Psykodynamiska perspektivet

PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET
”du skall inte tro att du vet
varför du gör som du gör”
SIGMUND FREUD (1856-1938)
•Sigmund Freud (1856-1938) grundaren till psykoanalysen (teori och metod)
•En del utav den psykodynamiska psykologin
•Läste till läkare, dog av cancer
•Tog emot patienter som led av hysteri (symtom som minnesförlust, känslobortfall,
skakningar)
•Använde sig av hypnos som i vissa fall botade symtomen
•Utvecklade sin teori och terapimetod psykoanalysen
•Teorin formades i en tid där sex var tabubelagt
•Drömarbetet en stor del av hans teori
Deterministiskt synsätt (determinism) – tankar, känslor, motiv och handlingar till stor
del bestäms av omedvetna konflikter och därmed inget man kan styra – ”vägen är
bestämd”
Freud såg människan som ett energisystem – att vi var fulla av psykisk energi som
hela tiden sökte utlopp, vilket kunde skapa konflikter. Vi är inte alltid medvetna hur
denna psykiska energi påverkar oss. Hans synsätt var dynamiskt - därför kallas den
inriktning som utvecklades ifrån freuds tankar för psykodynamiska. Ordet dynamisk
står för kraft och rörelse.
DET OMEDVETNA
Alla handlingar har en mening, finns inga misstag eller tillfälligheter. Finns omedvetna krafter bakom handlingar.
Det omedvetna kommer fram i:
• Freudiansk felsägelse – att man utan att man själv vet om det säger det man egentligen menar
• Felhandlingar
• Drömmen: ett sätt för kroppen att fortsätta sova – döljer inifrån kommande viljor som är oacceptabla, när vi vaknar av
mardröm är de inre krafterna för starka. Förbjudna önskningar skapar en psykisk retning eftersom innehållet i önskningen
skapar obehag. Lösningen blir att önskningen maskeras till något ofarligt i drömmen.
Latenta drömmen: den förbjudna önskningen
Drömarbete: maskeringen av den förbjudna önskningen så att önskningen kan uttryckas utan att väcka oss
Manifesta drömmen: den censurerade drömmen, vilken uttrycker en förbjuden önskan utan att vara oacceptabel. Genom den
manifesta drömmen kan man få ett omedvetet behov tillfredsställt.
Psykoanalysens standardmetod: fria associationer för att få fram det omedvetna i det terapeutiska arbetet – låta tanken
vara fri och spontant och ärligt tala om allt som dyker upp i det medvetna
DET OMEDVETNA - TOPOGRAFISKA MODELLEN
Freud ansåg att större delen av människans själsliv är omedvetet. Han delade in människans medvetande i tre
delar: medvetet, förmedvetet och omedvetet.
Det medvetna: registrerar allt som händer här och nu, tankar, känslor, upplevelser mm. Tillgång till det när
man vill.
Det förmedvetna: Kan bli medvetet vid uppmärksamhet, tex händelser och minnen som jag lätt kan nå såsom
namnet på min första lärare, vad jag åt till middag igår osv.
Det omedvetna: Detta är inte tillgängligt på egen hand. Här finns oacceptabel information, som skulle skapa
ångest om det nådde det medvetna. Två element: minnen från barndomens tidigaste del, när minnet
fortfarande inte utvecklats; och sådant som har funnits i medvetandet men som har trängts undan.
Finns en censur – starka spärrar mellan det förmedvetna och det omedvetna, mot allt som finns i det
omedvetna. Kan exempelvis avslöjas i freudian slips (när man råkar försäga sig) som då avslöjar ens sanna
känslor. Drömmar.
Medvetandet kan jämföras med ett isberg där det medvetna är den lilla delen ovanför ytan, det
förmedvetna strax under ytan och det omedvetna är den stora delen under ytan.
DET OMEDVETNA - BLÄCKPLUMPSTEST
Bläckplumpar avslöjar vårt omedvetna
Rorschachs bläckplumpstest är ett psykologiskt test. Det är ett av de äldsta testen för att få
fram en människas omedvetna.
Testet uppfanns av Hermann Rorschach (1884-1922) som var en schweizisk psykiater.
Projektion från vårt undermedvetna skapar bilder ur dessa bläckfläckar. Objektivt framträder
bara fläckar av slumpmässig form, men subjektivt upplevs en massa projicerade former.
Bilderna kan föreställa allt från ting till personer, t.o.m. egenskaper hos personerna kan
projiceras.
Projektionen sker automatiskt. Ur vårt omedvetnas djup framstår dessa bilder som sedan kan
tolkas och utvärderas.
Människan har alltid omedvetet ägnat sig åt projektioner av liknande slag. Vi ligger på rygg i
gräset och ser på molnen. Rätt som det är ser vi verkligen både det ena och det andra.
PERSONLIGHETENS STRUKTUR – ID, EGO, SUPEREGO
STRUKTURELLA MODELLEN
Personligheten består av tre delar: detet (id), jaget (ego) och överjaget (superego)
Dessa i samverkan skapar ett beteende., där detet är era begär (drifter), överjaget
är ert samvete och jaget som fungerar som medlaren mellan dessa två och den som
förverkligar så gott han kan de omedvetna motiven
DETET
Medfödd, omedveten
Drifterna förser detet med psykisk energi av två slag – sexuell energi som skapas av
livsdriften och aggressiv energi som skapas av thanos (dödsdriften).
Libido (drivkraften) är den energi som sexualdriften drivs av, en livsdrift som syftar till
fortplantning – strävan (eller drift) efter lust, en slags livskraft eller livsdrift.
Thanos, dödsdriften, energin som driver aggressivt beteende
Biologiska drifter som syftar till överlevnad, Hunger är den energi som driver vår näringsdrift,
partialdrifter, all levandes natur är fortplantning och individuell överlevnad endast ett medel
för denna.
Våra beteenden har ofta kopplingar till livsdriften och dödsdriften, tex tillgivenhet kan vara
ett uttryck för libidon och sarkasm för thanos. En fotbollsfantast med idrottsintresse. Andra
exempel?
DETET
Detet är som ett bortskämt barn som vill ha omedelbar njutning och tillfredställelse
(följer lustprincipen – söker njutning och undviker smärta), vill ha sina önskningar
tillgodosedda så fort som möjligt, även om situationen inte tillåter det och utan några
tankar på eventuella konsekvenser. Är ologisk och icke förnuftig och utan moral (är
amoralisk – saknar moral). Ej realistisk. Är krävande, irrationell, impulsiv, självisk.
Detet följer även primärprocessens lagar vilket innebär tid och rum existerar inte, och
kan inte föreställa sig tillfredställelse i framtiden. Gamla önskningar från barndomen
kan leva kvar och dyka upp hos den vuxne, lika starka som när vi var små.
JAGET
medvetna och omedvetna processer
Den del som lär sig att man ibland måste avstå från omedelbar tillfredställelse – måste
anpassa sig efter verkligheten och låta njutning ske när det är lämpligt
Jaget följer sekundärprocessen (medvetet om tid och rum - verklighetsinriktat tänkande.) och
styrs av realitetsprincipen (medveten om yttervärldens krav, och försöker vara logisk och
moralisk och medvetet överväga hur det skall lösa problem). Man får bita ihop, vänta eller
kompromissa.
Tex driften skapar en önskan som behöver tillfredsställas men är inte realistiskt att göras med
en gång, måste tillgodose driften på annat vis.
Jaget börjar växa fram hos det lilla barnet när det börjar få en mer realistisk bild av
omvärlden (man kan inte få allt). Jaget kan bortse från kortsiktiga vinster och istället se till det
långa loppet.
JAGET
Dock har inte alltid jaget kontrollen – omedvetna önskningar och impulser påverkar
ofta hur jaget handlar. Detta är jaget inte medveten om, utan är istället ett offer för
försvarsmekanismerna.
Är vår vilja som måste medla mellan detet och överjaget. Ser till att detet
kontrolleras med regler som gör att handlingarna är socialt accepterade. När jaget
inte kan medla mellan detet och överjaget, kan ångest förekomma.
ÖVERJAGET
medvetna och omedvetna processer
Funktion att reglera beteendet så att vi lever upp tillsamhällets krav
samvetet, idealen, moralen.
Överjaget är en sträng härskare; det iakttar jaget, jämför dess handlingar med sina
egna ideal och normer och fördömer avvikelser.
Växer fram när barnet identifierar sig med föräldrarna. Överjaget tar först in
föräldrarnas ideal. Införlivar senare ideal från andra personer såsom släktingar
lärare osv.
DE PSYKOSEXUELLA FASERNA
lust och intresse i barnets utveckling kopplat till olika erogena zoner – följer en biologisk utveckling
Faserna viktiga för den framtida utvecklingen
1. Orala stadiet 0-1år:
munnen är den erogena zonen
Styrs av detet
2. Anala stadiet 1-3 år:
den erogena zonen har förflyttats från munnen till ändtarmen (analen) och urinrörsöppningen – kiss
och bajs!
Barnet blir i denna fas en egen individ och självständigheten grundläggs (jagutveckling)
Maktkamp mellan barn och föräldrer när barnet inte får följa lustprincipen
Får inte leka med bajset (omgivningens krav)
DE PSYKOSEXUELLA FASERNA
3. Falliska/oidipala stadiet 3-5 år:
nu är det könsorganen som intresset riktas mot
Intresserad av skillnaden mellan pojkar och flickor
Oidipuskomplex – pojken vill vinna mammans kärlek, men hon är upptagen av pappan, vilket
skapar en önskan hos barnet att göra sig av med pappan (rival). Inre konflikt – dels älskar
pappan, dels pappan en övermäktig motståndare – löser konflikten genom att identifiera sig
med pappan (bli lik honom). (elektrakomplexet flickans motsvarighet – penisavund eventuell
rest av den tidens resonemang)
Identifikationen leder till att föräldrarnas värderingar och moral integreras i barnet och
skapar överjaget.
4. Latenta stadiet 5-11 år
Lugnet föres stormen? Libidon slumrar
DE PSYKOSEXUELLA FASERNA
5. Genitala stadiet 12 -20 år:
Puberteten tar fart. Libidon vaknar igen
Lustupplevelserna återigen kopplade till könsorganen.
Bli vuxen – hitta sig själv
Kan bli konfliktfyllt mellan tonåringen och föräldern
Kärleksrelationer?
FIXERING VID FASER
Om ett barn får för lite tillfredställelse under en fas sker en fixering (vill ej gå
vidare) vilket skapar en karaktärsneuros.
En karaktärsneuros är när personligheten har tydliga neurotiska drag (vilka
karaktärsdrag som helst kan ingå, tex vara extremt egoistisk)
Vid en fixering söker personen upp samma typ av tillfredställelse som hon fick under
denna fas, tex en fixeringspunkt uppstod under orala fasen söker personen ofta oral
tillfredställelse.
För varje psykosexuell fas finns en karaktär (typ av personlighet).
KARAKTÄRER
Oral karaktär: egocentrerad, ser inte andra som separata individer, andra finns där för min
njutning, kräver saker av andra (vänlig vädjan eller aggressiva krav), tillfredställelse här och
nu. Krävande, otålig, avundsjuk, girig, aggressiv, misstänksam, äta, dricka, tugga tuggummi,
röka, kyssas
Anal karaktär: tvångsmässig, rent och prydligt, detta representerar ett försvar gentemot de
egna ”snuskiga” impulserna. Kännetecknas av att vara ambivalent och motsägelsefull, tex vara
drivande för att sedan ställa in, eller vara pedantisk med en snuskig garderob. Personen vill
känna kontroll och sätter sig då upp mot andras krav även om man vill göra det (blir obstinat).
Rigid, maktlysten, plikttrogen, snål, kontrollbehov, underkastar sig eller revolterar
Fallisk karaktär: fixeringen handlar om oidipuskomplexet eller elektrakomplexet, viktigt att
visa de är män vs kvinnor, köper ”fallossymboler” (stora bilar mm., framgång i arbetet, många
barn, stort antal sexuella erövringar. För kvinnor är flirtiga, förförsik framtoning gentemot
män, romantiska på gränsen till det naiva. Män: exhibitionist, tävlingsinriktad, macho, Kvinnor:
exhibitionist, förförisk, naiv
Vilken karaktär söker sig till vilket jobb?
Neurosers uppkomst: en kombination av medfödda egenskaper (libidons styrka är olika hos
olika individer) och barndomsupplevelser (som leder till fixeringspunkter). När individen utsätts
för stress eller påfrestningar klarar jaget inte av att hantera den inre omedvetna konflikten på
en tillfredställande nivå. Blir neuros
Bakomliggande orsaker till inre konflikter: libidon för stark (detets starka psykiska energi),
eventuella fixeringspunkter, barndomstrauman, omgivningens krav.
Allt onormalt beteende har sin grund i omedvetna konflikter som skapar ångest. För att
skydda sig mot ångesten uppstår ett omedvetet försvar hos personen, vilket får
beteendemässiga konsekvenser (symtom)
Tidigare bortträngda trauman aktiveras av nutida stress vilket skapar symtom såsom fobier,
ångest, tvångstankar, depressioner eller andra kroppsliga besvär.
Förutom karaktärsneuros finns symtomneuros: ett neurotiskt reaktionssätt, att utföra en neurotisk
handling
FÖRSVARSMEKANISMER
Jaget har en problematisk situation då hans uppgift som medlare är att skapa harmoni mellan
de olika krafterna och processerna i psyket. Jaget får ångest när det pressas för mycket av
omvärlden, överjaget och detet.
För att orka med livet och dess påfrestningar (som skapar konflikter mellan detet och
överjaget) utvecklar jaget en mängd strategier, så kallade försvarsmekanismer, för att
förhålla sig till olika problem. De försvarar jaget mot ångest och obehagskänslor som annars
skulle drabba oss. De hjälper oss att anpassa oss och klara av vardagens problem/hårda
verklighet.
Försvarsmekanismerna är mer eller mindre flexibla men får inte gå till överdrift, för då kan
de istället hämma utvecklingen och leda till psykisk ohälsa
Försvaret mot drifterna och de bortträngda konflikterna sker omedvetet – vi vet helt enkelt
inte när vi tränger bort något eller försvarar oss mot omedvetna impulser från detet.
FÖRSVARSMEKANISM: BORTTRÄNGNING
När vi tränger bort skyddar vi jaget och därmed medvetandet mot driftönskningar
eller traumatiska upplevelser, som jaget och överjaget inte kan acceptera eller
uthärda. Önskningarna eller upplevelserna glöms bort. Bortträngningen ser till att de
hålls borta från personens medvetande. Men det bortträngda försvinner dock inte
fullständigt. Det påverkar omedvetet individen, och jaget måste därför alltid
använda en stor del psykisk energi för att upprätthålla bortträngningen. Tex om
nellie skulle slå sin nya småsyskon, och jag skäller på henne – hon blir rädd för att
förlora min kärlek och tränger bort impulserna från detet.
FÖRNEKELSE
Tolkar en konflikt eller traumatiska upplevelse som det passar en själv. Tex oberörd
för en läkares varningar eller likgiltigt för kritik. Man tolkar situationer på ett
subjektivt eller orealistiskt vis så att de inte orsakar alltför mycket ångest. Vanligt att
förnekelse ofta sker i samband med upplevelse av förlust (upprätthålla ilussionen att
en avliden fortfarande lever). Det handlar inte om att tränga undan impulser från
detet (bortträngning) utan att blunda för information utifrån – ljuga för mig själv.
Detta kan vara ett sätt för jaget att skaffa lite, innan det tar itu med verkligheten.
REAKTIONSBILDNING
Variant av bortträngning. Hanterar en känsla omedvetet genom att ersätta den med
dess motsats. Man kan vara överdrivet petig och renlig för att dölja sin lust att
slarva, man kan vända sitt hat till en person med kärlek och man kan vända sin
osäkerhet till en överdriven självsäkerhet. Genom att vända den förbjudna känslan
till sin motsats kan känslan döljas för överjaget. Att överdrivet älska någon för att
dölja hatet.
RATIONALISERING
Variant av förnekelse. Man uteslutande behandlar det man är rädd för på ett
förnuftigt och rationellt vis, för att undvika att komma i kontakt med de känslor som
utlöser ångesten. Man kan tex försöka bortförklara sitt beteende i vissa situationer
genom att hitta en förnuftig förklaring som låter rimlig för en själv och andra. ”tex
surt sa räven om rönnbären”. Eller när en person försöker göra sina motiv bakom en
handling ädlare än vad de är. Ofta framhäver man omedvetet de goda motiven
medan de mer problematiska (egoistiska, sexuella mm) motiven trängs undan.
Framstället motiv och önskningar bättre än vad de är, tex av ren lathet inte vill hjälpa
någon, så säger man att det är nyttigt för den personen att lära sig att klara sig själv.
Rationalisering skjuter fram andra motiv som låter ädlare än de man egentligen har.
Vilket kan leda till en orealistisk bild av en själv.
FÖRSKJUTNING
Innebär en känsla eller en konflikt flyttas från det område den verkligen hör hemma
till ett annat ofta mindre skrämmande område. Har man tex svårt att uttrycka sina
känslor för en person kan man skjuta över dem till någon annan. Tex blir utskälld av
min chef och går hem och skäller ut min man (”circle of screaming” how i met your
mother)
Även överdriven upptagenhet eller ångest över tex en mindre smickrande detalj i ens
utseende (tex stora öron, stor näsa m.m) kan vara ett uttryck för en känsla av
otillräcklighet eller osäkerhet som i verkligheten påverkar hela ens personlighet. En
särskild form av förskjutning (självbestraffning) – när en person vänder obehagliga
känslor mot sig själv tex ilska, som man kan se i ett självdestruktivt beteende. Här
vågar personen inte vända ilskan utåt och därmed öppet erkänna sig aggression,
utan vänder istället ilskan mot sig själv. Självbestraffning är ytterligare ett sätt att
handskas med driftimpulser som skulle väckt ångest om de uppträdde öppet.
PROJEKTION
Att projicera innebär att man vägrar att se vissa sidor eller känslor hos sig själv och
istället tillskriver dem andra personer, och därmed slippa den oro, osäkerhet eller
dåliga samvete de skapar. Ordspråk ”tjuven tror varje man stjäl”. i extrema former
kan projektion utvecklas till en ren förföljelse, mobbning och skapandet av
syndabockar eftersom man tillskriver andra de fientliga impulser, den osäkerhet eller
de sexuella lustar, som man själv egentligen har men inte kan acceptera. Syftet med
projektion är ofta att förvandla en inre fara från detet (en sexuell lust) eller överjaget
(en skuldkänsla/skamkänsla) till en yttre fara som är lättare att hantera.
REGRESSION
En person återgår till ett beteendemönster eller reaktionsmönster som hör ihop med
tidigare utvecklingsfas. Ställs man inför traumatiska upplevelser eller kriser som man
känner att man inte klarar av kan man regrediera till ett mer barnsligt och
osjälvständigt beteende och vädja till andras hjälp och vård. Tex ett barn som
använde toaletten kan kissa ner sig när det fått småsyskon. Slippa den nuvarande
situationens krav.