Textstorlek:
LIDER FORTFARANDE Cirka 70 procent av de 160 000 demenssjuka
svenskarna lider av Alzheimers sjukdom. Trots intensiva forskningsinsatser
finns ännu inget botemedel. Nu hoppas forskarna dock att en mer effektiv
bromsmedicin ska bli tillgänglig - kanske inom tre år.
”Första goda
tecknet på ett
decennium”
Foto: THINKSTOCK
Nya hoppet för 160 000 drabbade
svenskarna: Effektivt bromsmedel mot
demens här om tre år
160 000 svenskar lider av någon form av demens.
Men nu kommer ett glädjebesked från forskarna – inom tre år
kan ett nytt, effektivt bromsmedel vara här:
– Det här är det första goda tecknet jag har sett på åtta, tio
år, säger professor Bengt Winblad vid Karolinska institutet.
Det är en av vår tids största folkhälsoproblem: i Sverige lider i dag
cirka 160 000 personer av någon form av demenssjukdom, varav
Alzheimers sjukdom står för cirka 70 procent av dessa.
Trots detta – och trots att intensiv forskning har bedrivits över hela
världen i åratal – finns det ännu inget botemedel mot sjukdomen:
– Vi har mediciner som bromsar upp och som ger ytterligare något
år av livskvalitet, men sjukdomen tar över förr eller senare, säger
professor Bengt Winblad vid Karolinska institutet i Solna.
Presenterades i Nice
Winblad är en av Sveriges
främsta experter inom
området. Han vet hur
frustrerande
forskningsarbetet kring
demenssjukdomar har varit
– det är därför han och
många andra forskare är
exalterade över vad som
hände förra månaden i
Frankrike.
Professor Bengt Winblad vid Karolinska
– Det hölls en konferens i
institutet är positiv till bromsmedlet. ”Men
Nice, där det fördes fram ett flera tester måste göras först”, säger han.
Foto: VERONICA KARLSSON
potentiellt nytt bromsmedel
mot Alzheimer som går ut
på att man sprutar in en antikropp i blodet. Det är egentligen det
första goda tecknet jag har sett på åtta–tio år när det gäller
forskning kring hur man kan bota alzheimer, säger Bengt Winblad.
Antikroppen som presenterades vid International Conference on
Alzheimer’s and Parkinson’s Diseases and Related Neurological
Disorders i Nice går under namnet adunacumab.
Enligt Dagens Medicin gjordes så kallade kognitionstester på en
urvalsgrupp bestående av 166 patienter, där patienter som fick
adunacumab visade upp signifikanta förbättringar jämfört med
patienter som fick placebo. Försämringen av exempelvis minne och
orienteringsförmågan bromsades hos testpersonerna, som alla var
patienter med tidig eller mycket tidig alzheimer.
Ska göra ytterligare tester
Något botemedel är det förvisso inte tal om, men om de tidiga
resultaten stämmer kommer förmågan att bromsa Alzheimer från
att utvecklas att kraftigt förbättras. Företaget som ligger bakom det
nya forskningsresultatet, amerikanska Biogen Idec, ska nu göra
ytterligare tester. När och om antikroppen kan komma att släppas
ut på marknaden är i dag oklart – men enligt vissa observatörer
behöver det inte dröja allt för länge:
– Eventuellt kan vi börja se det här nya medlet ute på marknaden
om cirka tre år, men flera tester måste göras först, säger professor
Bengt Winblad.
Fyrtiotal riskgener
Att få reda på om man ligger i riskzonen för att utveckla alzheimer
eller någon annan demenssjukdom är så gott som omöjligt. Det
finns ett fyrtiotal riskgener för Alzheimers sjukdom, där den
vanligaste heter APOE och finns i flera olika varianter. Personer som
bär varianten som kallas APOE4-allelen har högre risk att drabbas
av sjukdomen, men experter varnar för att det krävs mycket mer än
ett enkelt blodtest för att säkerställa om man ligger i riskzonen för
att drabbas eller inte:
– Det finns företag som erbjuder tester för riskgener för många olika
sjukdomar men tolkningen av informationen är svår. Att man bär på
APOE4-allelen innebär inte automatiskt att man kommer att
utveckla Alzheimers sjukdom, säger Jenny Björkström, genetisk
vägledare vid Geriatriska kliniken på Karolinska
universitetssjukhuset.
”Mycket liten del”
Genetisk testning erbjuds därför inte för APOE på friska personer
inom sjukvården. I stället är det de ovanliga ärftliga formerna av
alzheimer som i vissa fall går att gentesta.
Det typiska för ärftlig alzheimer är att många i familjen insjuknat tidigt, före 60 års ålder. I dessa familjer kan man söka igenom
arvsmassan för att leta efter en mutation eller förändring i generna i
ett prov från någon som redan är sjuk. Det är mycket sällsynt att
man hittar något – först när det finns en känd mutation i familjen
kan friska släktingar erbjudas genetisk anlagstest.
– I dag känner vi till cirka tio familjer i Sverige med ärftlig
alzheimer, alltså en mycket liten andel av de totalt cirka 100 000
patienter som drabbats av sjukdomen, säger Jenny Björkström på
Karolinska universitetssjukhuset.
Jon Forsling
SJUKDOMEN ÄR DÖDLIG &
OBOTLIG
Cirka 160 000 svenskar lider idag av någon form av
demenssjukdom, varav en majoritet har den obotliga, degenerativa
och dödliga sjukdomen alzheimer.
Trots att forskning har bedrivits i åratal finns det idag inget
botemedel mot Alzheimers sjukdom.
Under en forskarkonferens i franska Nice förra månaden tändes
dock ett litet hopp om att en ny, effektiv bromsmedicin kan ha
hittats. Patienter som injicerades med antikroppen adunacumab
visade upp signifikanta förbättringar. Nu ska fler tester göras innan
det nya medlet eventuellt kan släppas på marknaden.
TEST: BÖRJAR DU BLI DEMENT –
ELLER ÄR DU BARA GLÖMSK?
Minne
❑ 1 Drabbas du ofta av minnesluckor?
❑ 2 Om så är fallet, har minnet försämrats de senaste åren?
❑ 3 Händer det att du upprepar frågor, påståenden eller berättelser
som du redan sagt samma dag?
❑ 4 Har anhöriga behövt dubbelkolla dina planer eller möten som
bestämts tidigare? Glömmer du bort avtalade möten?
❑ 5 Lägger du saker på fel ställen flera gånger i månaden? Eller
förlägger du saker som du sedan inte kan hitta?
❑ 6 Tror du det är andra som flyttat, gömt eller stulit saker när du
inte själv kan hitta dem?
Orientering
❑ 7 Har du ofta svårt att komma ihåg vilket datum, månad, år eller
tid det är? Måste du kolla tidningar och kalendrar mer än en gång
per dag för att minnas vilken dag det är?
❑ 8 Tappar du orientering på okända platser?
❑ 9 Blir du mer förvirrad utanför ditt hem, eller på resa?
Funktioner
❑ 10 Bortsett från fysiska begränsningar (skakningar, förlamningar,
mm), har du problem att hantera pengar (t ex att växla, räkna
pengar)?
❑ 11 Bortsett från fysiska begränsningar (skakningar, förlamning,
mm), har du svårt att betala räkningar och sköta din egen ekonomi?
Har familjemedlemmar tagit kontrollen för att de är oroliga?
❑ 12 Har du svårt att komma ihåg att ta mediciner eller vilka
mediciner som tagits?
❑ 13 Har du svårt att köra bil? Eller är anhöriga oroliga när du kör?
Eller har du slutat köra bil av andra skäl än fysiska?
❑ 14 Har du problem med att använda viss utrustning (t ex
mikrovågsugn, ugn, fjärrkontroll, telefon, väckarklocka)?
❑ 15 Om du ignorerar fysiska begränsningar, har du problem att
utföra lättare hushållsarbeten eller sysslor hemma?
❑ 16 Om du ignorerar fysiska begränsningar, har du upphört eller
minskat avsevärt aktiva aktiviteter som golf, dans, träning eller
handarbete?
Kognitiv förmåga
❑ 17 Går du vilse i välbekanta omgivningar (egna bostadsområdet)?
❑ 18 Har du blivit sämre på att lokalisera och orientera dig?
Språk
❑ 19 Har du svårt att komma på andra ord än namn?
❑ 20 Blandar du ihop namn på familjemedlemmar och vänner?
❑ 21 Har du problem med att känna igen personer som står dig
nära?
SÅ LÄSER DU RESULTATET
För var och en av frågorna 3, 7, 11, 17, 20 och 21 som du
kryssat i får du 2 poäng. Övriga frågor ger 1 poäng.
Ett resultat över 15 poäng indikerar flera symtom på demens och
bör utredas.
De som fått mellan 4 och 15 poäng visar symptom på MCI, ett
förstadium till demens. Rådet är att kontakta läkare för att se om
det kan vara tidiga tecken på alzheimer.
Forskarna som tagit fram frågeformuläret betonar att testet är
avsett som ett hjälpmedel och inte ett definitivt svar på om
patienten har demens.
Testet är framtaget för vårdgivare och bör alltså tolkas av
vårdpersonal. Det är gjort av forskare vid Banner Health Institute i
Arizona i USA.
Utskriftsdatum: 2015-04-20
Publicerad: 2015-04-20
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/halsa/article20654234.ab
Tipsa oss!
MMS & SMS: 71000
Mejla: [email protected]
Ring: 08 - 411 11 11
© Aftonbladet
