Rapport 2004:3 Arkeologisk förundersökning av fornlämningarna Raä 4 och 5, och slutundersökning av Räa 5 vid Böle, Sidsjön. Fornlämning, Raä 5 Fastighet, Böle 1:100 Socken, Gustav Adolf Kommun, Sundsvall Landskap, Medelpad Kulturmiljöavdelningen Ola George 2 Sammanfattning 1 Inledning 5 Syfte och metod 5 Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter 6 Undersökningens utförade 7 Graven 10 Anläggningsbeskrivningar 13 Gården 14 Fyndmaterialet 17 14C-dateringar 19 Osteologisk analys 20 Makrofossilanalys 20 Tolkning och diskussion 20 Tekniska och administrativa uppgifter 22 Referenser 22 Bilagor 1. Dagboksanteckningar 2. Osteologisk rapport 3. Kartor 4. Fotolista 5. Fyndlista 6. Profiler 7. C-14 analyser 8. Makrofossilanalys 9. Tidningsklipp 3 Sammanfattning De huslämningar med omgivande kulturlager som påträffades väster om Raä 4 är av fyndmaterialet att döma från historisk tid kanske 16-1700-tal. Från en lantmäterikarta från 1698 finns två gårdar markerade i byn Böle. Gården är markerad med 1 och som ägare stod en Nils Nilsson. En närmare genomgång av arkivmaterial skulle troligen ge mer uppgifter om gården och dess invånare. Bland fynden fanns även äldre perioder representerade med bronssöljan, och en bit ornerad keramik. Gårdstomten och det som eventuellt funnits under undersöktes aldrig. Vi vet därför inte hur långt tillbaka i tiden gården kan föras. Den yngre järnålderns gårdar i Västernorrland finns förmodligen i hög grad på samma tomter som gårdarna från medeltid och historisk tid. Om så varit fallet även här kan vi nu alltså inte uttala oss om, men fynden ger ju vissa indikationer. Gravhögen (Raä 5) var uppbyggd av ett röse med jordinblandning som var drygt 11 m i diameter. Ett jordlager täckte röset och den yttre diametern var omkring 13,5 m. I röset ingick många stora block i konstruktionen. En del block bildade inre konstruktioner som cirklar. Själva gravgömman var utformad som en brandgrop i en stenkista och täckt av en stor flat häll. Gravgömman låg inte i gravens centrum men en bit innanför den kraftiga stenkedjan . Gravskicket kan närmast beskrivas som en brandgrop med sot, kol och ihop- plockade ben från det omgivande brandlagret. Gravgåvor eller tillhörigheter som hittades var en kam, agraffknappar, benpilspetsar, kniv, bronsbleck, järnsölja, järnfragment mm. Säkert har långt mycket mer följt med på gravbålet, finns pilar har förmodligen även en pilbåge funnits med. Benmaterialet tyder inte på att djur följt den gravlagda på bålet. Både kamtypen och agrafferna dyker upp under yngre romersk järnålder men lever vidare in i folkvandringstiden. Kniven är svårdaterad. Söljan har troligen en folkvandringstida datering. Pilspetsarna fanns från romersk järnålder- vendeltid. C-14 analysen gav en datering till yngre romersk järnålder- älsta folkvandringstid 130- 420 e. Graven dateras därför mest troligt till den äldsta delen av folkvandringstiden. Förvånande var åldern på den gravlagda människan, 9-12 år. Gravens storlek tyder på att barnet tillhört en släkt där maktställning ärvdes. Ett liknande exempel finns från en av gravhögarna från Gamla Uppsala där ett barn begravts. Sådana unga individer kan knappast ha förvärvat sådan prestige under sin korta livstid. De föremål vi hittat i graven är kanske inte av högsta värde. Mycket har naturligtvis förstörts på gravbålet, men att ett barn fått med sig kläder med agraffer är ändå speciellt. Gravens storlek med det kraftiga röset tyder på en mycket stor arbetsinsats vilket i sig är betydelsefullt (att ta bort graven med hjälp av grävmaskin var tidsödande). Många människor måste ha hjälpt till vid gravens byggande, och det är troligt att långt fler än gårdens innevånare hjälpt till med uppförandet. På vilken grund släktens prestige var baserad är naturligtvis inte helt lätt att avgöra, men vid Sidsjön finns två fyndplatser av ämnesjärn. Kanske har handeln med ämnesjärn varit av betydelse. Gårdens läge var förmodligen gott för en jordbrukande befolkning med exponeringen mot öst och syd och närheten till Sidsjön. Graven i Böle är samtida med delar av det välkända gravfältet/gården i Högom som ligger 3,5 km därifrån. Att folken vid de två gårdarna känt varandra är högst troligt, kanske har de även varit besläktade. 4 Analysen av benen kunde inte påvisa kön på den gravlagda människan. Tyvärr har inte gravens konstruktion givit uppslag om endera könet. Gravfynden där agrafferna är knutna till klädesplaggen är inte heller könsrelaterade. Det förekommer agraffer i både mans och kvinnogravar. Utifrån dagens syn skulle de flesta människor hänföra pilar och pilbåge till en pojke, men det behöver inte ha varit fallet under den äldre järnåldern. Fyndet av järnkniven och bältessöljan kan antyda att kniven burits i ett midjebälte men inte heller kniv är könsindikerande men möjligen bältet. Hur barn varit klädda i Medelpad under äldre järnåldern är inte fastslaget, kanske har både pojkar och flickor burit bälte. 5 Inledning Nydragningen av väg 570 medförde ingrepp i fornlämningsområdet i anslutning till Raä 4 och 5 vid Böle by. För att fastställa fornlämningarnas utbredning och karaktär genomfördes en förundersökning vars resultat även låg till grund inför slutundersökningen. Förundersökningen genomfördes planenligt, slutundersökningen blev förlängd från museets sida med nio manveckor då gravhögen Raä 5 visade sig vara betydligt mer omfattande än uppskattat. Anledningen var att gravens kärnröse var drygt 11 m i diameter, alltså lika omfattande eller till och med större än i många storhögar. Länsstyrelsen skrev inte något nytt beslut utan undersökningarna fortskred på Länsmuseets egen bekostnad. Delar av graven kunde inte undersökas under år 2003 då vägbanken låg över. Syfte och metod Bakgrunden till undersökningarna var att delar av väg 570 skulle byggas om samt att en gång och cykelväg skulle anläggas. Det planerade vägområdet kring fornlämningarna Raä 4 och 5 var snävt pressat mellan bebyggelsen och sluttande mark vid Böle. Den befintliga vägen ligger på en plan yta intill bebyggelsen. Någon alternativ sträckning av vägarna för att undvika fornlämningsområdet fanns inte, därför undersöktes och borttogs fornlämningarna. Förundersökningens syfte var att ta fram ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens tillståndsprövning enligt kulturminneslagens 2 kap. 12 §. Länsmuseets frågeställningar i samband med undersökningen av graven var att påvisa följande: • • • • • Yttre och inre konstruktioner i graven. Genom plandokumentation fastställa eventuella olika skeden i gravens användande. Datering av gravläggningen, ålder och kön på den gravlagda människan. Antal gravlagda individer. Vilken form av gravskick som tillämpats. I Medelpad finns ganska många storhögar, den mest kända platsen är Högom i Selångers socken. Gravfält med stora gravar anses tyda på hög status och ha sitt ursprung i att grupper av människor tagit kontrollen över handeln, bland annat med järn, och på så sätt tillägnat sig rikedom. Det finns naturligtvis fler sätt att tillägna sig hög status än genom handel, exempelvis genom religiös, organisatorisk eller militär makt. Den aktuella fornlämningen ligger inte strategiskt intill någon vattenled som Högomlämningarna. Graven, dess konstruktion och gravgåvor kan tillsammans med förundersökningens resultat möjligen ge svar på ur vilken grupp den gravlagda kom, vilket kontaktnät som personen och järnåldersgården förekommit och fungerat inom.” Under förundersökningen av området kring raä 4 och raä 5 används maskinavbaning för att påvisa eventuella fornlämningar. Lämningarna rensas sedan fram för hand så att de kunde fotograferas och bedömas till form och karaktär. Området undersöks med metalldetektor för att 6 påvisa fynd från ev boplats, aktivitetsytor eller förstörda gravar. Under slutundersökningen dokumenterades graven i plan efter rensning. Under undersökningens gång, ritades och fotades ytterligare stenpackning i plan. En korsprofil lämnades kvar och den dokumenterades när omgivande ytor grävts i botten. Vid undersökningen gjordes stickprovssållning eftersom sållning av allt material hade varit tidsmässigt omöjligt. Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter Flera arkeologiska undersökningar av gravar har gjorts i området kring Sidsjön. De äldsta är utförda av Adlertz under 1800-talets senaste del (se gravarnas lägen i kartbilagan). ”Vid Böle by på Sidsjöns norra strandsluttning ser man på en med småskog bevuxen backe söder om landsvägen och med utsikt över sjön 5 stycken högar, af hvilka 2 äro utgräfda i midten och tydligen äro mycket steniga grafhögar. Den af de öfriga högarna, som var betäckt med gammal grästorf och erbjöd samma afrundade utseende, som brukar utmärka grafhögarne, lät jag påbörja gräfning i men så snart en del af torfven undanröjts anträffades tegelsten, hvarvid framgick, att kullen innehöll resterna af någon gammal eldstad, hvarför gräfningen ej fortsattes. Härvid är att märka att platsen af traktens befolkning kallas ”gammelgården”, utan att några andra tecken röja, att här varit en gammal byggnadstomt. Blott några få steg från de nämnda eldstadslämningarna ligger en af de utgräfda otvetydiga grafhögarna. Det var ej första gången som en förmodad grafhög visade sig innehålla lemningar af en gammal eldstad. Vid flera tillfällen har jag i Indal gjort samma oförmodade fynd, och antalet af sådana gamla lemningar efter öfergifna byggnadsrester är såväl i Indal som Liden ganska stort, fastän de mera sällan äro så öfvervuxna af torfven, att man icke utan gräfning kan förvissa sig om deras beskaffenhet. Längre ner på sluttningen, i buskmarkens sydöstra hörn, vid pass ett par stenkast från sjön, ligger en plattare hög af 37 stegs omkrets, och med en höjd af omkring 2/3 meter öfver markens yta. Högen var mycket stenig och visade sig på omkring 1/3 meters djup under toppen innehålla ett åt sidorna uttunnande kollager, innehållande brända ben, som voro hopade på en yta af föga mer än 1/3 kvadratmeter, nästan i högens midt, medan på sidorna derom inga benfragment anträffades. Ofvanpå detta kollager lågo större och mindre kullerstenar, hvilka sålunda befunnos sotade på undersidan, men ej röjde den inverkan af eld, som ett stenigt underlag för bålet plägar visa i stenarnas beskaffenhet lätt söndersmulas. Dessa stenar voro sålunda ditlagda först sedan elden slocknat. Under kollagret fanns intet stenlager, utan endast sand med en och annan inblandad sten. Under denna sand och vid pass 1/3 meter under förutnämnda kollager träffades ett annat kollager något under den omgifvande markens yta. I detta funnos inga ben. Då man tager i betänkande att äfven den i det föregående (sid.21) nämnda grafhögen vid Silje (Selångers socken) på samma sätt vid sin botten hade ett kollager utan ben samt derofanpå ett sandlager, innan spåren till den egentliga likbränningen vidtogo, frestas man nästan till antagandet, att platsen först genom en särskild eld blifve beredd (invigd eller renad?) för sitt ändamål. I intetdera kollager fanns eljest något anmärkningsvärdt. Båda hade en temligen ringa ytutsträckning, i det de blott intogo en yta af omkring 2 kvadratmeter i högens midt; dock voro de mera utsträckta i riktning af markens sluttning, d.v.s. i norr och söder. Utom de nämnda högarna sågos flera vid de längre österut. d.v.s. närmare staden, belägna gårdarne på norra sidan sjön. Äfven vid sjöns sydvästra ända uppgavs, att 4 högar skulle finnas, hvilka jag dock ännu ej haft tillfälle att se (Adlerz). Undersökningarna i textens inledning avser troligen Raä 17. I sista meningen nämns mest troligt 7 de gravar som finns, i Böle på fornlämningarna fyra, fem och sex. 1926 undersöktes en gravhög Av Arvid Enqvist vid norra delen av Sidsjön, Raä 3. Enqvist skriver att högen hade en diameter på ca 8 meter i diameter och en största höjd av 0,6-0,7 meter. Under den täckande jordtorven bestod högens fyllning av ett röse av huvudstora stenar och något större stenar utan nämnvärd jord emellan. Under röset fanns ett brandlager av starkt varierande mäktighet. På ett ställe gick brandlagret ned ca 0,4 m i gruset och hade en diameter på 0,2-0,25 cm, förmodligen rester efter en förkolnad stock eller påle som gått lodrätt ner i gruset. Brandlagrets var 2,25 m i diameter i öster-väster. I brandlagret tillvaratogs här och där små brända ben. Fynd gjordes av en liten bronsnit, fragment av en benkam och ett likarmat bronsspänne. Spännet daterar graven till folkvandringstid-vendeltid. 1947 karterades undersökningsområdet vid Raä 4 och 5 av A. Modén. Det framgår att de båda fornlämningarna redan var skadade. Stor del av omgivningen var vid karteringen åker och vägen till Sidsjöbodarna gick söder om Raä 4 till skillnad från idag. Transformatorplatsen finns utmärkt på samma ställe som det vid undersökningen påträffades flera säkringar och kabelbitar. 1949 gjordes undersökningar av Ingmar Atterman vid Sidsjön. Tre gravar undersöktes men några fynd hittades inte. Det finns inte heller några dateringar av gravarna. Fornlämningen var troligen Raä 17. 1990 gjorde Länsmuseet Västernorrland en undersökning i närheten av Raä 3, ”bebyggelselämningar” påträffades i form av en stenrad och en stenansamling (Wiklund 1990). Under år 2003 genomfördes en antikvarisk kontroll av Länsmuseet Västernorrland vid schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Räa 3. Där framkom avfallsgropar av ungefär samma karaktär som på platån söder om Raä 4 vid förundersökningen. Där påträffades två härdar, en stenrad som var så långt den var framtagen 1-2 m bred och 9 m lång, samt ett möjligt stenskott stolphål. Vid schaktningsarbeten för sjukhusbygget påträffades 15 ämnesjärn 1939. fynden var vid rapportframställningen inte registrerade på fornminnesinventeringen. Under tiden undersökningarna av pågick, visade en besökare två ämnesjärn som han påträffat vid grävning hemma på tomten (några km bort). Fynden var vid rapportsammanställningen inte registrerade på fornminnesinventeringen. Undersökningarnas utförade I södra området som utgörs av åkermark banades ett schakt längs hela området. Ytan var plan och bestod av sand/mo. I området framkom ett flertal avfallsgropar med avfall som glas, keramik, tegel, kritpipsfragment mm. En härd hittades också. Väster om Raä 4 framkom kulturlager och rester efter den gård som finns belagd på en lantmäterikarta från 1700-talet. Bitvis var lagren tjocka. 8 Bild 1. Undersökningsområdet söder och väster om Raä 4. Foto Ola George. 9 Bild 2. Fornlämningarna och förundersökningsområdena markerade. Området kring graven Raä 5 var i sen tid odlat och plöjt med traktor. Öster om Röjnings/odlingsrösena fanns i åkern några anläggningar av typen mörkfärgningar. Vid graven visade det sig att det fanns en terrassering eller snarare en naturligt plan yta. Maskinavbaningen runt Raä 5 indikerade inte någon boplats i öster, eller söder. Möjligen finns boplatsen som hörde samman med graven i sydväst, väst under vägbanan eller i nordväst. Vid slutundersökningen av raä 5 avverkas den sly som fanns inom undersökningsytan. Ytorna närmast graven avbanades med maskin. Graven var till delar täckt av skräp som togs bort med maskin. Ytskicktet söktes av med metalldetektor för att påvisa fynd. Graven torvades sedan av med hjälp av spade, fyllhammare och skärslev. En ytdokumentation gjordes med fotografering och ritning. En korsprofil lades centralt i graven. Grävningen fortskred därefter med maskin, spade, fyllhammare och skärslev ner till kärnröset som dokumenteras med fotografering, ritning. Bottenplanet och de inre konstruktionerna dokumenterades på samma sätt. Profilen dokumenteras för att klarlägga konstruktion och påvisa gravskicket närmare. Kvarvarande brandlager undersöktes med skärslev. Vid undersökningen av gravhögen togs merparten av brandlagret tillvara. Jorden vattenflotterades för att hitta föremål. Vid undersökningen gjordes stickprovssållning eftersom sållning av allt material hade varit omöjligt. Mängder av förkolnat organiskt material finns sparat från brandlagret. Lämpligt organiskt material togs ut för kol 14 datering. Föremål av metall konserverades. Benen analyserades av osteolog. Eftersom undersökningen inte kunde avslutas inom den tid som planerats på grund av gravens 10 mycket omfattande röse var arbetet hårt tidspressat och stressat. Då inte maskin kunde användas på den kraftigt trafikerade vägen (570) försvårades bortförandet av massor. Längs vägkanten fick jorden istället köras bort med skottkärra. Graven Gravhögen var uppbyggd av ett röse med jordinblandning som var drygt 11 m i diameter, Ett jordlager täckte röset och den yttre diametern var omkring 13,5 m. I röset ingick många stora block i konstruktionen. En del block bildade inre konstruktioner som cirklar. Stenstorleken var blandad från ungefär 0,1-1,2 m storlek (se bild 3). Bild3. Graven med olika dokumentationsskikt markerade med olika färger. De ljusblå stenarna är bottenstenarna och rösets begränsning, De grå stenarna är fyllningen i graven och de mörkgrå stenarna är en inre konstruktion. Den ljusa stenen i brandlagrets norra del är täckhällen på gravgömman/stenkista. De streckade stenarna i brandlagrets västra del är resta. Den rundade av dessa utgör gravens ungefärliga mittpunkt. De rutade ytorna markerar skador/plundringsgropar. De mörkt snedstreckade är brandlagret. 11 Bild 4. Graven och odlings/röjningsrösen från stegbilen i söder. Foto Ola George. Själva gravgömman var utformad som en brandgrop i en stenkista och täckt av en 0,8 x 1,2 m stor flat häll (se bild 5). Hällen hade ursprungligen varit något större och bitar med passning som spruckit låg i anslutning. Kistan som gravgömman var placerade i var stensatt och diametern var omkring 0,5 m. Toppmåttet var 90,23 möh och bottenmåttet var 89,94 möh. Gravgömman låg inte i gravens centrum men en bit innanför den kraftiga stenkedjan. Gravskicket kan närmast beskrivas som en brandgrop med sot, kol och ihop- plockade ben från det omgivande brandlagret. Brandlagret som utgjorde platsen för gravbålet. var från några cm till ca 10 cm tjockt och ungefär 2,6 x 4 m stort. I brandlagret förekom förutom kol och sot enstaka skörbrända stenar. De gravgåvor eller tillhörigheter som hittades var en kam, agraffknappar, benpilspetsar, kniv, bronsbleck, järnsölja, järnfragment mm. Säkert har långt mycket mer följt med på gravbålet, finns pilar med har förmodligen även en pilbåge funnits med. Benmaterialet tyder inte på att djur bränts, (men benfria köttstycken kan ha funnits med). 12 13 Bild 5. Täckhällen rest och lutad mot profilen. Stenkistan syns framför hällen. Foto Ola George. Anläggningsbeskrivningar Vid förundersökningen påträffades på åkern söder om Raä 4 flera skräpgropar och färgningar från historisk tid. Groparna var nedgrävda i åkermarken och de innehöll glaserat rödgods, glas, järnfragment, kritpipsfragment och ett dräktbeslag av brons eller koppar. Öster om graven (Raä 5) och röjnings/odlingsrösena påträffades efter avbaning i åkern två anläggningar. Dateringarna på anläggningarna är okänd därför vet vi inte om de tillhör samma period som graven. Anläggning1. Härdgrop med rund form i plan. Diametern var omkring 1 m, djupet var ca 0,3 m. Fyllningen bestod av brunsvart jord med mycket sot och kol. Stenarna fanns i hela fyllningen, de var 0,05-0,2 m stora. Många av stenarna var skörbrända. Enstaka bitar av tegel hittades i anläggningen, möjligen kom dessa från åkerjorden. Bild 6. Anläggning 1 i profil från öster. Foto Peter Persson. 14 Anläggning 2. Grop/ränna med avlång rundad form i plan. Storleken var 1,3 x 0,3 m (störst i östvästlig riktning). Djupet var ca 0,15 m. Fyllningen bestod av mörkbrun jord med inslag av kol. Bild 7. Anläggning 2 i profil från öster. Foto Peter Persson. Gården Vid förberedelserna inför förundersökningen genomgicks det historiska kartmaterialet från Böle på lantmäteriet i Härnösand. Av flera olika lantmäterikartor framgår att det på platsen eller i närheten av Raä 4 och 5 funnits två gårdar. Länsmuseets frågor som rörde gården inför en eventuell slutundersökning (som aldrig blev av) var: Är det ett gårdsläge med föregångare från medeltid och järnålder ? Hur såg huset ut och hur var det konstruerat? Vilka andra byggnader har funnits på gården? Vilka har bott på gården i historisk tid? 15 Bild 7.En historisk karta har lagts ovanpå ekonomkartan och passats in. Platserna för gårdslägena och åkrarna kan då lokaliseras. Den under förundersökningen påträffade gården finns markerad med B vid den röda pricken. 16 Bild 8. Teckningen av Pia Nyqvist är ett försök till en rekonstruktion av gravarna, åkrarna och gården vid 16-1700-talets Böle. 17 Bild 9. Huslämningarna strax väster om Raä 4 i bildens mitt. Foto Ola George. Fyndmaterialet Den bronssölja som hittades med hjälp av metalldetektor alldeles intill gravhögen (Raä 4) är troligen från yngre järnålder. En nästan identisk sölja är funnen i Attmars socken. De andra gravfynden (spjutspetsar, sköldbuckla, pilspets, brodd, betsel, två knappar av brons och en hake) daterar Attmargraven till vikingatid. I anslutning till Raä 4 hittades en bit ornerad keramik som förmodligen tillhör yngre järnåldern. Där fanns också glaserat rödgods, brynen, benrester, en fingerborg, kritpipsrester, tegel mm från historisk tid. I fyllningen till graven (Raä 5) påträffades två föremål som kan vara förhistoriska, det ena är ett u-format järn (fnr 54) som möjligen kan vara en doppsko, det andra är ett eldgaffelliknande föremål (fnr 55). Föremålen har troligen legat i jorden intill graven och vid gravbygget hamnat i fyllningen. I brandlagret på graven (Raä 5) hittades en benkam som var av sammansatt typ. Mittskenans tvärsnitt var kilformigt (M1). M1-typen finns från de tidigaste sammansatta kammarna och in i tidig vendeltid (Petré 1984:73). Kammens rygg visar att de utgör resterna av en handtagskam (Se bild 10). Eventuellt kan de järnbleck (fnr 3, 12, och 18) som påträffades ha ingått i ett kamskydd tillsammans med de ornerade halvrunda benbitarna (fnr 41 och 51). Tyvärr påträffades inte någon stödskena, vilket är synd då de brukar vara ornerade och dessutom lätt daterbara. 18 Kammen i ett stycke finns i Mälarområdet under romersk järnålder men avlöses under slutet av perioden och i folkvandringstid av den sammansatta kamtypen som blir mer långsträckt (Petré 1984:70). Bild 10. Kammen från grav två i Högom som förmodligen är av samma slag som kammen från graven vid Sidsjön, Raä 5 (Ramqvist 1992: plansch 73). I brandlagret hittades fem agraffknappar av en enklare typ. Det är troligt att det funnits fler, kanske åtta eller 12 för ett jämt antal. Knapparna var ca 10 mm i diameter och 2 mm tjocka och gjorda av brons. Agrafferna från Sidsjön motsvarar bäst de agraffer som är daterade till period VI:2 (Nerman 1935) och V:2 (Almgren 1923), vilket skulle motsvara yngre romersk järnålderfolkvandringstid . Med begreppet agraff, häktesspänne eller bältesknäppe menas en hake med tillhörande hyska, som på olika sätt kunde användas i klädedräkten (Hedelin 1986:1). Agrafferna förekommer från period V:1 under romersk järnålder. Att agrafferna inte förekommer efter 550 e Kr. beror troligen på en förändring i dräktskicket, när klädesdräkten ändrades, ändrades också dess tillbehör 19 (Hedelin 1986:1) De helt flata knapparna, med eller utan stämpelornamentik tillhör den vanligaste typen av agraffer över huvudtaget (Ramqvist 1992:153). Agraffvarianten uppträder i stora delar av norden, i både rikare och mindre utrustade gravar. De förekommer ibland också såsom lösfynd på boplatser, vilket antyder att denna typ av agraff sannolikt varit vanligare än andra och i sig alltså inte behöver indikera någon högre social status hos bäraren (Ramqvist 1992:154). Hedelins undersökning av det gotländska gravmaterialet visade att agrafferna till största delen användes av män 75% (Hedelin 1986:25). Under period V:1 går det på det svenska fastlandet ca 3,5 kvinnogravar på varje mansgrav med agraffer och under folkvandringstid går det 2-3 kvinnogravar på varje mansgrav (Hines 1984:61). De olika resultaten visar att användandet av agraffer varierat under olika tidsperioder och platser. Könstillhörigheten är därför osäker utifrånfynden av agrafferna. I gravgömman hittades en sölja av järn som förmodligen suttit på ett bälte, Tvärsnittet på söljan är sluttande, vilket är typiskt folkvandringstida enligt Ramqvist (muntligen). Kniven kan ha hängt i en slida i bältet. I graven fanns benpilspetsar med triangulärt tvärsnitt, en av pilarna har ena sidan svagt upphöjd mot mitten. På en del spetsfragment finns en längsgående linje inristad. Troligen har det varit två spetsar med på gravbålet. Benpilspetsarna finns under romersk järnålder, folkvandringstid och vendeltid (Selinge 1977:257, 262-272, 285). De förekommer inte i vapengravarna från romersk järnålder enligt Selinges tabell 1977:253. Det kan ha sin förklaring i att typen var en utpräglad jaktpil. Det finns en mängd olika föremålskombinationer som förekommer tillsammans med benspetsarna, men någon klart urskiljbar könstillhörighet har inte gått att se. Osteologiska analyser av ben från tidigare undersökta gravar skulle kunna bringa klarhet i frågan. 14C-dateringar Karin Wiklund på miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå ombads att i samband med makrofossilanalys av materialet från brandlagret tillvarata daterbart organiskt material. Hon valde då en mindre kvist (ett ungt skott) som har låg egenålder och därför lämpar sig väl för en 14Canalys. Analysen av den förkolnade kvisten visade på en datering till 1745 +-40 år BP vilket motsvarar år 205 +- 40 e Kr (se bilaga7). Med ett kalibrerat värde med två sigma (95,4 % sannolikhet) hamnar dateringen 130- 420 e Kr och med 92,3 % sannolikhet mellan år 210 och 420 e Kr. Med 65,2% sannolikhet hamnar dateringen mellan år 240 och 350 e Kr. Dateringen ligger i den arkeologiska perioden romersk järnålder till äldre delen av folkvandringstid. 20 Osteologisk analys Den osteologiska analysen (se bilaga 2) som gjordes på benmaterialet från graven visar att drygt 600 gram brända ben hittades. Benmaterialets volym uppmättes till ca 2 liter. Benmaterialet var relativt välbevarat. Störst benmängd var insamlad från själva gravgömman där större fragment samt ledändar förekom mer frekvent än från övriga områden, benen representerades av samtliga kroppsregioner inklusive små tå-/fingerben, vilket visar att benen insamlats noggrant från brandlagret och lagts i gravgömman. Benbitar från en individ kunde identifierades. På sju benfragment fanns rester av järnoxid. Ett av dessa fragment uppvisade även något som liknade skärmärken kanske från en skada. Den gravlagda personen var 9-12 år gammal, någon könsbestämmning har inte kunnat göras då könsskillnader först uppkommer i puberteten. Makrofossilanalys Analysen visar att brandlagret innehöll träkol, bränd kåda, ett frö av hallon och ett frö av fryle som är en ängsväxt samt ett 20-tal barr av gran. Enligt Karin Wiklund förekommer granbarr ofta i gravkontexter (från järnåldern) och de förefaller ha en viss överrepresentation jämfört med boplatser från samma tid (se bilaga 8). Idegranen betraktades som ett heligt träd i det forna Norden och i antikens medelhavsländer. Den symboliserade odödlighet och pånyttfödelse, kanske inspirerat av den alltid gröna barrdräkten. Barren och fröna är starkt giftiga, och förgiftningsfall har inträffat särskilt med hästar som ätit av grenarna. Det kan förklara att idegranen i dag är vanlig på kyrkogårdar, dvs platser där djur inte kan komma åt träden. Men med i bilden finns säkert också urgamla, idag mer eller mindre medvetna, uppfattningar om trädet som heligt och förknippat med död, sorg och återuppståndelse. Kyrkogårdens idegran har ofta sällskap av enar och granar, som båda är knutna till gamla svenska begravningsceremonier när granris och enris ströddes i begravningsföljets väg. Här kan finnas ett samband med de botaniska fynden i forntidens gravar (Wiklund 2002:40). Pia Nyqvist analyserade vedarten på kolbitar från brandlagret med hjälp av Roger Engelmark på Miljöarkeologiska laboratoriet. Det visade sig att en del av träet var asp eller al (liknar varandra). Tolkning och diskussion De huslämningar med omgivande kulturlager som påträffades väster om Raä 4 är av fyndmaterialet att döma från historisk tid kanske 16-1700-tal. Från en lantmäterikarta från 1698 finns två gårdar markerade i byn Böle. Gården är markerad med 1 och som ägare stod en Nils Nilsson. En närmare genomgång av arkivmaterial skulle troligen ge mer uppgifter om gården och dess invånare. Bland fynden fanns även äldre perioder representerade med bronssöljan, och en bit ornerad keramik. Gårdstomten och det som eventuellt funnits under undersöktes aldrig. Vi vet därför inte hur långt tillbaka i tiden gården kan föras. Den yngre järnålderns gårdar i Västernorrland finns förmodligen i hög grad på samma tomter som gårdarna från medeltid och historisk tid. Om så varit fallet även här kan vi nu alltså inte uttala oss om, men fynden ger ju vissa indikationer. 21 Gravfynden ger en datering som ligger i sen romersk järnålder- äldre delen av folkvandringstid. Agrafferna dyker upp under yngre romersk järnålder men lever vidare in i folkvandringstiden. Tyvärr hittades inga fragment av ornering på kammen som skulle ha kunnat ge en närmare datering men äldre delen av folkvandringstid verkar en troligt. Kniven är svårdaterad, söljan kan dateras till folkvandringstid genom formen och det avfasade tvärsnittet (Per Ramqvist muntligen). Pilspetsarna har funnits från romersk järnålder- vendeltid. C-14 dateringen till yngre romersk järnålder äldre folkvandringstid 130- 420 e Kr motsägs inte av fyndmaterialet. Dateringen ligger troligen någonstans i tidigare hälften av 400-talet e Kr. Gravtypen med ett stort jordblandat röse som täckts av en jordmantel stämmer väl in på gravskicket under romersk järnålder och folkvandringstid. Rösets storlek på drygt 11 m i diameter mot högens totala 13 m är iögonfallande, många stenblock var över 1 meter stora. Gravgömman var placerad i en stenkista med täckhäll. Benen och föremålen var blandade med sot och kol från det kringliggande brandlagret som mätte ungefär 2,6 x 4 m. Förvånande var åldern på den gravlagda människan, 9-12 år. Gravens storlek tyder på att barnet tillhört en släkt där maktställning ärvdes. Ett liknande exempel finns från en av gravhögarna från Gamla Uppsala där ett barn begravts. Sådana unga individer kan knappast ha förvärvat sådan prestige under sin korta livstid. De föremål vi hittat i graven är kanske inte av högsta värde, mycket har naturligtvis förstörts på gravbålet, men att ett barn fått med sig kläder med agraffer är ändå speciellt. Gravens storlek med det kraftiga röset tyder på en mycket stor arbetsinsats vilket i sig är betydelsefullt (att ta bort graven med hjälp av grävmaskin var tidsödande). Många människor måste ha hjälpt till vid gravens byggande, och det är troligt att långt fler än gårdens innevånare hjälpt till med uppförandet. På vilken grund släktens prestige var baserat är naturligtvis inte helt lätt att avgöra, men i Sidsjöns närhet finns två fyndplatser av ämnesjärn. Kanske har handeln med ämnesjärn varit av betydelse. Gårdens läge var förmodligen gott för en jordbrukande befolkning med exponeringen mot öst och syd och närheten till Sidsjön. Graven i Böle är samtida med delar av det välkända gravfältet/gården i Högom som ligger endast 3,5 km därifrån. Att folken vid de två gårdarna känt varandra är högst troligt, kanske har de även varit besläktade. Analysen av benen kunde inte påvisa kön den gravlagda människan. Vi arkeologer är därför hänvisade till gravform och fyndmaterial för att bedöma könstillhörighet. Tyvärr har inte gravens konstruktion givit uppslag om endera könet. Gravfynden där agrafferna är knutna till klädesplaggen är inte heller könsrelaterade. Det förekommer agraffer i både mans och kvinnogravar. Pilarna måste ha hört till en pilbåge och utifrån dagens syn skulle de flesta människor hänföra en pilbåge till en pojke, men det behöver inte ha varit fallet under den äldre järnåldern. Fyndet av järnkniven och bältessöljan kan antyda att kniven burits i ett midjebälte men inte heller kniv är könsindikerande. Möjligen är bältet könsindikerande liksom avsaknaden av pärlor. Hur barn varit klädda i Medelpad under äldre järnåldern är inte fastslaget, kanske har både pojkar och flickor burit bälte. 22 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-16909-02 Länsmuseets dnr: 2003/232 Län: Västernorrland Landskap: Medelpad Kommun: Sundsvall Socken: Gustav Adolf Fastighet: Böle 1:100 Kartblad: 17 H 3f Belägenhet angivet i rikets nät: Raä 4 X 6918 318 Y 1575 650, Raä 5 X 6918 382 Y 1575 656 Belägenhet angivet i Sundsvalls nät: Raä 4 X 17 706Y 59 206, Raä 5 X 17 762 Y 59 223 Koordinatsystem utsatt med Gps i Sundsvalls lokala nät. Undersökningstid 2-27/6 samt 19/8-4/9-2003 Personal: Grävningsledare Ola George samt antikvarierna Magnus Holmqvist, Per Höglund, Pia Nyqvist och arkeolog Peter Persson. Grovarbetare och maskinförare Lars Sjölund från Njurunda Tillfällig praktikant skoleleven Anna Hassel från Liden. Rapportsammanställning: Ola George Fynden konserverades av Stiftelsen föremålsvård i Kiruna. Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagböcker mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Referenser Almgren, O och Nerman, B. 1923. Die Ältere Eisenzeit GotlandsII. Stockholm. Atterman, I. 1949. Rapport över tre undersökta gravar vid Sidsjön. George, O. 2003. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningen. Protokoll med diarienummer 262/3003. Hedelin, H. 1986. Gotländska agraffer. En studie av en föremålsgrupp från yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi, särskilt nordeuropeisk. Stockholms Universitet. Hines, J. 1984. The Scandinavian chracter of Anglian England in the pre-viking period. BAR British Series 124. Oxford. Nerman,B. 1935: Die Völkerwanderungzeit Gotlands. Stockholm. Petré, B. 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 4. Bebyggelsehistorisk analys. ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS. Studies in north-European Archaeology 10. 23 Stockholm Ramqvist,P.H. 1992. Artefakter och samhällelig interaktion. En diskussion med utgångspunkt från några av föremålen i Högom, Medelpad. Varia 30. Universitetets oldsakssamling. Produktion og samfunn. Om erverv, specialisering og bosetning i Norden i 1. årtusen e.Kr. 2. nordiske jernaldersymposium. Granavolden 1992. Oslo 1995. Ramqvist,P.H. 1992. Högom The excavations 1949-1984. Archaeology and environment 13. Högom part I. University of Umeå. Department of Archaeology. Riksantikvarieämbetet. University of Kiel. Department of Pre- and Protohistory. Neumunster. Germany. Ramqvist,P.H. 2000. Studier i regional arkeologi 1.Arkeologisk databas i Norrland. Arkeologiska utgrävningar i Norrland 1950-1995. En databas sammanfattande ettusensjuhundra undersökningar. Örnsköldsvik. Wiklund, K. 2002. Ett växande vetande. Vetenskapsrådets temabok 2002. Särtryck. Wiklund, B-O. 1990. Rapport över arkeologisk undersökning vid Sidsjön, Sundsvalls stad, Medelpad. Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningens rapport 1990. Bilagor Dagboksanteckningar Förundersökningen 2/6-03 Schaktning med traktorgrävare inleddes på platån/åkern längst ner i söder. Jorden var där sandig, matjordslagret var tunt och fynden och anläggningarna var få. Längre norrut tilltog anläggningstätheten och fynden. Anläggningarna bestod av färgningar med fynd av glaserad keramik, glas, järnfragment och ett kritpipsfragment. Metalldetektor användes under dagen, i närheten av platsen där två stolpar suttit i en jordhög enligt Modéns karta från 1947. Där hittades en stor säkring., strax norr därom påträffades 0,5-0,6 m djupa kulturlager. Även kritpipsfragment. Den gamle lantbrukaren ca 80 år besökte platsen, han sade att det var bra potatisland. På Raä 4 skulle en person som ägt en stenkross ha tagit sten, därav utseendet. 3/6-03 Schaktet på den södra åkern blev färdigt. Fler färgningar med keramik framkom. Ett ”dräktbeslag” även funnet i ett sådant sammanhang. Lars Sjölund avverkade på Raä 5 (trots att det skulle varit gjort innan vi började). Vi drog bort mycket av riset (även på Raä 4). Ledningsanvisning genomfördes på morgonen. Baningen fortsatte mellan graven på Räa 4 och vägkorsningen, metalldetektor användes, två sentida ettöringar hittades, en äldre bronsnyckel, något kritpipsfragment och ett brynefragment mm. 4/6-03 24 Fortsatta avbaningar vid den terrassliknande ytan (vid Raä 4). Handavtorvade den högliknande anläggningen (där två stolpar varit placerade enligt Modéns karta från 1947). Maria Olsson från Länsstyrelsen ringde och skulle eventuellt komma och titta på fredag. Beslöt därför att rensa graven (Raä 5). Graven var belamrad av avverkat ris och sopor som låg i tjocka lager. Även ytorna kring graven schaktades av. Graven blev i stort färdigrensad. Flera besökare under dagen. Fynd av ornerad bronsknapp gjordes under dagen. 5/6-03 Röjningsarbetena på gravhögen fortsatte. Diket mot vägen avgränsades. Odlings/röjningsrösena rensades fram. Lars banade av ytan mot vägen, söder om graven (Raä 5). Där hade enligt en äldre bybo varit uppodlat och plogat i sen tid. Schaktningen på eftermiddagen söder om vägkorsningen (vid Raä 4) visade att det förmodligen rörde sig om resterna av ett hus från historisk tid. Adlerz undersökning från 1890-talet omtalade hög med tegel som kan vara spismursröset från detta hus. Senare studier visar att Adlerz troligen omtalade en annan fornlämning, Raä 17. 6/6-03 Schaktning strax söder om gravhögen vid korsningen (Raä 5). Inget hittades där. På eftermiddagen schaktning vid högen väster om Raä 4 som visade sig vara rester av den äldre gården. Vid husresterna fanns tjocka kulturlager. En sölja i brons (som visade sig vara vikingatida) och en fingerborg påträffades med metalldetektor. Länsstyrelsen var ute på besök. 10/6-03 Schaktning sydöst om huslämningen, där påträffades en bit ornerad förhistorisk keramik och en bronsnål. På eftermiddagen avbaning öster om graven (Raä 5) där det ej kom mycket. Vid baning norr om graven visade det sig att graven ligger på en terrass, till vissa delar med stenblock på nedersidan. 11/6 Lasse och Ola avslutade de sista på förundersökningen på morgonen. Slutundersökningen 10/6 Peter och Pia grävde ur diket mot vägen. 11/6 Peter, Pia, Lasse och Ola grävde bort de påförda massorna på högen och rensade. Mycket massor kördes bort. Kärnröset framträdde delvis. Mättekniker från Sundsvalls kommun satte ut koordinatsystem (på ojämna koordinater så det fick göras om). 12/6-03 Rensningen av gravhögen avslutades. Såll sattes upp och rutor började grävas. Ritning gjordes av gravens centrala delar. Graven mer förstörd än vad vi tidigare trott. 13/6-03 Grävningen fortsatte ner mot kärnröset. Det visade sig att gropar fyllts igen med skräp, bl. a. från en kakelugn. Dokumentationen gjordes av högens norra del i rensningsnivån. 25 16/6-03 Vi fortsatte att frilägga centralröset som verkade vara större än beräknat. På flera ställen kunde det konstateras att stenblock och fyllning slängts ut vid plundring, Dokumentationen av den nordöstra delen. Busshållplatsskylten som vi tidigare hade hittat hade stulits under helgen. 17/6 Avtorvningen av röset fortsatte. Det var tydligt var stenblock kastats ut från plundringsgroparna. Dokumentation av den sydöstligaste delen. Röset var större än beräknat och bitvis välbevarat. 18/6-03 Sydvästra, nordvästra och nordöstra delen av graven färdigavtorvad. Skottade schaktet längs vägen så det blev bredare upp mot vägbanken. Pia började att rita röset. Det visade sig att kärnröset varit omkring 1,5 m högt (så mycket fanns kvar i öster). Eventuellt finns rester av terrassering i sydväst utanför graven då stenläggning syntes där. 19/6-03 Regnet öste ner hela dagen. Jag halkade och ramlade ner i ett schakt och vrickade foten. Peter gjorde illa sig i handleden. Framrensningen av röset nu i stort sett färdig. Beställde stegbil till måndag morgon. Under dagen rensades utkastade massor från plundringsgrop bort i södra delen av graven. Kanten på röset var skadad där och en järnvire stack upp där ur en stensamling, troligen ett fäste till stöd för en stolpe och det stenskodda stolphålet. Längst ut i öster rensades det mesta färdigt. I den stora plundringsgropen i mitten av graven rensades jord bort och i schakten som löper längs vägen rensades den kraftiga stenpackningen fram. 23/6-03 Vi rensade före morgonfikat och blev klara. Vid tiotiden kom brandkårens stegbil, Pia och Ola tog kort från korgen. Olyckligtvis kunde inte graven fotas rakt uppifrån Eftersöm vi inte kunde stå på den stora vägen utan på vägen ner mot sjön). Efter fotograferingen började vi röja bort sten och rensa ner på gravens södra sida, Pia ritade. 24/6-03 Under dagen togs mycket av det mindre stenmaterialet bort. Röset som till stor del innehöll jord rensades samtidigt, ritning och nivilering gjordes också. Trots hårt arbete och gott resultat under dagen förstod vi att vi troligen inte skulle hinna bli färdiga under veckan. Ola ringde Maria Olsson på Länsstyrelsen och påtalade detta. Olsson tyckte att vi skulle ta bort gravhögen med maskin, och att detta nog inte skulle påverka dokumentationen. Vi på arbetsplatsen ställde oss undrande till kommentarerna från Länsstyrelsen. Maskin användes under dagen till att kasta sten i skopan och timmergrip för att lyfta bort större block. 25/6-03 Vi fortsatte att lyfta bort block, rensa och rita, maskinen användes för att tippa materialet i och kasta sten i skopan och lyfta bort stora lock. 26/6-03 Bortlyftande av block med maskin och för hand. Ritning och fotografering. Den stora flata hällen (gravhällen) i botten rensades fram. Diskuterade eventuell fortsättning med Maria Olsson på Länsstyrelsen. Hon var inte alls intresserad av någon förlängning. Museet erbjöd sig att gå in med egna medel. Olsson ställde sig även kallsinnig till att det förundersökta området med den gamla 26 gården skulle slutundersökas. Hon kunde tänka sig att vägen fick dras över det vi inte hunnit dokumentera. Vi kom överens om att söka vägverkets ansvarige för vägprojektet. Olsson ville inte skriva ett nytt beslut bl. a. på grund av arbetsbelastningen på Länsstyrelsen. 27/6-03 Fortsatt grävning och bortrensning av jord och block. Dokumentation av den kraftiga stenpackningen. Vi lyfte på gravhällen och började rensa, ganska snart framkom brända fragment av en kam. Vi fyllde påsar med gravjorden för att senare vattensållning på museet. Många intresserade kom under dagen till undersökningsplatsen. Journalister kom från de båda tidningarna (Sundsvalls tidning och Sundsvalls dagblad) de var mycket intresserade och stannade länge. Journalisterna ville även höra med Länsstyrelsen varför vi inte fick fortsätta. Fortsatt slutundersökning efter semestern 19/8-03 Ola var ensam på undersökningsplatsen, grävde längs profilerna i södra delen av graven, ritade, rensade och tog bort stenar och mindre block. 20/8 Grävning längs ö-v profil i södra delen av graven. Ritning och bortplockning av sten och block i ytterkanten av graven. 21/8 Vi rev bort många block i norra delen av graven och rensade sedan. Två nyhetsprogram från tv gjorde reportage som sändes på kvällen. Reportagen var lyckade. Vi grävde nästan färdigt vid profilen ner till marknivå. 22/8 Vi tog bort många stenblock i södra delen av graven. Ritade profilen (den ö-v). Sedan började vi riva profilen. 25/8 Resterande delar av den öst-västliga profilen bortgrävd. Rensning och dokumentation av de centrala delarna av graven och gravgömman. 26/8 Pia och Lasse grävde lite, det gick långsamt i regnet. 27/8 Framgrävningen av profilen (n-s) klar. Många stenar och block lyftes bort med maskin. Rensning mellan kvarvarande block. Den inre gravkonstruktionen var nu väl synlig med resta stenar. Konstruktionen fotades från traktorns skopa. Pia fann flera små bronsbleck med nitar samt brända ben. Resterande del av undersökningen var Ola borta för att leda skolundersökningar vid Nämforsen. Arbetet fortskred utan att dagbok skrevs. Resterande delar av brandlagret samlades in och det sista dokumenterades under perioden. 27 Benmaterialet från graven vid Sidsjön, RAÄ 5, Sundsvalls stad. - Inledning - Benmaterialet: egenskaper och beskrivning - Antal individer - Åldersbestämning - Könsbestämning - Artefakter av horn/ben - Ben med spår av järn - Sammanfattning av benbestämningen - Referenser Tabell 1 Fördelning av benmaterialet på kroppsregion och vikt Tabell 2 Benlista Inledning Graven vid Sidsjön var 12,5-13 m i diameter med en jordmantel som täckte ett kraftigt kärnröse på ca 11 m i diameter. Många av blocken var stora, över ca 1 m i diameter. I botten på kärnröset fanns ett brandlager som även tolkats som bålplatsen. I samband med brandlagret fanns flera konstruktioner med bl a kantställda stenar. En stor stenhäll, vilande på en stenkista, täckte en nedgrävning (gravgömman) som innehöll kremerade ben. Under stenhällen hittades recent material bl a plastrester. Benmaterial insamlades och dokumenterades från olika områden i graven. Utifrån fyndmaterialet har graven fått en relativ datering till ca 500 e Kr. Fyndmaterialet från graven utgjordes av vanligt förekommande gravfynd från denna tid (Baudou & Selinge 1977, 258, 264, 278) såsom en sammansatt hornkam, en kniv, en pilspets (hornfragment av tresidig pilspets ?), agraffknappar i brons, en bältessölja i järn samt bronsnitar. Benmaterialet: egenskaper och beskrivning Totalt 604,5 gram brända ben/hornfragment tillvaratogs från graven; av dessa identifierades 213,5 gram (ca 35 %) till både art och benslag, 155,5 gram (ca 26 %) bestämdes till bengrupp (rörben) och 233,5 gram (ca 39 %) lämnades obestämda (tabell 1 och 2). Bearbetat horn/ben utgjorde 2 gram av totalvikten. Dessutom hittades 1 gram recent, obränt, benmaterial från råtta/mus. Benens volym uppmättes till ca 2 liter. Benmaterialet var relativt välbevarat. Störst benmängd var insamlade från själva gravgömman, där även större fragment samt ledändar förekom mer frekvent än från övriga områden. Skelettet av en kremerad individ identifierades och representerades av ben från samtliga kroppsregioner inklusive de små tå-/fingerbenen, vilket visar att benen noggrant insamlats från brandlagret och lagts i gravgömman. På ett flertal ledändar fanns sammanväxningsytor (metafysytor) bevarade, 28 även ändstycken (epifyser) förekom i mindre utsträckning. Från bålregionen saknades dock till exempel kotkroppar. Benfragmentens storlek varierade mellan några millimeter och upp till 80mm i vissa fall. Skallben och rörben dominerade materialet både i vikt och till antal fragment. Dessa ben är förhållandevis kompakta och därmed mindre känsliga för vittring, rörbenen utgör dessutom en stor del av skelettets totalvikt. Skallbenen har i allmänhet splittrats i två kompakta skikt, vilket har orsakats av hettan från elden. Det observerades att några skallben verkade jämförelsevis tunnare än övriga skallben. Benen var i allmänhet grå-vita till färgen och bara i undantagsfall vita dvs väl förbrända. På sju benfragment fanns järnrester och/eller järnoxid. Ett av dessa fragment uppvisade även något som liknade skärmärken. Av fyndmaterialet i graven har kam, kniv och pilspets tolkats som gravgåvor; offergåvor, i form av djurben, kunde däremot inte påvisas. Sammanblandning av ben från olika områden har endast skett i de fall då passningar hittats och limmats. Tabell 1 Fördelning av benmaterialet på kroppsregion och vikt Vikt (g) Representerade ben Kranium 96 skallben, käkben och tandrötter Bål 20,3 skulderblad, revben, kotor Övre extremiteter 7,2 överarmsben, strålben, armbågsben, ben i handen Nedre extremiteter 55,5 lårben, skenben, vadben, ben i foten Bäcken 32,5 Hand/Fot 2 Rörben obestämda 155,5 Obestämda ben 233,5 Totalt 602,5 % identifierade 35 Antal individer Minsta antal individer baseras på det faktum att vissa delar av skelettet förekommer som en eller ett par i kroppen. Endast en individ kunde identifieras i benmaterialet. Enstaka skallben, bl a från ena sidans ögonhåla, verkade dock tunnare i jämförelse med övriga skallben, men andra indikationer på att fler individer gravlagts kunde dock inte hittas. Benmaterialets volym uppmättes till ca 2 liter, vilket ligger inom ramen för den uppskattade volymen för en vuxen individ i moderna kremeringar (ca 2-3,5 liter) enligt Gejvall (1981, 16). Endast ett utskott (dens axis) från andra halskotan identifierades. Inga dubbletter av ben från samma sida förekom i materialet. Åldersbestämning 29 Individens biologiska ålder har bestämts utifrån tandutveckling och benens sammanväxningar (Bass 1987, Brothwell 1981, van Beek 1983, Warwick et al 1973). Hänsyn har även tagits till benens struktur och karaktär. Dessa metoder för åldersbestämning bygger på utveckling av ”moderna” populationer och kan inte reservationslöst överföras på arkeologiska populationer (McKinley & Roberts 1993, 9). Av Benlistan (tabell 2) framgår att rörbenen inte är sammanväxta och att tandrötterna inte har slutits helt på första permanenta kindtanden i överkäken, vilket tyder på en individ yngre än 9-10 år. Andra halskotans utskott (dens axis) är dock sammanväxt vilket indikerar att individen har nått ca 12 års ålder. Åldern för individen uppskattades därför till mellan 9-12 år. Övriga indikationer på individens ålder är t ex att skallbenen i allmänhet har splittrats i två kompakta skikt. Detta är ett typiskt beteende för skallben från kremerade unga och gamla individer enligt Gejvall (1981, 19). Käkdelar (alveoli) visar att det fanns ouppbrutna tänder och fragment från överkäken (processus palatinus) uppvisade en ”ung” ytstruktur (Bass 1987). Åldersbestämningen har inte helt kunnat begränsas nedåt då vissa signifikanta ben från till exempel bäckenregionen är alltför fragmenterade. Könsbestämning Könsbestämning har, med tanke på individens ålder, inte utförts eftersom könsskillnader i skelettet framträder först i puberteten (Acsádi & Nemeskéri 1970, 75 ff.). Artefakter av horn/ben Kammar var en vanlig gravgåva i både mans- och kvinnogravar och för individer i alla åldrar under järnåldern (MacGregor, 1985 ff). I fyndmaterialet från graven fanns tre fragment av en sammansatt hornkam. Ett av dessa fragment är från en tandplatta och har rester av ett nithål. Fyra horn fragment med tresidigt tvärsnitt kan vara delar av en tresidig pilspets. Längs två sidor löper ristade linjer. Kammar och tresidiga pilspetsar är bland de vanligaste gravfynden under äldre järnålder (Baudou & Selinge 1977, 258, fig. 37). Dessutom förekom några mycket vittrade och vita ben/horn fragment med plattovalt tvärsnitt, 4 mm i diameter, för vilka någon funktion inte har kunnat fastställas. Dessa fragment har suttit ihop men fragmenterats vid hantering och utgrävning. Ben med spår av järn På sju benfragment fanns järnrester och/eller järnoxid, dessa har bestämts till: ett ändstycke från ett överarmsben, tre rörben samt tre obestämda fragment. På ett av de sistnämnda fragmenten har järnet smält samman med själva benet vilket har förvanskat benets form. Benet, som uppvisar en sammanväxningsyta, kan vara nedre delen på ett överarmsben (armbågsleden). På samma ben observerades även något som liknade skärmärken. Sammanfattning av benbestämningen Totalt 604,5 gram brända ben/horn tillvaratogs från graven, dessutom förekom recenta obrända ben från en råtta/mus. Skelettet av en kremerad, ung, individ kunde konstateras. Den biologiska 30 åldern bestämdes till mellan 9-12 år. Benmaterialet var relativt väl bevarat och skelettet var representerat av samtliga kroppsregioner. Könsbestämning av skelettet ansågs inte tillämplig med tanke på individens ålder. Fyndmaterialet utgjordes bl a av fragment från en sammansatt hornkam samt delar av en pilspets av horn, vilka tolkas som gravgåvor. Offergåvor i form av djurben kunde däremot inte påvisas. Referenser Acsádi, G. & Nemeskéri, J. 1970. History of Human Life Span and Mortality. Akadémia Kiadó. Budapest. Bass, W.M. 1987. Human Osteology: a Laboratory and Field Manual. Missouri Archaeological Society, Special Publications, University of Missouri. Baudou, E. & Selinge, K. G. 1977. Västernorrlands Förhistoria. Västernorrlands läns landsting. Brothwell, D. R. 1981. Digging Up Bones. (3rd edn). London & Oxford. Gejvall, N. G. 1981. Observations on the cremated bones from the graves at Horn. Ossa Letters, 2 (1981), 14-32. McGregor, A. 1985. Bone, antler, ivory and horn: the technology of skeletal materials since the Roman period. London. McKinely, J. I. & Roberts, C. 1993. Excavation and Post-Excavation Treatment of Cremated and Inhumed Human Remains. Birmingham (=Inst Fld Archaeol Tech Pap, 13). Van Beek, G. C. 1983. Dental Morphology: an illustrated guide (2nd edn). Worcester. Warwick et al. 1973. Gray´s Anatomy: Ossification of skeleton. Extract from Gray´s Anatomy. 35th edition. Ed by Warwick et al. With the assistance of … [others] – [Harlow] : Longman 1973, 45 31 Karta 1. Undersökningsplatsen markerad med den gröna pricken. Karta 2. Fornlämningarna Raä 4 i söder och 5 i norr. 32 Karta 3. Järnåldersenheter (inringade) vid Sidsjön baserat på gravgrupper .De inringade fornlämningarna har Raänummer från söder till norr 6, 4 och 5, 17, 3 och 23. Film 04-04 Fotonr Beskrivning 1 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från söder 2 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från öster 3 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från norr 4 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från söder 5 Området kring Raä 4 från norr 6 Området strax väster om Raä 4 från söder 7 Området strax väster om Raä 4 från nordnordöst 8 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från sydöst 9 Gravhögen Raä 5 våren 2003 innan avverkning, från sydöst Film 04-05 Fotonr Beskrivning 1 Gravhögen Raä 5 efter avverkning 3/6-03 från söder 2 Arbetsbild Traktorgrävaren banar av på åkern sydväst om Raä 4 3 Bild på dräkt/selbleck 4 Terrassering och stenansamling väster om Raä 4 från söder 5 Terrassering och stenansamling väster om Raä 4 från norr 6 Arbetsbild vid röjningen av Raä 5 33 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Arbetsbild vid röjningen av Raä 5 Arbetsbild vid röjningen av Raä 5 Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från söder Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från söder Arbetsbild över gravhögen Raä 5, vid avtorvningen av fyllnadsmassorna från norr Graven efter rensning från öst Graven efter rensning från syd Graven efter rensning från norr Graven efter rensning från väst Centralröset under avtorvning från väst Centralröset under avtorvning från norr Centralröset under avtorvning från sydöst Utkast från plundringsgrop, norra delen av graven från öst Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från syd Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydöst Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydväst Utkast från plundringsgrop, södra delen av graven från sydväst Röjnings/odlingsrösen öster om graven med delar av gravens sydöstra del i nedre vänstra hörnet Graven med nästan hela röset framrensat, från grävmaskinen i syd Film 04-06 Fotonr Beskrivning 5 Gravens södra del efter framrensning av röset, från öst 6 Gravens södra del efterframrensning av röset från, öst 7 Gravens centrala del efter ramrensning av röset, från öst 8 Gravens östra del efter framrensning av röset, från syd 9 Arbetsbild, Lars Sjölund och Pia Nyqvist, i gravens nordöstra del efter att gravhällen lyfts bort, från väst 10 Gravens nordöstra del efter att gravhällen lyfts bort, från norr 11 Gravens nordöstra del efter att gravhällen lyfts bort, från norr 12 Översiktsbild på undersökningsområdet från brygga i sjön, från öst 13 Översiktsbild på undersökningsområdet från brygga i sjön, från öst 14 Pia Nyqvist talar för deltagare i Skog och historiaprojektet 15 Pia Nyqvist talar för deltagare i Skog och historiaprojektet 16 Pia Nyqvist balanserar på profilen 17 Den öst-västliga profilen, från syd 18 Den östra delen av den öst-västliga profilen, från syd 19 Den västra delen av den öst-västliga profilen, från syd 20 Gravens nordöstra del efter nedrensning till de nedersta stenlagerna, från norr 21 Den öst-västliga profilen med gravgömmen till höger om den mot profilen lutade täckhällen, från norr 22 Den öst-västliga profilen (östra delen) med gravgömmen till höger om den mot profilen lutade täckhällen, från norr 34 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 Rivning av den öst-västliga profilen med grävmaskinen, från syd Rivning av den öst-västliga profilen, från syd Rivning av den öst-västliga profilen Inre gravkonstruktion från grävmaskinens skopa uppifrån från öst Inre gravkonstruktion från grävmaskinens skopa uppifrån från öst Gravens nord-sydliga profil, från öst 31-36 från syd till nord Gravens nord-sydliga profil, från öst Gravens nord-sydliga profil, från öst Gravens nord-sydliga profil, från öst Gravens nord-sydliga profil, från öst Gravens nord-sydliga profil, från öst Film 04-07 Fotonr Beskrivning 1 Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst 2 Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst 3 Gravens nord-östliga del efter framrensning av röset, från nordöst 4 Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, från syddöst 5 Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, kantkedja och fundament i markplan, från syddöst 6 Gravens syd-östliga del efter framrensning av röset, inre konstruktioner synliga, från sydöst 7 Gravgömman med stenkista och täckhäll från nordöst 8 Gravgömman med stenkista och täckhäll från norr Film 04-08 Fotonr Beskrivning 1 Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil 2 Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd 3 Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd 4 Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd 5 Gravens östra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 6 Översiktsbild på området norr om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 7 Översiktsbild på området väster om Raä 4, gårdsytan, uppifrån brandkårens stegbil från norr 8 Översiktsbild på området söder om Raä 4, åkern med schakt, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 35 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Gravens norra del med ”plundringsgrop”, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens norra del med ”plundringsgrop”, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens södra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd Graven fotograferad uppifrån brandkårens stegbil, från syd Röjnings/odlingsrösen öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil från väst Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens centrala delar, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens södra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gravens östra del med röjnings/odlingsrösen i öster, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Gården väster om Raä 5, uppifrån brandkårens stegbil Området väster om Räa 4 väster om vägen Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Graven och vägbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd Film 04-09 Fotonr Beskrivning 1 Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd 2 Södra delen av graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd 3 Odlings/röjningsröse öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 4 Odlings/röjningsröse öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 5 Gravens centrala del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 6 Odlings/röjningsröse öster om graven och östra delen av graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 7 Gravens centrala och norra del, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 8 Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd 9 Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd 10 Graven uppifrån brandkårens stegbil, från syd 11 Graven, med röjnings/odlingsrösen på området öster om graven, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 12 Gravens centrala del med västra delen som går in under körbanan, uppifrån brandkårens stegbil, från syd 13 Gravens östra del, med kantkedja, från syd 14 Gravens östra del, från norr 15 Gravens södra del med inre stenkedja, från väst 16 Gravens norra del, röset, från norr 17 Gravens norra del, röset, från nordväst 18 Gravens södra del, röset, från öst 36 19 20 21 22 23 Gravens sydöstra del med kantkedja, från sydöst Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst Gravens södra del med inre stenkedjor av stora stenblock, från sydöst Arbetsbild, Magnus Holmqvist, Peter Persson och Ola George stående vid platsen för gravgömman Arbetsbild, Magnus Holmqvist, Peter Persson och Ola George stående vid platsen för gravgömman Norra delen av graven, röset med stenblock lagda i cirkelform, från öster 24 25 Peter Persson har tagit alla digitala fotografier utom nr 86-105 som är tagna av Ola George. Fotografierna togs mellan 10-27/6-03 Fotonr Foto från 1 OSO 2 ONO 3 N 4 S 5 V 6 Ö 7 V 8 NO 9 S 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 VSV VSV NNO S NNO NNO V OSO OSO OSO V SSV S SSV VNV V VNV NV V Ö OSO Ö S ÖSÖ Motiv Gravhögen före avtorvning + 2 st röjningsrösen på östra sidan Södra röjningsröset Avbanade ytan med 1700-talshuset söder om gravhögen Gravhögen före avtorvning Vy över sjön från gravhögen Husgrunden Gravhög söder om den undersökta graven LarsSjölund i sin traktor Pia Nykvist i telefonen Grävledare Ola George med metalldetektorn vid förundersökningen Schaktet mot vägen under grävning Schaktet i längdriktningen Gravhögen före avtorvningen Ola George vid avtorvningen av högen gravhögens topp under avtorvningen Pia Nykvist vid avtorvningen av högen undersida av lada VSV om högen Stenar under lada VSV om högen Stenar under lada VSV om högen Vy över landskapet Ö om högen Gravhögen under avtorvning Högen efter att grästorven avlägsnats Högen efter att grästorven avlägsnats Vy över högen och omgivande landskap Högens Norra del efter avtorvning Högens mittersta del efter avtorvning Högens södra del Busshållplatsskylt funnen vid avtorvning Pia Nykvist i fototagen Högen efter avtorvning Schaktet mot vägen Kärnröset vid högens topp Lena Linneadotter intervjuar Ola George 37 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 SSO S NNV VNV VSV Ö NNV V VSV SSO V VNV N NNO N SSV NNO V N N S VSV V N SV V V NV SV SV VSV V NV OSO NNV N VSV OSO OSO ONO ONO SSO SSV SSV VNV V VSV N Lasse Sjölund i diskussion med Lennart Forsberg Lasse rutgräver i högens topp Ola George Pia Nykvist Högens topp vid rutgrävning Kärnröset vid högens topp Kärnröset vid högens topp Kärnröset vid högens topp Högens södra sida vid jordmantelns borttagande Pia och Lasse i fikarummet Högens södra sida Högens södra sida Högens topp med kärnröset Högens topp med kärnröset Ola George rensar Libationsoffer till högens ägare Pia rensar Lasse rensar Ola i ritartagen Högens kärnröse tittar fram Högens kärnröse tittar fram Högens södra sida, kärnröset tittar fram Högen vid jordmantelns borttagande Högens norra sida med välbevarat kärnröse Högens norra sida med välbevarat kärnröse Kärnröset vid högens södra sida Kärnröset vid högens södra sida Kärnröset vid högens norra sida Kärnröset vid högens norra sida Kärnröset vid högens södra sida Pia, Ola och Lasse på högens topp Pia, Ola och Lasse på högens topp Mittprofil vid högens topp Högens norra del Högen vid jordmantelns avlägsnande Kärnröset på högens norra sida Kärnröset på högens norra sida Kärnröset på högens södra sida Högen vid jordmantelns avlägsnande Högen vid jordmantelns avlägsnande Högen vid jordmantelns avlägsnande Kärnröset i norr Pia mäter Ola fotar Högens södra sida Högens södra sida Mittprofil vid högens topp Högens norra sida + profilbank Kärnröset vid högens norra sida 38 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 Ö Ö Ö Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S Lod fr S 98 99 100 101 102 N N NO SO NO Lod fr SV Lod fr S Lod fr S SSV V V S S S SSV SSV SSV SSV Ö NNO SSV VSV V VSV V Ö Ö V V SSV S OSO 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 Avvikande sten i röset på NÖ sidan Avvikande sten i röset på NÖ sidan Avvikande sten i röset på NÖ sidan Högens kärnröse, profilbank mot vägen och mittprofil Högens östra sida + 2 st röjningsrösen Högen Högens södra sida Högens norra sida Norra röjningsröset Terrasering vid högens östra sida Södra röjningsröset Högen + terrasering i bildens övre mitt Högen Högen Högen Avbanade ytan söder om högen, husgrund i mitt, till vänster Raä 4 Avbanade ytan söder om högen Vägen och tomten SV om högen Gårdsplan V om högen Väg + tomt SV om högen Högen + röjningsrösen Kärnröset Kärnröset + terrass i bildens övre mitt Magnus Holmqvist och Lasse vid kärnrösets avlägsnande Grövre stenar i röset "Magnus grop" i rösets norra del vid mittprofil Pia fotar Magnus vilar Magnus kontemplerar Ola George och Anna Rensning och fotografering Högen vid djuprensning av kärnröse Konstruktionsdetalj i högens södra del Konstruktionsdetalj i högens södra del Konstruktionsdetalj i högens södra del Konstruktionsdetalj i högens södra del Lars lyfter sten Mittprofil vid djuprensning Högens södra sida "BÄÄÄRTIL" Täckhällen till gravgömman vid högens norra del Välbevarad packning på högens södra sida Välbevarad packning på högens södra sida "Magnus grop" med täckhällan Rösets södra sida Magnus, Lasse, Pia och Ola Högen vid djuprensning av kärnröse 39 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 OSO N V N Ö VSV V N Högen vid djuprensning av kärnröse Täckhällen till gravgömman Täckhällen till gravgömman Konstruktionsdetalj vid högens S sida Packning vid södra sidan mittprofilen Packning vid södra sidan mittprofilen + stor stenkrets "Magnus grop" Rösets norra sida vid djuprensning Fyndplats för ämnesjärn + upphittare Fyndplats för ämnesjärn + upphittare Upphittade ämnesjärn SSV Högens södra sida, den inre stenkretsen V Högens södra sida, den inre stenkretsen V "Magnus grop", norra sidan av högen efter djuprensning S Högen efter djuprensning VSV Högens södra del, inre stenkretsen Fynd av lerklining och keramik Fynd, keramik Fynd, lerklining OSO Kärnrösets norra sida OSO Kärnrösets norra sida V Djuprensning innanför inre stenkretsen på kärnrösets S del Lod Fynd, keramik Lod Fynd, keramik Efter djuprensning innanför inre stenkretsen vid rösets södra sida V V "Magnus grop" med täckhällen Ö Högen efter djuprensning ONO Lasse flyttar stora stenar OSO Per Höglund, Magnus Holmqvist och Pia Nykvist Ö Lasse flyttar stora stenar VNV Magnus kikar under mindre häll VNV Magnus och Ola undersöker under mindre häll VNV Magnus rensar under mindre häll NNV Ola George rensar under täckhällen för gravgömman NNV Metalldetektorsök vid gravgömman NNO Undersökning av gravgömman N Rensning vid gravgömman N Konstruktionsdetalj? Utanför täckhällen N Gravgömman Lod fr V Markytan utanför gravgömman N Borttagande av gravgömman N Kol och ben i gravgömman Ö Folksamling vid tömmande av gravgömman Lod fr S Nitat kamfragment från gravgömman Lod fr S Nitat kamfragment från gravgömman N Tömmande av gravgömman Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök 40 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 V Ö Ö NÖ NÖ N V Ö Ö N Ö V N Ö V Ö V NV N V N S Ö Ö Ö Ö Inre gravkonstruktion med stensatt kant Arbetsbild med professor Per Ramqvist på besök Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar) Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar) Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar) Inre gravkonstruktion med stensatt kant (resta stenar) Inre gravkonstruktion med stensatt kant Inre gravkonstruktion med stensatt kant Resterna av brandlagret Arbetsbild Arbetsbild Brandlagret med Stensatt kant (resta stenar) Fynd från brandlagret, ornerad benbit och agraff Fynd från brandlagret, ornerad benbit och agraff Arbetsbild, södra delen av graven Del av brandlagret Arbetsbild, Lasse gräver i brandlagret Arbetsbild, bortgrävande av brandlager Arbetsbild, bortgrävande av brandlager Arbetsbild Brandlagret grävs bort Stenansamling under brandlagret Sidsjön från plats väster om graven Arbetsbild Brandlagret nästan helt avlägsnat Brandlagret nästan helt avlägsnat Brandlagret nästan helt avlägsnat Brandlagret nästan helt avlägsnat Undersökningens slutskede, rösets yttre kant och inre konstruktioner kvar Brandlagret i stort sätt bortrensat Brandlagret i stort sätt bortrensat Sten med skålgropsliknande fördjupning Sten med skålgropsliknande fördjupning Sten med skålgropsliknande fördjupning Sten med skålgropsliknande fördjupning Sten med skålgropsliknande fördjupning Sidsjön Brandlagret nästan helt bortrensat Brandlagret nästan helt bortrensat Pia bakom inre konstruktion med resta stenar Pia bakom inre konstruktion med resta stenar Sten med rännliknande formation Sten med rännliknande formation Sten med rännliknande formation Anläggning 1 öster om graven på åkern Anläggning 1 öster om graven på åkern Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil 41 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 Ö Ö V V V V S Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö N NV VNV SÖ S SÖ SÖ SÖ SÖ S Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Anläggning 1 öster om graven på åkern, profil Anläggningen 1 bortgrävd Anläggning 2 öster om graven på åkern Anläggning 2 öster om graven på åkern, profil Norra delen av rösets yttre stenpackning Graven söder om foto 230 Graven söder om foto 231 Gravens sydligaste del söder om foto 232 Översiktsbild där det mesta av graven är bortgrävd Profil på gravens sydligaste del Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 235 Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 236 Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 237 Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 238 Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 239 Profil på gravens sydligaste del, norr om foto 240 Mörkfärgning som utgick efter snittning Mörkfärgning som utgick efter snittning Rösets yttre delar kvar Rösets centrala delar kvar Rösets norra del kvar Graven med de största blocken kvar Graven med de största blocken kvar Översikt från undersökningens slutskede Graven med de grova blocken kvar Graven med de grova blocken kvar Översikt från undersökningens slutskede Åkern öster om graven Södra delen av gravens profil Södra delen av gravens profil, norr om foto 254 Södra delen av gravens profil, norr om foto 255 Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Undersökningsområdet från Sidsjöns östra strand Pia Nyqvist digitala fotografier 1 2 3 4 5 6 S S S Arbetsbild, Ola George och Peter Persson Arbetsbild, Ola George och Peter Persson Arbetsbild, rensningen av graven Arbetsbild, rensningen av graven Arbetsbild Arbetsbild, rensningen av graven 42 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 S S S Ö SV V Ö Ö SÖ N N S SV S N N V NNÖ Ö SÖ S V Ö ÖNÖ ÖNÖ S S S V V N S Arbetsbild, rensningen av graven Arbetsbild Arbetsbild Graven rensad Graven rensad Graven rensad Graven rensad, toppen Graven rensad, toppen Arbetsbild Graven rensad Graven rensad Graven rensad Graven rensad Graven rensad Dokumentation efter rensning ”Plundringsgrop” med uppslängd stenpackning Gravens sydligaste del ett skikt ner Arbetsbild, Peter Persson gräver vid ”plundringsgrop” Arbetsbild, Lars Sjölund Arbetsbild Delar av stenpackningen framrensad Delar av stenpackningen framrensad Delar av stenpackningen framrensad Arbetsbild Översiktsbild på Sidsjön med graven i förgrunden Södra delen av graven framrensad Norra delen av graven framrensad Arbetsbild Stenpackning Stenpackning framrensad Stenpackning framrensad bakom dubbelstubben, utkastade stenar från en ”plundringsgrop” Södra delen av gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Arbetsbild Arbetsbild Arbetsbild Arbetsbild Arbetsbild Gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Gravens röse framrensat Översikt, gravens röse framrensat Arbetsbild, brandbilen på plats Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen 43 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 NÖ NÖ NV S S S N N SÖ N SÖ N SÖ Graven ovanifrån stegbilen Förundersökningsområdet väster och söder om Raä 4 Förundersökningsområdet väster och söder om Raä 4 Översiktsbild på Sidsjön Graven ovanifrån stegbilen Området norr om graven från stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Raä 4 och förundersökningsområdet Röjnings/odlingsrösena öster om graven från stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven och Röjnings/odlingsrösena öster om graven Graven och Röjnings/odlingsrösena öster om graven Raä 4 och förundersökningsområdet från stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Graven ovanifrån stegbilen Översikt på Sidsjön Sölja som praktikant hade med sig Sölja som praktikant hade med sig Sölja som praktikant hade med sig Norra delen av graven uppifrån grävskopan Norra delen av graven uppifrån grävskopan Nordöstra delen av graven uppifrån grävskopan Graven uppifrån grävskopan Graven uppifrån grävskopan Gravens norra del från grävskopan Rösena öster om graven uppifrån grävskopan Stort stenblock i gravens nordöstra del uppifrån grävskopan Gravens norra del uppifrån grävskopan Praktikant i arbete Kärnröset i gravens östra del Kärnröset i gravens östra del Graven med stora block Besökare från Länsmuseet Magnus Holmqvist gräver Arbetsbild Gravhällen Gravhällen Stenpackning Arbetsbild (paus) Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför Stenpackningen i norra delen av graven Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför Den vällagda stenpackningen i gravens norra del Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför 44 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 SÖ V S S SÖ N Ö Ö Nö Ö NÖ N Ö SÖ SÖ SÖ SÖ NÖ 126 V 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 V Ö Ö Ö NV NV N N NV Pausbild Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför Öst-västlig profil Graven från grävskopan Arbetsbild, stenblock och jord slängs i skopan Grävning i rösets centrals del söder om öst-västlig profil Sydöstra delen av gravens stenpackning Östra delen av gravens stenpackning från grävskopan Norra delen av gravens stenpackning Gravhäll och ”plundringsgrop” från grävskopan Graven från grävskopan Gravens östra del Gravens norra del, stenpackning Gravens stenpackning från grävskopan Gravhäll och ”plundringsgrop” från grävskopan Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför Gravens kraftiga inre stenblock (i södra delen av graven) Sydöstra delen av rösets stenpackning och ”Fundament” utanför Graven under fikarast Keramik från historisk tid funnen i gravens omrörda fyllning Keramik från historisk tid funnen i gravens omrörda fyllning Stenkistan med gravgömman Undersökning med metalldetektor av gravgömman och intilliggande brandlager Undersökning med metalldetektor av gravgömman och intilliggande brandlager Stenkistan med gravgömman Stenkistan med gravgömman Stenkistan med gravgömman Stenkistan med gravgömman Stenkistan med gravgömman Magnus Holmqvist balanserar Stenkistan med uppstående stenblock Stenkistan med uppstående stenblock Stenkistan Björn Granqvist digitala fotografier (Sidsjön Raä 4 och 5) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 N NÖ NÖ N Ö Ö Ö Fynd vid husgrunden väster om Raä 4 Gamla byvägen genom Böle Magnus Holmqvist och Pia Nyqvist gräver ur gravgömman Arbetsbild Gravgömman och brandlagret täckt av presenning Gravgömma med fynd Gravhällen Grävmaskinen plockar bort stenblock med timmergrip Grävning av gravgömman Grävning av gravgömman Dokumentation och grävning 45 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 NÖ Ö Ö N Ö Ö N Ö Ö N Ö Ö Ö NV NV Ö NV S Ö N V N NÖ NV Ö S Journalister på besök Jorden från gravgömman packas för finsållning inomhus Magnus Holmqvist gräver vid gravhällen Magnus Holmqvist gräver vid gravhällen Peter Persson gräver vid gravgömman Gravgömman Bortrensning av det övre lagret vid gravgömman Metalldetektor vid gravgömman Metalldetektor vid gravgömman Pia dokumenterar Peter Persson gräver inför publik Peter Persson och Magnus Holmqvist gräver inför publik Peter Persson gräver söder om den öst-västliga profilen Peter Persson gräver vid gravgömman Arbetsbild Pia Nyqvist ritar Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar Magnus Holmqvist gräver Pia Nyqvist ritar Pressen på besök Pressen på besök Pressen på besök Pressen på besök Den öst-västliga profilen Gravgömman med upprest gravhäll Gravgömman Gravgömman Gravgömman Gravgömman med upprest gravhäll Arbetsbild Arbetsbild Gårdsresterna vid Raä 4 Arbetsbild