nu möjlighet att bromsa
uppvärmningen av planeten, samtidigt som vi bygger motståndskraftiga samhällen och stärker
välfärden", säger Johan Rockström, medförfattare till artikeln i Nature och chef för Stockholm
Resilience Centre vid Stockholms universitet och Stockholm Environment Institute.
Tillsammans med forskare från University of Minnesota, University of Wisconsin, McGill University,
UC Santa Barbara, Arizona State University och University of Bonn, har Rockström i två år försökt
hitta ett svar på det som kan vara den mest avgörande frågan som mänskligheten står inför idag.
Baserat på data som samlats in om växtodling och miljöpåverkan med hjälp av satellitbilder och
fältstudier föreslår forskarna en fempunktsplan för att fördubbla världens livsmedelsproduktion och
samtidigt minska jordbrukets miljöpåverkan.
"Vår forskning visar att det är möjligt att både föda en hungrig värld och skydda en hotad planet",
säger huvudförfattaren Jonathan Foley, chef för Institute on the Environment vid University of
Minnesota.
Den nya fempunktsplanen består av följande:
Stoppa expansionen av jordbruksmark – Minskad skogsavverkning, särskilt i tropiska regnskogar,
kan uppnås med hjälp av incitament såsom betalning för ekosystemtjänster, certifiering och
ekoturism. Detta kan ge stora miljövinster utan att drastiskt minska jordbruksproduktionen eller den
ekonomiska välfärden.
Minska skördegapet – Stora delar av Afrika, Latinamerika och Östeuropa har stora "skördegap" –
regioner där jordbruksmarken inte når upp till sin potential för att producera mat. Att överbrygga
dessa gap genom effektivare användning av befintliga grödor, förbättrade skötselåtgärder och
förädling av nya växtsorter, skulle kunna öka den nuvarande livsmedelsproduktionen med nästan 60
procent.
Använd insatsmedel mer strategiskt – Nuvarande användning av vatten, näringsämnen och
jordbrukskemikalier lider av det som forskargruppen kallar för ett "Guldlocksproblem", vilket innebär
för mycket på vissa ställen, för lite på andra och sällan helt rätt anpassade mängder. En strategisk
omfördelning av dessa värdefulla insatsmedel skulle avsevärt öka den nytta vi får ut från dem.
Förändrade kostvanor – Att odla djurfoder eller biobränsle på högklassisk åkermark, oavsett hur
effektivt det görs, är ett slöseri med resurser och ett hot mot livsmedelsförsörjningen i världen. Att
uteslutande använda odlingsmark för direkt livsmedelsproduktion skulle kunna öka antalet kalorier
som produceras per person med nästan 50 procent.
Minska matavfallet – En tredjedel av den mat som jordbruket producerar slängs bort, kasseras eller
äts upp av skadedjur. Att helt eliminera slöseriet från jord till bord skulle kunna öka andelen mat
tillgänglig för konsumtion med ytterligare 50 procent.
"Det som är nytt och spännande är att vi har tittat både på lösningar för att föda en växande
befolkning och för att komma till rätta med jordbrukets globala miljöpåverkan på samma gång”, säger
professor Johan Rockström.
"Vi har använt bästa tillgängliga vetenskapliga data och modeller för att analysera detta problem och
visar vilka lösningar som faktiskt kan fungera – och var, när och hur de skulle vara mest effektiva.
Ingen har gjort det här förut", skriver Rockström och hans forskarkollegor.
Den nya studien är också ett svar på vad huvudförfattaren Jonathan Foley kallar "ett skrämmande
trippelhot."
"För det första saknar en miljard människor idag tillräcklig tillgång till mat. Det leder inte bara till
hunger utan bäddar även för global instabilitet. För det andra är jordbruket det enskilt viktigaste vi gör
för mänskligheten, men samtidigt det enskilt största hotet mot den globala miljön. För det tredje, med
ytterligare 2 till 3 miljarder människor på jorden, tillsammans med ökad konsumtion av kött och
biobränslen, kommer efterfrågan på livsmedel att vara betydligt större år 2050 än den är idag”,
avslutar Jonathan Foley.
För ytterligare information, kontakta:
Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute
[email protected], 070-825 05 60
Fredrik Moberg, pressansvarig, Stockholm Resilience Centre
[email protected], 070-680 65 53
Ylva Rylander, pressansvarig, Stockholm Environment Institute
[email protected], 073-150 33 84
Stockholm Resilience Centre advances transdisciplinary research for governance of social-ecological systems
with a special emphasis on resilience – the ability to deal with change and continue to develop.
www.stockholmresilience.su.se
Stockholm Environment Institute is an independent international research institute. SEI has established a
reputation for rigorous and objective scientific analysis in the field of environment and development. SEI aims
to bring about change for sustainable development by bridging science and policy.
www.sei-international.org
