Introduktion till boken
Vad varje pensionär bör veta
- nu och inför valet 2010.
Av Utforskaren
Berthel Nordström
Visst skall det löna sig att
arbeta –
men också att ha arbetat.
1
Pensionärer på efterkälken
- ekonomiskt.
Realinkomsthöjning i % åren 1994-2008
Garantipensionärerna har fått: 7-21%
Övriga pensionärer:
5%
Löntagare
: 32%+ 8%* = 40%
Riksdagsmän
: 81%+10%* = 91%
*) Jobbskatteavdraget omvandlat till bruttolön
2
Den ojämlika fördelningen framgår
av diagrammet.
3
Med bokens förslag får 70+pensionärerna
och löntagarna = 37 %
- de yngre pensionärerna = 15,8 %
- och riksdagsmännen = +86 %.
Litet mer
rättvist –
eller hur
Låt oss se
hur pensionstilläggen
motiveras:
4
Fyra olika pensionstillägg – och hur
de fördelas på yngre och äldre
pensionärer.
På följande sidor redovisas argumenten för de
olika pensionstilläggen - var för sig.
5
1. Återställande av basbeloppet.
a. I utredning av Riksdagens Utredningstjänst
(RUT) hävdas att basbeloppet bör höjas med 10,3
%. Inkomstskatter skall inte påverka basbeloppen –
att göra det ibland – och ibland inte – håller inte anser RUT – och kan därför inte accepteras som
kompensation för sänkta basbelopp.. Se sid 25
b. Försäkringskassan (FK) medger att 2 % ännu
Se sidan 24-31
återstår för att kompensera de sänkta basbeloppen.
(Se sid.28) Ingen tycks tidigare ha ställt krav på att
detta medgivande skall betalas - varför?
c. FK har räknat ökade pensionstillskott och bostadstillägg som kompensation – men detta är sociala
kostnader som skall betalas av alla medborgare –
inte enbart av pensionärerna - och utgör därför
ingen kompensation för sänkta basbelopp.
d. Dessa argument tillsammans styrker RUT:s
slutsats - basbeloppen bör öka med 10,3%
6
2. Kompensation för
Inkomstklyftan
Orsaken till varför tidigare pensionssystem
havererat kände Riksdagen till när det nya
systemet antogs 1994. Den var: Pensionerna
följde inte inkomstutvecklingen och blev så
Först
gick folkpensionssystemet
småningom
endast en grundpension i
•
kvav – Därför
efter följer
50 år
(1913-1963)
pensionerna i NPS
löneutvecklingen. Det är bra – men
• 70+pensionärerna
Sedan gick ATP-pensionssystemet
– de som kom in sist i ATP- i
systems-”spelet”
– blev
lämnade i sticket.
kvav
– efter 40 år
(1963-2003)
–
och
liksom
i obskyra
pyramidspel
Dock
skall klart
sägas - alla
regler har följts––
nästan
varje kom
fall. Därför
finns- det
legal
fick
de isom
in sist
ut ingen
minst.
grund att kräva kompensation
– men en
moralisk
– hävdar
startade
man
på ny
kula med
Utforskaren
• Så
”Det Nya Pensionssystemet” (NPS)
2003
- och av följande skäl.
7
Under de första 30 åren följdes löner
och pensioner åt - i stort sett.
Pensionerna
ändrades bara
med inflationen
och låg alltså
stilla i fast
penningvärde.
Lönerna steg i
fast
penningvärde
bara med 11 %
under åren
1970-2003 d.v.s. med
8
0,45% per år.
Men under åren 1994-2003 bildades
en inkomstklyfta på 32 %.
År 1994 beslöts det nya pensionssystemet. Det
genomfördes först år 2003 – just under denna
uppbyggnadsperiod bildades inkomstklyftan.
= 32 % på 10 år =
Riksdagen höjde bara Garantipensioner
och bostads% peratt
år de
tillägg för de sämst ställda - just så 2,8
mycket
slapp söka socialbidrag.
ökningstakt,
Övriga pensionärer lämnades i sticket.. –ensom
de
fick
bara
är 6,2
uppräkningen enligt prisindex – ATP-systemet
tilläts
gånger högre
än
brytas ned i takt med att inkomstklyftan vidgades.
den
mellan
Därför har pensionssystemet nivellerats
1970-1993
- och visat att det inte varit lönsamt
- att ha arbetat.
9
Nivelleringen innebär att alla som har
under 14 600 kr/mån har ungefär lika
litet kvar i handen att leva av.
• Ingen avvundas att garantipensionärerna fått sina bidrag. Utan dessa hade de
inte klarat sig.
• Men det visar hur snett pensionssystemet fallit ut – utan att politikerna
Genomsnittspensionen ligger på 12 800 kr/månad. Den som har
känner
sig behöva ta något ansvar.
14 600 = 15 % mer än genomsnittet - har ändå bara 900 kr mer
per månad att leva av än den sämst ställde. 900 000 av landets
1,6 miljoner pensionärer hör till denna skara.
Den som har den lägsta pensionen har inte betalt några pensionspremier – till skillnad från alla gamla ATP-pensionärer.10
Kvar att leva av
Efter skatt-hyra-bostadstillägg vid olika hyror.
Det lönar sig inte att höja sin inkomst eller att byta till en
billigare lägenhet om man har bostadstillägg. Se sid 21
11
Hur stor bör kompensationen bli
för inkomstklyftan?
• De regler som kom att gälla år 2003 borde redan
ha gällt från 1994 när det nya pensionssystemets
antogs. Då skulle klyftan på 32 % eliminerats.
• Enligt samma regler skulle pensionerna minskas
med 1,6 % per
Kvar som31-41
kompensation blir 17 %
Seår.sidorna
• Detta pensionstillägg skall endast utgå till dagens
70+-pensionärer – 1 160 000 personer.
• De yngre pensionärerna arbetade fortfarande år
2003 - när inkomstklyftan byggts upp. De hade
redan fått del av den inkomstökningen.
12
3. 1.6 %-avdraget
• Redan från början fastslogs att
ATP-systemet var förmånligare än
det nya pensionssystemet (NPS).
• Därför beslöts att de ATP-baserade
pensionerna varje år skulle minskas
med 1,6 % som avbetalning för att
ATP-pensionerna låg för högt.
• Men stämmer det – egentligen ?
13
En kontrollräkning finns på sid 50
• Den visar tvärtom – att NPS var 1,6 %
förmånligare än gamla ATP.
• Att det hopsparade kapitalet i NPS ökar
med 52 % därför att det varje år skrivs
upp med löneökningarna. – En sådan
förmån hade inte de gamla ATP-pensionärerna.
• Förutom att NPS är 1,6 % förmånligare
än ATP finns det ytterligare 5 fördelar som
inte inräknats i förmånen 1,6 % ovan.
14
NPS:s fem fördelar framför ATP
1. De 7 % som de anställda skall betala som egenavgift har
subventionerats bort och betalas numera med skattemedel – d.v.s. även pensionärerna är med och betalar. Se
sidan 45
2
Inkomst från sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och
värnplikt utgör underlag för pension. Så var det inte alltid
i ATP-systemet.
3. Avtalspensioner höjs inom löneutrymmet utan att räknas
in i löneindex. Se vad som hände år 2007 på sidan 46.
4. Arvsvinster inom resp. årsklasser tillförs pensionskontona. Det fick inte ATP-pensionärerna.
5. I ATP fick löneökningar under de sista fem åren inte
påverka pensionen, men det får de göra i dagens
tjänstepensioner.
• Det visar att ATP inte är förmånligare än NPS
15
– och att 1,6 % avdraget därför bör slopas.
4. Andel i jobbskatteavdraget
• Allt annat är diskriminering.
• Alliansens tes - att alla som kan arbeta också
skall
försörja
sig själva
– är värt– allt
stöd.ju stöd
• Jomen
– säger
Alliansen
vi har
av
en enig ekonomiexpertis
- att
detta
• Regeringens
största satsning har
emellertid
gynnar
skett för sysselsättningen.
att stimulera viljan att arbeta.
•• För
Läs att
då på
sidan
63-64
de säger:
få 180
000
fler ivad
arbete
har man satsat
Konjunkturinstitutet
- Studieförbundet
65 miljarder d.v.s. 300
000 per år och Näringsliv
person –
och
samhälle(SNS)rådet – LO.
orimligt
– de flesta Finanspolitiska
förstår att det verkliga
syftet
är en skattesänkning.
”Jobbskatteavdraget stimulerar
• Detmöjligen
är inget fellågbetalda
med skattesänkningar
- om
arbetslösa
man har råd. Men
då skall
de utgå lika till alla
– inga
andra.”
medborgare och enligt samma skatteskalor.
Men det är ju just de som inte stimuleras
- som fått bidraget.
16
Vad krävs för att få tillväxt
1.Använd
Främst avde
allt65
- efterfrågan.
Dettill
hade
vi åren
miljarderna
detta
i
då sysselsättningen
ökade
med
180 000
– det–
första
hand. Om det
blir
pengar
över
var inte jobbskatteavdragets förtjänst.
sänk
skatterna efter gemensamma
Att ge pensionärer en rättvis andel av BNPskatteskalor
där
alla medDe
lika
utvecklingen
skulle–öka
efterfrågan.
har så
inkomster
får samma skatt.
många
eftersatta behov.
2. Det krävs också företag som vill växa och som
kan skaffa erforderligt kapital för det. Minska
hindren för att driva företag – stimulera
kapitalbildning och forskning.
3. Långtidsarbetslösa måste få coachning för att
komma upp på spåret – och utbildning
4. Unga måste få arbete – och bostäder så att de
kan bilda familjer.
17
70+-pensionärernas branta trappa utför.
Lönen reduceras vid pensioneringen till 60%OK . Pensionen minskade därefter med :
•10,3 % på grund av manipulerade basbelopp –
• 17 % - relativt sett - på grund av den
inkomstklyfta, som skapades 1994-2003.
• 1,6%-avdraget är kumulativt – efter 10 år har
pensionen minskat med 15 % och efter 20 år
med 28 %
•
Jobbskatteavdraget ökade därefter klyftan
ytterligare
Se sid 40
18
Resultatet framgår av SCB
Var och en i nedanstående grupper har haft
medellöner och fått medelpensioner. De kanske har
haft samma befattning och skött den lika bra.
Det här drabbar bara de gamla
ATP-pensionärerna.
NPS-baserade pensioner blir varje år
uppräknade enligt löneutvecklingen.
Ändå har den äldste bara 65 %
av vad den yngste har.
19
Vad är rättvist och rimligt?
• Det finns en slags målsättning för hur inkomster i livets
olika skeden skall förhålla sig till lönen – arbetslösa t.ex.
bör enligt facken ha 80 % av lönen och pensionärer bör
ligga på runt 60 %. På en genomsnittslön på 25 000 kr
skulle en genomsnittspension utgå med 15 000 kr/månad.
• Inkomst- och garantipensionerna 2007 enligt FK var =
217,7 miljarder till 1 568 000 pensionärer = 138 800 per
pensionär = 11 570 kr/månad. Genomsnittlig skulle
sålunda pensionerna behöva räknas upp med 29,6%
för att komma upp till 15 000 kr/månad d.v.s. Genomsnittspensionen skulle behöva ökas med med brutto
= 3 430:- per månad.
Den genomsnittliga uppräkningen enligt Utforskarens förslag blir 28 %. Utforskarens sammanlagda
yrkanden stämmer alltså med vad som skulle krävas
för att pensionärerna skulle komma upp till sin
normala inkomstnorm.
20
165 000 har rätt till bostadstillägg –
men får det inte.
Faktum
att den
egna
bostaden
Det kanärbero
på att
många
inte tror
räknas
in i förmögenheten
att de inte
är berättigade
därför: och
övriga tillgångar minskar bara
• att de inte vetmed
om 15%.
att man måste
bostadstillägget
söka tillägget varje år.
• Försäkringskassan har alla uppgifter för att se
vilka
berättigade
– det enda de
behöver
Gå
insom
på
www.aldreomsorgenipolitiken.se
• att
deär
har
en bostadsrätt
eller
en
är
uppgiften
om hyran.
under
rubriken
”Bostadstillägg”.
egen villa
• Utforskaren
löfte om att FK skulle
Där
finns en fick
automatisk
beräkningsmo-
• att de
på banken
eller
påminna
allahar
sompengar
var berättigade,
men
dell.
Det är
bara
att
fylla ii siffrorna
- 3så
kostnaden
var
inte
upptagen
budgeten
–
en del aktier.
visas hur stort bostadstillägg Du kan få.
miljarder.
21
Var det rätt att överföra
kapital från AP-fonderna?
• År 2003 bestämde Riksdagen att förtidspensioner, änke- barn- och efterlevande pensioner
Då
skulle
bromsen
skulle överföras från pensionssystemet till
socialbudgeten – och att 350 miljarder istället
inte behöva lösa ut.
skulle överföras från AP-fonderna till statskassan. 258 miljarder har redan överförts.
• Men vänta nu ……
• Alla dessa pensioner till dem som inte fyllt 65
år är av social karaktär – och bör betalas av
hela folket – inte bara av pensionärerna.
• Därför bör de 258 miljarderna återbetalas till AP-fonderna. Se sid. 58 22
Den långsiktiga kostnaden blir 23,8
miljarder + 3,0 för bostadstilläggen.
Äldreproblem är av övergående karaktär,
eftersom äldre dör av vartefter.
Kompensationen är därför störst i början
och avtar med tiden. Därför har angivits
en kostnad för första året och en
långsiktig genomsnittskostnad räknad på
17 – 20 – 30 år.
Genomsnittskostnaden uppgår ”bara” till
vad en halv normal lönerörelse skulle
göra – men täcker ändå alla kostnaderna
under 17-30 år.
23
Men samhället utsätts även för
många andra belastningar:
• Omställning till nya energislag och nya transportmedel.
• Miljösatsning för rening av luft och hav – vad måste göras när
permafrosten tinar?
• Befolkningstillväxten i de fattiga länderna
• Globaliseringens krafter kommer att höja de fattiga ländernas
levnadsstandard. För västvärlden innebär det fördelen av en
större marknad men också nackdelen av en ökad konkurrens
från 1 miljard välutbildade och arbetshungriga med lönekostnader som ligger på 10-20 % av våra – d.v.s. hot om arbetslöshet i Sverige. Här skapas inte längre så många enkla jobb för den
del av befolkningen som har låg utbildning.
• Ökade kostnader för naturkatastrofer på grund av
klimatföränd-ringar
• Till det kommer finanskrisen och den depres24
sion som vi bara sett den allra första början av.
Till detta kommer kostnaden av en
växande äldre befolkning.
Merkostnaden 2028
uppgår till 80
miljarder per år
Men det täcks om
tillväxten även i
fortsättningen
blir 1,6 % per år.
Se sidan 8
25
Ett stort ansvar ligger på Regering
och Riksdag – som har att göra alla
dessa svåra avväganden.
• I den kakofoni av krav som nu ställs på samhället har
Det är Utforskarens tro att
Utforskaren bara velat presentera sin syn på hur
pensionärerna
– och främstför
70+-pensionärerna
kommit på
nyckelordet
nästa val -blir
efterkälken.
RÄTTVISA
• Bokens attityd är sökande – vad är rättvist och rimligt –
och öppnar för en dialog – dock byggd på fakta.
Det ärordet
partier få ta
• Avsikten
icke atttorde
störa denalla
samhällsekonomiska
balansen. Alla måste underkasta sig de restriktioner det
innebär – men det skall inte enbart gälla pensionärerna.
ställning till i sin strategi.
Berthel Nordström
• Jobbskatteavdraget har delat befolkningen i två fraktioner
– de närande och de tärande. Till de tärandes skara hör 40
% av valmanskåren (2,7 milj. medborgare).
26
