Mat för äldre invandrare
Under den kommande tioårsperioden väntas ungefär 100 000 människor med utländsk bakgrund gå i
pension i Sverige. Många av dessa är arbetskraftsinvandrare som flyttade till Sverige under 1960-talet,
främst från bl a Finland, Turkiet, Chile, Iran och före detta Jugoslavien. Några har inte hunnit eller
kunnat anpassa sig till svenska vanor och svensk mat.
Det är svårt att ge enhetliga råd angående äldre invandrares mat då gruppen är så blandad vad gäller
etnisk bakgrund, språk, religion, matvanor och personliga preferenser. Maten betyder mycket även för
dessa äldre och att få mat som man är van vid uppskattas därför mycket.
Skillnader i maten
Grönsaker
I Sverige äter vi mindre grönsaker. Vid matlagning för invandrare är det bra att öka mängden
grönsaker. Maten kan lätt likna den i sydligare länder om man kombinerar kött med grönsaker
och/eller bönor och kokar (helst i tomatsås) till en soppa eller gryta. Dessutom bör det finnas en färsk
sallad eller grönsaksinläggning till minst en måltid per dag.
Matfett
Vid matlagning i Sverige används ofta margarin eller smör och såserna innehåller ganska ofta grädde.
I sydligare länder använder man olika oljor (olivolja, majsolja mfl) i matlagningen i betydligt större
utsträckning än i Sverige. De vanligaste såserna är oftast magrare t ex yoghurt-, citron-, persilje-, soja, och tomatsås.
Efterrätt
I sydligare länder äter man inte lika mycket sötsaker som i Sverige. Man dricker inte kaffe med söta
bakelser i samma utsträckning och inte heller söta desserter äts lika mycket. Den vanligaste
efterrätten i många sydeuropeiska och icke-europeiska länder är färsk frukt, som apelsiner,
vattenmelon och druvor.
Drycker
I Sverige dricker vi gärna lättöl eller mjölk till maten. Invandrare från Mellanöstern dricker ofta vatten
eller ”ayran” som är en yoghurt och vattenblandning. Personer från Fjärran östern dricker sällan
måltidsdryck över huvudtaget.
Islam förbjuder alkohol, ett förbud som respekteras av många äldre muslimer. Förbudet gäller även
lättöl, godis och matsåser som kan innehålla alkohol.
Sött och salt
Undvik att servera maträtter med kombinationer av söt och salt smak , som inlagd sill, sött matbröd,
sallader med fruktblandningar, bruna bönor smaksatta med socker eller lingon till köttbullar.
Judendomen
Som jude äter man inte gris- och blodprodukter och inte heller fiskar utan fenor och fjäll (t ex skaldjur
och ål). Mjölkprodukter får inte ätas tillsammans med köttprodukter. Den ortodoxa judiska
mattraditionen benämns kosher.
Ortodoxa kristendomen
Gäller t ex assyrier, syrianer, serber, greker, etiopier och ryssar. I denna grupp förekommer fasta då
man undviker att äta matfett, vin och ibland kött. Man fastar på detta sätt 20 dagar före jul och 40
dagar före påsk samt på onsdagar och fredagar.
Hinduism
Indier har ett förbud att äta nötkött. Här liksom i buddismen (kineser, vietnameser mfl) förekommer
vegetarism och fasta.
Kostpärm Svenljunga kommun
Malin Aronsson Kostchef
Islam
Gäller t ex araber, turkar, kurder, bosnier, albaner, somalier mfl. Denna grupp äter inte gris- och
blodprodukter. Det finns ett förbud mot alkohol. I en del muslimska riktningar undviker man också
havsprodukter utan fenor och fjäll. Muslimernas regler kallas för halal. De flesta muslimer fastar under
ramadan, vilket innebär att man inte äter, dricker eller röker under dagstid från gryningen till
solnedgången under en månad. Under natten äter man två större måltider. Den första heter fatoor och
intas strax efter solnedgången. Detta sker genom att man äter några dadlar eller oliver, eller lite salt
och en bit bröd och ett glas vatten. Därefter äter man en större måltid, ofta soppa. Den andra måltiden
kallas sahur och äts före gryningen.
Kostpärm Svenljunga kommun
Malin Aronsson Kostchef
