handledningen - Kvarkens skärgård

advertisement
Världsarv i samverkan 63°N
United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organization
Världsarvet Höga kusten /
Kvarkens skärgård
Vi har legat under samma is
Utbildningsmaterial om det gemensamma världsarvet
Höga kusten/Kvarkens skärgård
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav
Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö
Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav
Cross-border cooperation over mountain and sea
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
www.botnia-atlantica.eu
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Innehåll
3.
Bakgrund
5.
Pedagogisk tanke
9.
Vilka vinster ger det Dig som lärare att använda utbildningsmaterialet?
10.
Utbildningsmaterialets framtagande
11.
Så här använder Du materialet
12.
Tema 1. Höga Kusten och låga kusten
(Geologin om bergarter och bergbildning)
14.
Tema 2. Vi har legat under samma is
(Glaciologi - om istiderna)
17.
Tema 3. Vi höjer oss en smula
(Isostasi - om landhöjningen)
19.
Tema 4. Naturen i ett föränderligt landskap
Kvarkenrådet
Layout: FRI reklambyrå, Umeå
Illustrationer: Media Grafik, Luleå
Översättning till finska: Paula Bertell
Pärmbild: Anita storm
Geologisk faktagransking: Geologiska forskningscentralen
år 2011
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Bakgrund
Utnämningen av Höga Kusten/
Kvarkens skärgård
Höga Kusten och Kvarkens skärgård har av
UNESCO utnämnts till världsarv, eftersom
området är ett enastående exempel på
viktiga steg i jordens historia. Flera istider
och därpå följande landhöjning och hav
har omformat landskapet.
Höga Kusten utnämndes till världsarv av Världsarvskommittén den 29 november 2000 med följande motivering:
”Höga kusten är en av de platser på jorden där
landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen
av landhöjningen, 286 meter, som överträffar
andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen
som först bevisats och studerats här”
Kvarkens skärgård infördes den 12 juli 2006 på
UNESCO:s världsarvslista. Tillsammans med Höga
Kusten i Sverige bildar Kvarkens skärgård en enastående geologisk helhet och ett gränsöverskridande världsarv. Motivet för utnämningen av Kvarkens
skärgård var följande:
”Området utgör ett enastående exempel på
olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller
betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former”
Världsarv i samverkan
63°N
Den geografiska avgränsningen
av världsarvet
omfattar delar av landhöjningskusten i Ångermanland
och Österbotten. Världsarvet förvaltas gemensamt
av Sverige och Finland.
Att Höga Kusten och Kvarkens skärgård har utnämnts
till världsarv visar att vårt område är unikt i världen
och därmed något som vi som bor och verkar här
måste förvalta klokt för kommande generationer. Då
räcker det inte bara med att förmedla ökad kunskap
om områdets natur- och kulturvärden. Det behövs
också en känsla och förståelse för världsarvsområdet. Om kommande generationer förstår och känner
sig delaktiga i området tar de också ansvar för det i
framtiden.
Världsarv
Ett världsarv kan vara ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö
eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om
jordens och människans historia.
Världsarv finns på Unescos världsarvslista är antingen kultur- eller naturarv. De är inte världskulturarv
– världsarv betecknar det som är upptaget på listan
oavsett om det är en s.k. ”mixed site” med kultur- och
naturvärden eller ett rent kultur- eller naturarv. För
att förstå tanken bakom världsarv är det viktigt att
lära sig om”kriterier för urval”.
Hur kan ett objekt, ett landskap – till skillnad från
ett annat – anses vara världsarv?
I artikel 1 i konventionen definieras kulturarv som minnesmärken, grupper av byggnader, miljöer. Naturarv
definieras som ” naturföreteelser bestående av fysiska och biologiska formationer, geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsade områden
som utgör habitat för hotade djur- och växtarter och
naturmiljöer, eller klart avgränsade naturområden
som bör bevaras av forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av dess naturskönhet”.
Om du vill fördjupa dig i världarvstanken bekanta
dig med http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/
Kultur/Varldsarv.aspx#Världsarv material
Umeå
SWEDEN
Kvarken
Vörå
Korsholm
Örnsköldsvik
Vaasa
KVARKEN ARCHIPELAGO
Malax
HIGH COAST
Kramfors
Korsnäs
FINLAND
Bothnian Bay
Härnösand
0
10
20
30
40
50 km
3
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Unesco
Informationsansvaret i
Världsarvskonventionen
I alla UNESCOs konventioner finns ett informationsansvar
I konventionen framgår tydligt vad länderna ska göra
och för att skapa engagemang för och intresse kring
bevarandet av världsarvet. Ett stort ansvar ligger på
dem som skrivit under konventionen samt ansökt om
världsarv. För att stödja medlemsländerna i detta
arbete tog Unesco år 1995 initiativ till ett experimentprojekt kring världsarvet för skolor i hela världen; Young People’s Partcipation in World Heritage
Preservation and Promotion. Skolor i ett fler än 100
länder är aktiva i projektet. De arbetar med världsarvskonventionen, med objekten på Unescos världsarvslista, med bevarandeproblematiken osv.
Projektet syftar att stödja de länder som undertecknat Konventionen om skydd för världens kultur och
naturarv i ländernas arbete för att uppfylla konventionens krav på skol och informationsprogram (artikel 27 i konventionen):
1. De stater som är part i denna konvention ska
med alla lämpliga medel och i synnerhet genom
utbildnings och informationsprogram sträva efter
att stärka sina folks uppskattning och respekt för
det kultur och naturarv som avses i artiklarna 1
och 2 i konventionen.
Det är viktigt att påpeka att det inte bara gäller att
öka kunskaperna i lokal historia och hembygdskunskap utan att se hur världsarvsobjekt relaterar i tid
och rum till andra objekt (hur såg världen ut när detta
byggdes? Finns andra världsarv från samma tid? Har
de samband? Vilka kontakter fanns med människor i
andra länder när detta objekt skapades?).
Ländernas ansvar enligt konventionen kan vara ett
bra argument varför ett informations och skolprojekt inte kan vara av jippo eller försökskaraktär utan
måste vara en integrerad del av skolplan och andra
styrdokument (för hela utbildningsväsendet) och i
kommunalt, regionalt och statligt ansvar (för information till allmänheten).
Skolan har här en viktig roll för att våra barn och ungdomar aktivt ska lära känna och förstå vårt världsarv
liksom andra världsarv i Norden och världen. Utmaningen är alltså mycket större än att bara lära ut fakta om världsarvet. Världsarvsundervisning handlar
om att ge barn och ungdomar rötter så att de förstår
sin egen historia och ser vilka möjligheter världsarvet
ger och vilka hot det kan utsättas för. Unga människor måste få möjlighet att reflektera över och diskutera vad som menas med ett arv, hur man vårdar och
förvaltar ett arv samt bevarar och utvecklar det så
att kommande generationer också kan njuta, förundras och samtidigt lära sig om området
2. De ska åta sig att hålla allmänheten underrättad om de faror som hotar detta arv och om den
verksamhet som bedrivs i enlighet med denna
konvention.
Vart femte år ska länder som skrivit på konventionen
rapportera hur de arbetar med konventionen och
bland annat rapportera om utbildningar på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för bevarandet
av världsarv. Den information och utbildning som efterfrågas ska inte bara gälla det egna landets världsarvsobjekt utan även om världsarvskonventionen,
om de faror som hotar världsarven och om arbetet
inom konventionen.
United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organization
Världsarvet Höga kusten /
Kvarkens skärgård
Patrimonito - litet arv
4
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Pedagogisk tanke
Materialet är speciellt så till vida att det, liksom
världsarvet, är gränsöverskridande eftersom det
delas av två länder. Idén att anpassa ett material
till både svenska och finländska förhållanden är inte
så vanlig idag. Syftet är dock att alla som på något
sätt tar med grupper ut i naturen, oberoende av på
vilken sida av världsarvet hon eller han befinner sig,
ska kunna hitta tankar och idéer om hur vi kan väcka
intresse och nyfikenhet för vårt världsarv. Dessutom
ska materialet ge inspiration till hur vi kan jobba med
världsarvet ute i naturen.
Grundtanken med utbildningsmaterialet är att det
ska locka till utflykter i naturen där vi som lärare, ledare och guider kan utforma lärandeprocesser som
bygger på upplevelser, utmaningar och intressanta
frågeställningar samt reflektioner. Därför är deltagarnas egna tankar och funderingar viktiga utgångspunkter i lärprocessen, reflektioner på hur eller vilket
sätt de lärt sig.
Pedagogiken bygger på dialog och handling där lärandet sker utifrån en lärandegemenskap. Kunskapen
ska förmedlas och utvecklas av alla deltagare. De får
tillsammans en kunskaps- och förståelseutveckling
där läraren, miljön och eleverna är pedagoger (jämför
Reggio Emilia).
Lärandet är i högsta grad en social företeelse där
man lär tillsammans i grupp och delar med sig av sina
egna erfarenheter och tankar. Man får en gemensam
upplevelse, lär sig lyssna och respektera andras åsikter med mera. Med dialog och handling som utgångspunkt i kombination med teori och praktiska moment
kan vårt världsarv göras mycket spännande och intressant.
Upplevelsebaserat lärande (utomhuspedagogik, friluftspedagogik och äventyrspedagogik), vinner allt
mer mark i skolorna i Sverige och Finland. Ambitionen är att detta material ska utmana den traditionella
skolformen som i stor utsträckning består av konsumtion av kunskap där eleverna är mottagare och
läraren förmedlare. Pedagogen får här mera rollen
som medskapare där det gäller att få till stånd intressanta lärandemiljöer där han/hon kan utmana, ställa
frågor, fånga upp tankar och bidra med ny kunskap
och nya frågeställningar.
Foto: Anita Storm
Utbildningsmaterialet ”Vi har legat under
samma is” handlar om det gränsregionala
världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård. Det riktar sig till lärare inom förskola,
grundskola, gymnasieskola, universitet och
högskola men även till naturguider, turismentreprenörer med flera.
5
Världsarv i samverkan 63°N
HANDLEDNING
Våra sinnen är fönster mot omvärlden. De skickar
ständigt information till hjärnan, som hjälper oss att
förstå vår omgivning och fatta beslut. Ju fler sinnen
som används, desto bättre beslut kan vi fatta. På
samma sätt ökarelevernas förmåga till inlärning ju
fler sinnen som är aktiva.
Materialet är uppbyggt så att ämnen är integrerade
med varandra vilket ger möjligheter till att använda
alla sinnen. Vår tanke är även att ni tar med maten
i er undervisning. Om ni planerar ett besök i naturen
eller en temadag ser vi maten som en naturlig del av
undervisningen.
Råvaror från världsarvet, världsarvsmeny eller varför
inte en värlsarvsinsprerande dukning. Att laga maten
tillsammans ute i naturen är även en bra teamövning.
I handledningen till uppdragen ges förslag på elevaktiviteter där kunskap om natur och kultur integreras
och där det ingår praktiska moment som till exempel
konstruktion, experiment, presentation (bild, foto,
musik, drama, etc.) samt reflektion enskilt och i grupp.
Foto: Anita Storm
Våra sinnen
B1
H
fakta
6
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Läroplansmål
Sverige; LGR 11
I den nya kursplanen i Sverige (LGR 11), som
gäller från höstterminen 2011, betonas
bland annat följande centrala begrepp.
I det följande visas några av de mål som
finns för den svenska grundskolan.
Skolans uppdrag
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och
sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att
pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få
möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att
eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar
entreprenörskap.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa
övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla
sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både
att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt
sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa
hållbar utveckling.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda sig av matematiskt tänkande för
vidare studier och i vardagslivet,
•
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling
på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna
livsstilens betydelse för hälsan, miljön och sam
hället,
•
kan använda och ta del av många olika uttrycks-
former såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Foto: Anita Storm
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper.
De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och
uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form ska
vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att
pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande
hör till det som eleverna ska tillägna sig.
7
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Läroplansmål
I de finländska läroplansgrunderna för den
grundläggande undervisningen tas bland
annat följande mål upp.
I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens
inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift
är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och
problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt och till ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna
skall främja utvecklingen av färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetoderna
skall också ge möjligheter till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar de olika åldersgrupperna.
Miljö- och naturkunskap
Undervisningen i miljö- och naturkunskap bygger
på ett undersökande och problemcentrerat betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och
händelser som anknyter till elevens egen miljö och
elevens tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. En undervisning inriktad på erfarenheter och
upplevelser utvecklar ett positivt förhållande till natur och miljö hos eleven.
Arbetssätt och innehåll i miljö- och naturkunskap
väljs utifrån elevernas förutsättningar och utvecklingsnivå och på ett sätt som möjliggör studier utomhus. Begreppen inom miljö- och naturkunskap kan
struktureras till helheter där eleven, den omgivande
världen och elevens handlande som medlem i samhället granskas. Studierna av dessa helheter hjälper
eleven att förstå sin omgivning och växelverkan mellan människan och hennes miljö.
Målet för undervisningen i biologi är att eleven skall
lära känna sig själv som människa och som en del av
naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha
möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av
naturen och lära sig att iaktta miljön. Undervisningen
i biologi skall basera sig på undersökande inlärning
som sker både i terräng och i klassrum.
Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans
verksamhet och till växelverkan mellan dem på olika
områden. Målet för undervisningen i geografi är att
elevens världsbild skall vidgas från hemlandet till
Europa och den övriga världen. Undervisningen anordnas så att eleven får en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen
och lär sig uppskatta dem. Undervisningen i geografi
skall skapa en grund för internationalism och tolerans
mellan olika nationer och kulturer.
Undervisningen i bildkonst i grundskolan har som
uppgift att stödja elevens visuella tänkande och utveckling av estetiskt och etiskt medvetande och ge
färdigheter för ett eget visuellt uttryck. […] Undervisningen i bildkonst skapar en grund för värdering av
och förståelse för den visuella världen i den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som
är främmande för honom eller henne.
Betraktar man varje ämnes kursplaner närmare så
finner man också många målsättningar som betonar
undersökande arbetssätt, nyfikenhet och intresse,
egna tankar, kritiskt tänkande, samarbetet, användande av olika kunskapsformer och ett varierat arbetssätt etc.
Foto: Anita Storm
Finland; LGUG 2004
(delvis reviderad 2010)
8
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Vilka vinster ger det dig som lärare att
använda utbildningsmaterialet?
Den bärande tanken med ”Vi har legat
under samma is” är att du som lärare
ska få specifik kunskap och förståelse
för det område som du och dina elever
vistas i dagligen och på så sätt lättare
kunna utnyttja omgivningen runt skolan
för undervisningen. Kunskapen blir mer
verklighetsanknuten där närnaturen och
närkulturen blir ett undersökningsfält med
praktiska och teoretiska lärsituationer.
Dessutom ger materialet dig förslag på olika metoder
och arbetssätt som du kan använda och vidareutveckla så du kan arbeta tillsammans med dina elevgrupper på många olika sätt. Lärare efterfrågar ofta
tips och metoder samt förslag på övningar som man
direkt kan stoppa i händerna på eleverna, men ambitionen med detta material är att komma längre än så.
Med den frågeställande och undersökande pedagogiken som utgångspunkt skapas en större nyfikenhet och ett intresse kring Höga Kusten och Kvarkens
skärgård. Genom att lära om det egna världsarvet
vidgas blicken utåt till andra världsarv, och UNESCO:s
bärande tanke till exempel om varför man utser områden och platser till världsarv samt vilka kriterier det
grundas på blir synlig.
Utbildningsmaterialet baserar sig på såväl finländska
läroplansgrunder (GLGU 2004) och svenska (LPO 94)
läroplaner. Syftet är att eleverna ska träna sin iakttagelseförmåga och utveckla färdigheter i att dra
vetenskapliga slutsatser på basis av upplevelser och
övningar i naturen.
När du som lärare arbetar med detta material så vet
du att det inte är någon extra pålaga utanför skolans
läroplansgrund utan tvärtom ligger helt i linje med
vad läroplanen i de båda länderna säger. Dessutom
förstärker arbetssättet en hel del av de målsättningar
som finns i våra läroplaner, strävansmål, betygsgrunder, lokala skolplaner etc. på ett kanske tydligare sätt
än vad många traditionella läromedel i skolan gör.
Inom varje tema/kapitel lyfter vi fram några av de mål
som finns i de finska och svenska läro- och kursplanerna för att exemplifiera just detta.
Foto: Thomas Birkö
Vi ska inte göra övningarna för övningarnas skull, för
att de är ett avbrott i den traditionella undervisningen, ett skojigt och praktiskt moment etc. Även om det
är vinster i sig så får det inte vara huvudsyftet. När vi
arbetar med vår närmiljö och vårt världsarv handlar
det om ett förhållningssätt, ett ansvar, och då gäller det att se på elevernas hjärnor som eldar som ska
tändas snarare än kärl som ska fyllas med kunskap.
En central och viktig del speciellt för världsarvspedagogiken är att den ska betona ansvar, naturskydd och
vård av livsmiljöer.
Världsarvs bergarter, Storviken, Trysunda.
9
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Utbildningsmaterialets framtagande
Utbildningsmaterialet ”Vi har legat under
samma is” har tagits fram under åren 20082010 av en projektgrupp med finlänska
och svenska pedagoger. Dessa har träffats
både på svenska och finska sidan och lagt
grunden för materialets avgränsning och
innehåll liksom för den pedagogiska tanken
och undervisningsmetoderna.
Grunden har varit det utomhuspedagogiska arbetssätt som sedan 2002 har utvecklats vid lärarfortbildningar i Örnsköldsviks kommun. Thomas Birkö har där
arbetat med att ta ut lärare i närmiljön runt skolorna
och prövat att arbeta på ett annorlunda sätt där platsens betydelse för lärandet har varit central.
Övningarna har prövats både vid fortbildning av
lärare på finska och svenska sidan, samt med en
testgrupp av lärare som har praktiserat och vidareutvecklat övningarna med sina elevgrupper på den
egna skolan.
Vad är sant och vad är falskt?
Vid utformningen av detta läromedel, som bland
annat handlar om skeenden i jordens långa historia
samt människans utveckling och anpassning till detta
område, har det blivit rätt uppenbart att vi i många
fall inte hittar de exakta svaren på hur landformationer skapats, hur det har sett ut vid olika tidsepoker och vad som kommer att hända i framtiden. Vårt
faktamaterial vad gäller geologidelen har faktagranskats av Geologiska forskningscentralen i Finland
(GTK), men trots det kan man hitta andra uppgifter
och teorier i litteratur och på nätet. Vi hänvisar i vårt
material också till hemsidor och fakta som finns i andra publikationer och artiklar. Det är vikigt att komma
ihåg att dagens kunskap kanske inte gäller i morgon.
Ny forskning och nya teorier kan göra att vi får ändra
på våra tidigare uppfattningar.
Både lärare och elever kan se det som ett problem
att inte alltid veta vad som är rätt och vad som är fel.
Förhoppningen med detta utbildningsmaterial är att
det ska uppmuntra till egna tankar och idéer, för det
är oftast så nyfikenhet och motivation till att ta reda
på mera skapas. Internationella studier av naturvetenskapliga ämnen i skolan, exempelvis TIMSS, ROSE,
PISA, IRIS etc., visar att elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är tråkiga, bland annat för att det
finns bara ett exakt svar som man ska plugga in och
rabbla upp, och att det inte finns utrymme för någon
dialog och diskussion.
Vi som har gjort detta utbildningsmaterial tycker inte
att det är ett problem att det finns flera olika svar på
hur till exempel ribbed-moräner eller De Geer-moräner har bildats, vilket år Yoldiahavet gick över till
att bli Ancylussjön, vilka djur som invandrade till vårt
område först eller ifall neandertalmänniskor bodde i
Varggrottan för 110 00 år sedan eller 70 000 år sedan. Tvärtom är det just det att det finns olika förklaringar som gör frågorna intressanta att fundera kring
och öka förståelsen och kunskapen om. Om vi utgår
från att vi i skolan inte kan undervisa om saker för att
vi inte vet de exakta svaren så är det mycket inom naturvetenskapen som vi inte alls kan beröra. Då skulle
vi inte heller få några elever som är intresserade av
att gå vidare till högre studier och bli till exempel
forskare inom naturvetenskap. Kanske är det så att vi
i skolan måste bryta detta faktafixerade mönster och
inte bedöma elevernas kunskaper utifrån vilka svar
de ger på lärarens frågor utan mer utifrån vilka frågor
de ställer till läraren.
Om vi vill väcka intresse för världsarv i skolan och
frågor kring naturvetenskap och kultur måste vi ha
motiverade och intresserade elever. Har vi en skola
dit eleverna går dagligen och får svar på frågor som
de aldrig har ställt, funderat på eller intresserat sig
för så kommer vi att få elever som inte finner någon
mening att gå i skolan utan de söker sin kunskap och
sina utmaningar på andra arenor. Detta bör alla som
verkar i skolan vara medvetna om och skolan har här
en stor utmaning.
Vår förhoppning är att detta utbildningsmaterial kan
vara en ingång till att praktisera ett arbetssätt där vi
tar tillvara barns och ungdomars förundran, nyfikenhet och frågor och låter dem undersöka och utforska
även komplicerade företeelser.
10
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Så här använder du materialet
Utbildningspaketet är indelat i en handledning med syfte och översikt av hela
materialet, uppdragshandledning för lärare
och elevuppdrag samt faktablad kopplade
till de olika övningarna.
Dessutom finns faktablad för att ge en fördjupad
kunskap och förståelse för frågeställningen. Faktabladen hör ihop med uppdragen. Genom ett kodsystem ser du vilka faktablad som kan användas till
respektive uppdrag.
fakta
Handledningen innehåller bakgrund och syfte med
utbildningsmaterialet och dessutom förslag på uppdrag indelade i fyra teman/kapitel enligt
BERGGRUND
1. Höga Kusten och låga kusten
BERGRUND kodas B1, B2, B3 osv
2. Vi har legat under samma is
ISTID kodas I1, I2, I3 osv
3. Vi höjer oss en smula
LANDHÖJNING kodas L1, L2, L3 osv
4. Naturen i ett föränderligt landskap
NATUR kodas N1, N2, N3 osv
B1
fakta
ISTID
I1
fakta
LANDHÖJNING
L1
fakta
Uppdragen och uppgifterna är av varierad karaktär. Uppdragen är utformade för att göras utomhus,
men de kan också göras inomhus. De ska uppmuntra
eleverna till att tänka själv och begrunda fakta och
löses oftast ihop i en grupp. Uppdragen har som regel praktiska moment där eleverna konstruerar något eller testar en tanke, bygger på med ny kunskap
till exempel från faktabladen, och avslutas med att
de presenterar det de gjort i någon form, till exempel
genom bilder, modeller, fotografier eller drama. Som
pedagog har du ha frihet att kunna utforma uppdragen utifrån den åldersgrupp, plats, tidpunkt och lärsituation du har behov av.
NATUR
N1
För varje kapitel (tema) ges intressanta frågeställningar som eleverna kan jobba med, förslag på upplägg av övningar, länkar etc.
11
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 1. Höga Kusten och låga kusten
Under denna rubrik behandlas berggrunden
och geologiska processer i Höga Kusten
och i Kvarkens skärgård.
Man kan lätt tro att isen är en uppbyggande kraft
medan det är precis tvärtom. Isen skrapar av landytan och verkar nedbrytande och får naturen att gå
mot ett peneplan (ett flackt område där berggrunden
eroderats ner under lång tid).
Rubriken syftar på den skillnad som finns mellan
landskapet på den svenska sidan respektive den finska. I Höga Kusten i Ångermanland stupar bergen
brant ner mot havet medan landskapet i Österbotten
och i Kvarkens skärgård är platt och närmast liknar
ett peneplan. Ändå tillhör vi samma världsarv som
har geologin som bas för utnämningen. Det är själva
landhöjningsprocessen som är grunden för världsarvsutnämningen, alltså det att landet pressats ned
av en tre kilometer tjock is och nu när isen är bortsmält strävar tillbaka till utgångsläget. Landhöjningstakten är likadan på svenska och finska sidan, det vill
säga 8 millimeter/år eller 80 centimeter på 100 år.
Här ges några exempel på hur man på plats i naturen kan jobba med berggrunden och geologiska processer i världsarvet vad gäller bland annat bergarter
(stenar), bergartsbildning, geologiska processer, den
långa geologiska tidsskalan, livets uppkomst och
evolutionen.
B1
BERGGRUND
fakta
BERGGRUND
B1
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
För att förstå skillnaden i naturen på svenska och
finska sidan måste vi gå tillbaka till långt innan den
senaste nedisningsperioden. På svenska sidan är det
ofta en missuppfattning att Höga Kusten har blivit så
hög på grund av landhöjningen och isens påverkan.
uppdrag
Vy ut mot Högbonden.
12
Världsarv i samverkan 63°N
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
• Varför skiljer sig Höga Kustens natur så mycket från låga kusten dvs. Kvarkens skärgård?
• Vilka olika typbergarter finns i vårt världsarvs område? Skiljer det mellan Sverige och Finland?
• När och hur bildades vår berggrund?
• Hur såg det ut på jorden när vårt land skapades? Fanns det liv och hur såg det i så fall ut?
• Var någonstans på klotet befann sig vårt område när detta hände?
•
Vilka uppbyggande och nedbrytande krafter har verkat i området (istidernas nedslipning, hur vattnet har format landskapet, vulkanism,
meteoritnedslag och påverkan på livet/utdöen-
defaser)?
Upplägg av elevuppgifter
skap. På så vis vävs kunskapen ihop och läraren kan
summera ihop kunskapen på slutet. I uppdragen hänvisas till faktablad som ger kunskap, som behövs för
att utföra uppgiften, eller svar på frågeställningarna.
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön,
Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan,
Skrubban och Skuleberget.
Finland:
Söderfjärden, Öjberget, Replotbron, Sommarö,
Köklot, Terranova, Stenparken i Oravais
Länkar och boktips
www.geologivägen .se
www.sgu.se
www.gtk.fi
www.tellus.geo.su.se/geologi_i_skolan/
www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=182
/geologiskaforeningen.se/
www.kvarken.fi
På finska:
http://www.geologinenseura.fi/index.html
http://www.geologia.fi
Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och meddelande
125 SGU
Geology of the Kvarken Archipelago GTK
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
Elevuppdragen kan varieras på olika sätt och göras i
naturen på olika platser året om. Uppdragen är oftast
av den karaktären att eleverna arbetar i grupp, ibland
genom att först enskilt ha fått fundera på en frågeställning. De kan göras vid enstaka tillfällen eller alla
på en gång vid samma tillfälle där till exempel olika
elevgrupper avslutar passet med att bygga och visa
olika typer av ”modeller” och sedan delge sin kun-
B1
H
fakta
Valsörarna.
13
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 2. Vi har legat under samma is
Under den senaste nedisningen (Weichsel)
var isen som allra tjockast över Höga Kusten
och Kvarkens skärgård. Man uppskattar att
isens tjocklek här var minst tre kilometer.
Isen tryckte som mest ner jordskorpan 800
meter under sin ursprungliga nivå.
För cirka 10 500 år sedan låg iskanten vid Kvarkens
skärgård och Höga Kusten. Bara drygt 1000 år senare
hade i stort sett hela inlandsisen smält bort. När isen
lämnade området hade vårt område redan höjt sig
500 meter.
Här ges exempel på hur man på plats i naturen kan
jobba med istiden och istidsprocesser i världsarvet
vad gäller bland annat olika formationer som vi kan
se i landskapet.
uppdrag
I1
ISTID
fakta
ISTID
I1
Foto: Ove Källström
Under denna rubrik behandlas istiden i Höga Kusten
och Kvarkens skärgård. Här tas speciella frågeställningar upp som rör istider och landskapsformationer
eller spår av isen eller isavsmältningen. Bildningssätt
och processerna bakom problematiseras och görs intressanta i olika övningsexempel. Alla fenomen som
kan studeras på den svenska sidan kan inte ses på
den finska och vice versa.
Balesudden.
14
Världsarv i samverkan 63°N
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
• Hur såg det ut under istiden?
• Hur många istider har det funnits?
• Varför blir det istider?
• Hur byggs inlandsisar upp och hur avsmälter de?
• Vad händer med vattennivån i havet vid istider?
• Vilka värmeperioder och kallperioder,
interglacialer etc. har funnits?
• Varför höjer sig landet?
B1
H
fakta
Uppgift 4-10 osv. handlar om några specifika bildningar som inlandsisen skapat både genom isens
egna rörelser och genom att vatten strömmat under
isen och/eller genom isen i sprickor. Dessa är:
•
•
•
•
•
•
Isräfflor
Rullstensåsar
Drumliner
Ribbed/Rogenmoräner
De Geer-moräner
Flyttblock (jättekast)
De här uppgifterna görs enklast genom att dels studera dem i verkligheten i naturen, känna på höjdskillnader, riktningar med mera, och sedan genom att
med hjälp av fördjupande fakta på lämplig plats konstruera en sådan bildning och förklara den för andra.
Här finns också några förslag på experiment som kan
göras i miniatyrformat för att se om man kan skapa
dessa formationer.
• Varför skiljer det i landhöjningstakt nu jämfört
med från början?
• Hur bildas geologiska formationer?
Upplägg av elevuppgifter
Många av de formationer som inlandsisen har skapats kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt
mer eller mindre avancerat. Lämpligt byggmaterial
om man vistas utomhus är under barmarksperioden
till exempel sand och sten och under vintern givetvis
snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan: i lera, papier maché eller varför inte
som bakverk!
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön, Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan.
Finland:
Öjberget (boplats eller fångstläger från stenåldern
under flyttblock), Replotbron, Fjärdskär?, Sommarö?,
Svedjehamn samt vandringsleden som startar där
(De Geer-moräner) Bodback.
Elevuppgifterna kan varieras på olika sätt och göras i
naturen på olika platser och året om. Uppgifterna är
oftast av den karaktären att eleverna arbetar i grupp,
ibland genom att själva enskilt ha fått fundera på en
frågeställning.
Länkar och boktips
Uppgift 1-3 kan göras i följd av en grupp som flera
delmoment, eller av flera grupper. Utgångspunkten
är faktablad I1 som visar nedisningens utbredning
över Skandinavien för 20 000 år sedan när den var
som allra störst. Utifrån denna skiss kan man ha olika
frågeställningar som man jobbar med och sedan presenterar genom konstruktioner i snö eller sand och/
eller via dramatisering. Läraren summerar ihop kunskapen på slutet.
Historien om jätte Finn ur boken Livet bland kvarkens
söner och döttrar.
Som komplement (eller inledning) till uppdragen
kan man leka ”Kampen för tillvaron – På myskoxens
tundra” som finns beskriven i ”För det vilda – aktiverande övningar om djur på land och i vatten”.
Istidens landskap jordarter och terrängformer KarlErik Perhans 2002
Geobiosfären – en introduktion red. Per Gunnar Andréasson 2006
15
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
www.geologivägen.se
www03.edu.fi/oppimateriaalit/aihiot/fi/maantieto/
jaakausi_1/index.html
www.swc.se/klimathuset/Klimatskola_1.3.html
På finska:
Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004)
Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv
Hietikko-Hautala, Tiina
Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland
365 Ett år med Skuleskogens nationalpark
Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland
Höga kusten ett världsarv
Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i
Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och
meddelande 125 SGU
16
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 3. Vi höjer oss en smula
Rubriken för kapitlet syftar på landhöjningsprocessen och de spår som vi kan
se av den i naturen. Landhöjningstakten
är likadan på den svenska och den finska
sidan, det vill säga 8 millimeter per år eller
80 centimeter på 100 år.
När landet stiger kommer havets krafter, vågor och
is att bearbeta strandpartiet och resultaten kan ses
långt uppe på land. Klapperfält och lökgrottor är två
exempel på formationer som är resultatet av havets
krafter.
Det är delvis tack vare denna process som området
har utnämnts till världsarv. Speciellt tydligt framgår
det i motivet till utnämningen av Höga Kusten till
världsarv år 2000. Den lyder:
L1
LANDHÖJNING
fakta
LANDHÖJNING
L1
Foto: Ove Källström
”Höga kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den
isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets
särprägel är omfattningen av landhöjningen, 286
meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här”.
uppdrag
Häggvik.
17
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
De formationer som uppkommit när havet har bearbetat ett land som höjer sig kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt mer eller mindre avancerat.
Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är under barmarksperioden till exempel sand och sten och
under vintern givetvis snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan i lera, papier
maché eller som bakverk.
• Varför sker landhöjning?
• Hur har landhöjningsförloppet sett ut?
• Varför skiljer högsta kustlinjen mellan
olika platser?
• Vilka spår av landhöjningen kan vi se i naturen?
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
• Hur har dessa spår bildats?
• Hur mycket höjer vi oss ytterligare?
Sverige: Ulvöns östra sida, Norrfällsviken, Högklinten,
Trysunda, Skuleberget, Skuleskogen
• När avstannar landhöjningen?
Finland:Sommarö, Kikanberget, Björkö-Panike vandringsled, Valsörarna, Mickelsörarna (Kummelskär)
Öjberget, Replot, Gerby
• Hur har klapperstensfält bildats?
• Vad är tunnelgrottor (lökgrottor) och var och
hur har de bildats?
• Vad är kalottberg och hur har de bildats?
Länkar och boktips
• Hur bildas strandvallar/terrasseringar?
På finska: Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004)
• Vad är glon och flador och hur har de bildas?
Vad menas med avsnörningsvikar?
Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv
Kvarkens skärgård - ett världsarv, Hietikko-Hautala,
Tiina
• Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen
efter att isen försvann?
Höga kusten Kulturutveckling under 5000 år, publikation 1998:1Länsstyrelsen i Västernorrland
Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
365 Ett år med Skuleskogens nationalpark
Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland
Höga kusten ett världsarv
Bodback.
18
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 4.
Naturen i ett föränderligt landskap
Naturen i Höga Kusten och Kvarkens
skärgård har sedan senaste nedisningen
fått anpassa sig till den föränderliga miljö
som uppkommer när landet stiger ur havet.
Framförallt märks det på havsstränderna
där vegetationen kontinuerligt flyttar sig
neråt och där de första växterna tar det nyuppkomna landet i anspråk. Denna strandzonering, eller succession, är påtaglig och
intressant att studera.
Landhöjningen har också inneburit att många vattenlevande arter har blivit instängda i större sjöar
och blivit så kallade glacialrelikter. Här har de kunnat
leva kvar sedan sjöarna tappade sin förbindelse med
Bottenhavet. Även djur som levde i Bottenhavet har
blivit isolerade i mindre populationer efter den senaste nedisningen, till exempel vikarsälen som i vårt
område finns i de tre underarterna vikaren, ladogavikaren och saimenvikaren.
Skal från snäckor och musslor har genom landhöjning
och vågrörelser avsatts i vissa terrängavsnitt och
skapt förutsättningar för en kalkkrävande flora. På
dessa skalsandsförekomster växer många arter som
är ovanliga i området. Även klimatet har förändrats
under perioden efter nedisningen och idag har vi kvar
vissa värmeälskande arter i sydvända berg från värmeperioden för cirka 5000 år sedan.
Miljön i världsarvsområdet är i ständigt förändring
vilket gör att arter kan dyka upp eller återetablera sig
när förändringar sker. Vi har många både tidiga och
sentida invandrare till vårt område. Vi har även en del
istidsarter som funnits här men som inte längre finns
kvar, till exempel grönlandssälen. Dessutom fanns här
före den senaste nedisningen flera större djur som nu
är utdöda, till exempel ullhårig mammut, uroxe och
ullhårig noshörning. Ibland görs skelettfynd av dessa
men de är inte så många eftersom vårt landskap har
nötts och renskrapats rätt hårt under den senaste
nedisningen. Många spår av den så kallade megafaunan som fanns före och under Weichsel har således
förstörts.
Efter nedisningen har djur vandrat in från olika håll
genom att det till och från funnits landsförbindelser
både österut och söderut. Därför finns det djurarter
i Skandinavien som representerar olika genetiska
linjer. Ett exempel är brunbjörnen som i Sverige förekommer i två genetiskt olika bestånd: en rysk/finsk
variant som vandrat in från Finland och en sydeuropeisk som vandrat in via landtungan mellan Skåne
och Danmark.
uppdrag
N1
NATUR
fakta
NATUR
N1
19
Världsarv i samverkan 63°N
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
Växter och framförallt djur är tacksamma att jobba
med i skolan. Man kan rita, bygga, leka och berätta
om dem. Att bygga djur, nu levande eller utdöda i en
inne- eller utemiljö är roligt och lärorikt. Inhämtande
av kunskap blandas med skapande och kreativitet.
Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är
under sommaren till exempel sand, sten och annat
naturmaterial och under vintern snö och is. Inomhus
kan djur och växter målas, eller byggas i olika material som trä, papper, papier maché, lera etc.
• Vad menas med ett sydväxtberg?
• Vilka växter och djur hör till istiden?
• Vad är en glacialrelikt?
• Vilka djur och växter är vinnare och vilka är
förlorare om klimatet blir varmare/ kallare?
• Vad är skalsand?
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
• Vilka djur dog ut under senaste nedisningen?
• Hur har vårt område koloniserats av olika växter och djur sedan isen drog sig tillbaka?
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön,
Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan,
Ringkallen, Skuleberget
• Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen
efter att isen försvann?
Finland: Söderfjärden, Öjberget, Sommarö,
Terranova,Stenparken i Oravais, Björkö panike vandringsled.
• Kan mammuten ha betat på bottnen av Nordsjön?
Länkar och boktips
Foto: Ove Källström
Foto: Anita Storm
Foto: Ove Källström
Kvarkens natur
Ett år i skuleskogen
20
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards