Grupp Johannesburg Världens EKO Johan Rockström `Globala

advertisement
Grupp Johannesburg
Världens EKO
Johan Rockström
’Globala vattenresurser, matsäkerhet och socialekologisk resiliens’
Johan Rockström tar upp ämnet hållbar utveckling ur ett naturvetenskapligt
perspektiv med vattenresurser och resiliens som huvudområde. Rockström tar upp
skillnader på vart vattnet kommer ifrån, vilket i huvuddrag delas in i grön- och
blåvatten, där grönvatten kan beskrivas som nederbörd och blåvatten som djupare
liggande vatten. Det som idag kan ses som en världsvattenkris kan också beskrivas
som hur vi ska finna balansen mellan användningen av grön- och blåvatten. Idag är
Sydafrika enda landet med lagstiftning mot användandet av blåvatten.
Enligt Rockström krävs det en liter vatten för att framställa en kalori mat, vilket är
oerhört mycket. Detta illustrerades i ett linjärt diagram för matproduktion och
vattenförbrukning. Stor del av vattenförbrukningen är fotosyntesen, vilken tar sin
vattenförsörjning från grönvatten. Detta lämnar mindre grönvatten kvar till annat
vilket skapar ett behov av att använda sig av blåvatten och i sin tur skapar ett ohållbart
användande av vatten som resurs.
Hur ska man agera kring jordbruket för en ökad effektivitet och hållbar utveckling när
vattnet inte räcker till för bästa möjliga skördar? Rockström diskuterar vidare kring
huruvida dammar och konstbevattning kan användas på bästa sätt för att förbättra
afrikanska bönders jordbruk och öka dess avkastning utan att utnyttja blåvattnet som
resurs.
Gruppens frågor till föreläsaren:
•
Om vi vet att produktiviteten kan öka så mycket när grönt vatten används i
jordbruket, vilka faktorer hindrar att vi använder grönt vatten mer?
En anledning kan vara att avrinningen är dålig, vilket är ett hinder. Dessutom kanske
inte kompetensen att bygga dammar och kunskap om hur jordbruket ska drivas inte
finns. Till exempel kanske man plogar jorden vilket inte är bra eftersom det gröna
vattnet då går förlorat. Det kräver mindre styrka att skära ett spår i jorden än att
ploga. Ekonomiska förutsättningar hos varje bonde kan också vara ett hinder. Om det
saknas näring i jorden kan det vara svårt för bönderna att ha råd med 40 - 50 kg
kväve. En lösning är att använda urin men den kunskapen saknas många gånger.
Frågan är om det ska beviljas små lån till varje bonde för investeringar eller om man
gemensamt exempelvis ska bygga stora dammar. Redan nu finns många smådammar
för vinodling vilket är ett exempel på att när krediter beviljas och bönderna får den
ekonomiska möjligheten att ordna med vattenförsörjningen själva kommer sannolikt
produktiviteten i jordbruket öka.
Varje land måste överväga vilka trade offs man är beredd att göra. Ett exempel på en
frågeställning är hur mycket kan man minska vattenförbrukningen inom
skogsindustrin då träd konsumerar mycket vatten. Induviduella länder har inte den
lagstiftning som krävs för detta. I Sydafrika har man som första land i världen
lagstiftat mot att använda blått vatten i vissa sammanhang.
Grupp Johannesburg
•
Vind tycker vi är en viktig aspekt att ta hänsyn till i jordbruk. Hur stor
påverkan har vinden på din vattenmodell?
Modellen vi syftar på är den som i 9 rutor beskriver vatten i ett socialekologiskt system och syftet var att beskriva att vattenkrisen inte är så stor
utan det handlar om att hitta en balans av tjänster i landskapet. Vi beräknar
bara den indirekta och direkta användningen av blått vatten medans den
direkta användningen av grönt vatten som exempelvis betesmarker och timmer
beräknas sämre. Även den indirekta användningen av grönt vatten har vi inte
tillräckliga beräkningar på heller.
Vind har en stor påverkan. Ju glesare jordbruk desto mer blåser det och avdunstar
mer. Avskogar man så ökar stormflöden men det är långsamma flöden som krävs för
att inte jordbruket ska utarmas. Svårt att säga hur monsuner påverkar.
Gruppdiskussion:
I vår gruppdiskussion ansåg vi att Rockström tydligt visar ett naturvetenskapligt
perspektiv, bl.a. genom sitt exempel om svenska och afrikanska bönders likartade
begränsningar i sitt jordbruk. Här tycker vi att det är viktigt att man också betonar att
det inte bara är fysiska förutsättningar som krävs för att få god avkastning på
jordbruket. Svenska bönder ofta har ett försprång både socialt, genom sociala
skyddsnät, och ekonomiskt, genom försäkringar och liknande. Den svenska välfärden
ger därmed våra bönder fördelar gentemot de afrikanska, trots att de fysiska
förutsättningarna är likartade. En dålig skörd kan alltså ge konsekvenser för livet för
en afrikansk bonde medan en svensk bonde kan hitta fler utvägar vid en dålig säsong.
Vi vill därför påpeka att socio-ekonomiska perspektiv är lika viktiga som de
naturvetenskapliga.
I diskussion har vi pratat om hur grön/blå vatten-modellen fungerar och vad det fanns
för möjliga lösningar till att jobba mer med det gröna vattnet för att få bukt med
vattenbristen. Utifrån de två texter vi läst konstaterade vi att vi började förstå
problematiken, men kände att inför föreläsningen att vi saknade kunskap för att kunna
tillgodose all information i artiklarna. Föreläsningen gav svar på många av våra frågor
och den gav framförallt en tydligt, konkretare förklaring av modellen och dess
komplikationer med stor förankring i verkliga exempel. Texterna, som inför
föreläsningen kändes naturvetenskapliga och blev mycket mer begripliga och
intressanta genom föreläsningen. Vidare pratade vi om att det hade varit intressant om
förläsningen hade inkluderat lite mer om andra faktorer som påverkar
vattenresurserna, som politiska sammanhang, kunskapsnivåer och väder/vind/andra
naturkrafter för att belysa problemen kring varför frågan kring hur vi balanserar
vattenanvändningen är så pass komplex som den är och kanske framförallt varför den
kräver förändringar alla plan.
Vi kan inte annat än att hålla med om att rätt kunskap om rätt plats är viktig för att ge
jordbruket största effektivitet och ändå vara en del av en hållbar utveckling, både
genom vatten- och markresurser. Erfarenheter och kunskaper om dessa förhållanden
blir därmed nödvändiga för att upprätthålla en eftersträvansvärd hållbar utveckling.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards