Stråldoser
Absorberad mängd energi av joniserande strålning mäts i
Gray, men i risksammanhang mäts Strålning ofta i Sievert.
Det är ett mått på biologisk dos (ekvivalent dos, effektiv dos)
och ersätter den tidigare enheten rem 1 Sv = 100 rem
Sievert har subjektiva drag som är praktiskt att hantera,
men kan leda till fel. Olika strålslag har tilldelats en
kvalitetsfaktor. Röntgen, gamma och beta =1, alfa =20.
Man kan (med norm av ICRP, International Commission on
Radiological Protection) omräkna strålning till skada genom
att multiplicera ManSievert med en faktor som kan ligga på
0.07 för dödlig cancer.
Det kanske är sättet att räkna här som kritiseras av Busby
när han kritiserar ICRPs sätt att räkna
Genomsnitt bakgrund Sverige 1 mSi/år + radon 2mSi/år
med stora variationer.
Därav kommer 0.5 mSi/år från berggrunden.
Tillskottet av Tjernobylolyckan i början i genomsnitt blev av
storleksordningen 0.01 mSi/år.
250000 svenskar beräknas ha erhållit en förstaårsdos av
(minst) 0.5mSi från Tjernobyl.
Kollektivdosen 1986-2036 blir då 5000±1000 manSv, med 600 manSv det första året efter
olyckan och 400 manSv det andra året.
"Kollektivstråldosen till den svenska befolkningen under femtio år efter olyckan kan utifrån
genomförda mätningar beräknas till ungefär 6000 mansievert. Denna kollektivdos uppskattas ge
upphov till sammanlagt ca 300 fall av cancer med dödlig utgång. Det största stråldosbidraget
kommer genom att vi bestrålas från radioaktivt cesium på marken, och från radioaktivt cesium
som vi får i oss genom mat och dryck. Som jämförelse kan nämnas att ungefär 20000 människor
i Sverige årligen dör av cancer, varav knappt två tusen är orsakade av joniserande strålning
(väsentligen till följd av naturlig bakgrundsstrålning, radon i bostäder och
röntgenundersökningar inom sjukvården)."
"Detta är för få fall för att kunna upptäckas genom epidemiologiska studier."
Beräkningarna visar vidare att 70% av den svenska befolkningen första året erhöll en
individstråldos mindre än 0,04 mSv, och 95% stråldoser mindre än 0,3 mSv. De högsta
individdoserna erhölls i kustområdena i våtdepositionsområdet där 250000 personer erhöll en
förstaårsdos över 0,5 mSv och 40000 en stråldos över 1 mSv.
Moberg L & Persson Å 1996 96:01 - TIO ÅR EFTER KÄRNKRAFTOLYCKAN I
TJERNOBYL - ..SSI. Information 96-01
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Sakerhet-vidkarnkraftverken/1996/i96-01-Tjernobyl_10ar.pdf
” Det radioaktiva nedfallet finns i hela landet, men de största mängderna kom i de områden där det råkade
regna samtidigt som det radioaktiva molnet passerade. Dessa områden framgår av bilden på föregående
sida. Femton år efter olyckan är det bara radioaktivt cesium, Cs-137, som finns kvar och som är av någon
betydelse från strålningssynpunkt. På grund av fysikaliskt sönderfall återstår idag ungefär 70 % av det
ursprungliga nedfallet. Det mesta är bundet i mark och sjösediment. Nedfallet av Sr-90 var ungefär en
hundradel och av plutonium en tusendel av mängden Cs-137.
Radioaktivt strontium och plutonium är farliga framförallt när dessa ämnen kommer in i kroppen. För
strontium gäller detta i huvudsak jordbruksprodukter och särskilt mjölk. Statens strålskyddsinstitut (SSI)
mäter regelbundet förekomsten av Sr-90 i konsumtionsmjölk. Mätningarna visar att stråldosen från Sr-90
är mycket liten och det har hela tiden varit möjligt att dricka mjölk precis som vanligt. Plutonium är
farligast om det kommer ner i lungorna, och inte lika farligt när det ingår i livsmedel eftersom upptaget i
kroppen är litet. Eftersom plutonium bara fanns i luften och kunde inandas under kort tid direkt efter
olyckan och då i mycket små koncentrationer är stråldosen till personer i Sverige mycket liten.”
” strålningsnivån sjunkit fortare än vad som antogs i de ursprungliga beräkningarna, dvs. stråldosen blir
något lägre tidigare beräknat. För Sverige som helhet ger markbeläggningen det största genomsnittliga
bidraget till stråldosen.”
” Det är ytterst osannolikt att det någonsin blir möjligt att observera någon ökning i cancerfrekvensen som
kan förknippas med strålningen från Tjernobylolyckan.”
Det ser ut som dosen till människor från Cs137 i livsmedel efter Tjernobyl i genomsnitt är på ungefär
samma nivå som nedfallet från kärnvapenprov i början av 60-talet men annorlunda fördelat
Moberg L 2001:07 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. En sammanfattning femton år efter olyckan
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Publikationer/Rapport/Stralskydd/2001/200107Karnkraftsolyckan-i-Tjernobyl-En-sammanfattning-femton-ar-efter-olyckan/
AV ännu senare skrivningar kan det förmodas att kollektivdosen kan snarare var 5000 ManSivert. Det
har korrigerats för att folk ofta befinner sig inomhus.
(Jag tycker det borde minskas något mer nära folk pga olika renhållningsåtgärder men det kanske inte är
så.)
Strålskyddsnytt nr 1-2006, Tema: Tjernobyl 20 år
Det här tema-numret av tidningen Strålskyddsnytt ägnas åt Tjernobyl-olyckan. Tidningen tar upp vad
som hände i Sverige för 20 år sedan, vilka kvardröjande effekter som finns idag samt erfarenheter i
andra länder.
Moberg L m.fl. 2006 Strålskyddsnytt nr 1 2006 - Tema: Tjernobyl 20 år.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Tidsskrift/Stralskyddsnytt-nr1-2006tema-Tjernobyl.pdf
Strålsäkert nr 1, 2011,
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Tidsskrift/Stralsakert/Stralsakert_1_20
11.pdf
Karta över spridningen i Europa
