Arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Raä 4 och 5, och

Rapport 2004:3
Arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Raä 4 och 5, och
slutundersökning av Räa 5 vid Böle, Sidsjön.
Fornlämning, Raä 5
Fastighet, Böle 1:100
Socken, Gustav Adolf
Kommun, Sundsvall
Landskap, Medelpad
Kulturmiljöavdelningen
Ola George
2
Sammanfattning
1
Inledning
5
Syfte och metod
5
Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter
6
Undersökningens utförade
7
Graven
10
Anläggningsbeskrivningar
13
Gården
14
Fyndmaterialet
17
14C-dateringar
19
Osteologisk analys
20
Makrofossilanalys
20
Tolkning och diskussion
20
Tekniska och administrativa uppgifter
22
Referenser
22
Bilagor
1. Dagboksanteckningar
2. Osteologisk rapport
3. Kartor
4. Fotolista
5. Fyndlista
6. Profiler
7. C-14 analyser
8. Makrofossilanalys
9. Tidningsklipp
3
Sammanfattning
De huslämningar med omgivande kulturlager som påträffades väster om Raä 4 är av
fyndmaterialet att döma från historisk tid kanske 16-1700-tal. Från en lantmäterikarta från 1698
finns två gårdar markerade i byn Böle. Gården är markerad med 1 och som ägare stod en Nils
Nilsson. En närmare genomgång av arkivmaterial skulle troligen ge mer uppgifter om gården och
dess invånare. Bland fynden fanns även äldre perioder representerade med bronssöljan, och en bit
ornerad keramik. Gårdstomten och det som eventuellt funnits under undersöktes aldrig. Vi vet
därför inte hur långt tillbaka i tiden gården kan föras. Den yngre järnålderns gårdar i
Västernorrland finns förmodligen i hög grad på samma tomter som gårdarna från medeltid och
historisk tid. Om så varit fallet även här kan vi nu alltså inte uttala oss om, men fynden ger ju
vissa indikationer.
Gravhögen (Raä 5) var uppbyggd av ett röse med jordinblandning som var drygt 11 m i diameter.
Ett jordlager täckte röset och den yttre diametern var omkring 13,5 m. I röset ingick många stora
block i konstruktionen. En del block bildade inre konstruktioner som cirklar.
Själva gravgömman var utformad som en brandgrop i en stenkista och täckt av en stor flat häll.
Gravgömman låg inte i gravens centrum men en bit innanför den kraftiga stenkedjan .
Gravskicket kan närmast beskrivas som en brandgrop med sot, kol och ihop- plockade ben från
det omgivande brandlagret. Gravgåvor eller tillhörigheter som hittades var en kam,
agraffknappar, benpilspetsar, kniv, bronsbleck, järnsölja, järnfragment mm. Säkert har långt
mycket mer följt med på gravbålet, finns pilar har förmodligen även en pilbåge funnits med.
Benmaterialet tyder inte på att djur följt den gravlagda på bålet. Både kamtypen och agrafferna
dyker upp under yngre romersk järnålder men lever vidare in i folkvandringstiden. Kniven är
svårdaterad. Söljan har troligen en folkvandringstida datering. Pilspetsarna fanns från romersk
järnålder- vendeltid. C-14 analysen gav en datering till yngre romersk järnålder- älsta
folkvandringstid 130- 420 e. Graven dateras därför mest troligt till den äldsta delen av
folkvandringstiden.
Förvånande var åldern på den gravlagda människan, 9-12 år. Gravens storlek tyder på att barnet
tillhört en släkt där maktställning ärvdes. Ett liknande exempel finns från en av gravhögarna från
Gamla Uppsala där ett barn begravts. Sådana unga individer kan knappast ha förvärvat sådan
prestige under sin korta livstid. De föremål vi hittat i graven är kanske inte av högsta värde.
Mycket har naturligtvis förstörts på gravbålet, men att ett barn fått med sig kläder med agraffer är
ändå speciellt. Gravens storlek med det kraftiga röset tyder på en mycket stor arbetsinsats vilket i
sig är betydelsefullt (att ta bort graven med hjälp av grävmaskin var tidsödande). Många
människor måste ha hjälpt till vid gravens byggande, och det är troligt att långt fler än gårdens
innevånare hjälpt till med uppförandet. På vilken grund släktens prestige var baserad är
naturligtvis inte helt lätt att avgöra, men vid Sidsjön finns två fyndplatser av ämnesjärn. Kanske
har handeln med ämnesjärn varit av betydelse. Gårdens läge var förmodligen gott för en
jordbrukande befolkning med exponeringen mot öst och syd och närheten till Sidsjön. Graven i
Böle är samtida med delar av det välkända gravfältet/gården i Högom som ligger 3,5 km därifrån.
Att folken vid de två gårdarna känt varandra är högst troligt, kanske har de även varit besläktade.
4
Analysen av benen kunde inte påvisa kön på den gravlagda människan.
Tyvärr har inte gravens konstruktion givit uppslag om endera könet. Gravfynden där agrafferna
är knutna till klädesplaggen är inte heller könsrelaterade. Det förekommer agraffer i både mans
och kvinnogravar. Utifrån dagens syn skulle de flesta människor hänföra pilar och pilbåge till en
pojke, men det behöver inte ha varit fallet under den äldre järnåldern. Fyndet av järnkniven och
bältessöljan kan antyda att kniven burits i ett midjebälte men inte heller kniv är könsindikerande
men möjligen bältet. Hur barn varit klädda i Medelpad under äldre järnåldern är inte fastslaget,
kanske har både pojkar och flickor burit bälte.
5
Inledning
Nydragningen av väg 570 medförde ingrepp i fornlämningsområdet i anslutning till Raä 4 och 5
vid Böle by. För att fastställa fornlämningarnas utbredning och karaktär genomfördes en
förundersökning vars resultat även låg till grund inför slutundersökningen. Förundersökningen
genomfördes planenligt, slutundersökningen blev förlängd från museets sida med nio manveckor
då gravhögen Raä 5 visade sig vara betydligt mer omfattande än uppskattat. Anledningen var att
gravens kärnröse var drygt 11 m i diameter, alltså lika omfattande eller till och med större än i
många storhögar. Länsstyrelsen skrev inte något nytt beslut utan undersökningarna fortskred på
Länsmuseets egen bekostnad. Delar av graven kunde inte undersökas under år 2003 då
vägbanken låg över.
Syfte och metod
Bakgrunden till undersökningarna var att delar av väg 570 skulle byggas om samt att en gång och
cykelväg skulle anläggas. Det planerade vägområdet kring fornlämningarna Raä 4 och 5 var
snävt pressat mellan bebyggelsen och sluttande mark vid Böle. Den befintliga vägen ligger på en
plan yta intill bebyggelsen. Någon alternativ sträckning av vägarna för att undvika
fornlämningsområdet fanns inte, därför undersöktes och borttogs fornlämningarna.
Förundersökningens syfte var att ta fram ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens tillståndsprövning
enligt kulturminneslagens 2 kap. 12 §.
Länsmuseets frågeställningar i samband med undersökningen av graven var att påvisa följande:
•
•
•
•
•
Yttre och inre konstruktioner i graven.
Genom plandokumentation fastställa eventuella olika skeden i gravens användande.
Datering av gravläggningen, ålder och kön på den gravlagda människan.
Antal gravlagda individer.
Vilken form av gravskick som tillämpats.
I Medelpad finns ganska många storhögar, den mest kända platsen är Högom i Selångers socken.
Gravfält med stora gravar anses tyda på hög status och ha sitt ursprung i att grupper av människor
tagit kontrollen över handeln, bland annat med järn, och på så sätt tillägnat sig rikedom. Det finns
naturligtvis fler sätt att tillägna sig hög status än genom handel, exempelvis genom religiös,
organisatorisk eller militär makt.
Den aktuella fornlämningen ligger inte strategiskt intill någon vattenled som Högomlämningarna.
Graven, dess konstruktion och gravgåvor kan tillsammans med förundersökningens resultat
möjligen ge svar på ur vilken grupp den gravlagda kom, vilket kontaktnät som personen och
järnåldersgården förekommit och fungerat inom.”
Under förundersökningen av området kring raä 4 och raä 5 används maskinavbaning för att
påvisa eventuella fornlämningar. Lämningarna rensas sedan fram för hand så att de kunde
fotograferas och bedömas till form och karaktär. Området undersöks med metalldetektor för att
6
påvisa fynd från ev boplats, aktivitetsytor eller förstörda gravar.
Under slutundersökningen dokumenterades graven i plan efter rensning. Under undersökningens
gång, ritades och fotades ytterligare stenpackning i plan. En korsprofil lämnades kvar och den
dokumenterades när omgivande ytor grävts i botten. Vid undersökningen gjordes
stickprovssållning eftersom sållning av allt material hade varit tidsmässigt omöjligt.
Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter
Flera arkeologiska undersökningar av gravar har gjorts i området kring Sidsjön. De äldsta är
utförda av Adlertz under 1800-talets senaste del (se gravarnas lägen i kartbilagan). ”Vid Böle by
på Sidsjöns norra strandsluttning ser man på en med småskog bevuxen backe söder om
landsvägen och med utsikt över sjön 5 stycken högar, af hvilka 2 äro utgräfda i midten och
tydligen äro mycket steniga grafhögar. Den af de öfriga högarna, som var betäckt med gammal
grästorf och erbjöd samma afrundade utseende, som brukar utmärka grafhögarne, lät jag påbörja
gräfning i men så snart en del af torfven undanröjts anträffades tegelsten, hvarvid framgick, att
kullen innehöll resterna af någon gammal eldstad, hvarför gräfningen ej fortsattes. Härvid är att
märka att platsen af traktens befolkning kallas ”gammelgården”, utan att några andra tecken röja,
att här varit en gammal byggnadstomt. Blott några få steg från de nämnda eldstadslämningarna
ligger en af de utgräfda otvetydiga grafhögarna. Det var ej första gången som en förmodad
grafhög visade sig innehålla lemningar af en gammal eldstad.
Vid flera tillfällen har jag i Indal gjort samma oförmodade fynd, och antalet af sådana gamla
lemningar efter öfergifna byggnadsrester är såväl i Indal som Liden ganska stort, fastän de mera
sällan äro så öfvervuxna af torfven, att man icke utan gräfning kan förvissa sig om deras
beskaffenhet.
Längre ner på sluttningen, i buskmarkens sydöstra hörn, vid pass ett par stenkast från sjön, ligger
en plattare hög af 37 stegs omkrets, och med en höjd af omkring 2/3 meter öfver markens yta.
Högen var mycket stenig och visade sig på omkring 1/3 meters djup under toppen innehålla ett åt
sidorna uttunnande kollager, innehållande brända ben, som voro hopade på en yta af föga mer än
1/3 kvadratmeter, nästan i högens midt, medan på sidorna derom inga benfragment anträffades.
Ofvanpå detta kollager lågo större och mindre kullerstenar, hvilka sålunda befunnos sotade på
undersidan, men ej röjde den inverkan af eld, som ett stenigt underlag för bålet plägar visa i
stenarnas beskaffenhet lätt söndersmulas. Dessa stenar voro sålunda ditlagda först sedan elden
slocknat. Under kollagret fanns intet stenlager, utan endast sand med en och annan inblandad
sten. Under denna sand och vid pass 1/3 meter under förutnämnda kollager träffades ett annat
kollager något under den omgifvande markens yta. I detta funnos inga ben. Då man tager i
betänkande att äfven den i det föregående (sid.21) nämnda grafhögen vid Silje (Selångers socken)
på samma sätt vid sin botten hade ett kollager utan ben samt derofanpå ett sandlager, innan
spåren till den egentliga likbränningen vidtogo, frestas man nästan till antagandet, att platsen först
genom en särskild eld blifve beredd (invigd eller renad?) för sitt ändamål. I intetdera kollager
fanns eljest något anmärkningsvärdt. Båda hade en temligen ringa ytutsträckning, i det de blott
intogo en yta af omkring 2 kvadratmeter i högens midt; dock voro de mera utsträckta i riktning af
markens sluttning, d.v.s. i norr och söder. Utom de nämnda högarna sågos flera vid de längre
österut. d.v.s. närmare staden, belägna gårdarne på norra sidan sjön. Äfven vid sjöns sydvästra
ända uppgavs, att 4 högar skulle finnas, hvilka jag dock ännu ej haft tillfälle att se (Adlerz).
Undersökningarna i textens inledning avser troligen Raä 17. I sista meningen nämns mest troligt
7
de gravar som finns, i Böle på fornlämningarna fyra, fem och sex.
1926 undersöktes en gravhög Av Arvid Enqvist vid norra delen av Sidsjön, Raä 3. Enqvist
skriver att högen hade en diameter på ca 8 meter i diameter och en största höjd av 0,6-0,7 meter.
Under den täckande jordtorven bestod högens fyllning av ett röse av huvudstora stenar och något
större stenar utan nämnvärd jord emellan. Under röset fanns ett brandlager av starkt varierande
mäktighet. På ett ställe gick brandlagret ned ca 0,4 m i gruset och hade en diameter på 0,2-0,25
cm, förmodligen rester efter en förkolnad stock eller påle som gått lodrätt ner i gruset.
Brandlagrets var 2,25 m i diameter i öster-väster. I brandlagret tillvaratogs här och där små
brända ben. Fynd gjordes av en liten bronsnit, fragment av en benkam och ett likarmat
bronsspänne. Spännet daterar graven till folkvandringstid-vendeltid.
1947 karterades undersökningsområdet vid Raä 4 och 5 av A. Modén. Det framgår att de båda
fornlämningarna redan var skadade. Stor del av omgivningen var vid karteringen åker och vägen
till Sidsjöbodarna gick söder om Raä 4 till skillnad från idag. Transformatorplatsen finns utmärkt
på samma ställe som det vid undersökningen påträffades flera säkringar och kabelbitar.
1949 gjordes undersökningar av Ingmar Atterman vid Sidsjön. Tre gravar undersöktes men några
fynd hittades inte. Det finns inte heller några dateringar av gravarna. Fornlämningen var troligen
Raä 17.
1990 gjorde Länsmuseet Västernorrland en undersökning i närheten av Raä 3,
”bebyggelselämningar” påträffades i form av en stenrad och en stenansamling (Wiklund 1990).
Under år 2003 genomfördes en antikvarisk kontroll av Länsmuseet Västernorrland vid
schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Räa 3. Där framkom avfallsgropar av ungefär
samma karaktär som på platån söder om Raä 4 vid förundersökningen. Där påträffades två
härdar, en stenrad som var så långt den var framtagen 1-2 m bred och 9 m lång, samt ett möjligt
stenskott stolphål.
Vid schaktningsarbeten för sjukhusbygget påträffades 15 ämnesjärn 1939. fynden var vid
rapportframställningen inte registrerade på fornminnesinventeringen.
Under tiden undersökningarna av pågick, visade en besökare två ämnesjärn som han påträffat vid
grävning hemma på tomten (några km bort). Fynden var vid rapportsammanställningen inte
registrerade på fornminnesinventeringen.
Undersökningarnas utförade
I södra området som utgörs av åkermark banades ett schakt längs hela området. Ytan var plan och
bestod av sand/mo. I området framkom ett flertal avfallsgropar med avfall som glas, keramik,
tegel, kritpipsfragment mm. En härd hittades också.
Väster om Raä 4 framkom kulturlager och rester efter den gård som finns belagd på en
lantmäterikarta från 1700-talet. Bitvis var lagren tjocka.
8
Bild 1. Undersökningsområdet söder och väster om Raä 4. Foto Ola George.
9
Bild 2. Fornlämningarna och förundersökningsområdena markerade.
Området kring graven Raä 5 var i sen tid odlat och plöjt med traktor. Öster om
Röjnings/odlingsrösena fanns i åkern några anläggningar av typen mörkfärgningar. Vid graven
visade det sig att det fanns en terrassering eller snarare en naturligt plan yta. Maskinavbaningen
runt Raä 5 indikerade inte någon boplats i öster, eller söder. Möjligen finns boplatsen som hörde
samman med graven i sydväst, väst under vägbanan eller i nordväst.
Vid slutundersökningen av raä 5 avverkas den sly som fanns inom undersökningsytan. Ytorna
närmast graven avbanades med maskin. Graven var till delar täckt av skräp som togs bort med
maskin. Ytskicktet söktes av med metalldetektor för att påvisa fynd. Graven torvades sedan av
med hjälp av spade, fyllhammare och skärslev. En ytdokumentation gjordes med fotografering
och ritning.
En korsprofil lades centralt i graven. Grävningen fortskred därefter med maskin, spade,
fyllhammare och skärslev ner till kärnröset som dokumenteras med fotografering, ritning.
Bottenplanet och de inre konstruktionerna dokumenterades på samma sätt. Profilen dokumenteras
för att klarlägga konstruktion och påvisa gravskicket närmare. Kvarvarande brandlager
undersöktes med skärslev. Vid undersökningen av gravhögen togs merparten av brandlagret
tillvara. Jorden vattenflotterades för att hitta föremål. Vid undersökningen gjordes
stickprovssållning eftersom sållning av allt material hade varit omöjligt. Mängder av förkolnat
organiskt material finns sparat från brandlagret. Lämpligt organiskt material togs ut för kol 14
datering. Föremål av metall konserverades. Benen analyserades av osteolog.
Eftersom undersökningen inte kunde avslutas inom den tid som planerats på grund av gravens
10
mycket omfattande röse var arbetet hårt tidspressat och stressat. Då inte maskin kunde användas
på den kraftigt trafikerade vägen (570) försvårades bortförandet av massor. Längs vägkanten fick
jorden istället köras bort med skottkärra.
Graven
Gravhögen var uppbyggd av ett röse med jordinblandning som var drygt 11 m i diameter, Ett
jordlager täckte röset och den yttre diametern var omkring 13,5 m. I röset ingick många stora
block i konstruktionen. En del block bildade inre konstruktioner som cirklar. Stenstorleken var
blandad från ungefär 0,1-1,2 m storlek (se bild 3).
Bild3. Graven med olika dokumentationsskikt markerade med olika färger. De ljusblå stenarna är
bottenstenarna och rösets begränsning, De grå stenarna är fyllningen i graven och de mörkgrå stenarna
är en inre konstruktion. Den ljusa stenen i brandlagrets norra del är täckhällen på gravgömman/stenkista.
De streckade stenarna i brandlagrets västra del är resta. Den rundade av dessa utgör gravens ungefärliga
mittpunkt. De rutade ytorna markerar skador/plundringsgropar. De mörkt snedstreckade är brandlagret.
11
Bild 4. Graven och odlings/röjningsrösen från stegbilen i söder. Foto Ola George.
Själva gravgömman var utformad som en brandgrop i en stenkista och täckt av en 0,8 x 1,2 m
stor flat häll (se bild 5). Hällen hade ursprungligen varit något större och bitar med passning som
spruckit låg i anslutning. Kistan som gravgömman var placerade i var stensatt och diametern var
omkring 0,5 m. Toppmåttet var 90,23 möh och bottenmåttet var 89,94 möh.
Gravgömman låg inte i gravens centrum men en bit innanför den kraftiga stenkedjan. Gravskicket
kan närmast beskrivas som en brandgrop med sot, kol och ihop- plockade ben från det omgivande
brandlagret. Brandlagret som utgjorde platsen för gravbålet. var från några cm till ca 10 cm tjockt
och ungefär 2,6 x 4 m stort. I brandlagret förekom förutom kol och sot enstaka skörbrända stenar.
De gravgåvor eller tillhörigheter som hittades var en kam, agraffknappar, benpilspetsar, kniv,
bronsbleck, järnsölja, järnfragment mm. Säkert har långt mycket mer följt med på gravbålet, finns
pilar med har förmodligen även en pilbåge funnits med. Benmaterialet tyder inte på att djur
bränts, (men benfria köttstycken kan ha funnits med).
12
13
Bild 5. Täckhällen rest och lutad mot profilen. Stenkistan syns framför hällen.
Foto Ola George.
Anläggningsbeskrivningar
Vid förundersökningen påträffades på åkern söder om Raä 4 flera skräpgropar och färgningar
från historisk tid. Groparna var nedgrävda i åkermarken och de innehöll glaserat rödgods, glas,
järnfragment, kritpipsfragment och ett dräktbeslag av brons eller koppar.
Öster om graven (Raä 5) och röjnings/odlingsrösena påträffades efter avbaning i åkern två
anläggningar. Dateringarna på anläggningarna är okänd därför vet vi inte om de tillhör samma
period som graven.
Anläggning1. Härdgrop med rund form i plan. Diametern var omkring 1 m, djupet var ca 0,3 m.
Fyllningen bestod av brunsvart jord med mycket sot och kol. Stenarna fanns i hela fyllningen, de
var 0,05-0,2 m stora. Många av stenarna var skörbrända. Enstaka bitar av tegel hittades i
anläggningen, möjligen kom dessa från åkerjorden.
Bild 6. Anläggning 1 i profil från öster. Foto Peter Persson.
14
Anläggning 2. Grop/ränna med avlång rundad form i plan. Storleken var 1,3 x 0,3 m (störst i östvästlig riktning). Djupet var ca 0,15 m. Fyllningen bestod av mörkbrun jord med inslag av kol.
Bild 7. Anläggning 2 i profil från öster. Foto Peter Persson.
Gården
Vid förberedelserna inför förundersökningen genomgicks det historiska kartmaterialet från Böle
på lantmäteriet i Härnösand. Av flera olika lantmäterikartor framgår att det på platsen eller i
närheten av Raä 4 och 5 funnits två gårdar.
Länsmuseets frågor som rörde gården inför en eventuell slutundersökning (som aldrig blev av)
var: Är det ett gårdsläge med föregångare från medeltid och järnålder ?
Hur såg huset ut och hur var det konstruerat?
Vilka andra byggnader har funnits på gården?
Vilka har bott på gården i historisk tid?
15
Bild 7.En historisk karta har lagts ovanpå ekonomkartan och passats in. Platserna för gårdslägena och
åkrarna kan då lokaliseras. Den under förundersökningen påträffade gården finns markerad med B vid
den röda pricken.
16
Bild 8. Teckningen av Pia Nyqvist är ett försök till en rekonstruktion av gravarna, åkrarna och gården vid
16-1700-talets Böle.
17
Bild 9. Huslämningarna strax väster om Raä 4 i bildens mitt. Foto Ola George.
Fyndmaterialet
Den bronssölja som hittades med hjälp av metalldetektor alldeles intill gravhögen (Raä 4) är
troligen från yngre järnålder. En nästan identisk sölja är funnen i Attmars socken. De andra
gravfynden (spjutspetsar, sköldbuckla, pilspets, brodd, betsel, två knappar av brons och en hake)
daterar Attmargraven till vikingatid.
I anslutning till Raä 4 hittades en bit ornerad keramik som förmodligen tillhör yngre järnåldern.
Där fanns också glaserat rödgods, brynen, benrester, en fingerborg, kritpipsrester, tegel mm från
historisk tid.
I fyllningen till graven (Raä 5) påträffades två föremål som kan vara förhistoriska, det ena är ett
u-format järn (fnr 54) som möjligen kan vara en doppsko, det andra är ett eldgaffelliknande
föremål (fnr 55). Föremålen har troligen legat i jorden intill graven och vid gravbygget hamnat i
fyllningen. I brandlagret på graven (Raä 5) hittades en benkam som var av sammansatt typ.
Mittskenans tvärsnitt var kilformigt (M1). M1-typen finns från de tidigaste sammansatta
kammarna och in i tidig vendeltid (Petré 1984:73). Kammens rygg visar att de utgör resterna av
en handtagskam (Se bild 10). Eventuellt kan de järnbleck (fnr 3, 12, och 18) som påträffades ha
ingått i ett kamskydd tillsammans med de ornerade halvrunda benbitarna (fnr 41 och 51).
Tyvärr påträffades inte någon stödskena, vilket är synd då de brukar vara ornerade och dessutom
lätt daterbara.
18
Kammen i ett stycke finns i Mälarområdet under romersk järnålder men avlöses under slutet av
perioden och i folkvandringstid av den sammansatta kamtypen som blir mer långsträckt (Petré
1984:70).
Bild 10. Kammen från grav två i Högom som förmodligen är av samma slag som kammen från
graven vid Sidsjön, Raä 5 (Ramqvist 1992: plansch 73).
I brandlagret hittades fem agraffknappar av en enklare typ. Det är troligt att det funnits fler,
kanske åtta eller 12 för ett jämt antal. Knapparna var ca 10 mm i diameter och 2 mm tjocka och
gjorda av brons. Agrafferna från Sidsjön motsvarar bäst de agraffer som är daterade till period
VI:2 (Nerman 1935) och V:2 (Almgren 1923), vilket skulle motsvara yngre romersk järnålderfolkvandringstid .
Med begreppet agraff, häktesspänne eller bältesknäppe menas en hake med tillhörande hyska,
som på olika sätt kunde användas i klädedräkten (Hedelin 1986:1). Agrafferna förekommer från
period V:1 under romersk järnålder. Att agrafferna inte förekommer efter 550 e Kr. beror troligen
på en förändring i dräktskicket, när klädesdräkten ändrades, ändrades också dess tillbehör
19
(Hedelin 1986:1)
De helt flata knapparna, med eller utan stämpelornamentik tillhör den vanligaste typen av
agraffer över huvudtaget (Ramqvist 1992:153). Agraffvarianten uppträder i stora delar av norden,
i både rikare och mindre utrustade gravar. De förekommer ibland också såsom lösfynd på
boplatser, vilket antyder att denna typ av agraff sannolikt varit vanligare än andra och i sig alltså
inte behöver indikera någon högre social status hos bäraren (Ramqvist 1992:154).
Hedelins undersökning av det gotländska gravmaterialet visade att agrafferna till största delen
användes av män 75% (Hedelin 1986:25). Under period V:1 går det på det svenska fastlandet ca
3,5 kvinnogravar på varje mansgrav med agraffer och under folkvandringstid går det 2-3
kvinnogravar på varje mansgrav (Hines 1984:61). De olika resultaten visar att användandet av
agraffer varierat under olika tidsperioder och platser. Könstillhörigheten är därför osäker
utifrånfynden av agrafferna.
I gravgömman hittades en sölja av järn som förmodligen suttit på ett bälte, Tvärsnittet på söljan
är sluttande, vilket är typiskt folkvandringstida enligt Ramqvist (muntligen). Kniven kan ha hängt
i en slida i bältet.
I graven fanns benpilspetsar med triangulärt tvärsnitt, en av pilarna har ena sidan svagt upphöjd
mot mitten. På en del spetsfragment finns en längsgående linje inristad. Troligen har det varit två
spetsar med på gravbålet.
Benpilspetsarna finns under romersk järnålder, folkvandringstid och vendeltid (Selinge 1977:257,
262-272, 285). De förekommer inte i vapengravarna från romersk järnålder enligt Selinges tabell
1977:253. Det kan ha sin förklaring i att typen var en utpräglad jaktpil.
Det finns en mängd olika föremålskombinationer som förekommer tillsammans med
benspetsarna, men någon klart urskiljbar könstillhörighet har inte gått att se. Osteologiska
analyser av ben från tidigare undersökta gravar skulle kunna bringa klarhet i frågan.
14C-dateringar
Karin Wiklund på miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå ombads att i samband med
makrofossilanalys av materialet från brandlagret tillvarata daterbart organiskt material. Hon valde
då en mindre kvist (ett ungt skott) som har låg egenålder och därför lämpar sig väl för en 14Canalys. Analysen av den förkolnade kvisten visade på en datering till 1745 +-40 år BP vilket
motsvarar år 205 +- 40 e Kr (se bilaga7). Med ett kalibrerat värde med två sigma (95,4 %
sannolikhet) hamnar dateringen 130- 420 e Kr och med 92,3 % sannolikhet mellan år 210 och
420 e Kr. Med 65,2% sannolikhet hamnar dateringen mellan år 240 och 350 e Kr. Dateringen
ligger i den arkeologiska perioden romersk järnålder till äldre delen av folkvandringstid.
20
Osteologisk analys
Den osteologiska analysen (se bilaga 2) som gjordes på benmaterialet från graven visar att drygt
600 gram brända ben hittades. Benmaterialets volym uppmättes till ca 2 liter. Benmaterialet var
relativt välbevarat. Störst benmängd var insamlad från själva gravgömman där större fragment
samt ledändar förekom mer frekvent än från övriga områden, benen representerades av samtliga
kroppsregioner inklusive små tå-/fingerben, vilket visar att benen insamlats noggrant från
brandlagret och lagts i gravgömman. Benbitar från en individ kunde identifierades.
På sju benfragment fanns rester av järnoxid. Ett av dessa fragment uppvisade även något som
liknade skärmärken kanske från en skada. Den gravlagda personen var 9-12 år gammal, någon
könsbestämmning har inte kunnat göras då könsskillnader först uppkommer i puberteten.
Makrofossilanalys
Analysen visar att brandlagret innehöll träkol, bränd kåda, ett frö av hallon och ett frö av fryle
som är en ängsväxt samt ett 20-tal barr av gran. Enligt Karin Wiklund förekommer granbarr ofta i
gravkontexter (från järnåldern) och de förefaller ha en viss överrepresentation jämfört med
boplatser från samma tid (se bilaga 8).
Idegranen betraktades som ett heligt träd i det forna Norden och i antikens medelhavsländer. Den
symboliserade odödlighet och pånyttfödelse, kanske inspirerat av den alltid gröna barrdräkten.
Barren och fröna är starkt giftiga, och förgiftningsfall har inträffat särskilt med hästar som ätit av
grenarna. Det kan förklara att idegranen i dag är vanlig på kyrkogårdar, dvs platser där djur inte
kan komma åt träden. Men med i bilden finns säkert också urgamla, idag mer eller mindre
medvetna, uppfattningar om trädet som heligt och förknippat med död, sorg och återuppståndelse.
Kyrkogårdens idegran har ofta sällskap av enar och granar, som båda är knutna till gamla svenska
begravningsceremonier när granris och enris ströddes i begravningsföljets väg. Här kan finnas ett
samband med de botaniska fynden i forntidens gravar (Wiklund 2002:40).
Pia Nyqvist analyserade vedarten på kolbitar från brandlagret med hjälp av Roger Engelmark på
Miljöarkeologiska laboratoriet. Det visade sig att en del av träet var asp eller al (liknar varandra).
Tolkning och diskussion
De huslämningar med omgivande kulturlager som påträffades väster om Raä 4 är av
fyndmaterialet att döma från historisk tid kanske 16-1700-tal. Från en lantmäterikarta från 1698
finns två gårdar markerade i byn Böle. Gården är markerad med 1 och som ägare stod en Nils
Nilsson. En närmare genomgång av arkivmaterial skulle troligen ge mer uppgifter om gården och
dess invånare. Bland fynden fanns även äldre perioder representerade med bronssöljan, och en bit
ornerad keramik. Gårdstomten och det som eventuellt funnits under undersöktes aldrig. Vi vet
därför inte hur långt tillbaka i tiden gården kan föras. Den yngre järnålderns gårdar i
Västernorrland finns förmodligen i hög grad på samma tomter som gårdarna från medeltid och
historisk tid. Om så varit fallet även här kan vi nu alltså inte uttala oss om, men fynden ger ju
vissa indikationer.
21
Gravfynden ger en datering som ligger i sen romersk järnålder- äldre delen av folkvandringstid.
Agrafferna dyker upp under yngre romersk järnålder men lever vidare in i folkvandringstiden.
Tyvärr hittades inga fragment av ornering på kammen som skulle ha kunnat ge en närmare
datering men äldre delen av folkvandringstid verkar en troligt. Kniven är svårdaterad, söljan kan
dateras till folkvandringstid genom formen och det avfasade tvärsnittet (Per Ramqvist
muntligen). Pilspetsarna har funnits från romersk järnålder- vendeltid. C-14 dateringen till yngre
romersk järnålder äldre folkvandringstid 130- 420 e Kr motsägs inte av fyndmaterialet.
Dateringen ligger troligen någonstans i tidigare hälften av 400-talet e Kr.
Gravtypen med ett stort jordblandat röse som täckts av en jordmantel stämmer väl in på
gravskicket under romersk järnålder och folkvandringstid. Rösets storlek på drygt 11 m i
diameter mot högens totala 13 m är iögonfallande, många stenblock var över 1 meter stora.
Gravgömman var placerad i en stenkista med täckhäll. Benen och föremålen var blandade med
sot och kol från det kringliggande brandlagret som mätte ungefär 2,6 x 4 m.
Förvånande var åldern på den gravlagda människan, 9-12 år. Gravens storlek tyder på att barnet
tillhört en släkt där maktställning ärvdes. Ett liknande exempel finns från en av gravhögarna från
Gamla Uppsala där ett barn begravts. Sådana unga individer kan knappast ha förvärvat sådan
prestige under sin korta livstid. De föremål vi hittat i graven är kanske inte av högsta värde,
mycket har naturligtvis förstörts på gravbålet, men att ett barn fått med sig kläder med agraffer är
ändå speciellt. Gravens storlek med det kraftiga röset tyder på en mycket stor arbetsinsats vilket i
sig är betydelsefullt (att ta bort graven med hjälp av grävmaskin var tidsödande). Många
människor måste ha hjälpt till vid gravens byggande, och det är troligt att långt fler än gårdens
innevånare hjälpt till med uppförandet.
På vilken grund släktens prestige var baserat är naturligtvis inte helt lätt att avgöra, men i
Sidsjöns närhet finns två fyndplatser av ämnesjärn. Kanske har handeln med ämnesjärn varit av
betydelse. Gårdens läge var förmodligen gott för en jordbrukande befolkning med exponeringen
mot öst och syd och närheten till Sidsjön. Graven i Böle är samtida med delar av det välkända
gravfältet/gården i Högom som ligger endast 3,5 km därifrån. Att folken vid de två gårdarna känt
varandra är högst troligt, kanske har de även varit besläktade.
Analysen av benen kunde inte påvisa kön den gravlagda människan. Vi arkeologer är därför
hänvisade till gravform och fyndmaterial för att bedöma könstillhörighet.
Tyvärr har inte gravens konstruktion givit uppslag om endera könet. Gravfynden där agrafferna
är knutna till klädesplaggen är inte heller könsrelaterade. Det förekommer agraffer i både mans
och kvinnogravar. Pilarna måste ha hört till en pilbåge och utifrån dagens syn skulle de flesta
människor hänföra en pilbåge till en pojke, men det behöver inte ha varit fallet under den äldre
järnåldern. Fyndet av järnkniven och bältessöljan kan antyda att kniven burits i ett midjebälte
men inte heller kniv är könsindikerande. Möjligen är bältet könsindikerande liksom avsaknaden
av pärlor. Hur barn varit klädda i Medelpad under äldre järnåldern är inte fastslaget, kanske har
både pojkar och flickor burit bälte.
22
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens dnr: 431-16909-02
Länsmuseets dnr: 2003/232
Län: Västernorrland
Landskap: Medelpad
Kommun: Sundsvall
Socken: Gustav Adolf
Fastighet: Böle 1:100
Kartblad: 17 H 3f
Belägenhet angivet i rikets nät: Raä 4 X 6918 318 Y 1575 650,
Raä 5 X 6918 382 Y 1575 656
Belägenhet angivet i Sundsvalls nät: Raä 4 X 17 706Y 59 206,
Raä 5 X 17 762 Y 59 223
Koordinatsystem utsatt med Gps i Sundsvalls lokala nät.
Undersökningstid 2-27/6 samt 19/8-4/9-2003
Personal: Grävningsledare Ola George samt antikvarierna Magnus Holmqvist, Per Höglund, Pia
Nyqvist och arkeolog Peter Persson.
Grovarbetare och maskinförare Lars Sjölund från Njurunda
Tillfällig praktikant skoleleven Anna Hassel från Liden.
Rapportsammanställning: Ola George
Fynden konserverades av Stiftelsen föremålsvård i Kiruna.
Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagböcker mm
förvaras på Länsmuseet Västernorrland.
Referenser
Almgren, O och Nerman, B. 1923. Die Ältere Eisenzeit GotlandsII. Stockholm.
Atterman, I. 1949. Rapport över tre undersökta gravar vid Sidsjön.
George, O. 2003. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningen. Protokoll med
diarienummer 262/3003.
Hedelin, H. 1986. Gotländska agraffer. En studie av en föremålsgrupp från yngre romersk
järnålder och folkvandringstid. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi, särskilt nordeuropeisk.
Stockholms Universitet.
Hines, J. 1984. The Scandinavian chracter of Anglian England in the pre-viking period. BAR
British Series 124. Oxford.
Nerman,B. 1935: Die Völkerwanderungzeit Gotlands. Stockholm.
Petré, B. 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 4. Bebyggelsehistorisk analys.
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS. Studies in north-European Archaeology 10.
23
Stockholm
Ramqvist,P.H. 1992. Artefakter och samhällelig interaktion. En diskussion med utgångspunkt
från några av föremålen i Högom, Medelpad. Varia 30. Universitetets oldsakssamling.
Produktion og samfunn. Om erverv, specialisering og bosetning i Norden i 1. årtusen e.Kr.
2. nordiske jernaldersymposium. Granavolden 1992. Oslo 1995.
Ramqvist,P.H. 1992. Högom The excavations 1949-1984. Archaeology and environment 13.
Högom part I. University of Umeå. Department of Archaeology. Riksantikvarieämbetet.
University of Kiel. Department of Pre- and Protohistory. Neumunster. Germany.
Ramqvist,P.H. 2000. Studier i regional arkeologi 1.Arkeologisk databas i Norrland. Arkeologiska
utgrävningar i Norrland 1950-1995. En databas sammanfattande ettusensjuhundra
undersökningar. Örnsköldsvik.
Wiklund, K. 2002. Ett växande vetande. Vetenskapsrådets temabok 2002. Särtryck.
Wiklund, B-O. 1990. Rapport över arkeologisk undersökning vid Sidsjön, Sundsvalls stad,
Medelpad. Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningens rapport 1990.
Bilagor
Dagboksanteckningar
Förundersökningen
2/6-03
Schaktning med traktorgrävare inleddes på platån/åkern längst ner i söder. Jorden var där sandig,
matjordslagret var tunt och fynden och anläggningarna var få. Längre norrut tilltog
anläggningstätheten och fynden. Anläggningarna bestod av färgningar med fynd av glaserad
keramik, glas, järnfragment och ett kritpipsfragment. Metalldetektor användes under dagen, i
närheten av platsen där två stolpar suttit i en jordhög enligt Modéns karta från 1947. Där hittades
en stor säkring., strax norr därom påträffades 0,5-0,6 m djupa kulturlager. Även kritpipsfragment.
Den gamle lantbrukaren ca 80 år besökte platsen, han sade att det var bra potatisland. På Raä 4
skulle en person som ägt en stenkross ha tagit sten, därav utseendet.
3/6-03
Schaktet på den södra åkern blev färdigt. Fler färgningar med keramik framkom. Ett
”dräktbeslag” även funnet i ett sådant sammanhang. Lars Sjölund avverkade på Raä 5 (trots att
det skulle varit gjort innan vi började). Vi drog bort mycket av riset (även på Raä 4).
Ledningsanvisning genomfördes på morgonen. Baningen fortsatte mellan graven på Räa 4 och
vägkorsningen, metalldetektor användes, två sentida ettöringar hittades, en äldre bronsnyckel,
något kritpipsfragment och ett brynefragment mm.
4/6-03
24
Fortsatta avbaningar vid den terrassliknande ytan (vid Raä 4). Handavtorvade den högliknande
anläggningen (där två stolpar varit placerade enligt Modéns karta från 1947). Maria Olsson från
Länsstyrelsen ringde och skulle eventuellt komma och titta på fredag. Beslöt därför att rensa
graven (Raä 5). Graven var belamrad av avverkat ris och sopor som låg i tjocka lager. Även
ytorna kring graven schaktades av. Graven blev i stort färdigrensad. Flera besökare under dagen.
Fynd av ornerad bronsknapp gjordes under dagen.
5/6-03
Röjningsarbetena på gravhögen fortsatte. Diket mot vägen avgränsades. Odlings/röjningsrösena
rensades fram. Lars banade av ytan mot vägen, söder om graven (Raä 5). Där hade enligt en äldre
bybo varit uppodlat och plogat i sen tid. Schaktningen på eftermiddagen söder om vägkorsningen
(vid Raä 4) visade att det förmodligen rörde sig om resterna av ett hus från historisk tid. Adlerz
undersökning från 1890-talet omtalade hög med tegel som kan vara spismursröset från detta hus.
Senare studier visar att Adlerz troligen omtalade en annan fornlämning, Raä 17.
6/6-03
Schaktning strax söder om gravhögen vid korsningen (Raä 5). Inget hittades där. På
eftermiddagen schaktning vid högen väster om Raä 4 som visade sig vara rester av den äldre
gården. Vid husresterna fanns tjocka kulturlager. En sölja i brons (som visade sig vara
vikingatida) och en fingerborg påträffades med metalldetektor. Länsstyrelsen var ute på besök.
10/6-03
Schaktning sydöst om huslämningen, där påträffades en bit ornerad förhistorisk keramik och en
bronsnål. På eftermiddagen avbaning öster om graven (Raä 5) där det ej kom mycket. Vid baning
norr om graven visade det sig att graven ligger på en terrass, till vissa delar med stenblock på
nedersidan.
11/6
Lasse och Ola avslutade de sista på förundersökningen på morgonen.
Slutundersökningen
10/6
Peter och Pia grävde ur diket mot vägen.
11/6
Peter, Pia, Lasse och Ola grävde bort de påförda massorna på högen och rensade. Mycket massor
kördes bort. Kärnröset framträdde delvis. Mättekniker från Sundsvalls kommun satte ut
koordinatsystem (på ojämna koordinater så det fick göras om).
12/6-03 Rensningen av gravhögen avslutades. Såll sattes upp och rutor började grävas. Ritning
gjordes av gravens centrala delar. Graven mer förstörd än vad vi tidigare trott.
13/6-03
Grävningen fortsatte ner mot kärnröset. Det visade sig att gropar fyllts igen med skräp, bl. a. från
en kakelugn. Dokumentationen gjordes av högens norra del i rensningsnivån.
25
16/6-03
Vi fortsatte att frilägga centralröset som verkade vara större än beräknat. På flera ställen kunde
det konstateras att stenblock och fyllning slängts ut vid plundring, Dokumentationen av den
nordöstra delen. Busshållplatsskylten som vi tidigare hade hittat hade stulits under helgen.
17/6
Avtorvningen av röset fortsatte. Det var tydligt var stenblock kastats ut från plundringsgroparna.
Dokumentation av den sydöstligaste delen. Röset var större än beräknat och bitvis välbevarat.
18/6-03
Sydvästra, nordvästra och nordöstra delen av graven färdigavtorvad. Skottade schaktet längs
vägen så det blev bredare upp mot vägbanken. Pia började att rita röset. Det visade sig att
kärnröset varit omkring 1,5 m högt (så mycket fanns kvar i öster). Eventuellt finns rester av
terrassering i sydväst utanför graven då stenläggning syntes där.
19/6-03 Regnet öste ner hela dagen. Jag halkade och ramlade ner i ett schakt och vrickade foten.
Peter gjorde illa sig i handleden. Framrensningen av röset nu i stort sett färdig. Beställde stegbil
till måndag morgon. Under dagen rensades utkastade massor från plundringsgrop bort i södra
delen av graven. Kanten på röset var skadad där och en järnvire stack upp där ur en stensamling,
troligen ett fäste till stöd för en stolpe och det stenskodda stolphålet. Längst ut i öster rensades det
mesta färdigt. I den stora plundringsgropen i mitten av graven rensades jord bort och i schakten
som löper längs vägen rensades den kraftiga stenpackningen fram.
23/6-03
Vi rensade före morgonfikat och blev klara. Vid tiotiden kom brandkårens stegbil, Pia och Ola
tog kort från korgen. Olyckligtvis kunde inte graven fotas rakt uppifrån Eftersöm vi inte kunde
stå på den stora vägen utan på vägen ner mot sjön). Efter fotograferingen började vi röja bort sten
och rensa ner på gravens södra sida, Pia ritade.
24/6-03
Under dagen togs mycket av det mindre stenmaterialet bort. Röset som till stor del innehöll jord
rensades samtidigt, ritning och nivilering gjordes också. Trots hårt arbete och gott resultat under
dagen förstod vi att vi troligen inte skulle hinna bli färdiga under veckan. Ola ringde Maria
Olsson på Länsstyrelsen och påtalade detta. Olsson tyckte att vi skulle ta bort gravhögen med
maskin, och att detta nog inte skulle påverka dokumentationen. Vi på arbetsplatsen ställde oss
undrande till kommentarerna från Länsstyrelsen. Maskin användes under dagen till att kasta sten i
skopan och timmergrip för att lyfta bort större block.
25/6-03
Vi fortsatte att lyfta bort block, rensa och rita, maskinen användes för att tippa materialet i och
kasta sten i skopan och lyfta bort stora lock.
26/6-03
Bortlyftande av block med maskin och för hand. Ritning och fotografering. Den stora flata hällen
(gravhällen) i botten rensades fram. Diskuterade eventuell fortsättning med Maria Olsson på
Länsstyrelsen. Hon var inte alls intresserad av någon förlängning. Museet erbjöd sig att gå in med
egna medel. Olsson ställde sig även kallsinnig till att det förundersökta området med den gamla
26
gården skulle slutundersökas. Hon kunde tänka sig att vägen fick dras över det vi inte hunnit
dokumentera. Vi kom överens om att söka vägverkets ansvarige för vägprojektet. Olsson ville
inte skriva ett nytt beslut bl. a. på grund av arbetsbelastningen på Länsstyrelsen.
27/6-03
Fortsatt grävning och bortrensning av jord och block. Dokumentation av den kraftiga
stenpackningen. Vi lyfte på gravhällen och började rensa, ganska snart framkom brända fragment
av en kam. Vi fyllde påsar med gravjorden för att senare vattensållning på museet. Många
intresserade kom under dagen till undersökningsplatsen. Journalister kom från de båda
tidningarna (Sundsvalls tidning och Sundsvalls dagblad) de var mycket intresserade och stannade
länge. Journalisterna ville även höra med Länsstyrelsen varför vi inte fick fortsätta.
Fortsatt slutundersökning efter semestern
19/8-03
Ola var ensam på undersökningsplatsen, grävde längs profilerna i södra delen av graven, ritade,
rensade och tog bort stenar och mindre block.
20/8
Grävning längs ö-v profil i södra delen av graven. Ritning och bortplockning av sten och block i
ytterkanten av graven.
21/8 Vi rev bort många block i norra delen av graven och rensade sedan. Två nyhetsprogram från
tv gjorde reportage som sändes på kvällen. Reportagen var lyckade. Vi grävde nästan färdigt vid
profilen ner till marknivå.
22/8
Vi tog bort många stenblock i södra delen av graven. Ritade profilen (den ö-v). Sedan började vi
riva profilen.
25/8
Resterande delar av den öst-västliga profilen bortgrävd. Rensning och dokumentation av de
centrala delarna av graven och gravgömman.
26/8
Pia och Lasse grävde lite, det gick långsamt i regnet.
27/8
Framgrävningen av profilen (n-s) klar. Många stenar och block lyftes bort med maskin. Rensning
mellan kvarvarande block. Den inre gravkonstruktionen var nu väl synlig med resta stenar.
Konstruktionen fotades från traktorns skopa. Pia fann flera små bronsbleck med nitar samt brända
ben.
Resterande del av undersökningen var Ola borta för att leda skolundersökningar vid Nämforsen.
Arbetet fortskred utan att dagbok skrevs. Resterande delar av brandlagret samlades in och det
sista dokumenterades under perioden.
27
Benmaterialet från graven vid Sidsjön, RAÄ 5, Sundsvalls stad.
- Inledning
- Benmaterialet: egenskaper och beskrivning
- Antal individer
- Åldersbestämning
- Könsbestämning
- Artefakter av horn/ben
- Ben med spår av järn
- Sammanfattning av benbestämningen
- Referenser
Tabell 1 Fördelning av benmaterialet på kroppsregion och vikt
Tabell 2 Benlista
Inledning
Graven vid Sidsjön var 12,5-13 m i diameter med en jordmantel som täckte ett kraftigt kärnröse
på ca 11 m i diameter. Många av blocken var stora, över ca 1 m i diameter. I botten på kärnröset
fanns ett brandlager som även tolkats som bålplatsen. I samband med brandlagret fanns flera
konstruktioner med bl a kantställda stenar. En stor stenhäll, vilande på en stenkista, täckte en
nedgrävning (gravgömman) som innehöll kremerade ben. Under stenhällen hittades recent
material bl a plastrester. Benmaterial insamlades och dokumenterades från olika områden i
graven.
Utifrån fyndmaterialet har graven fått en relativ datering till ca 500 e Kr. Fyndmaterialet från
graven utgjordes av vanligt förekommande gravfynd från denna tid (Baudou & Selinge 1977,
258, 264, 278) såsom en sammansatt hornkam, en kniv, en pilspets (hornfragment av tresidig
pilspets ?), agraffknappar i brons, en bältessölja i järn samt bronsnitar.
Benmaterialet: egenskaper och beskrivning
Totalt 604,5 gram brända ben/hornfragment tillvaratogs från graven; av dessa identifierades
213,5 gram
(ca 35 %) till både art och benslag, 155,5 gram (ca 26 %) bestämdes till bengrupp (rörben) och
233,5 gram
(ca 39 %) lämnades obestämda (tabell 1 och 2). Bearbetat horn/ben utgjorde 2 gram av
totalvikten.
Dessutom hittades 1 gram recent, obränt, benmaterial från råtta/mus. Benens volym uppmättes till
ca 2 liter.
Benmaterialet var relativt välbevarat. Störst benmängd var insamlade från själva gravgömman,
där även större fragment samt ledändar förekom mer frekvent än från övriga områden. Skelettet
av en kremerad individ identifierades och representerades av ben från samtliga kroppsregioner
inklusive de små tå-/fingerbenen, vilket visar att benen noggrant insamlats från brandlagret och
lagts i gravgömman. På ett flertal ledändar fanns sammanväxningsytor (metafysytor) bevarade,
28
även ändstycken (epifyser) förekom i mindre utsträckning. Från bålregionen saknades dock till
exempel kotkroppar.
Benfragmentens storlek varierade mellan några millimeter och upp till 80mm i vissa fall.
Skallben och rörben dominerade materialet både i vikt och till antal fragment. Dessa ben är
förhållandevis kompakta och därmed mindre känsliga för vittring, rörbenen utgör dessutom en
stor del av skelettets totalvikt. Skallbenen har i allmänhet splittrats i två kompakta skikt, vilket
har orsakats av hettan från elden. Det observerades att några skallben verkade jämförelsevis
tunnare än övriga skallben.
Benen var i allmänhet grå-vita till färgen och bara i undantagsfall vita dvs väl förbrända.
På sju benfragment fanns järnrester och/eller järnoxid. Ett av dessa fragment uppvisade även
något som liknade skärmärken.
Av fyndmaterialet i graven har kam, kniv och pilspets tolkats som gravgåvor; offergåvor, i form
av djurben, kunde däremot inte påvisas.
Sammanblandning av ben från olika områden har endast skett i de fall då passningar hittats och
limmats.
Tabell 1 Fördelning av benmaterialet på kroppsregion och vikt
Vikt (g)
Representerade ben
Kranium
96
skallben, käkben och tandrötter
Bål
20,3 skulderblad, revben, kotor
Övre extremiteter
7,2
överarmsben, strålben, armbågsben, ben i handen
Nedre extremiteter 55,5 lårben, skenben, vadben, ben i foten
Bäcken
32,5
Hand/Fot
2
Rörben obestämda
155,5
Obestämda ben
233,5
Totalt
602,5
% identifierade
35
Antal individer
Minsta antal individer baseras på det faktum att vissa delar av skelettet förekommer som en eller
ett par i kroppen.
Endast en individ kunde identifieras i benmaterialet. Enstaka skallben, bl a från ena sidans
ögonhåla, verkade dock tunnare i jämförelse med övriga skallben, men andra indikationer på att
fler individer gravlagts kunde dock inte hittas. Benmaterialets volym uppmättes till ca 2 liter,
vilket ligger inom ramen för den uppskattade volymen för en vuxen individ i moderna
kremeringar (ca 2-3,5 liter) enligt Gejvall (1981, 16). Endast ett utskott (dens axis) från andra
halskotan identifierades. Inga dubbletter av ben från samma sida förekom i materialet.
Åldersbestämning
29
Individens biologiska ålder har bestämts utifrån tandutveckling och benens sammanväxningar
(Bass 1987, Brothwell 1981, van Beek 1983, Warwick et al 1973). Hänsyn har även tagits till
benens struktur och karaktär. Dessa metoder för åldersbestämning bygger på utveckling av
”moderna” populationer och kan inte reservationslöst överföras på arkeologiska populationer
(McKinley & Roberts 1993, 9).
Av Benlistan (tabell 2) framgår att rörbenen inte är sammanväxta och att tandrötterna inte har
slutits helt på första permanenta kindtanden i överkäken, vilket tyder på en individ yngre än 9-10
år. Andra halskotans utskott (dens axis) är dock sammanväxt vilket indikerar att individen har
nått ca 12 års ålder. Åldern för individen uppskattades därför till mellan 9-12 år.
Övriga indikationer på individens ålder är t ex att skallbenen i allmänhet har splittrats i två
kompakta skikt. Detta är ett typiskt beteende för skallben från kremerade unga och gamla
individer enligt Gejvall (1981, 19).
Käkdelar (alveoli) visar att det fanns ouppbrutna tänder och fragment från överkäken (processus
palatinus) uppvisade en ”ung” ytstruktur (Bass 1987).
Åldersbestämningen har inte helt kunnat begränsas nedåt då vissa signifikanta ben från till
exempel bäckenregionen är alltför fragmenterade.
Könsbestämning
Könsbestämning har, med tanke på individens ålder, inte utförts eftersom könsskillnader i
skelettet framträder först i puberteten (Acsádi & Nemeskéri 1970, 75 ff.).
Artefakter av horn/ben
Kammar var en vanlig gravgåva i både mans- och kvinnogravar och för individer i alla åldrar
under järnåldern (MacGregor, 1985 ff). I fyndmaterialet från graven fanns tre fragment av en
sammansatt hornkam. Ett av dessa fragment är från en tandplatta och har rester av ett nithål.
Fyra horn fragment med tresidigt tvärsnitt kan vara delar av en tresidig pilspets. Längs två sidor
löper ristade linjer. Kammar och tresidiga pilspetsar är bland de vanligaste gravfynden under
äldre järnålder (Baudou & Selinge 1977, 258, fig. 37).
Dessutom förekom några mycket vittrade och vita ben/horn fragment med plattovalt tvärsnitt, 4
mm i diameter, för vilka någon funktion inte har kunnat fastställas. Dessa fragment har suttit ihop
men fragmenterats vid hantering och utgrävning.
Ben med spår av järn
På sju benfragment fanns järnrester och/eller järnoxid, dessa har bestämts till: ett ändstycke från
ett överarmsben, tre rörben samt tre obestämda fragment. På ett av de sistnämnda fragmenten har
järnet smält samman med själva benet vilket har förvanskat benets form. Benet, som uppvisar en
sammanväxningsyta, kan vara nedre delen på ett överarmsben (armbågsleden). På samma ben
observerades även något som liknade skärmärken.
Sammanfattning av benbestämningen
Totalt 604,5 gram brända ben/horn tillvaratogs från graven, dessutom förekom recenta obrända
ben från en råtta/mus. Skelettet av en kremerad, ung, individ kunde konstateras. Den biologiska
30
åldern bestämdes till mellan 9-12 år. Benmaterialet var relativt väl bevarat och skelettet var
representerat av samtliga kroppsregioner. Könsbestämning av skelettet ansågs inte tillämplig med
tanke på individens ålder. Fyndmaterialet utgjordes bl a av fragment från en sammansatt hornkam
samt delar av en pilspets av horn, vilka tolkas som gravgåvor. Offergåvor i form av djurben
kunde däremot inte påvisas.
Referenser
Acsádi, G. & Nemeskéri, J. 1970. History of Human Life Span and Mortality. Akadémia Kiadó.
Budapest.
Bass, W.M. 1987. Human Osteology: a Laboratory and Field Manual. Missouri Archaeological
Society,
Special Publications, University of Missouri.
Baudou, E. & Selinge, K. G. 1977. Västernorrlands Förhistoria. Västernorrlands läns landsting.
Brothwell, D. R. 1981. Digging Up Bones. (3rd edn). London & Oxford.
Gejvall, N. G. 1981. Observations on the cremated bones from the graves at Horn.
Ossa Letters, 2 (1981), 14-32.
McGregor, A. 1985. Bone, antler, ivory and horn: the technology of skeletal materials since the
Roman period.
London.
McKinely, J. I. & Roberts, C. 1993. Excavation and Post-Excavation Treatment of Cremated and
Inhumed
Human Remains. Birmingham (=Inst Fld Archaeol Tech Pap, 13).
Van Beek, G. C. 1983. Dental Morphology: an illustrated guide (2nd edn). Worcester.
Warwick et al. 1973. Gray´s Anatomy: Ossification of skeleton. Extract from Gray´s
Anatomy. 35th edition. Ed by Warwick et al. With the assistance of …
[others] – [Harlow] : Longman 1973, 45
31
Karta 1. Undersökningsplatsen markerad med den gröna pricken.
Karta 2. Fornlämningarna Raä 4 i söder och 5 i norr.
32
Karta 3. Järnåldersenheter (inringade) vid Sidsjön baserat på gravgrupper .De inringade
fornlämningarna har Raänummer från söder till norr 6, 4 och 5, 17, 3 och 23.
Film 04-04
Fotonr Beskrivning
1
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från söder
2
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från öster
3
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från norr
4
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från söder
5
Området kring Raä 4 från norr
6
Området strax väster om Raä 4 från söder
7
Området strax väster om Raä 4 från nordnordöst
8
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från sydöst
9
Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från sydöst
Film 04-05
Fotonr Beskrivning
1
Gravhögen Raä 5 efter avverkning 3/6-03 från söder
2
Arbetsbild Traktorgrävaren banar av på åkern sydväst om Raä 4
3
Bild på dräkt/selbleck
4
Terrassering och stenansamling väster om Raä 4 från söder
5
Terrassering och stenansamling väster om Raä 4 från norr
6
Arbetsbild vid röjningen av Raä 5
33
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Arbetsbild vid röjningen av Raä 5
Arbetsbild vid röjningen av Raä 5
Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från söder
Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från söder
Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från norr
Graven efter rensning från öst
Graven efter rensning från syd
Graven efter rensning från norr
Graven efter rensning från väst
Centralröset under avtorvning från väst
Centralröset under avtorvning från norr
Centralröset under avtorvning från sydöst
Utkast från plundringsgrop, norra delen av graven från öst
Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från syd
Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydöst
Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydväst
Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydväst
Röjnings/odlingsrösen öster om graven med delar av gravens sydöstra del i nedre
vänstra hörnet
Graven med nästan hela röset framrensat, från grävmaskinen i syd
Film 04-06
Fotonr Beskrivning
5
Gravens södra del efter framrensning av röset, från öst
6
Gravens södra del efterframrensning av röset från, öst
7
Gravens centrala del efter ramrensning av röset, från öst
8
Gravens östra del efter framrensning av röset, från syd
9
Arbetsbild, Lars Sjölund och Pia Nyqvist, i gravens nordöstra del efter att gravhällen
lyfts bort, från väst
10
Gravens nordöstra del efter att gravhällen lyfts bort, från norr
11
Gravens nordöstra del efter att gravhällen lyfts bort, från norr
12
Översiktsbild på undersökningsområdet från brygga i sjön, från öst
13
Översiktsbild på undersökningsområdet från brygga i sjön, från öst
14
Pia Nyqvist talar för deltagare i Skog och historiaprojektet
15
Pia Nyqvist talar för deltagare i Skog och historiaprojektet
16
Pia Nyqvist balanserar på profilen
17
Den öst-västliga profilen, från syd
18
Den östra delen av den öst-västliga profilen, från syd
19
Den västra delen av den öst-västliga profilen, från syd
20
Gravens nordöstra del efter nedrensning till de nedersta stenlagerna, från norr
21
Den öst-västliga profilen med gravgömmen till höger om den mot profilen lutade
täckhällen, från norr
22
Den öst-västliga profilen (östra delen) med gravgömmen till höger om den mot
profilen lutade täckhällen, från norr
34
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
Rivning av den öst-västliga profilen med grävmaskinen, från syd
Rivning av den öst-västliga profilen, från syd
Rivning av den öst-västliga profilen
Inre gravkonstruktion från grävmaskinens skopa uppifrån från öst
Inre gravkonstruktion från grävmaskinens skopa uppifrån från öst
Gravens nord-sydliga profil, från öst 31-36 från syd till nord
Gravens nord-sydliga profil, från öst
Gravens nord-sydliga profil, från öst
Gravens nord-sydliga profil, från öst
Gravens nord-sydliga profil, från öst
Gravens nord-sydliga profil, från öst
Film 04-07
Fotonr Beskrivning
1
Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst
2
Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst
3
Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst
4
Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, från syddöst
5
Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, kantkedja och fundament i
markplan, från syddöst
6
Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, inre konstruktioner synliga, från
sydöst
7
Gravgömman med stenkista och täckhäll från nordöst
8
Gravgömman med stenkista och täckhäll från norr
Film 04-08
Fotonr Beskrivning
1
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil
2
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd
3
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd
4
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd
5
Gravens östra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
6
Översiktsbild på området norr om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
7
Översiktsbild på området väster om Raä 4, gårdsytan, uppifrån brandkårens stegbil
från norr
8
Översiktsbild på området söder om Raä 4, åkern med schakt, uppifrån brandkårens
stegbil, från syd
35
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Gravens norra del med ”plundringsgrop”, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Gravens norra del med ”plundringsgrop”, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Gravens södra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil,
från syd
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Röjnings/odlingsrösen öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil från väst
Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från
syd
Gravens centrala delar, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Gravens södra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från
syd
Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från
syd
Gården väster om Raä 5, uppifrån brandkårens stegbil
Området väster om Räa 4 väster om vägen
Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
Film 04-09
Fotonr Beskrivning
1
Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd
2
Södra delen av graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd
3
Odlings/röjningsröse öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
4
Odlings/röjningsröse öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
5
Gravens centrala del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
6
Odlings/röjningsröse öster om graven och östra delen av graven, uppifrån brandkårens
stegbil, från syd
7
Gravens centrala och norra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd
8
Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd
9
Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd
10
Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd
11
Graven, med röjnings/odlingsrösen på området öster om graven, uppifrån brandkårens
stegbil, från syd
12
Gravens centrala del med västra delen som går in under körbanan, uppifrån
brandkårens stegbil, från syd
13
Gravens östra del, med kantkedja, från syd
14
Gravens östra del, från norr
15
Gravens södra del med inre stenkedja, från väst
16
Gravens norra del, röset, från norr
17
Gravens norra del, röset, från nordväst
18
Gravens södra del, röset, från öst
36
19
20
21
22
23
Gravens sydöstra del med kantkedja, från sydöst
Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst
Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst
Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst
Arbetsbild, Magnus Holmqvist, Peter Persson och Ola George stående vid platsen för
gravgömman
Arbetsbild, Magnus Holmqvist, Peter Persson och Ola George stående vid platsen för
gravgömman
Norra delen av graven, röset med stenblock lagda i cirkelform, från öster
24
25
Peter Persson har tagit alla digitala fotografier utom nr 86-105 som är tagna av Ola George.
Fotografierna togs mellan 10-27/6-03
Fotonr Foto från
1
OSO
2
ONO
3
N
4
S
5
V
6
Ö
7
V
8
NO
9
S
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
VSV
VSV
NNO
S
NNO
NNO
V
OSO
OSO
OSO
V
SSV
S
SSV
VNV
V
VNV
NV
V
Ö
OSO
Ö
S
ÖSÖ
Motiv
Gravhögen före avtorvning + 2 st röjningsrösen på östra sidan
Södra röjningsröset
Avbanade ytan med 1700-talshuset söder om gravhögen
Gravhögen före avtorvning
Vy över sjön från gravhögen
Husgrunden
Gravhög söder om den undersökta graven
LarsSjölund i sin traktor
Pia Nykvist i telefonen
Grävledare Ola George med metalldetektorn vid
förundersökningen
Schaktet mot vägen under grävning
Schaktet i längdriktningen
Gravhögen före avtorvningen
Ola George vid avtorvningen av högen
gravhögens topp under avtorvningen
Pia Nykvist vid avtorvningen av högen
undersida av lada VSV om högen
Stenar under lada VSV om högen
Stenar under lada VSV om högen
Vy över landskapet Ö om högen
Gravhögen under avtorvning
Högen efter att grästorven avlägsnats
Högen efter att grästorven avlägsnats
Vy över högen och omgivande landskap
Högens Norra del efter avtorvning
Högens mittersta del efter avtorvning
Högens södra del
Busshållplatsskylt funnen vid avtorvning
Pia Nykvist i fototagen
Högen efter avtorvning
Schaktet mot vägen
Kärnröset vid högens topp
Lena Linneadotter intervjuar Ola George
37
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
SSO
S
NNV
VNV
VSV
Ö
NNV
V
VSV
SSO
V
VNV
N
NNO
N
SSV
NNO
V
N
N
S
VSV
V
N
SV
V
V
NV
SV
SV
VSV
V
NV
OSO
NNV
N
VSV
OSO
OSO
ONO
ONO
SSO
SSV
SSV
VNV
V
VSV
N
Lasse Sjölund i diskussion med Lennart Forsberg
Lasse rutgräver i högens topp
Ola George
Pia Nykvist
Högens topp vid rutgrävning
Kärnröset vid högens topp
Kärnröset vid högens topp
Kärnröset vid högens topp
Högens södra sida vid jordmantelns borttagande
Pia och Lasse i fikarummet
Högens södra sida
Högens södra sida
Högens topp med kärnröset
Högens topp med kärnröset
Ola George rensar
Libationsoffer till högens ägare
Pia rensar
Lasse rensar
Ola i ritartagen
Högens kärnröse tittar fram
Högens kärnröse tittar fram
Högens södra sida, kärnröset tittar fram
Högen vid jordmantelns borttagande
Högens norra sida med välbevarat kärnröse
Högens norra sida med välbevarat kärnröse
Kärnröset vid högens södra sida
Kärnröset vid högens södra sida
Kärnröset vid högens norra sida
Kärnröset vid högens norra sida
Kärnröset vid högens södra sida
Pia, Ola och Lasse på högens topp
Pia, Ola och Lasse på högens topp
Mittprofil vid högens topp
Högens norra del
Högen vid jordmantelns avlägsnande
Kärnröset på högens norra sida
Kärnröset på högens norra sida
Kärnröset på högens södra sida
Högen vid jordmantelns avlägsnande
Högen vid jordmantelns avlägsnande
Högen vid jordmantelns avlägsnande
Kärnröset i norr
Pia mäter
Ola fotar
Högens södra sida
Högens södra sida
Mittprofil vid högens topp
Högens norra sida + profilbank
Kärnröset vid högens norra sida
38
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
Ö
Ö
Ö
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
Lod fr S
98
99
100
101
102
N
N
NO
SO
NO
Lod fr
SV
Lod fr S
Lod fr S
SSV
V
V
S
S
S
SSV
SSV
SSV
SSV
Ö
NNO
SSV
VSV
V
VSV
V
Ö
Ö
V
V
SSV
S
OSO
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
Avvikande sten i röset på NÖ sidan
Avvikande sten i röset på NÖ sidan
Avvikande sten i röset på NÖ sidan
Högens kärnröse, profilbank mot vägen och mittprofil
Högens östra sida + 2 st röjningsrösen
Högen
Högens södra sida
Högens norra sida
Norra röjningsröset
Terrasering vid högens östra sida
Södra röjningsröset
Högen + terrasering i bildens övre mitt
Högen
Högen
Högen
Avbanade ytan söder om högen, husgrund i mitt, till vänster Raä
4
Avbanade ytan söder om högen
Vägen och tomten SV om högen
Gårdsplan V om högen
Väg + tomt SV om högen
Högen + röjningsrösen
Kärnröset
Kärnröset + terrass i bildens övre mitt
Magnus Holmqvist och Lasse vid kärnrösets avlägsnande
Grövre stenar i röset
"Magnus grop" i rösets norra del vid mittprofil
Pia fotar
Magnus vilar
Magnus kontemplerar
Ola George och Anna
Rensning och fotografering
Högen vid djuprensning av kärnröse
Konstruktionsdetalj i högens södra del
Konstruktionsdetalj i högens södra del
Konstruktionsdetalj i högens södra del
Konstruktionsdetalj i högens södra del
Lars lyfter sten
Mittprofil vid djuprensning
Högens södra sida
"BÄÄÄRTIL"
Täckhällen till gravgömman vid högens norra del
Välbevarad packning på högens södra sida
Välbevarad packning på högens södra sida
"Magnus grop" med täckhällan
Rösets södra sida
Magnus, Lasse, Pia och Ola
Högen vid djuprensning av kärnröse
39
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
OSO
N
V
N
Ö
VSV
V
N
Högen vid djuprensning av kärnröse
Täckhällen till gravgömman
Täckhällen till gravgömman
Konstruktionsdetalj vid högens S sida
Packning vid södra sidan mittprofilen
Packning vid södra sidan mittprofilen + stor stenkrets
"Magnus grop"
Rösets norra sida vid djuprensning
Fyndplats för ämnesjärn + upphittare
Fyndplats för ämnesjärn + upphittare
Upphittade ämnesjärn
SSV
Högens södra sida, den inre stenkretsen
V
Högens södra sida, den inre stenkretsen
V
"Magnus grop", norra sidan av högen efter djuprensning
S
Högen efter djuprensning
VSV
Högens södra del, inre stenkretsen
Fynd av lerklining och keramik
Fynd, keramik
Fynd, lerklining
OSO
Kärnrösets norra sida
OSO
Kärnrösets norra sida
V
Djuprensning innanför inre stenkretsen på kärnrösets S del
Lod
Fynd, keramik
Lod
Fynd, keramik
Efter djuprensning innanför inre stenkretsen vid rösets södra
sida
V
V
"Magnus grop" med täckhällen
Ö
Högen efter djuprensning
ONO
Lasse flyttar stora stenar
OSO
Per Höglund, Magnus Holmqvist och Pia Nykvist
Ö
Lasse flyttar stora stenar
VNV
Magnus kikar under mindre häll
VNV
Magnus och Ola undersöker under mindre häll
VNV
Magnus rensar under mindre häll
NNV
Ola George rensar under täckhällen för gravgömman
NNV
Metalldetektorsök vid gravgömman
NNO
Undersökning av gravgömman
N
Rensning vid gravgömman
N
Konstruktionsdetalj? Utanför täckhällen
N
Gravgömman
Lod fr V Markytan utanför gravgömman
N
Borttagande av gravgömman
N
Kol och ben i gravgömman
Ö
Folksamling vid tömmande av gravgömman
Lod fr S Nitat kamfragment från gravgömman
Lod fr S Nitat kamfragment från gravgömman
N
Tömmande av gravgömman
Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök
Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök
40
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
V
Ö
Ö
NÖ
NÖ
N
V
Ö
Ö
N
Ö
V
N
Ö
V
Ö
V
NV
N
V
N
S
Ö
Ö
Ö
Ö
Inre gravkonstruktion med stensatt kant
Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök
Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar)
Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar)
Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar)
Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar)
Inre gravkonstruktion med stensatt kant
Inre gravkonstruktion med stensatt kant
Resterna av brandlagret
Arbetsbild
Arbetsbild
Brandlagret med Stensatt kant (resta stenar)
Fynd från brandlagret, ornerad benbit och agraff
Fynd från brandlagret, ornerad benbit och agraff
Arbetsbild, södra delen av graven
Del av brandlagret
Arbetsbild, Lasse gräver i brandlagret
Arbetsbild, bortgrävande av brandlager
Arbetsbild, bortgrävande av brandlager
Arbetsbild
Brandlagret grävs bort
Stenansamling under brandlagret
Sidsjön från plats väster om graven
Arbetsbild
Brandlagret nästan helt avlägsnat
Brandlagret nästan helt avlägsnat
Brandlagret nästan helt avlägsnat
Brandlagret nästan helt avlägsnat
Undersökningens slutskede, rösets yttre kant och inre
konstruktioner kvar
Brandlagret i stort sätt bortrensat
Brandlagret i stort sätt bortrensat
Sten med skålgropsliknande fördjupning
Sten med skålgropsliknande fördjupning
Sten med skålgropsliknande fördjupning
Sten med skålgropsliknande fördjupning
Sten med skålgropsliknande fördjupning
Sidsjön
Brandlagret nästan helt bortrensat
Brandlagret nästan helt bortrensat
Pia bakom inre konstruktion med resta stenar
Pia bakom inre konstruktion med resta stenar
Sten med rännliknande formation
Sten med rännliknande formation
Sten med rännliknande formation
Anläggning 1 öster om graven på åkern
Anläggning 1 öster om graven på åkern
Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil
Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil
41
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
Ö
Ö
V
V
V
V
S
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
N
NV
VNV
SÖ
S
SÖ
SÖ
SÖ
SÖ
S
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Ö
Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil
Anläggningen 1 bortgrävd
Anläggning 2 öster om graven på åkern
Anläggning 2 öster om graven på åkern, profil
Norra delen av rösets yttre stenpackning
Graven söder om foto 230
Graven söder om foto 231
Gravens sydligaste del söder om foto 232
Översiktsbild där det mesta av graven är bortgrävd
Profil på gravens sydligaste del
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 235
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 236
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 237
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 238
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 239
Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 240
Mörkfärgning som utgick efter snittning
Mörkfärgning som utgick efter snittning
Rösets yttre delar kvar
Rösets centrala delar kvar
Rösets norra del kvar
Graven med de största blocken kvar
Graven med de största blocken kvar
Översikt från undersökningens slutskede
Graven med de grova blocken kvar
Graven med de grova blocken kvar
Översikt från undersökningens slutskede
Åkern öster om graven
Södra delen av gravens profil
Södra delen av gravens profil, norr om foto 254
Södra delen av gravens profil, norr om foto 255
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand
Pia Nyqvist digitala fotografier
1
2
3
4
5
6
S
S
S
Arbetsbild, Ola George och Peter Persson
Arbetsbild, Ola George och Peter Persson
Arbetsbild, rensningen av graven
Arbetsbild, rensningen av graven
Arbetsbild
Arbetsbild, rensningen av graven
42
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
S
S
S
Ö
SV
V
Ö
Ö
SÖ
N
N
S
SV
S
N
N
V
NNÖ
Ö
SÖ
S
V
Ö
ÖNÖ
ÖNÖ
S
S
S
V
V
N
S
Arbetsbild, rensningen av graven
Arbetsbild
Arbetsbild
Graven rensad
Graven rensad
Graven rensad
Graven rensad, toppen
Graven rensad, toppen
Arbetsbild
Graven rensad
Graven rensad
Graven rensad
Graven rensad
Graven rensad
Dokumentation efter rensning
”Plundringsgrop” med uppslängd stenpackning
Gravens sydligaste del ett skikt ner
Arbetsbild, Peter Persson gräver vid ”plundringsgrop”
Arbetsbild, Lars Sjölund
Arbetsbild
Delar av stenpackningen framrensad
Delar av stenpackningen framrensad
Delar av stenpackningen framrensad
Arbetsbild
Översiktsbild på Sidsjön med graven i förgrunden
Södra delen av graven framrensad
Norra delen av graven framrensad
Arbetsbild
Stenpackning
Stenpackning framrensad
Stenpackning framrensad bakom dubbelstubben, utkastade
stenar från en ”plundringsgrop”
Södra delen av gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Arbetsbild
Arbetsbild
Arbetsbild
Arbetsbild
Arbetsbild
Gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Gravens röse framrensat
Översikt, gravens röse framrensat
Arbetsbild, brandbilen på plats
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
43
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
NÖ
NÖ
NV
S
S
S
N
N
SÖ
N
SÖ
N
SÖ
Graven ovanifrån stegbilen
Förundersökningsområdet väster och söder om Raä 4
Förundersökningsområdet väster och söder om Raä 4
Översiktsbild på Sidsjön
Graven ovanifrån stegbilen
Området norr om graven från stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Raä 4 och förundersökningsområdet
Röjnings/odlingsrösena öster om graven från stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven och Röjnings/odlingsrösena öster om graven
Graven och Röjnings/odlingsrösena öster om graven
Raä 4 och förundersökningsområdet från stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Graven ovanifrån stegbilen
Översikt på Sidsjön
Sölja som praktikant hade med sig
Sölja som praktikant hade med sig
Sölja som praktikant hade med sig
Norra delen av graven uppifrån grävskopan
Norra delen av graven uppifrån grävskopan
Nordöstra delen av graven uppifrån grävskopan
Graven uppifrån grävskopan
Graven uppifrån grävskopan
Gravens norra del från grävskopan
Rösena öster om graven uppifrån grävskopan
Stort stenblock i gravens nordöstra del uppifrån grävskopan
Gravens norra del uppifrån grävskopan
Praktikant i arbete
Kärnröset i gravens östra del
Kärnröset i gravens östra del
Graven med stora block
Besökare från Länsmuseet
Magnus Holmqvist gräver
Arbetsbild
Gravhällen
Gravhällen
Stenpackning
Arbetsbild (paus)
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
Stenpackningen i norra delen av graven
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
Den vällagda stenpackningen i gravens norra del
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
44
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
SÖ
V
S
S
SÖ
N
Ö
Ö
Nö
Ö
NÖ
N
Ö
SÖ
SÖ
SÖ
SÖ
NÖ
126
V
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
V
Ö
Ö
Ö
NV
NV
N
N
NV
Pausbild
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
Öst-västlig profil
Graven från grävskopan
Arbetsbild, stenblock och jord slängs i skopan
Grävning i rösets centrals del söder om öst-västlig profil
Sydöstra delen av gravens stenpackning
Östra delen av gravens stenpackning från grävskopan
Norra delen av gravens stenpackning
Gravhäll och ”plundringsgrop” från grävskopan
Graven från grävskopan
Gravens östra del
Gravens norra del, stenpackning
Gravens stenpackning från grävskopan
Gravhäll och ”plundringsgrop” från grävskopan
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
Gravens kraftiga inre stenblock (i södra delen av graven)
Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför
Graven under fikarast
Keramik från historisk tid funnen i gravens omrörda fyllning
Keramik från historisk tid funnen i gravens omrörda fyllning
Stenkistan med gravgömman
Undersökning med metalldetektor av gravgömman och
intilliggande brandlager
Undersökning med metalldetektor av gravgömman och
intilliggande brandlager
Stenkistan med gravgömman
Stenkistan med gravgömman
Stenkistan med gravgömman
Stenkistan med gravgömman
Stenkistan med gravgömman
Magnus Holmqvist balanserar
Stenkistan med uppstående stenblock
Stenkistan med uppstående stenblock
Stenkistan
Björn Granqvist digitala fotografier (Sidsjön Raä 4 och 5)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
N
NÖ
NÖ
N
Ö
Ö
Ö
Fynd vid husgrunden väster om Raä 4
Gamla byvägen genom Böle
Magnus Holmqvist och Pia Nyqvist gräver ur gravgömman
Arbetsbild
Gravgömman och brandlagret täckt av presenning
Gravgömma med fynd
Gravhällen
Grävmaskinen plockar bort stenblock med timmergrip
Grävning av gravgömman
Grävning av gravgömman
Dokumentation och grävning
45
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
NÖ
Ö
Ö
N
Ö
Ö
N
Ö
Ö
N
Ö
Ö
Ö
NV
NV
Ö
NV
S
Ö
N
V
N
NÖ
NV
Ö
S
Journalister på besök
Jorden från gravgömman packas för finsållning inomhus
Magnus Holmqvist gräver vid gravhällen
Magnus Holmqvist gräver vid gravhällen
Peter Persson gräver vid gravgömman
Gravgömman
Bortrensning av det övre lagret vid gravgömman
Metalldetektor vid gravgömman
Metalldetektor vid gravgömman
Pia dokumenterar
Peter Persson gräver inför publik
Peter Persson och Magnus Holmqvist gräver inför publik
Peter Persson gräver söder om den öst-västliga profilen
Peter Persson gräver vid gravgömman
Arbetsbild
Pia Nyqvist ritar
Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar
Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar
Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar
Pressen på besök
Pressen på besök
Pressen på besök
Pressen på besök
Den öst-västliga profilen
Gravgömman med upprest gravhäll
Gravgömman
Gravgömman
Gravgömman
Gravgömman med upprest gravhäll
Arbetsbild
Arbetsbild
Gårdsresterna vid Raä 4
Arbetsbild