När psykologen Geneviève Djénati gav ut sin handbok om farorna med tecknade tv-filmer
för barn startade en mediekarusell med intervjuer i tv, radio och press.
Hon är i dag ett känt ansikte i Frankrike sedan hon svarat på föräldrars frågor i direktsändning
med sju miljoner tittare.
– Det är viktigt att det är en utbildad psykolog som uttalar sig i frågor som rör barn,
säger hon när hon besöker Stockholm.
P
å inbjudan av Franska institutet kommer Geneviève
Djénati i början av mars till Stockholm för att tala
om sin bok Psychanalyse des dessins animés (Psykoanalys av tecknade filmer). Hon är skolpsykolog och
undervisar på psykologutbildningen vars fil kand-nivå är
förlagd till universitetet Paris V. Dessutom är hon utbildad
psykoterapeut och har en privatmottagning samt ansvarar
för skolpsykologfrågor i den fackliga tidskriften Le journal des
psychologues.
Vi har stämt träff en morgon utanför Franska institutet för
att fotografen först ska få ta några bilder av henne. Hon poserar vant framför kameran i Kungsträdgården och jag frågar
om hon ofta blir fotograferad:
– Ja, varje vecka har det varit någon tidning som har intervjuat mig och i samband med det tagit bilder. Men det var
först i och med att jag deltog i tv-programmet ”Ca se discute” (Det kan diskuteras) i ”France 2” som jag blev igenkänd
på gatan. Folk vände sig om och sa: ”Där är hon som var med
i tv!” och ville till och med att jag skulle skriva min autograf.
Det var besvärande, säger hon utan att dölja sin irritation.
I PROGRAMMET Det kan diskuteras, som är mycket publikdragande, fick hon svara på frågor från publiken i direktsändning. Det handlade om ”prydhet” och om föräldrar ska visa
sig nakna inför sina barn.
– Tyvärr var det ingen hög nivå på debatten, säger hon.
Hon har även deltagit i andra tv-program där hennes bok
stått i fokus och i ett 15-tal radiointervjuer kring barnfrågor.
– Du får möjlighet att tala om dina frågor i medierna, men
har du upplevt det omvända förhållandet, att bli utnyttjad av
medierna?
– Jag har frågat mig själv om jag ska ställa upp så ofta i
medierna, men kommit fram till att det är viktigt att en utbildad psykolog uttalar sig i frågor som rör barn, annars blir
det någon självutbildad som tillfrågas. Tv har stor genomslagskraft, och det som säljs eller sägs vill alla ha, och det tror
alla är bra. Därför är det en etikfråga om man ska ställa upp.
Men jag har inte blivit censurerad. I programmet ”Det kan
diskuteras” var jag dessutom i direktkontakt med publiken.
Radioprogram däremot är inspelade, och där kan de klippa i
det man säger.
Kvällen innan vi ses har hon talat på Franska institutet under temat ”Är tecknade filmer farliga för barn?” Ett ämne
som hon gärna pratar om, visar det sig, när hon engagerat
och detaljerat berättar om hur serierna är uppbyggda och
vad ett barn i olika åldrar kan förstå och inte förstå. Även här
ställer oroliga föräldrar i publiken frågor om vilka serier hon
tycker är lämpliga för deras barn att se.
INBJUDNA TALARE är också Cecilia von Feilitzen, lektor vid Södertörns högskola, och svensk auktoritet på området våld i
media och dess inverkan på barn, samt Maria Yassa, psykolog, psykoanalytiker och medarbetare i tidskriften Divan.
Tecknade filmer produceras framför allt i USA, Japan och
Europa. Filmerna säljs och visas i hela världen.
– Det är ett fantasimaterial och barn är den främsta målgruppen. Hur kommer det sig att barn är mer intresserade av
tecknade filmer än av skådespelare? Geneviève Djénati ställer frågan och svarar: Ju yngre barnet är, desto mer sammanblandar det verkligheten och fantasivärlden. Om man visar
en tecknad film med tydliga linjer och former för ett litet
barn närmar den sig barnets egen fantasivärld. Och barn påverkas. Ju mer detaljer filmsekvenserna innehåller, desto
mindre ser barnet. Det tar tid att vänja sig vid alla detaljer i
bilden.
Även färgerna har betydelse för hur mycket barnet uppfattar av bilderna. Levande, starka färger är lättare att se för det
yngre barnet. Ju äldre barnet blir, desto lättare har det att
uppfatta både färger, linjer och former.
– Hos yngre barn kan komplicerade bilder skapa stress
eller ointresse. Barnet kan bli intresserat, men samtidigt
stressat, förklarar hon.
kan också inverka på barnet. De
tecknade filmerna producerade i USA har vanligtvis 24 bilder i sekunden medan de japanska har 30 bilder i sekunden. I
de japanska filmerna rör sig personerna men inte bakgrunden.
– Det ger en starkare effekt och en högre stress.
Kopplingen mellan bild och berättelse har naturligtvis
också betydelse för barnets förmåga att följa handlingen och
förstå innehållet. Motsvarar bilden det som sägs? De ord
som sägs gör det möjligt för barnet att gå vidare och föreställa sig vad som ska hända.
– Konsekvens mellan form och innehåll måste finnas. Om
barnet ser en mamma som vaggar sitt barn behövs varken musik eller rörelse bakom mamman, säger Geneviève Djénati.
Hon anser att barn vid 2 års ålder och upp till 7 års ålder
BILD- OCH LJUDHASTIGHETEN
5
M E D I E E X P E R T PÅ B A R N F R ÅG O R
har olika behov när det gäller tecknade filmer. En tvååring
rädsla samt överdrivna föreställningar om våld i verklighevill se film där handlingen upprepas, eftersom de lär sig geten.
nom upprepning. För denna åldersgrupp tycker hon att den
MEN HAR GENEVIEVE DJÉNATI LYCKATS påverka tv-kanalerna
brittiska serien Teletubbies, som utarbetats tillsammans
när det gäller att välja bort de serier som kan skapa rädsla och
med psykologer, är utmärkt. För treåringar passar den aniaggressivitet hos barn?
merade serien Pingu som handlar om en pingvin i vardagliga
– Nej, det har inte gått, svarar hon när vi ses för intervjun.
situationer.
Hon fick dock möjlighet att träffa direktören för Frankri– Fyraåringen som kommer in i den oidipala fasen med
kes största tv-kanal, ”TF1”, som är statsägd, när hon skrev
dess skuldkänslor behöver återskapa sådana känslor. För
sin bok. Där har man anställt två psykologer som ger utlådem passar till exempel filmen Lejonkungen. Barn i fem till
tanden om barnfilmerna som köps på projektstadiet. Men
sexårsåldern befinner sig i en utvecklingsfas och börjar tänka
det är bara under en kort tid som det går att göra ändringar i
logiskt. De kan börja se filmer med komplicerad handling
filmerna. De måste sedan visas så snart möjligt. Få filmer
som är intellektuellt utforskande, anser hon.
plockas bort om de anses olämpliga.
I fransk tv visas varje morgon tecknade filmer som passar
Hon berättar om barn som inte kan gå till skolan innan de
olika åldrar och barn olika bra.
har sett veckans avsnitt av den tecknade serie de följer. En
– Det är ett mycket stort problem att den reella och känsloserie om ett barn som förlorat sin mamma pågick i fyra måmässiga åldern hos barn är så olika. Men det är föräldrarna,
nader.
understryker hon, som är bäst lämpade att
– Ett barn kan inte klara en sådan situagöra urvalet.
tion under så lång tid. Det skapar ett
Geneviève Djénati har många infallskommersiellt behov efter nästföljande avvinklar på faror med tecknade filmer.
snitt som ändå inte ger lösningen.
– Det sägs att tecknade filmer främjar
– Det finns ett tryck på de programanfantasin, men det finns en fara för översvariga från chefernas sida att vara komkonsumtion och ett urvattnande av fantamersiella. Ingen har heller tänkt på att
sin. Ända sedan Walt Disney skapade filutbilda filmskaparna i barnpsykologi.
men Snövit så ser Snövit ut så som han
Vinstkraven i de privata tv-kanalerna är
tecknade henne. Det är svårt att göra sig
extremt kommersiella. Man har lyssnat
en alternativ bild. Om barnet får för
på mig och mina framförda önskemål vid
många bilder, särskild från tv, riskerar det
de kommersiella kanalerna, men sagt att
att förlora sin inre bild. Påverkan på barmina krav är absolut omöjliga. Marknanet är särskilt stor under 7 års ålder.
dens lagar är för starka. De sa till exempel
Det ligger också en fara i att barnet får
att de struntar i att anställa någon psykose allt i filmen. Då ges inget utrymme, enlog.
ligt henne, för att en inre och yttre värld
kan sammanfalla som övergångsobjekt
TITELN på Geneviève Djénatis bok, Psychdär barnet kan drömma.
analyse des dessins animés, visar sig inte
Hon ser också en fara i att man i Frankmotsvara bokens innehåll. Den är snarare
rike blandar in tecknade bilder i reklaen handbok i vad som kännetecknar teckmen, med tanke på att barnen blir alldeles
Geneviève Djénatis bok
nad barnfilm och vilka filmer som är
uppslukade av de tecknade filmerna.
Psychanalyse des dessins animés
lämpliga för olika åldersgrupper utifrån
Filmer som är osammanhängande, till
är en handbok om tecknad barnfilm,
utgiven av l´Archipel i Paris.
psykologisk kunskap om barn.
exempel den japanska tecknade serien
– Titeln är redaktörens, förklarar hon.
Pokémon, tycker hon är olämpliga efterBoken var beställd av förlaget och jag som
som barnet inte kan återberätta handlingförfattare har inga rättigheter när det gälen i dem.
ler titel och bokomslag. Jag ville skriva en
VAD KAN FÖRÄLDRAR då göra i förebyggande syfte? Några av
psykopedagogisk handbok för och nå en bred publik.
hennes förslag är att se tv-programmen tillsammans med
Hennes eget förslag till titel var en ordlek: Ca cartoone sur le
barnet och inte använda tv:n som barnvakt. Främja goda fildivan (Tecknade filmer på tv-soffan). Cartoone har här dubmer med en tydlig berättelse som ger barn lust att tala om
bel betydelse, det vill säga tecknad film samt smäller eller
historien, upprepa den i lek etc. Om filmen eller serien gör
fångar, och divan betyder både tv-soffan och divanen.
barnet oroligt, låt inte barnet se den mer.
Hon skriver nu på en ny bok och här är hon noga med att
tala om titeln på boken redan innan den är slutförd, för att
ANDELEN EGENTILLVERKADE barnprogram i Europa minskar
om möjligt få behålla sin titel. Den heter Le prince et le héros.
och de tecknade serierna ökar. Det säger Cecilia von FeilitDeux idéaux – un malentendu (Prinsen och hjälten. Två ideal –
zen. Satellitkanaler sänder dessutom tecknade filmer flera
ett missförstånd). Boken ska handla om bilden av mannen
timmar varje morgon. Hon instämmer i de faror som Genesåsom kvinnan ser honom – som prinsen – och som mannen
viève Djénati tar upp.
ser på sig själv – som hjälten.
– Blotta tempot kan ge aktivitet som ger upphov till stress
– Jag utgår från barnpsykologin och barndomen där mansoch hos vissa barn aggressivitet, säger Cecilia von Feilitzen
och kvinnobilderna grundläggs. Många vill sudda ut den här
som är vetenskaplig koordinator för Unesco och samlar
frågan, och jag tror att jag kommer att få feministerna emot
forskning kring medievåld från hela världen.
mig. Faktum är att kvinnor och män är olika, säger hon
Hon har gett ut en kortfattad forskningsöversikt: Mediefrankt, och utgår från flickans och pojkens olika relationer
våldets påverkan. Där tar hon upp de resultat som den traditill modern och fadern.
tionella forskningen har kommit fram till när det gäller filmÄven i denna bok spelar sagor som Snövit en central roll
och tv-våldets effekter på barns och ungdomars aggression
men denna gång för att illustrera relationerna mellan könen.
eller våldsamma beteende. Det handlar om oönskad imitaeva brita järnefors
tion, bidrag till aggression hos vissa individer, obearbetad
6
Psykologtidningen 10/03
