Dricksvatten från Vättern
- Till åtta kommuner i Örebro län
2017-03-06 Peder Eriksson, Lst Örebro och Lars Ferbe, Örebro kommun
Syfte och mål med projektet
• Syftet med projektet
Utreda att ta dricksvatten från
Vättern för kommuner i Örebro
län, för att sedan kunna gå vidare
med vattenuttag.
• Målet är att uppnå en långsiktig,
gemensam och säker helhetslösning för den kommunala
vattenförsörjningen.
Varför ett Vätternvattenprojekt?
• Vattenkvalitet och -kvantitet – För
dagens ytvattentäkter finns påtaglig
risk för problem med vattenkvaliteten
och vattenbrist.
• Reservvatten - Idag saknar de
flesta av kommunerna reservvatten.
Vätternvatten skulle kunna bli
ordinarie och nuvarande reserv.
• Gemensamma driftsformer.
Ekonomiskt och ur andra aspekter
fördelaktigt. Det gäller särskilt för de
mindre kommunerna.
Svartån vattentäkt för Örebro.
Riskinventering genomförd i
tre etapper
Varför välja Vättern?
• Vättern har stor vattenvolym.
• Klart, näringsfattigt, ofärgat vatten.
• Liten påverkan från klimatförändring
• Mycket låga, knappt detekterbara,
halter miljögifter i vattnet.
• Vättern försörjer idag ca 250 000
personer med dricksvatten. Detta
projekt skulle innebära ytterligare ca
250 000 pers.
Räkneexempel:
Om man antar att tillrinningen
till Vättern är 0 under ett år
då motsvarar det nya uttaget
(870 l/s) en avsänkning av
Vätterns nivå på ca 1,4 cm.
Dagens projektorganisation
• Åtta kommuner i projektet: Askersund, Hallsberg,
Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro.
• Länsstyrelsen samordnar.
• En styrgrupp med kommunalråd samt länsrådet
• En arbetsgrupp med kommunala tjänstemän samt
samordnare från Länsstyrelsen.
• Kommunerna finansierar projektet fördelat efter
invånarantal, dock inte länsstyrelsens administrativa
arbete i projektet.
Varför Länsstyrelsen som samordnare?
En önskan från kommunerna av följande skäl:
• Projektet underlättas om det administrativt hanteras av
en part.
• Neutralitet – deltagande kommuner är lika, ingen är
mer dominerande genom att vara ordförande.
• Projektet är kommunövergripande och av stor regional
(och ev. nationell) betydelse.
Arbetsprocessen
• Projektstart 2008
• Förstudie 2009–2012
• Fördjupade utredningar 2012–2014
• Utredning av bergtunnel 2015–2016
• Bolagsbildning 2017
• Tillståndsansökan
• Tunnel, ledningar och vattenverk
• Driftsättning och leverans av dricksvatten från Vättern
Gemensamt kommunalt bolag?!
Utskick av handlingar under våren till kommunerna
Målsättning: kommunerna tar beslut 2017 om bolaget
Bolagets arbete delas in i tre faser
1. Tillstånd och förprojektering (ca 270 miljoner)
2. Projektering och byggande
3. Drift
Bergtunnel, vattenledningar och vattenverk
• Bergtunnel från Vättern till
Hallsberg
• 37 kilometer lång
• 3,5–4 meter i diameter
• Genom berggrund av
granit med få sprickzoner
• Nytt vattenverk i Hallsberg
• Vattenledningar vidare i länet
Bergtunnel
+89,5
+89,5
Bergtunnel
+50
+50
Hallsberg
Hallsberg Kumla
Kumla
Örebro
Örebro
+30
Bergtunnel
Val av teknik - Tunnelborrning?
Ledningar
Vättern ligger högt, högre
än Örebro och även mälardalen
meter över havet
Gemensamma anläggningskostnader
Beräknas till ca 3,3 miljarder kr. Det omfattar både
tunnel, nytt vattenverk och gemensamma ledningar.
(Avskrivningstiden är dock väldigt lång för tunneln, så
som står för merparten av kostnaden.)
Kostnadsökning för ett hushåll i Örebro
• En normalvilla i Örebro med vattenförbrukning om
150m3 /år (ett så kallat typhus A)
• Ökad kostnad för dricksvatten om ca 100:-/mån
