EUROPEISKA KOMMISSIONEN
PRESSMEDDELANDE
Bryssel den 27 mars 2014
Grannskap vid vägskäl – analys av ett år av svårigheter
EU:s årliga rapport om genomförandet av grannskapspolitiken ger en blandad bild. Även
om 2013 var ett år präglat av kriser för vissa av EU:s partnerländer, som återspeglar sig i
politisk instabilitet och svåra socioekonomiska förhållanden, har EU fortsatt att stödja
ansträngningarna att förbättra demokratiska styrelsesätt, bygga upp säkerhet och stödja
hållbar utveckling för alla. Avgörande politiska och ekonomiska reformer har genomförts i
flera länder som omfattas av grannskapspolitiken, men i andra länder har demokratiska
reformer och ekonomisk återhämtning som uppnåtts under de senaste åren hotats av
nationella och regionala säkerhetsproblem.
EU fortsatte sitt partnersamarbete
Den europeiska grannskapspolitiken, med sina politiska instrument, utgör även
fortsättningsvis den ram inom vilken EU arbetar tillsammans med sina partner för att
etablera demokrati, stärka en hållbar ekonomisk utveckling för alla och öka säkerheten.
I ”Den europeiska grannskapspolitikens årliga paket” som lades fram av Catherine Ashton,
unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Štefan Füle,
kommissionsledamot med ansvar för utvidgning och grannskapspolitik, understryks att en
framgångsrik politik beror på regeringarnas reformförmåga och -engagemang.
- Samarbetet med våra grannländer är högsta prioritet för EU, sade Catherine Ashton när
paketet offentliggjordes. Tack vare den europeiska grannskapspolitiken kan vi reagera på
de utmaningar som partnerländerna står inför, samtidigt som EU:s intressen bevakas.
Politiken syftar till att förebygga och lösa konflikter och ska uppmuntra våra grannar att
genomföra politiska och ekonomiska reformer.
Rapporter visar att de utmaningar som partnerländerna står inför blir allt mer varierade.
Det gör att politiken i större utsträckning måste uppfylla aktuella förväntningar och behov
hos varje partner och samtidigt erbjuda en vision för ekonomisk integration och politisk
associering med EU på lång sikt.
- De senaste månadernas händelser har visat att vårt grannskapsområde fortsätter att
vara en region som EU måste fästa sin uppmärksamhet och resurser på, tillade Štefan
Füle. Folkets strävan efter ett bättre liv, efter grundläggande mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter är fortsatt stark. Och även om reformvilja inte är något som kan
påtvingas utifrån, har EU ett särskilt ansvar för att stödja de partnerländer som är
involverade i den svåra och krävande övergången till demokrati och mer inkluderande
samhällen. Genom att ha direktkontakt med människor, öppna möjligheter till resor och
studier, och främja nätverksbildning mellan olika delar av samhället (företag, forskning,
universitet, konstvärlden, kultursfären osv.) och dessutom stödja det civila samhället, kan
EU:s politik fungera som katalysator i denna process.”
IP/14/315
Framstegen för reformåtagandena har varit ojämna
Om man vänder blicken mot Tunisien, ser man att övergången till demokrati gick framåt
tack vare en inkluderande dialog och trots stora säkerhetshot. Det enhälliga antagandet av
en ny konstitution i januari 2014 var ett viktigt demokratiskt steg. I Marocko gick
genomförandet av åtagandena i 2011 års konstitutionella reform långsamt, även om
reformerna av migrationspolitiken och det militära rättssystemet var ett par ljuspunkter.
Efter avsättningen av Muhammad Mursi i Egypten har den politiska scenen kännetecknats
av misstro och polarisering. Mötes- och pressfriheten har försämrats. Libyen står inför
allvarliga säkerhetsproblem, som hindrar nationell försoning och politisk stabilisering.
Libanon och Jordanien kämpar med de effekter som Syriens inbördeskrig har på deras
politiska, ekonomiska och sociala system, och som kraftigt minskar deras förmåga att
genomföra politiska och strukturella reformer. Israeler och palestinier återupptog sina
fredsförhandlingar, men hindren är fortfarande stora.
I de östra grannskapsländerna skedde omvälvande förändringar i Ukraina, som utlöstes av
omfattande civila protester (den så kallade Euromajdan) till stöd för politisk associering
och ekonomisk integration med EU. EU är beredd att stödja Ukrainas strävan efter en
demokratisk och blomstrande framtid. Kommissionen presenterade den 5 mars 2014 ett
åtgärdspaket, som bland annat innehöll 11 miljarder euro i ekonomiskt bistånd under flera
år. Den 21 mars 2014 undertecknades det politiska kapitlet i associeringsavtalet mellan
EU och Ukraina i Bryssel. Moldavien och Georgien har gjort framsteg när det gäller
politiska och rättsliga reformer samt reformer för att förbereda genomförandet av
associeringsavtalen. Georgiska val under hösten 2013 ledde till landets andra
demokratiska maktskifte. Armenien fortsatte sina demokratiska reformer. Azerbajdzjan
fortsatte att ta lätt på krav på att förbättra respekten för grundläggande rättigheter och
friheter. Vitryssland har inte gjort några framsteg i fråga om politiska reformer. Armenien
valde att skjuta upp förberedelserna för ingåendet av ett associeringsavtal, inbegripet ett
djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) och att inte parafera det.
Det gjordes viktiga framsteg med de flesta av de östliga partnerländerna i fråga om
rörlighet och migration och ett första partnerskap för rörlighet med ett sydligt partnerland
undertecknades med Marocko i juni 2013, och ett andra med Tunisien i början av mars
2014.
Som en del av sitt partnerskap med samhällen i grannskapsländerna, har EU stärkt sitt
engagemang i och stöd till det civila samhället, som hade fortsatt stor betydelse.
Stödet till partnerländerna nådde 2013 sin högsta årliga nivå under hela sjuårsperioden
med 2,65 miljarder euro. Efter två års förhandlingar kom man i december överens om
budgetramen för 2014–2020 och relevanta instrument, inklusive det nya europeiska
grannskapsinstrumentet. Trots finanskrisen fastställdes finansieringsnivån till grannskapet
till 15,4 miljarder euro, vilket understryker EU:s engagemang och prioritering av
grannskapspolitiken.
2
Läs mer:
Webbplats för Štefan Füle, kommissionär för utvidgning
http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/fule/index_en.htm
och
grannskapspolitik:
Webbplats för den höga representanten och kommissionens vice ordförande Catherine
Ashton: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/ashton/index_en.htm
Europeiska kommissionen: Den europeiska grannskapspolitiken
http://ec.europa.eu/world/enp/index_en.htm
http://www.enpi-info.eu
I fråga om det gemensamma meddelandet,
webbplats:http://eeas.europa.eu/enp/index_en.htm
se
Europeiska
utrikestjänstens
Landsrapporter inom den europeiska grannskapspolitiken:
Algeriet http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-219_en.htm
Armenien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-220_en.htm
Azerbajdzjan http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-221_en.htm
Vitryssland http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-222_en.htm
Egypten http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-223_en.htm
Georgien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-224_en.htm
Israel http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-225_en.htm
Jordanien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-226_en.htm
Libanon http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-227_en.htm
Libyen http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-228_en.htm
Moldavien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-229_en.htm
Marocko http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-230_fr.htm
Det ockuperade palestinska territoriet http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14231_en.htm
Syrien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-232_en.htm
Tunisien http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-233_fr.htm
Ukraina http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-234_en.htm
3
Kontaktpersoner:
Maja Kocijancic (+32 2 298 65 70)
Michael Mann (+32 2 299 97 80)
Peter Stano (+32 2 295 74 84)
Anca Paduraru (+32 2 296 64 30)
Nabila Massrali (+32 2 296 92 18)
Eamonn Prendergast (+32 2 299 88 51)
För allmänheten: Europe Direct per telefon 00 800 6 7 8 9 10 11 eller per epost
4
