i Stockholms län åren 2000-2001

Södertörnsekologerna
Kommunal naturvårdssamverkan
Inventering av
trollsländor
i Stockholms län åren 2000-2001
Katarina Ekestubbe Erland Dannelid Charlotte Rosén Johan Wenngren
Södertörnsekologerna Rapport 2003:1
ISSN 1651-856X
Framsida: Kungstrollslända från Uringeån, Botkyrka. Foto: Thomas Strid
Baksida: Larv av Kungstrollslända. Foto: Katarina Ekestubbe
FÖRORD
Kunskapen om naturvärden under vattenytan är generellt dålig. Därför startade
Södertörnsekologerna 1998 ett projekt för att kartlägga den biologiska mångfalden i de 350
sjöarna som finns inom de tio samverkande kommunerna. De första två åren, 1998-1999,
inventerades vattenväxter samtidigt som en sjödatabas byggdes upp. Under år 2000 bestämde
vi oss för att undersöka även trollsländor, vilken är en dåligt känd djurgrupp trots att den är
relativt begränsad till ett drygt 50-tal arter i Sverige. Även EU har uppmärksammat denna
grupp och pekat ut några arter som speciellt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Flera av
dessa numera fridlysta trollsländearter förekommer inom Stockholms län. Detta gör det än
mer angeläget att fylla de kunskapsluckor som finns och ytterligare öka kunskapen om denna
insektsordning.
Vår inventering utfördes under åren 2000-2001 och vår förhoppning är att vi nu höjt
kunskapsnivån vad gäller trollsländor inom Stockholms län, och då särskilt för södra
länsdelen. Förutom det projekt som vi inom Södertörnsekologerna initierade visade det sig att
Ulla Mörtberg, vid avdelningen för Mark & vattenresurser vid Kungliga Tekniska Högskolan
(KTH), skulle genomföra en undersökning av småvatten i Stockholmsområdet där en
trollsländeinventering skulle ingå. Därför föll det sig naturligt att sammanställa resultaten från
båda inventeringarna i samma rapport.
Södertörnsekologernas inventering, som var en undersökning av både trollsländelarver och
vuxna individer i och vid vatten inom Södertörn, har finansierats av Södertörnskommunerna
och Landstinget. Undersökningen har utförts av Katarina Ekestubbe, Charlotte Rosén, Johan
Wenngren (trollsländelarver) och Erland Dannelid (vuxna trollsländor). KTH:s projekt gick
bland annat ut på att undersöka trollsländelarver, både i vatten inom Södertörn samt i några
av länets norrkommuner. Det sistnämnda projektet finansierades av Skogs- och jordbrukets
forskningsråd samt FORMAS och genomfördes av Katarina Ekestubbe.
Thomas Strid
Huddinge kommun september 2003
projektledare, Södertörnsekologerna
Södertörnsekologerna
Kommunal naturvårdssamverkan
Södertörnsekologerna är en kommunal samverkansgrupp för naturvårdsfrågor. De medverkande
kommunerna är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm,
Södertälje och Tyresö.
3
SAMMANFATTNING
Trollsländor hör till de äldsta insektsgrupper som flyger omkring på jorden i dag. Redan för cirka
300 miljoner år sedan, det vill säga under karbontiden, levde släktingar till dagens trollsländor.
Trots denna ansenliga historia, finns det på många håll stora luckor i kunskapen om till exempel
trollsländornas aktuella utbredning i Sverige. Denna undersökning är ett steg på vägen i att
kartlägga trollsländefaunan inom delar av Stockholms län.
Trollsländor är knutna till och starkt beroende av vattenmiljöer. Deras ägg läggs i vatten eller inuti
vattenväxter och deras larver lever upp till flera år i vattnet, innan de slutligen, ur det sista
larvskalet, kläcker fram som vuxna flygande trollsländor. Den biologiska och kemiska kvalitén på
vattnet och dess omgivningar är därför av största betydelse för trollsländorna. Ett långsiktigt mål
med undersökningar av denna karaktär är att kunna knyta samman fynddata med olika typer av
miljöfaktorer. Detta kan i sin tur öka förståelsen för och förenkla naturvårdsarbetet som bedrivs i
landet genom att så kallade nyckelarter eller indikatorarter kan identifieras.
Från mitten av maj till slutet av september åren 2000 och 2001, undersöktes sammanlagt 196
vatten inom Stockholms län. Vid varje vatten inhåvades antingen trollsländelarver eller vuxna
trollsländor, eller både och. Djuren bestämdes sedan till art. I hela världen finns totalt cirka 5000
olika trollsländearter medan det i Sverige finns cirka 55 arter. (45 av dessa 55 kan förväntas
förekomma i östra Mellansverige.) Totalt hittade vi 38 olika arter i detta projekt. Några av de
påträffade arterna tillhör kategorin mer eller mindre hotade i Sverige (rödlistade arter) eller inom
EU (fridlysta eller speciellt skyddade arter). Dessa fynd är förstås extra intressanta.
De tre rödlistade arterna som hittades var månflickslända (fynd gjordes vid
Flemingsbergsviken i Huddinge, Dalkarlsäng i Salem och F.d. Simsjön i Södertälje),
vinterflickslända (fann vi vid Lännåkersviken i Haninge, Fatburen i Tyresö, Dalkarlsäng i
Salem samt Långängen, Yttringe och Rudbodakärret i Lidingö) och spetsfläckad trollslända
(påträffades som larv vid Uringeån i Botkyrka, vilket också är artens enda kända förekomst i
Svealand. Arten har tidigare hittats som vuxen vid denna å.).
Av de arter som enligt miljöbalken är fridlysta i Sverige påträffades fyra som är fridlysta;
citronfläckad kärrtrollslända hittades på inte mindre än 29 lokaler (i Järfälla, Lidingö och i
samtliga tio Södertörnskommuner), bred kärrtrollslända påträffades vid sju lokaler (i Botkyrka,
Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn och Täby), pudrad kärrtrollslända fann vi på fem
lokaler (i Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö) medan grön mosaikslända
endast hittades vid Söderbysjön i Nacka.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ............................................................................................................................................................... 3
SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................................... 5
INLEDNING ......................................................................................................................................................... 7
MATERIAL OCH METODER ........................................................................................................................... 9
Studieområdet ................................................................................................................................................. 9
Inventeringen .................................................................................................................................................. 9
Larver.............................................................................................................................................................. 9
Flygande trollsländor ...................................................................................................................................... 9
Översiktskarta över Stockholms län.............................................................................................................. 11
RESULTAT ......................................................................................................................................................... 12
Resultattabell................................................................................................................................................. 13
DISKUSSION...................................................................................................................................................... 14
Inventeringsmetodik...................................................................................................................................... 14
Ekologi och informationsvärde ur naturvårdssynpunkt................................................................................. 14
Lokalbedömningar - kriterier ........................................................................................................................ 16
Adultförekomst - abundans av vuxna trollsländor ........................................................................................ 17
Beläggexemplar ............................................................................................................................................ 18
Angivna koordinater, kartmarkeringar och inventerare ................................................................................ 18
TACK TILL ........................................................................................................................................................ 19
REFERENSER.................................................................................................................................................... 20
LATINSKA OCH SVENSKA NAMN PÅ TROLLSLÄNDOR ...................................................................... 21
ÄLDRE FYND AV TROLLSLÄNDOR ........................................................................................................... 22
BOTKYRKA ........................................................................................................................................................ 22
HUDDINGE ......................................................................................................................................................... 22
NYKVARN .......................................................................................................................................................... 22
NYNÄSHAMN ......................................................................................................................................................... 22
NACKA............................................................................................................................................................... 22
STOCKHOLM ...................................................................................................................................................... 23
SÖDERTÄLJE ...................................................................................................................................................... 23
INVENTERINGSRESULTATET KOMMUNVIS .......................................................................................... 24
BOTKYRKA
DANDERYD
HANINGE
HUDDINGE
JÄRFÄLLA
LIDINGÖ
NACKA
NYKVARN
NYNÄSHAMN
26
28
30
32
34
36
38
40
42
SALEM
SOLLENTUNA
SOLNA
STOCKHOLM
SUNDBYBERG
SÖDERTÄLJE
TYRESÖ
TÄBY
VALLENTUNA
5
44
46
48
50
52
54
56
58
60
6
INLEDNING
Trollsländor kan, beroende på hur deras livscykel ser ut, delas in i två ekologiska grupper
(Norling, 1975, 1984). Den första gruppen är de arter som alltid har en ettårig utveckling
(smaragdflicksländor, Lestidae, och ängstrollsländor, Sympetrum) och övervintrar i ett
bestämt stadium av livscykeln (som vuxen hos vinterflicksländan, Sympecma fusca och som
ägg hos ängstrollsländor och smaragdflicksländor av släktet Lestes). De utvecklas från larver
till flygande individer under den senare halvan av sommarhalvåret. Den andra gruppen är de
ett till fleråriga (fakultativt perenna) arterna, det vill säga alla övriga, vilka har en
larvutveckling av varierande tidslängd, som bland annat beror på var i landet de befinner sig.
En viss minimitemperatur i vattnet är nödvändig för larvens aktivitet och tillväxt, och långt i
norr där denna temperatur uppnås under relativt kort tid kommer utvecklingen att ta betydligt
längre tid än i södra Sverige. De ett till fleråriga trollsländorna kan övervintra i ett stort antal
olika larvstadier under sin utveckling, dock sällan i något av de allra första stadierna eftersom
dessa är känsliga för kyla (Askew, 1988).
Också när det gäller äggläggning kan två ekologiskt skilda grupper urskönjas. Den första
gruppen är de arter som lägger sina ägg inuti växter och växtdelar (endofytiskt äggläggande
trollsländor). I Sverige representeras dessa av jungfru- och flicksländor (Zygoptera) och
mosaiktrollsländor, Aeshnidae. Äggantalet är relativt lågt då äggen är väl skyddade. Den
andra gruppen är de som lägger äggen direkt i vatten eller i bottenslam (exofytiskt
äggläggande trollsländor). Detta gäller alla övriga egentliga trollsländor (Anisoptera).
Äggantalet för dessa är relativt sett högre. Arter som lägger sina ägg inuti växter och
växtdelar torde vara mer känsliga för störningar i strand- och vattenvegetation.
Trollsländor förekommer i snart sagt alla svenska sötvattensekosystem. Fiskfria vatten har
ofta en rik trollsländefauna, eftersom fiskar inte bara är rovdjur på sländornas larver utan
också ofta tar äggläggande honor eller par (i den mån hanen ledsagar honan vid
äggläggningen). Avsaknad av fisk kan ibland leda till väldigt stora populationer av vissa arter,
till exempel myrtrollslända, Leucorrhinia dubia, i små mossgölar och skogstjärnar med
gungflyn.
Vatten- och strandvegetation spelar stor roll för trollsländor. Många av de arter som lägger
sina ägg inuti växter och växtdelar (endofytiskt) föredrar vissa typer av växter som
äggläggningssubstrat, även om arten inte är uteslutande knuten till en speciell värdväxt. Ett
undantag är dock grön mosaikslända, Aeshna viridis, som huvudsakligen är bunden till
vattenaloë, Stratiotes aloides. Trollsländor använder sig även av vegetationen som livsmiljö
för larver, underlag vid kläckningen (oftast vertikala plantor), sittplats för flygande individ vid
otjänlig väderlek och som skydd mot rovdjur (Buchwald, 1992). Det verkar också som om
vissa sammansättningar av olika växter kan innebära en ”release signal” för trollsländan, en
indikation om att speciella förhållanden råder på lokalen ifråga (Buchwald, 1992). Några få
arter kan tänkas vara mindre beroende av vattenvegetation än vad övriga arter är. Ett exempel
på detta kan vara medlemmarna inom familjen flodtrollsländor, Gomphidae, som lägger ägg
direkt i vatten eller i bottenslam (exofytiskt) och som också oftare, som vuxna, vilar på själva
marken snarare än i vegetationen.
Den största artrikedomen hittas i små, fiskfria, näringsrika, icke försurade vatten. Där kan upp
till 20 arter påträffas på en och samma plats i södra delarna av landet, även om alltför kraftig
närsaltsbelastning kan reducera detta antal betydligt (Norling & Sahlén, 1997). Jämförelsevis
7
är näringsrika sjöar både art- och individrika, myr- och mossmarker individ- och även ofta
artrika medan stora näringsfattiga sjöar tenderar att vara fattiga både på arter och på individer.
Det finns idag en hel uppsjö med miljöhot mot trollsländor. Bland annat (efter Sahlén, 1996)
vattenreglering, igenväxning, övergödning, avverkning runt sjöar och torvbrytning på mossar,
vilket eliminerar de små mossgölarna. Förstörande av vatten- och strandvegetationen eller
förändringar inom dessa kan således påverka trollsländemångfalden negativt. Det verkar dock
som om trollsländor är relativt okänsliga för försurning (givetvis inom rimliga gränser), då
sänkt pH kan medföra att fiskfaunan utarmas eller försvinner. Detta i sin tur kan då gynna
trollsländefaunan och uppväga de eventuella nackdelar försurningen för med sig. Förhöjd halt
av närsalter(eutrofiering), kan också minska artantalet trollsländor (Lenz, 1991). De faktorer
som styr sambandet mellan mångfald av trollsländor och vattenkemi kan tänkas vara delvis
olika i rinnande och stillastående vatten.
8
MATERIAL OCH METODER
Studieområdet
Inventeringen utfördes inom Stockholms län (se karta), dels i de tio Södertörnskommunerna
(Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje
och Tyresö) och dels inom åtta norrkommuner i länet (Danderyd, Järfälla, Lidingö,
Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Vallentuna). Området karaktäriseras av ett
sprickdalslandskap med skogsklädda hällmarker och sediment- eller vattenfyllda dalgångar.
Sammantaget har vi besökt 196 olika lokaler, varav 171 låg i Södertörnskommunerna.
Inventeringen
I och med att trollsländor, i likhet med flera andra insektsgrupper, har ett vattenlevande
(akvatiskt) ägg/larvstadium och ett landlevande vuxenstadium, kan störningar både i vattenoch i landmiljön påverka dem. Troligen har dock störningar i den akvatiska miljön större
inverkan eftersom de flesta trollsländearter lever ett (relativt sett) långt liv som larver och
därför är beroende av en viss kontinuitet i vattenmiljön.
I denna studie har vi undersökt förekomst av både larver och vuxna djur. De båda delarna
(larvinventering och adultinventering) får ses som komplement till varandra och inte som
direkt jämförbara enheter. Larvinventeringen är relativt kvantifierbar (jämförande mellan
lokaler), medan inventering av de adulta djuren är svårare att bestämma till antal. (Fler vuxna
djur observeras än vad som kan infångas, vilket i sin tur gör det svårt att skatta det absoluta
antalet adulta trollsländor). En annan skillnad mellan de båda delarna är att
adultinventeringen, i motsats till larvinventeringen är väderberoende.
Larver
Trollsländelarverna håvades upp med en vattenhåv (maskstorlek ~1,5 mm och mynning ~4
dm2) i vattnet invid strandkanten. För utförligare beskrivning av teknik hänvisas till
Ekestubbe (1998) eller Sahlén (1996). På varje lokal utfördes 20-30 standardiserade håvtag.
Det upphåvade materialet fixerades sedan i en vätskeblandning av 85 % -ig finsprit och 4 %
34 % -ig formalinlösning. För detaljerad beskrivning av fixeringen hänvisas till Ekestubbe K
(1998). Artbestämning av trollsländelarver gjordes slutligen med hjälp av Norling & Sahlén
(1997) och Sahlén (1996). Materialet finns på Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för
Entomologi.
Flygande trollsländor
Vuxna trollsländor (flygandes eller sittandes) artbestämdes i första hand direkt i fält. De
adulter som inte med säkerhet gick att bestämma på avstånd, infångades med en lufthåv.
Därefter genomfördes artbestämning på plats antingen genom att hålla i individen och granska
med ficklupp eller genom att närmare studera den vuxna trollsländan i en glasburk. I de fall
detta inte räckte för identifikation avlivades djuren med hjälp av etylacetat och studerades
därefter i laboratorium under en stereolupp. Sällsynta arter belades för kvalitetssäkring.
Dessutom togs enstaka exemplar av flertalet arter som hittades inom projektet i
dokumentationssyfte. Vissa arter (i denna inventering individer av familjerna
9
mosaiktrollsländor, Aeshnidae, och segeltrollsländor, Libellulidae) färgbeständigades också
med hjälp av aceton. Laborationsarbetet utfördes på Zoologiska Institutionen, Stockholms
Universitet och som bestämningslitteratur användes Askew (1988), Norling & Sahlén (1997),
Sahlén (1985), Sahlén (1996) och Sandhall (1987). Beläggexemplaren finns på
Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för Entomologi.
Larv av citronfläckad kärrtrollslända, Leucorrhinia pectoralis.
Foto av Katarina Ekestubbe
10
Översiktskarta över Stockholms län
11
RESULTAT
I denna studie har totalt 38 olika arter trollsländor påträffats inom Stockholms län. Speciellt
intressant är fyndet av larver av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva, på en lokal i
Botkyrka kommun. I tidigare inventeringar (1997 resp 1998) på denna lokal har endast vuxna
individer hittats. Lokalen i fråga förefaller således vara en god föryngringsplats för denna
rödlistade art (kategori VU, se Gärdenfors, 2000, för uppgifter om rödlistade arter).
Ytterligare rödlistade arter som hittats är vinterflicksländan, Sympecma fusca, (kategori NT)
på sex lokaler och månflicksländan, Coenagrion lunulatum, (kategori NT) på tre lokaler. Värt
att påpeka är också förekomsten av grön mosaikslända, Aeshna viridis, på en lokal i Nacka
kommun. Ytterligare tre fridlysta/EU-skyddade arter påträffades i länet: pudrad
kärrtrollslända, Leucorrhinia albifrons (fyra lokaler), citronfläckad kärrtrollslända,
L .pectoralis (24 lokaler) och bred kärrtrollslända, L. caudalis (sex lokaler). För detaljer
angående lokalerna hänvisas till Appendixdelen där all fynddata framgår.
Larv av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva.
Foto av Katarina Ekestubbe
12
Resultattabell
13
DISKUSSION
Inventeringsmetodik
För båda delarna av inventeringen, d.v.s. larvinventeringen respektive adultinventeringen,
skulle ett idealt tillvägagångssätt vara att besöka varje lokal två gånger, så att både de tidiga
vårarterna och de senare höstarterna blir representerade i respektive material. Av olika skäl
kunde detta inte genomföras. Inventeringen av larver löpte från maj till slutet av september
men innefattar enbart ett besök per lokal. Det betyder att besök kan ha skett vid en tidpunkt då
arter med ettårig utveckling (smaragdflicksländor och ängstrollsländor) endast funnits som
adulter. Inventeringen av vuxna djur omfattar också till största delen ett besök per lokal, men
har även betydligt fler besök framemot hösten än på våren. Detta har inneburit att t.ex.
ängstrollsländor (arter av släktet Sympetrum) blivit klart överrepresenterade i materialet för
adulter, jämfört med de våraktiva kärrtrollsländorna (arter av släktet Leucorrhinia).
En brist vid inventeringen av trollsländelarver är att det på vissa lokaler är ytterst svårt att ta
sig fram för att håva korrekt vid vattenlinjen. Detta gäller i huvudsak kraftigt eutrofierade
sjöar med en riklig svårgenomtränglig vassvegetation. Även vid sjöar med gungfly kan det
vara svårt att ta sig fram till vattenlinjen. Detta problem gäller naturligtvis även vid fångst av
adulta exemplar som tyr sig till vattenspegeln.
En felkälla för inventeringen av vuxna djur, är svårigheten att bedöma huruvida de flygande
djuren som noterats vid en sjö verkligen också fortplantar sig där. De nykläckta djuren flyger
under första delen av sitt liv ofta bort från vattnet och återvänder till (inte nödvändigtvis
samma) vatten när de blivit könsmogna. För jungfru- och flicksländor (Zygoptera) är denna
förflyttning oftast inte särskilt långväga, men för egentliga trollsländor (Anisoptera), i
synnerhet för mosaiktrollsländorna, Aeshnidae, kan det röra sig om avsevärda avstånd. Under
denna tid kan de givetvis tillfälligtvis påträffas vid vatten där de inte reproducerar sig.
Indikationer på att fortplantning sker på lokalen är t.ex. uppträdande i stort antal,
revirbeteende, parningsbeteende och äggläggning. Av de arter som är angivna för olika
lokaler i denna inventering är antagligen flera fynd av brun mosaikslända, Aeshna grandis, (i
synnerhet enstaka djur i början av adultens säsong) att hänföra till djur som inte reproducerar
sig på lokalen.
Ekologi och informationsvärde ur naturvårdssynpunkt
Att med hjälp av trollsländefaunan utföra en generaliserad bedömning som spänner över olika
sötvattensmiljöer stöter på vissa svårigheter. Olika vattenmiljöer kan hysa inte bara olika
arter, utan också olika antal arter. Det skulle innebära att ett rent artindex kan bli missvisande.
Vi har därför vid våra lokalbedömningar försökt att grovt dela upp vattenmiljöerna i ur
trollsländesynpunkt ekologiskt relevanta grupper.
Stillastående eutroft sötvatten. En näringsrik sjö har mycket närsalter lösta i vattnet, vilket
oftast innebär ett rikt djur- och växtliv. Hög närsaltsbelastning (t.ex. genom jordbruk) kan
dock leda till massblomning av alger med syrebrist som följd, vilket i sin tur ger en mycket
fattig fauna och flora. Näringsrika sjöar finns oftast i låglänta områden med lerjordar och
karakteriseras generellt av mycket flytbladsväxter (t.ex. Nuphar, Nymphaea, Potamogeton)
och långskottsväxter (t.ex. Elodea, Myriophyllum). Dylika livsmiljöer har ofta en mycket
artrik trollsländefauna och de flesta svenska trollsländearter kan förekomma där (dock
undantaget rena specialister för myr- och mossmark och rinnande vatten).
14
Stillastående oligotroft sötvatten. En näringsfattig sjö har få näringsämnen i vattnet och
karaktäriseras ofta av ett klart, rent och kallt vatten med ett relativt lågt antal växt- och
djurarter. Dylika sjöar ligger i områden med sand/grus eller berg i dagen. Vattenvegetationen
karakteriseras generellt av rosettväxter (t.ex. Isoëtes, Lobelia). Trollsländefaunan är fattigare
än i eutrofa sjöar, dels på artnivå, men i synnerhet på individnivå. Inom
undersökningsområdet är dessa sjöar ofta relativt stora sjöar omgivna av klippstränder och
barrskog. Arter som ofta uppträder där är t.ex. mörk u-flickslända, Coenagrion pulchellum,
allmän kustflickslända, Ischnura elegans, guldtrollslända, Cordulia aenea, metalltrollslända,
Somatochlora metallica, stor sjötrollslända, Orthetrum cancellatum samt flera arter av
ängstrollsländor, Sympetrum. Ingen av dessa arter förekommer dock uteslutande i denna
miljö, vars fauna ofta uppvisar likheter med trollsländefaunan vid våra brackvattenskuster
(där t.ex. kustflicksländor, sjötrollsländor ofta förekommer).
Myr- och mossmiljö. I dylik miljö består stranden ofta av gungflyn, vitmossa och diverse
typiska blomväxter som t.ex. skvattram, kråkklöver, pors och olika arter av vide. Vattnet är
ofta brunaktigt till färgen (i synnerhet i torvområden, s.k. dystrofa sjöar). Trollsländefaunan
inkluderar flera arter som ofta påträffas i dylik miljö (huvudsakligen inom familjen
mosaiktrollsländor, Aeshnidae, och inom släktet kärrtrollsländor, Leucorrhinia).
Rinnande vatten. Vid långsamt rinnande vatten (i synnerhet vid näringsrika sådana) kan de
flesta av våra sjöarter uppträda. Emellertid finns ett antal arter som i vårt land så gott som
enbart påträffas vid (eller i varje fall fortplantar sig i) rinnande vatten. Dessa är blå
jungfruslända, Calopteryx virgo, blåbandad jungfruslända, C.splendens, flodflickslända,
Platycnemis pennipes, sandtrollslända, Gomphus vulgatissimus, stenflodtrollslända,
Onychogomphus forcipatus, grön flodtrollslända, Ophiogomphus cecilia, kungstrollslända,
Cordulegaster boltoni och spetsfläckad trollslända, Libellula fulva.
Självklart finns det vattenmiljöer som är intermediära mellan dessa olika biotoper och då kan
vara svåra att klassificera. Dessutom kan flera av huvudmiljöerna finnas inom ett och samma
vattensystem. Så kan t.ex. en i stort sett näringsfattig sjö ha näringsrikare delar.
Få av de svenska trollsländearterna är så specialiserade i sitt biotopval att de bara förekommer
i en enda biotop. Ett vanligare mönster är att en viss art har tyngdpunkten av sin förekomst i
en viss miljö, men förekommer också i andra. De mest specialiserade i sitt val av livsmiljö är
de ovan nämnda arterna i rinnande vatten samt grön mosaikslända, Aeshna viridis, som i
huvudsak påträffas vid vatten med vattenaloë. I andra ändan av spektret finns generalister som
allmän smaragdflickslända, Lestes sponsa, och brun mosaikslända, Aeshna grandis, som kan
påträffas i snart sagt vilken vattenmiljö som helst (utom kanske vid snabbt rinnande vatten).
Larv av allmän smaragdflickslända, Lestes sponsa. Foto av Katarina Ekestubbe.
15
Lokalbedömningar - kriterier
Varje lokal som vi har besökt, har tilldelats en värdering. Vid bedömningen har vi tagit
hänsyn till lokalens naturvärde ur trollsländesynpunkt. Vi har således inte bedömt vegetation,
övrig fauna o.s.v. Detta innebär att en lokal som vi klassat lågt, mycket väl kan ha höga
naturvärden och vara skyddsvärd ur helt andra synpunkter. Vid vår klassning har följande fem
kategorier använts:
1.
(mycket högt värde): lokaler med exceptionella artfynd eller extremt hög artrikedom
(fler än 20 arter). I denna undersökning endast Uringeåns inlopp vid Lilla Skogssjön (se
nedan).
2.
(högt värde): hit har vi räknat lokaler av två olika typer:
A: lokaler med mycket artrik trollsländefauna (13-15 påträffade arter).
B: lokaler där rödlistade arter eller arter fridlysta enligt miljöbalken eller arter på EU: s
habitatdirektivlista (de två senare kategorierna sammanfaller) förekommer. För vidare
upplysningar om dessa hävisas till Gärdenfors (2000). Dylika arter som påträffats i
denna inventering är vinterflickslända, Sympecma fusca, månflickslända, Coenagrion
lunulatum, grön mosaikslända, Aeshna viridis, spetsfläckad trollslända, Libellula fulva,
bred kärrtrollslända, Leucorrhinia caudalis, pudrad kärrtrollslända, L. albifrons och
citronfläckad kärrtrollslända, L. pectoralis. Från denna regel har gjorts två undantag:
# Citronfläckad kärrtrollslända, L. pectoralis, har bedömts vara så allmänt
förekommande att lokaler där enbart den (och ingen annan av de ovan nämnda arterna)
påträffades, här har fått klassningen 3+ (undantag Simsjön/Ängsholmen i Södertälje
kommun som fått lokalbedömning 2 eftersom arten där påträffades i hundratals
exemplar).
# Förekomsten av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva, vid Uringeån i Botkyrka
kommun har bedömts som exceptionell (Arten är just nu i Sverige bara känd från Emån
i Småland och Uringeån.), vilket har lett till en ännu högre klassning.
3.
(normalt värde): lokaler med relativt artrik trollsländefauna. Exempelvis olika typer av
näringsrika sjöar, eutrofa delar av näringsfattiga sjöar, olika typer av myr- och
mossbiotoper m.m. Rinnande vatten med minst två av de åtta rinnande
vattenspecialisterna, har förts till denna kategori, oberoende av hur många arter som för
övrigt påträffats.
4.
(lågt värde): lokaler med en artfattig trollsländefauna. Exempelvis beskuggade rinnande
vatten i skogsmiljö (oftast utan eller med en fattig strand- och/eller vattenvegetation)
eller näringsfattiga sjöar med klippiga stränder och lite vegetation. Det skall dock
påpekas att provtagning på flera lokaler av den senare typen, har genomförts i lätt
eutrofa vikar, varvid artantalet och således klassningen blivit högre. Om oligotrofa sjöar
omgivna av berg i dagen fått högre klassning än 4, gäller denna klassning endast den
specifika del av sjön där provtagningen skedde.
-
(inte bedömningsbar): lokaler som vi på grund av ett för snävt dataunderlag, inte kunnat
bedöma. Exempelvis lokaler där dålig väderlek lagt hinder i vägen för
adultinventeringen samtidigt som larvfynd från platsen saknats, eller svårforcerade
lokaler där håvning efter larver kraftigt försvårats samtidigt som få eller inga adultfynd
gjorts på platsen.
16
Övriga kommentarer till lokalbedömningarna: stor ängstrollslända, Sympetrum striolatum, har
bara påträffats som adult i ett exemplar taget vid Ådran i Huddinge kommun. Arten är dock
mycket svårskild från den mycket vanliga allmän ängstrollslända, S. vulgatum, och torde
förekomma mer allmänt än vad denna inventering ger för handen. Inga medlemmar av
familjen flodtrollsländor, Gomphidae, påträffades i denna studie. Detta speglar knappast
verkligheten, då båda de mellansvenska arterna borde kunna förekomma inom området och
åtminstone stenflodtrollslända, Onychogomphus forcipatus, har påträffats i Botkyrka
(Dannelid, Berglund & Hanson 2000). Anledningen till att flodtrollsländor inte påträffats vid
vår inventering torde vara en kombination av larvernas levnadssätt (de lever nedgrävda i
botten) och av dåligt väder under adulternas huvudsakliga flygtid. Observeras bör också att
arterna ljus u-flickslända, Coenagrion puella och mörk u-flickslända, C. pulchellum inte ännu
kan skiljas åt i larvstadiet. Dessa är därför sammanförda i en post som u-flickslända,
C. puella/pulchellum, då det är fråga om fynd av larver. De vuxna djuren kan dock särskiljas
till artnivå och finns därför presenterade individuellt, efter den gemensamma posten, om
adulter påträffats. Antal exuvier (larvskal) anges då dessa påträffats och kunnat artbestämmas.
Adultförekomst - abundans av vuxna trollsländor
Vid inventeringen av de vuxna trollsländorna har det gjorts en ungefärlig uppskattning av
antalet individer som regelbundet uppehöll sig på platsen. Bedömningen baserar sig på en
uppskattning av adultförekomsten. Denna kan ibland vara svår att göra när det är många djur i
rörelse samtidigt. Vi har valt att sedan dela in individantalet i fyra olika kategorier.
A = arten sedd i åtminstone ca 25 exemplar vid den givna lokalen
B = arten sedd i ca 5 – 25 exemplar vid den givna lokalen
C = arten sedd i färre än 5 exemplar vid den givna lokalen
X = arten sedd, men uppgifter om antalet exemplar vid den givna lokalen saknas
Antalet trollsländeindivider vid ett vatten beror bl.a. på hur stor lokalen är och på hur många
tillgängliga livsmiljöer det finns. Ju större vatten och ju fler miljöer som finns, desto fler
individer kan lokalen hysa. Observera dock att det inte är en större vattenyta i sig som styr att
individantalet kan stiga, utan ökningen av mängden tillgängliga miljöer i vegetationszonen.
Något som också är viktigt att känna till i sammanhanget är att normal populationstäthet
(antal individer per ytenhet) varierar stort mellan olika underordningar och mellan olika
familjer av trollsländor. Ett illustrerande exempel på detta är en undersökning utförd i Dorset i
södra England (Moore, 1964), där följande resultat erhölls:
Antal observerade trollsländehanar längs en 100 m lång sträcka av en sjöstrand:
Mosaiktrollsländor
Guldtrollslända
Segeltrollsländor
Jungfru- och flicksländor
1-2
8
8-28
40-147
Förhållandena är liknande i Sverige. Olikheter i populationstäthet återspeglar bl.a. skillnader i
revirstorlek och tillgången på föda och skydd på en plats. Rent generellt har de flesta
egentliga trollsländorna (Anisoptera) vanligtvis en låg täthet vid en lokal (utom vid
masskläckningar). Dock kan vissa segeltrollsländor, Libellulidae, förekomma i betydligt
17
större antal. De små jungfru- och flicksländorna (Zygoptera) har däremot oftast en högre
populationstäthet. Ju mindre djur desto fler individer kan finnas på en given yta. Ofta kan man
alltså skönja en gradient i populationstätheten där t.ex. revirhållande mosaiksländor finns i
ena änden och små flicksländor i den andra. Således kan ett fynd av fyra stycken individer av
en art på en lokal betyda att den är relativt sällsynt förekommande där om det är frågan om en
flickslända, men att den i stället kan betraktas som relativt vanlig om det är en mosaikslända,
Aeshnidae. När man tittar på angiven adultförekomst bör man alltså ha detta i minnet.
Beläggexemplar
De vuxna trollsländor som är tagna som beläggexemplar är i kolumnen adultförekomst
markerade med en asterisk*. Materialet finns på Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för
Entomologi. Materialet med larver är inlämnat på samma ställe.
Angivna koordinater, kartmarkeringar och inventerare
Rikets koordinater har i första hand givits för en strandmittpunkt av det inventerade området. I
de fall vi inventerare inte undersökt närliggande områden vid en lokal, finns två
koordinatangivelser. Den första hänvisar till området där provtagning gjorts av Katarina
Ekestubbe, Charlotte Rosén och Johan Wenngren (markerat med ////// på lokalkartorna) och
den andra hänvisar till platsen undersökt av Erland Dannelid (markerat med \\\\\\ på
lokalkartorna). Alla lokalkartor är kopierade från ekonomiska kartan, skala 1: 10 000. De
lokaler som saknar uppgifter om larver har endast besökts av Erland Dannelid. Inventerare av
vuxna djur (oftast Erland Dannelid) anges vid namn för de lokaler där fynd gjorts. De lokaler
som Katarina Ekestubbe inventerat för Ulla Mörtbergs räkning, är markerade med KTH till
höger om lokalnamnet.
18
TACK TILL
Vi vill tacka följande personer som vid adultinventeringen hjälpt till med transport och i
många fall även infångande: Göran Bardun (Tyresö), Birgitta Held Paulie (Nacka), Hans-Olof
Henriksson (Nykvarn), Tiina Laantee (Huddinge), Bo Ljungberg (Södertälje), Per Skyllberg
(Salem), Håkan Slotte (Botkyrka), Thomas Strid (Huddinge), John Lotoft (Huddinge), Gun
Svedman (Nynäshamn), Andreas Totschnig (Haninge). Rolf Gaida, Richard Karlsson, Göran
Sahlén och Thomas Strid för ytterligare fynduppgifter. Thomas Strid för arbetet med
slutproduktionen av denna rapport. Vi vill också tacka miljökontoret i Huddinge för att de
tillhandahöll ett rum där larvmaterialet från Södertörn kunde förvaras och artbestämmas. Tack
Biljana Mahmuzic på länsstyrelsen i Stockholm som hjälpte oss ta fram översiktskartor på
kommunerna. Stort tack till Stefan Lundberg på naturhistoriska riksmuseet för tips och idéer
samt hjälp med den slutliga förvaringen i museets samlingar, av de insamlade trollsländorna.
Slutligen vill vi tacka Ulla Mörtberg, inst. Mark & vattenresurser, KTH, för bl.a. samordning
av fixeringsmaterial och bestämningsapparatur.
19
REFERENSER
Askew R. R. 1988. The Dragonflies of Europe. Harley Books. 291 pp.
Buchwald R. 1992. Vegetation and dragonfly fauna – characteristics and examples of
biocenological field studies. Vegetatio 101, 99-107
Dannelid E., Berglund H. & Hanson C. 2000. Inventering av trollsländor i Botkyrka kommun
1997. Botkyrka kommun, miljöförvaltningen. Rapport 2000:1
Ekestubbe K. 1998. Artfördelning bland trollsländor (Odonata) i Södertälje kommun – analys
av ett indikatorsystem för biologisk mångfald. Södertälje kommun, miljö- och
stadsbyggnadsförvaltningen
Gärdenfors U. (editor) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, SLU.
Lenz N. 1991. The importance of abiotic and biotic factors for the structure of odonate
communities of ponds (Insecta, Odonata). Faun-ökol. Mitt. 6, 175-189
Moore N. W. 1964. Intra- and interspecific competition among dragonflies (Odonata). An
account of observations and field experiments on population density control in Dorset
1954-1960. J. Anim. Ecol. 33, 49-71
Norling U. 1975. Livscykler hos svenska Odonater. Entomologen 4:1, 1-14
Norling U. 1984. Life history patterns in the northern expansion of dragonflies. Adv.
Odonatol. 2, 127-156
Norling U. & Sahlén G. 1997. Odonata, Dragonflies and Damselflies. pp.13-65 i Nilsson A.
(editor) Aquatic Insects of North Europe, a Taxonomic Handbook, volume 2
Sahlén G. 1985. Sveriges trollsländor. Fältbiologerna. 151 pp.
Sahlén G. 1996. Sveriges trollsländor. Andra upplagan. Fältbiologerna. 162 pp.
Sandhall Å. 1987. Trollsländor i Europa. Interpublishing. 251 pp.
Sandhall Å. 2000. Trollsländor i Europa. Interpublishing. 251 pp.
20
Latinska och svenska namn på trollsländor
Enligt Sandhall (2000).
Trollsländeart latin
Calopteryx virgo
Lestes sponsa
Lestes dryas
Sympecma fusca
Platycnemis pennipes
Pyrrhosoma nymphula
Erythromma najas
Coenagrion hastulatum
Coenagrion lunulatum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion puella
Coenagrion pulchellum
Enallagma cyathigerum
Ischnura elegans
Onychogomphus forcipatus
Aeshna juncea
Aeshna subarctica
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Aeshna viridis
Aeshna osiliensis
Brachytron pratense
Cordulegaster boltoni
Cordulea aenea
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Epitheca bimaculata
Leucirrhinia caudalis
Leucorrhinia albifrons
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia dubia
Leucorrhinia rubicunda
Orthetrum cancellatum
Libellula quadrimaculata
Libellula depressa
Libellula fulva
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
Sympetrum danae
Sympetrum flaveolum
Sympetrum striolatum
Svenskt namn
Blå jungfruslända
Allmän smaragdflickslända
Kraftig smaragdflickslända
Vinterflickslända
Flodflickslända
Röd flickslända
Rödögonflickslända
T-tecknad flickslända
Månflickslända
U-flickslända
Ljus u-flickslända
Mörk u-flickslända
Sjöflickslända
Allmän kustflickslända
Stenflodtrollslända
Starrmosaikslända
Gungflymosaikslända
Brun mosaikslända
Blågrön mosaikslända
Grön mosaikslända
Vassmosaikslända
Vårmosaikslända
Kungstrollslända
Guldtrollslända
Metalltrollslända
Gulfläckig glanstrollslända
Tvåfläckad trollslända
Bred kärrtrollslända
Pudrad kärrtrollslända
Citronfläckad kärrtrollslända
Myrtrollslända
Nordisk kärrtrollslända
Stor sjötrollslända
Fyrfläckad trollslända
Bred trollslända
Spetsfläckad trollslända
Allmän ängstrollslända
Blodröd ängstrollslända
Svart ängstrollslända
Gulfläckad ängstrollslända
Stor ängstrollslända
UnderordningLivscykel
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Obligat ettårig
Zygoptera Obligat ettårig
Zygoptera Obligat ettårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Zygoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Fakultativt flerårig
Anisoptera Obligat ettårig
Anisoptera Obligat ettårig
Anisoptera Obligat ettårig
Anisoptera Obligat ettårig
Anisoptera Obligat ettårig
Obligat ettårig = har alltid en ettårig livscykel. Fakultativt flerårig = har en ett till flerårig livscykel.
21
Äldre fynd av trollsländor
Nedan följer en presentation av tidigare fynd av trollsländor inom Södertörn och Stockholms
kommun. Uppgifterna har inhämtats från kommunekologer, länsstyrelsen och Göran Salén. Vi
har i första hand valt att redovisa de arter som är rödlistade i Sverige, fridlysta enligt
miljöbalken eller med på EU: s habitatdirektivlista. Även kungstrollslända, Cordulegaster
boltoni, stenflodtrollslända, Onychogomphus forcipatus, tvåfläckad trollslända, Epitheca
bimaculata, och vassmosaikslända, Aeshna osiliensis, redovisas då dessa arter är relativt
sparsamt förekommande i regionen. Art, lokal, fyndår och källa visas. Om fyndet avser adult
individ markeras det med (A) och om det avser larv med (L).
Botkyrka
Stenflodtrollslända (A)
Norrgaån, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Kungstrollslända (A)
Uringeån, 1998
Thomas Strid & Tiina Laantee
Kungstrollslända (A)
Bockån, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Kungstrollslända (A)
Norrgaån, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Kungstrollslända (A)
Fd Kvarnsjön 2002
Rolf Gaida
Tvåfläckad trollslända (L) Brosjön, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Rolf Gaida
Tvåfläckig trollslända (A) Fd Kvarnsjön 2002
Bred kärrtrollslända (A)
Brosjön, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Pudrad/bred kärrtrollsl.(A) Hacksjön, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Citronfläckad kärrtrollsl.(A) Stora träsket, 2000
Thomas Strid & Tiina Laantee
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Mellansjön, 1997
Erland Dannelid & Hans Berglund
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Tullinge flygplats, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund
Spetsfläckad trollslända (A) Uringeån, 1997, 1998 Erland Dannelid & Hans Berglund
Bred trollslända (A)
Lilla Uringe 2003
Thomas Strid
Blå jungfruslända (A)
Fd Kvarnsjön 2002
Rolf Gaida
Huddinge
Citronfläckad kärrtrollsl.(A) Kvarnsjön/Lissma, 1995 Mats Nordin
Bred trollslända (A)
Gladö Kvarn 1995
Thomas Strid
Bred trollslända (A)
Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning 1995-96
Richard Karlsson
Bred trollslända (A)
Ågestasjön 2002
Thomas Strid, Richard Karlsson
Nykvarn
Pudrad kärrtrollslända (L) Kattlammen, 1997
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Långsjön, 1990-talet
Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Kattlammen, 1997
Katarina Ekestubbe
Mats Nordin
Katarina Ekestubbe
Nynäshamn
Vassmosaikslända (A)
Johan Abenius
Nynäshamn stad 1987
Nacka
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Dammtorpsjön, 1990-talet Stockholms universitet/Mats Nordin
Blå jungfruslända (A)
Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Metalltrollslända (A)
Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Brun mosaikslända (A)
Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Allmän smaragdflickslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
22
Sjöflickslända (A)
Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Allmän kustflickslända (A)Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Guldtrollslända (A)
Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Citronfläckad kärrtrollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Fyrfläckad trollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Strarrmosaikslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth
Stockholm
Vinterflickslända (A)
Lappkärret, 2000
Erland Dannelid
Vassmosaikslända (A)
Solfångardammen, 1996 Erland Dannelid
Vassmosaikslända (A)
Lappkärret, 1996
Erland Dannelid
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Laduviken, 1996
Erland Dannelid
Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Solfångardammen, 1996 Erland Dannelid
Södertälje
Vinterflickslända (L)
Lillsjön (Mölnbo), 1997 Katarina Ekestubbe
Vinterflickslända (L)
Boviken, 1997
Katarina Ekestubbe
Vinterflickslända (L)
Nora holmäng, 1997
Katarina Ekestubbe
Månflickslända (L)
Lilla Alsjön, 1997
Katarina Ekestubbe
Stenflodtrollslända (>5 ex) (A)Grottbergets naturreservat, Långsjön, vilande på berghäll,
augusti1999 Bo Ljungberg (artbestämd
från foto av Göran Salén)
Vassmosaikslända (L)
Sarvsjön, 1997
Katarina Ekestubbe
Vassmosaikslända (A-hona) Kålsö naturreservat, vassområde vid Boviken, juli 1997
Bo Ljungberg (fångad och avlivad. Fyndet kontrollerat
av Katarina Ekestubbe)
Bred kärrtrollslända (L)
Lillsjön (Orrlöt), 1997 Katarina Ekestubbe
Pudrad kärrtrollslända (L) Lilla Alsjön, 1997
Katarina Ekestubbe
Pudrad kärrtrollslända (L) Lillsjön (Orrlöt), 1997 Katarina Ekestubbe
Pudrad kärrtrollslända (L) Tisjön, 1997
Katarina Ekestubbe
Pudrad kärrtrollslända (L) Nora sjö, 1997
Katarina Ekestubbe
Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Lillsjön (Mölnbo), 1997 Katarina Ekestubbe
Citronfläckad kärrtrollsl. (L) F.d. Simsjön, 1997
Katarina Ekestubbe
Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Lina dammar, 1997
Katarina Ekestubbe
Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Branddammen, Skillnaden, 1999 Katarina Ekestubbe
23
INVENTERINGSRESULTATET KOMMUNVIS
Presentationen görs kommunvis i bokstavsordning enligt följande:
Botkyrka
Danderyd
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Vallentuna
sid
26
28
30
32
34
36
38
40
42
44
46
48
50
52
54
56
58
60
För varje kommun redovisas vilka arter som är funna per inventerad lokal. Lokalerna finns
markerade på översiktliga kommunkartor. Dessutom framgår klassningen av respektive lokal.
24
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
6 12
x
x
x
x
6
7
2
x
x
x
x
x
x
13
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1
1
x
9
3
x
10
Botkyrka kommun
4
x
x
3
x
x
x
x
x
2
1
4
1
x
x
x
15
x
x
x
x
3
8
7
7
5
2
12
4
9
0
0
4
10
4
10
7
3
10
3
9
11
x
x
7
1
1
2
5
x
11
1
1
Antal arter
x
x
x
x
Sympetrum vulgatum
x
x
x
x
Sympetrum sanguineum
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Sympetrum danae
x
x
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Pyrrhosoma nymphula
Platycnemis pennipes
Orthetrum cancellatum
Libellula quadrimaculata
Libellula fulva
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia caudalis
Lestes sponsa
Ischnura elegans
x
x
x
x
x
Erythromma najas
x
x
x
x
x
Enallagma cyathigerum
x
x
x
x
x
x
Cordulia aenea
x
Cordulegaster boltoni
Coenagrion sp.
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion hastulatum
Calopteryx virgo
Brachytron pratense
Aeshna juncea
Aeshna grandis
Antal lokaler
3
2
3
3
3
4
3+
4
3
4
4
4
3
3
2
3
4
3
3
1
2
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
Lokalnamn
1. Bockån
2. Brosjön
3. Bysjön 2000
4. Bysjön 2001
5. Bysjöpölen
6. Eriksbergs våtmark
7. Fd Kvarnsjön
8. Fd Kyrksjön
9. Hacksjön
10. Hästholmsviken/Mälaren
11. Kasholmen
12. Lilla dammen
13. Lilla Skogsjön
14. Långängen
15. Mellansjön
16. Pölen
17. Sibble
18. Torvgravarna vid Hacksjön
19. Trollsjön
20. Uringeån vid lilla Skogssjön
21. Övrasjön
1
Lokalbedömning
Aeshna grandis
Aeshna juncea
Coenagrion puella/pulchellum
Enallagma cyathigerum
Erythromma najas
Lestes sponsa
Somatochlora metallica
Sympetrum vulgatum
Antal arter
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
8
3
1
3
1
2
1
1
2
1
1
8
Antal lokaler
3
4
Lokalnamn
1. Ekebysjön
2. Nora träsk
3. Ösbysjön
Danderyds kommun
Antal arter
Sympetrum vulgatum
22
1
3
1
Sympetrum sanguineum
Sympecma fusca
Somatochlora metallica
Libellula quadrimaculata
Libellula depressa
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia caudalis
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia dubia
Leucorrhinia albifrons
Lestes sponsa
Coenagrion puella/pulchellum
Haninge kommun
Ischnura elegans
Erythromma najas
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Coenagrion hastulatum
Calopteryx virgo
Brachytron pratense
Aeshna juncea
Aeshna grandis
x
6
6
2
1
2
2
1
1
3
4
5
3
6
1
7
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
8
1
4
x
x
x
3
x
x
x
x
x
x
Lokalbeskrivning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Coenagrion pulchellum
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
4
2
4
4
2
4
7
Antal lokaler
3
7
7
7
9
3
11
1
13
2
1
12
2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
4
3+
3 x
2 x
2 x
x
3 x
Lokalnamn
1. Arbottna
2. Kvarntorp
3. Lervassaträsk
4. Lännåkersviken
5. Lövhagsträsk
6. Nedre Rudansjön
7. Ramsjön
8. Slätmossen
9. Tjursjön
10. Tyresta friluftsgård
11. Varnöfladen
12. Vedasjön
13. Vitsån
x
2
1
15
x 12
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
8
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1 13
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
2 12
x
4
1
x
9
x
2 10
Huddinge kommun
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1
x
x
x
x
3
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
2 13
x
x
x
x
x
x
x
x
5
8
1
1
2
x
5
x
5
x
4 10
2
3 12
Antal arter
x
Sympetrum vulgatum
Sympetrum striolatum
Sympetrum sanguineum
Sympetrum flaveolum
Sympetrum danae
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Pyrrhosoma nymphula
Libellula quadrimaculata
Libellula depressa
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia dubia
Leucorrhinia caudalis
Leucorrhinia albifrons
Lestes sponsa
Ischnura elegans
inga larver funna
Erythromma najas
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Cordulegaster boltoni
Coenagrion pulchellum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion puella
Coenagrion lunulatum
Coenagrion hastulatum
Calopteryx virgo
Brachytron pratense
Aeshna juncea
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
Lokalnamn
1. Björksättra
4
2. Ebbadal,Orlången
4
3. Eriksbergs viltvatten
2
4. Flemingsbergs våtmarksanläggning 2
5. Flottsbrobadet
6. Gladövik/Orlången
4
7. Gömmaren
3
8. Kvarnsjön Gladö
3
9. Kvarnsjön Lissma
2
10. Kyrkdammen/Fullerstaån
3
11. Källbrinksdammen/Fullerstaån
3
12. Kärrsjön
3
13. Lissmasjön
14. Lissmaån
15. Mörtsjön Huddinge
3
16. Nynäsviken/Magelungen
3
17. Orlångsjö/Orlången
3
18. Rudträsket
2
19. Trehörningen
4
20. Ådran
3
21. Ådranbäcken
3
22. Ågesta
3+
Antal lokaler
5
3
x
x
8
1
4
11
11
16
x 8
x 11
4
6
8
9
5
7
9
1
9
3
8
4
Antal arter
Sympetrum vulgatum
Sympetrum danae
1
1
Somatochlora metallica
Lestes sponsa
Leucorrhinia pectoralis
7
Enallagma cyathigerum
Coenagrion puella / pulchellum
Aeshna grandis
Lokalbedömning
Järfälla kommun
2
X
4
1
1
1
Antal lokaler
X
X
X
X
X
X
X
X
1
X
2
7
1
2
X
4
3+ X
4
4
Lokalnamn
1. Brännboda
2. Drakuladammen
3. Viksjö golf lilla banan
4. Viksjö golf åttonde hålet
Sympecma fusca
Sympetrum vulgatum
Antal arter
5
8
9
5
X
3
3
13
Leucorrhinia rubicunda
Cordulia aenea
2
1
Aeshna juncea
(Aeshna grandis
4
Lokalbedömning
1
1
X
3
Coenagrion hastulatum
X
1
Coenagrion puella / pulchellum
Erythromma najas
4
1
2
1
X
X
X
X
X
X
X
X
(Leucorrhinia pectoralis
Libellula fulva
Somatochlora flavomaculata
Somatochlora metallica
X
X
X
X
X
Antal lokaler
Lidingö kommun
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
2
2
3
2
Lokalnamn
1. Långängen
2. Rudbodakärret
3. Stockebysjön
4. Yttringe
Ischnura elegans
x
Antal arter
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Libellula quadrimaculata
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Erythromma najas
Lestes sponsa
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Cordulegaster boltoni
Nacka kommun
x
x
3
x
8
1
x
4
1
2
4
2
x
8
2
4
1
x
3
2
Coenagrion sp.
Coenagrion pulchellum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion hastulatum
Calopteryx virgo
Brachytron pratense
x
x
x
x
x
x x
7 10
1
4
1
x
3
Aeshna viridis
Aeshna juncea
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
x
x
x
x
x
x x
4 10
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x 10
3
9
x 5
6
x 4
x 9
7
2
4
9
5
x
x
x
x
x
x
x
x
x
6
8
5
2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
3
3
3
-4
4
3
4
3+
3
3
4
3+
3
3
2
3
Lokalnamn
1. Bagarsjön
2. Bastusjön
3. Dammsjön
4. Dammtorpsjön
5. Glasbrukssjön tilloppet
6. Insjön
7. Karbosjön
8. Kocktorpsjön
9. Långsjön Nacka
10. Myrsjön
11. Nackabäcken
12. Näckdjupet
13. Rudträsk
14. Sandabäcken
15. Söderbysjön
16. Övre Glasbrukssjön
Antal lokaler
Antal arter
Sympetrum sanguineum
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Pyrrhosoma nymphula
Platycnemis pennipes
Libellula quadrimaculata
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia caudalis
Lestes sponsa
Enallagma cyathigerum
Erythromma najas
Ischnura elegans
Cordulia aenea
Coenagrion puella/pulchellum
Cordulegaster boltoni
Coenagrion hastulatum
Aeshna grandis
Aeshna juncea
Brachytron pratense
Nykvarns kommun
2
1
4
2
1
1
2
2
5
1
5
6
2
4
1
x
x
x
x
x
x
2 10
9
x
x
x
x
x
x
x
x
x
5
2
x
x
x
Calopteryx virgo
Aeshna cyanea
x
Lokalbedömning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x 12
3
9
5
x 11
4
9
4
6
1
3
2
2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Lokalnamn
1. Djupviken
3
2. Jägarskogsudden
4
3. Långsjön Nykvarn
3+
4. Miaren
3
5. Mindalssjön
3+
6. Runnbäcken
3
7. Ryssjön
2
8. Taxingeån/Finkarby
3
9. Turingeån vid Hökmossen 3
10. Turingeån vid Mörby
4
11. Turingeån Vidbynäs
3
12. Yngern/Sandtorp
3
Antal lokaler
x
x
x
Antal arter
x
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
Sympetrum danae
Somatochlora metallica
Libellula quadrimaculata
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia dubia
Leucorrhinia caudalis
Lestes sponsa
Leucorrhinia albifrons
Ischnura elegans
Erythromma najas
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Coenagrion sp.
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion hastulatum
Calopteryx virgo
Brachytron pratense
Aeshna sp.
Aeshna grandis
Nynäshamns kommun
x
6
x
3
8
7
2
1
1
1
1
x
5
5
7
1
6
2
9
9
1
8
1
4
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x x
x
x
x
x
x
2 16
Aeshna juncea
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
x
7
1
10
8
x 5
10
2
7
x 10
x 9
6
10
8
5
3
2
4
3
x
x
x
x
x
x
x
3
4
3
3
3
2
4
3
3
3
3
3+
3+
3
4
4
3
Lokalnamn
1. Alhagen
2. Fitunaån
3. Fjättern
4. Grindsjön
5. Koholmen
6. Långsjön Nynäshamn
7. Maren/Djursnäs
8. Muskan
9. Norra storavikadammen
10. Rassa vikar
11. Transjön
12. Vinaren
13. Vinarträsket
14. Vädersjön
15. Västra Styran
16. Älvviken
17. Östra styran
Antal lokaler
Antal arter
Sympetrum sanguineum
Sympetrum vulgatum
Sympetrum danae
Sympecma fusca
Somatochlora metallica
Somatochlora flavomaculata
Libellula quadrimaculata
Libellula depressa
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Lestes sponsa
Ischnura elegans
Erythromma najas
Epitheca bimaculata
Cordulia aenea
Enallagma cyathigerum
Coenagrion puella / pulchellum
Coenagrion hastulatum
Coenagrion lunulatum
Brachytron pratense
x
14
Aeshna juncea
6
Salems kommun
x
5
1
3
9
1
7
1
5
6
3
2
4
8
5
11
1
12
2
1
x
x
x
1
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
5
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbeskrivning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
4
8
2
13
7
5
6
10
8
7
9
6
3
8
10
5
2
23
x
x
x
x
x
x
x
x
3+
4
2
3
4
3
3+
3
3
3
3
4
3
3
4
1. Acksjön
2. Bergsjön
3. Bornsjön
4. Dalskarlsäng
5. Dånviken
6. Flaten
7. Högantorpsbäcken
8. Igelsjön
9. Mellanbergsdammen
10. Nybodadammen
11. Ritorpsdammen
12. Skårbydammen
13. Talbybäcken
14. Talbydammen
15. Tullan
16. Uttran
17. Å norr om Igelsjön
Antal lokaler
Antal arter
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
Sympetrum danae
Somatochlora metallica
Lestes sponsa
Coenagrion puella/pulchellum
Aeshna grandis
Coenagrion hastulatum
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
Sollentuna kommun
9
1
1
1
1
Antal lokaler
1
2
2
1
1
X
X
X
X
X
3
3
X
X
X
X
1
6
4
X
X
Lokalnamn
1. Lillstugan
2. Väderholmen
3. Väsby sjöäng
Enallagma cyathigerum
Erythromma najas
Antal arter
Lokalbedömning
Lokalnamn
1. Råstasjön
2. Ulriksdal
X
X
X
2
1
Antal lokaler
1
2
2
Solna kommun
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1
x
7
1
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
3
x
x
1 14
5
x
x
2
5
x
x
x
x
x
4 11
x
x
5
x
x
1
4
x
x
x
x
x
Stockholms kommun
x
x
x
x
2
1
9
3
6
2
1
4
1
7
2
5
3
2
1
1
8
8
6
7
7
x
x
4
Antal arter
Sympetrum vulgatum
Somatochlora metallica
Pyrrhosoma nymphula
Platycnemis pennipes
x
Libellula quadrimaculata
Libellula depressa
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
x
x
Lestes sponsa
x
x
x
Lestes dryas
x
Ischnura elegans
x
Erythromma najas
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Coenagrion pulchellum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion puella
Coenagrion hastulatum
Brachytron pratense
Aeshna juncea
Aeshna grandis
4
3+
4
4
4
4
3
4
3
4
4
4
4
3+
3+
3
4
3+
3
4
3
4
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
Lokalnamn
1. Drevviken/Sköndal
2. Fagersjö-Magelungen
3. Forsån
4. Gökdalen
5. Isbladskärret
6. Japandammen
7. Kräppladiket
8. Kyrksjön
9. Laduviken
10. Lappkärret
11. Lillsjön Stockholm
12. Långbro
13. Långsjön Stockholm
14. Magelungen/Fagersjö
15. Magelungen/Farstanäset
16. Olovslund
17. Orhems bäckravin
18. Råcksta träsk
19. Sicklasjön
20. Skärholmsbäcken
21. Spegeldammen
22. Viktoriadammen
Antal lokaler
7
3
1
1
3
1
Erythromma najas
Ischnura elegans
Antal arter
x
x
2
Antal lokaler
1
1
2
Lokalbedömning
Lokalnamn
1. Lötsjön
Sundbybergs kommun
x
x
Antal arter
x
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
Sympetrum flaveolum
Somatochlora metallica
Sympetrum danae
Somatochlora flavomaculata
Pyrrhosoma nymphula
Libellula quadrimaculata
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia dubia
Leucorrhinia albifrons
Lestes sponsa
Lestes dryas
Ischnura elegans
Erythromma najas
Cordulia aenea
Cordulegaster boltoni
Coenagrion pulchellum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion puella
Coenagrion hastulatum
Coenagrion lunulatum
Calopteryx virgo
Södertälje kommun
3
1
1
2
1
2
2
5
4
2
3
6
2
2
x
3
3
1
1
8
1
1
8
1
2
Brachytron pratense
Aeshna subarctica
Aeshna juncea
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
x
x
4
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
8
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7
4
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
6
10
9
2
x 6
9
1
3
5
1
11
2
7
6
x 10
1
2
x
x
x
x
x
x
x
3
2
3
4
3
3+
4
3
3
4
2
4
3
3
3
4
Lokalnamn
1. Akarenbäcken
2. Simsjön/ Ängsholmen
3. Grävstasjöns utlopp
4. Kvarntorp
5. Kärr S Långmossen
6. Lillsjön/Nibble
7. Linaån
8. Moraån vid Ene
9. Moraån vid Risbro
10. Moraån vid Överjärna
11. Nedre Vaskasjön
12. Skillerbyån
13. Stora Småsjön
14. Tissjön
15. Åbyån
16. Åleström
Antal arter
x
x
Antal arter
Sympetrum vulgatum
Sympetrum sanguineum
x
5
4
3
1
Sympetrum danae
Sympecma fusca
Somatochlora metallica
Orthetrum cancellatum
Libellula quadrimaculata
Leucorrhinia rubicunda
Leucorrhinia pectoralis
Leucorrhinia albifrons
Lestes sponsa
Tyresö kommun
Ischnura elegans
Erythromma najas
Enallagma cyathigerum
Cordulia aenea
Cordulegaster boltoni
Coenagrion pulchellum
Coenagrion puella/pulchellum
Coenagrion hastulatum
Brachytron pratense
x
6
1
7
x
2
2
1
x
3
1
3
1
4
1
x
x
x
x
3
x
6
3
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7
3
4
2 10
Aeshna juncea
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
2
3
2
3
4
3
x
4
4
3
3+
x
x
x
x
x
x
x
2
3
11
8
12
6
5
7
1
1
3
9
4
1
5
x
x
Lokalnamn
1. Brakmarsbäckarna
2. Brandfält i Tyresta
3. Fatburen
4. Grändalssjön
5. Karptjärn
6. Kolardammen
7. Långsjön Tyresö
8. Mörtsjön Tyresö
9. Nedre dammen
10. Stensjön
11. Åvaån
12. Ällmora träsk
13. Öringesjön
14. Ösbysjön
15.Övre kärret
Antal lokaler
Lokalbedömning
Brun mosaikslända (Aeshna grandis)
U-flickslända (Coenagrion puella/pulchellum)
Guldtrollslända (Cordulia aenea)
Rödögonflickslända (Erythromma najas)
Allmän smaragdflickslända (Lestes sponsa)
Bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis)
Fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata)
Antal arter
x
x
x
x
x
x
x
7
1
1
1
1
1
1
1
7
Antal lokaler
2
Lokalnamn
1. Gullsjön
Täby kommun
2
Antal arter
Sympetrum vulgatum
x
9
1
3
(Sympetrum sanguineum
Somatochlora metallica
Erythromma najas
Coenagrion puella / pulchellum
Coenagrion hastulatum
Brachytron pratense
Vallentuna kommun
4
x
3
2
x
4
1
5
1
Aeshna grandis
Aeshna cyanea
Lokalbedömning
3
x
x
3
x
x
Antal lokaler
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7. Vivelstasjön
x
1
4
4
5
3
1
x
x
4
4
Lokalnamn
1. Finnberga 1 södra
2. Finnberga 2 norra
3. Helgosjön
4. Lillsjön
5. Stolp-Ekebysjön
6. Storsjön
”En vanlig missuppfattning är att trollsländor bara lever en dag. Istället är de
förhållandevis långlivade. Den första delen av livet lever de som larver i vatten.
Som larver kan de leva mellan ett till flera år. Här finns skillnader mellan olika
arter men även skillnader beroende på var i landet de lever. I norra Sverige
utvecklas de långsammare och har följaktligen ett längre larvstadium. När de
till slut är redo, klättrar de upp ur vattnet för att omvandlas till en flygande i
många fall färgsprakande insekt som lever en sommarsäsong. Den här ovan
anspråkslösa kungstrollsländelarven omvandlas till den på omslaget vackra
trollsländan.”
SÖDERTÖRNSEKOLOGERNA