Summering av Vätterndagen den 6 nov 2003
På Hotell Bellevue i Hjo
Närvarande: ca 130 pers, varav 7 kommuner, 4 länsstyrelser, 1 landsting, 3 statliga verk
(Fiskeriverket, Vägverket, Skogsstyrelsen), 5 båtklubbar, 6 fiskeklubbar, 4 miljökonsulter,
IVL, 2 industrier (Zinkgruvan, Munksjö AB Aspa), 2 universitet, 1 regemente,
Sjöräddningen, Yrkesfisket, Fritidsfisket, Sportfiskeförbundet, 1 komvuxklass, 3
mediapersoner, ca 5 privatpersoner
Inledning
Kjell Aldsten, Vice ordf Vätternvårdsförbundet, inledde med att hälsa alla välkomna och att
Vätternvårdsförbundet inte kunnat förutspå att intresset skulle vara så stort som dagens
samling, närmare 130 personer.
Mikael Kihlström, Hjo kommun, hälsade konferensen välkommen till just Hjo, att det var
trevligt att Vätternvårdsförbundet hade förlagt Vätterndagen just dit, och berättade om Hjo,
dess historia och vad som kännetecknar Hjo idag. Bland annat nämndes ”alla har klämt på
Hjo” för att i Hjo görs flertalet av olika tuber för tandkräm, kaviar mm….
Figur 1. Hörsalen på Hotell Bellevue var fylld till sista stol.
Vätternvårdsförbundet igår, idag imorgon? Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet
Måns Lindell berättade att Vätternvårdsförbundet bildades 1957 p g a att man runt sjön
noterat en försämrad vattenkvalitet. Gemensamma undersökningar av orsakerna till
försämringen kunde härledas till ökad tillförsel av näringsämnen och miljögifter från
samhällen och industrier. Idag släpper reningsverken ut endast 3-5 % av näringsämnen vad de
Postadress
Gatuadress
Telefon
Bankgiro
Organisationsnr
Vätternvårdsförbundet
Länsstyrelsen i Jönköpings län
551 86 Jönköping
Hamngatan 4
036-395053
609-3306
826000-9116
E-post
Fax
Postgiro
[email protected]
036-167183
265219-6
gjorde på 1960-talet. Vätterns vatten är ännu inte lika klart som det var för 100 år sedan men
tendensen är att det går åt rätt håll. På 1880-talet var siktdjupet 17.5 m, på 1960-talet
noterades som lägst 7.5 m medan det idag är mellan 11-14 m. Vätternvårdsförbundet har
genom åren upprättat totalt 4 vattenvårdsplaner vilka är viktiga instrument för samsynen av
Vättern. Vidare beskrevs förbundets målsättning, vilka moment som genomförs inom
övervakningsprogrammet (totalt ca 10 moment) vad gäller provtagningar. Dessutom beskrevs
grundläggande förutsättningarna till varför Vätterns vatten är så pass klart som det är: litet
tillrinningsområde i förhållande till sjövolym, lite näring, lång omsättningstid vilket gör att
ämnen bryts ned, tas upp eller sedimenterar mm. Avslutningsvis spekulerades det om vilka
framtiden hot mot Vättern kan vara. Här nämndes t ex klimatförändringar,
exploatering/byggnationer, främmande arter, miljögifter.
Fiskevård runt Vättern. Anton Halldén, länsfiskekonsulent Jönköpings län
Anton Halldén berättade om Vätterns värdefulla fiskfauna, uppemot 32 arter finns (av i
Sverige totalt 50 arter). Vissa av dessa är hotade och upptagna på olika ”hotlistor”. Dock är
det ingen akut situation ännu för de arter som det utövas fisketryck på även om vissa
bekymmer finns för t ex rödingen. Nya arter som tillförts sjön är lax, kräfta samt gös. För
närvarande utgörs problembild och diskussion av laxutsättningarna, signalkräfta samt den
negativa utvecklingen av röding och sik. Anton beskrev hur ansvaret är fördelat mellan
Fiskeriverket och Länsstyrelserna. Under de senaste åren har man ur fiskevården sida gjort:
biotopkartering av tillflöden och vandringshinder, insamlat statist för yrkesfiske, fritidsfiske,
undersökt mängden bytesfisk, kontrollerat tillväxten i bäckarna, följer laxutveckling,
kontrollerat harrlek, påbörjat kräftundersökningar, utfört fisketillsyn, gjort en historisk
beskrivning av fisket utveckling mm. Enligt Anton kan reproduktionen av öring i tillflöden
fördubblas om man bygger förbi onaturliga vandringshinder i Vätterns tillflöden.
Yrkesfisket i Vättern. Per Nyberg , Fiskeriverket
PN visade fångstutveckling från det samlade yrkesfisket i Vättern för olika arter. En unik serie
finns från 1914 fram till idag. Tydliga förändringar syns där bland annat de ”övergödda” åren
på 1950-60 då fångster är större än både tidigare och dagens. Siken exploderade under 1950
enormt med stora fångster. Rödingfångsten går idag utför och endast ca 10-15 ton fångas mot
tidigare 50 ton. Röding och sik är konkurrenter och finns oftast inte tillsammans, dock
samexisterar de i Vättern. Yrkesfiskets nätmängder har de senaste åren nästan halverats bl a p
g a dåliga fångster. Fritidsfisket tar idag 75% av all lax, 40% av all röding varför det är viktigt
att även begränsa detta och inte bara yrkesfisket. Just nu förefaller smårödingar vara sällsynta,
man vet ej varför. Har därför inrättat större fredningsområden i Vättern där smårödingar tros
uppehålla sig. Sik och röding uppvisar båda åldrande bestånd där huvuddelen av individerna i
bestånden är äldre idag än förr. Det är inte otroligt att fisketrycket, klimat, och sjöns låga
produktionspotential idag är orsaker till det vikande fisket. Kräftfisket dock en enorm ökning,
ca 30 ton fiskas nu årligen av yrkesfisket.
Kräftor i Vättern, när var hur?. Martin Engström, länsfiskekonsulent Örebro län
1860 kom kräftpesten från USA till Europa med en lastbåt. Runt om i Europa drabbades
inhemska bestånd strax därpå av enorma pestutslagningar, 1907 i Mälaren, året efter i
Hjälmaren. I Hjälmaren fiskades tidigare 150 ton flodkräfta per år vilket visar på vilken viktig
verksamhet kräftfisket var även på den tiden! Till Vättern inplanterades 1000 st individer
1969 i Alsen (norra delen) med myndigheternas tillstånd. Idag är beståndet stort framför allt i
nordöstra delarna av Vättern. I princip finns inga kräftor söder om Karlsborg, ned till
Jönköping och mellan Jönköping – Hästholmen är beståndet relativt sparsamt. Regelverk och
information viktiga instrument för förvaltning av beståndet. Det finns gott om kräftor ned till
30 m, vissa fångster har gjorts ned till 80 m. På 3 år har yrkesfisket gått från 2 ton per år till
30 ton. År 2000 fiskade allmänheten 9 ton på allmänt vatten. Idag görs insamling av statistik,
provfisken, födovalstudier, lekplatskoll för rödingen samt undersökning av vegetation som
underlag för en framtida miljökonsekvensbeskrivning av kräftorna. Kunskapsmässigt saknas
stora bitar om just effekterna i Vättern. Samarbete mellan myndigheter och forskare skall följa
utvecklingen framåt.
Figur 2Martin Engström berättade om hur signalkräftan kom till Vättern och spridningen i sjön därefter.
Fiskätande storröding i Sydsverige – en hotad resurs? Johan Hammar, Fiskeriverket
Rödingen är en god miljöindikator för många typer av "störningar" då den både är
konkurrenssvag gentemot andra arter samt att den är känslig för förändrad vattenkvalitet.
Storrödingen, som finns i Vättern, klassas som sårbar av Naturvårdsverket. I södra Sverige
har 70% av rödingbestånden försvunnit de senaste 100 åren, idag finns endast 15-16 bestånd
av Storröding kvar. Orsaker är försurning, överfiske, övergödning, inplantering av främmande
arter som konkurrerar ut rödingen, och klimatförändringar. Sjön storlek i sig är inget skydd.
Rödingen har funnits i Vättern sedan istiden och omnämns redan 1447 i Vadstenas jordebok
såsom viktigt livsmedel. Idag tillåter regelverket att icke-könsmogen fisk tas upp (minimått
=40cm). Nästan 80% av totalfångsterna har ej lekt någon gång, och fisken är då endast 4-5 år
gammal. 50% av rödinghonorna når könsmognad först vid 7-8 år vid en längd om ca 50 cm.
Laxen utgör ett annat tydligt hot då den tränger ned rödingen mot botten varvid rödingen
tvingas äta hornsimpa istället för den näringsrikare siklöjan. Tillväxten försämras därmed.
Kombinationen av överfiske samt laxens konkurrens är troligen orsakerna till att beståndet
minskar idag enligt Johan Hammar.
Figur 3 Johans Hammars bildspel över rödingen i Vättern rönte stort intresse.
Undervattensfilmning av Vätterns bottnar. Michael Palmgren, Klockargårdens film AB,
Lund
Michael Palmgren har på uppdrag av Vätternvårdsförbundet filmat undervattensvegetation på
ett tiotal områden i Vättern sommaren 2003. På dessa områden fanns på 1930-talet bestånd av
undervattensvegetation vilka är beskrivna i rapporter. Nu förefaller stora delar av de för
Vättern typiska kransalgerna vara borta. Samtidigt finns stora bestånd av signalkräftor på
dessa lokaler. Kräftorna har dessutom grävt och underminerat rotsystemen för många växter.
Där det inte fanns kräftor fanns mycket växter vilket indikerar att kräftorna har varit
förödande för vegetationen. Just kransalger utgör en växtgrupp som är "typisk" för sjöar som
Vättern d v s klart vatten med stabil vattenmassa. Kransalger är en av huvudorsakerna till
varför Vättern är ett sk Natura 2000 objekt varför kräftans påverkan får anses som allvarlig.
Studien skall sammanställas och ämnas bli klar i januari 2004. Syftet med studien var i
Vättern att testa en för marina sammanhang beprövad metodik för övervakning och
inventering av undervattensväxter. Samtidigt skedde detta på de tidigare kända lokalerna från
1930-talet. Sekundärt skall också kräftsamhället på dessa områden noteras.
Figur 4. Signalkräfta på Vätterns botten sommaren 2003.
I de renaste vattnen simmar de giftigaste fiskarna. Prof Per Larsson Lunds Universitet
Per Larsson berättade att oftast utgörs "miljögifter" i fisk av DDE/DDT, PCB,
flamskyddsmedel samt dioxiner, i nämnd koncentrationsordning. Det är dock inte detsamma
som "toxisk ordning" då dioxiner är bland det giftigaste man känner. Tendensen i naturen är
att miljögifter avklingar sakta men säkert men att de förefaller plana ut på en nivå. Källor för
miljögifter kan vara atmosfär, historiska synder, deponier i tillrinningsområdet samt lokala
källor. Det är problematiskt med miljögifter i fisk då många faktorer spelar in. Många fiskar
har låga halter medan få har höga halter vilket leder till att medelvärdet blir högt, men
spridningen är stor. Följande faktorer komplicerar bilden:
• Tillrinningsområdets karaktär (skog/åker/stad etc),
• sjöns näringsrikedom (ju näringsrikare desto mindre per fisk),
• sedimentationshastigheter (i sjöar med låg sedimentation såsom Vättern "hänger" gifterna
kvar i vattenmassan länge),
• ju längre näringskedja ju mer biokoncentreras d v s ökar med trofinivå,
• fettypen hos plankton och fisk (olika "fetter" binder olika mycket gift)
• kön, ofta har honor mindre gift än hannar då de gjort sig av med gift via rommen,
• om fisken har lekt tidigare.
Därför är det väldigt svårt att dra generella slutsatser över hur det är i en viss fisk, kan variera
mycket mellan individer. Sammantaget menade Per Larsson att Vättern har förutsättningar
liknande många av de faktorer som befrämjar höga halter i fisk – därför har fet fisk i Vättern
höga halter.
Figur 5. Per Larsson förklarade varför på ett lättsamt sätt varför det är som det är med miljögifter i
Vätternfisk.
Miljögifter hos högkonsumenter av Vätternfisk, Ingela Helmfrid, Yrkes-och
miljömedicin, Linköping.
Vätternvårdsförbundet har tillsammans med Yrkesmedicin, och Örebro Universitet genomfört
en studie om miljögiftshalter i blod hos 42 st kvinnor vilka kan klassas såsom
"högkonsumenter av Vätternfisk”. Frågan som berörs är "spelar det någon roll för människan
om fisken nu har höga halter?". Ingela visade på haltutvecklingen i röding i Vättern vilket
minskat väsentligt sedan 1970-talet. Kvinnorna i Vätternstudien var mellan 37-87 år och de
hade högre halter än både andra grupper av högkonsumenter av fisk från andra vatten samt
väsentligt högre än kvinnor av typen "normalkonsument" av fisk generellt. Halter i blodet av
PCB, DDE och kvicksilver ökar med ökad ålder vilket visar på att det ansamlas i kroppen.
Flamskyddsmedel hade dock inget samband då det tillförts naturen först de senaste 20 åren
och alla kvinnorna är därmed exponerade samtidigt. Kvinnorna (som medeltal) i
Vätternstudien hade så pass höga halter av kvicksilver i blodet att fara finns för fosterskador.
Det skall dock poängteras att kvinnorna utgörs av äldre personer, flera förbi fertil ålder varför
ingen akut fara föreligger. Ingela avslutade med att säga att det finns utrymme för fler att äta
mer fisk då fisk innehåller flera nyttiga ämnen som motverkar andra "välfärdssjukdomar".
Man skall dock vara observant på kostrekommendationer samt på vilken typ av fisk man äter.
Figur 6. Ingela Helmfrid visade att miljögiftshalter i Vätternfisk återspeglas hos konsumenterna.
Detta är "Runt Vättern"; Claes-Göran Österlund, Kanalbolaget
Claes-Göran berättade om hur kanalen byggdes en gång, vilken satsning det var och hur det
band samman olika delar av Sverige. När C-G tillträdde som VD för Kanalbolaget skaffade
han sig underlag om hur folk uppfattade kanalen, samt vad folk "vill ha" för att spendera mer
tid och pengar vid/kring kanalen, kanalen skall vara en "totalupplevelse" och kanalbolaget kan
verka såsom en gemensam kraft för att attraktioner runt kanalen blir synliggjorda. C-G
redogjorde för vilka satsningar man gjort längs kanalen och resultatet därav. C-G hade också
noterat att på kanalens sjökort saknades mitten d v s Vättern! Därav kom idén med att skapa
ett "Runt Vättern"-projekt för att sammanbinda attraktioner runt hela Vättern vilka dessutom
kan knytas till kanalens trafik. Idén är att alla kommuner, länsstyrelser (samt entreprenörer)
skall samverka för att tillsammans underlätta för turisten. C-G använde uttryck såsom "kitta
ihop" attraktionerna runt Vättern, "det måste finnas sammanbundna länkar". Projektet stöttas
av Sparbanksstiftelsen Alfa med 1 miljon per år i 3 år. Satsningar hittills är
• cykelpaket med färdiga rutter, övernattning mm
• Båttrafik på Vättern samt Gästhamnservice
• Kulturupplevelser
En ständig feedback från turister visar på vad som är viktigaste satsningarna. Projektet
avslutas 2005.
Figur 7. dagen avslutades med en beskrivning om hur man kan öka attraktionsgraden från turismen av
Claes-Göran Österlund
Dessutom visades en utställning.
Frågepanel: moderator Bertil Johansson, SIC Vättern
(Blandade frågor från moderator och från publiken)
1. Vättern skall bevaras såsom näringsfattig men ändå skriver ni att fisket (både yrkes-och
fritids) skall bevaras. Hur går det ihop?
• Måns Lindell: Viktigast är att Vättern har ett fungerande ekosystem, för det krävs en
viss produktion, dock ej för hög och ej heller för låg! Det är inget mål att Vättern skall
"bli så ren som möjligt". Idag har miljömålet för Vätterns näringshalt nåtts och
halterna är snarare för låga än för höga. Det är inte önskvärt med lägre halter. Sjön kan
ha klart vatten utan vara supernäringsfattig!
2. Varför finns det inget "båtluffar-koncept" i Vätterns fantastiska norra skärgård?
• C-G Österlund: Visst, bra idé! Skaffa entreprenörer så passar det bra in i
totalupplevelsen, typiskt "kitt" för Vätterns attraktioner.
3. Sverige har den sämsta servicen för att transportera cykel på tåg. Kan inte C-G Österlund
se till att man kan ta cykel med sig på tåg från landets gränser till området runt Vättern så
att turister (och andra cykelintresserade) kan ta sin cykel på tåget, stiga av och börja cykla
samt stiga på vid en annan plats. Det är inte roligt att cykla tillbaka….
• C-G Österlund: Bra - jag tar till mig detta och skall trycka på SJ.
4. Vad har hänt i de sjöar där rödingen har försvunnit?
• Johan Hammar: Orsakerna har varit så pass betydande (försurning, övergödning,
introduktion av annan fisk) att även andra arter påverkats. Svårt att säga vad som hänt
om rödingens frånfälle varit det enda som hänt.
5. Kan inte de yrkesfiskare som har försäljning få vara med i "Runt Vättern"?
• C-G Österlund: Bra, Fixa underlag vilka platser det gäller samt kringfakta så är det
perfekt. Kan mycket väl gå in i "paketet".
6. Siken minskar mycket i Vättern - borde inte det gynna rödingen p g a minskad
konkurrens?
• Per Nyberg: Denna fråga förbryllar även oss. Troligen är det någon annan fundamental
orsak bakom rödingen då det förefaller som att rekryteringen inte funkar. Studier visar
dock på att rommen kläcker som den ska.
7. Kan militärens skjutningar på grund ha orsakat rödingnedgången?
• Anton Halldén: Möjligen lokalt runt ett visst grund - Ja. Men inte för att gälla hela
sjön såsom det nu är. Sjön är så pass stor och många grund har aldrig haft "militär
störning".
8. Hur kan man minska miljögifter i Vättern? Kan man "skörda" bort dem?
• Per Larsson: Har långlivade miljögifter kommit dit är det för sent att få bort dem. Om
man låt oss säga fiskar bort halva fiskbeståndet kan halterna i resterande fisk och i "ny
fisk" bli lägre men mest p g a att de får snabbare tillväxt än att man tagit bort
miljögifter. Gifterna blir inte noll inom överskådlig framtid, men man kan alltid
hoppas….Vi vet alltför lite om källor idag runt Vättern.
9. Kvinnorna i blodstudien: kan de inte ha fått i sig gift från annat håll?
•
Ingela Helmfrid: Nej. Deras kostvanor är karterade genom olika frågeformulär. Det är
dessutom belagt att fet fisk är huvudorsaken till vårt intag av fettlösliga miljögifter.
Enstaka individer kan genom yrken, personlig exponering sticka ut, men ej en hel
grupp.
10. Hur mår rödingen själv då?
• Per Nyberg: Det vet vi inte, men den tycks inte ha fel på t ex kläckning av rom vilken
är normal i odlingar.
11. Varför har man minimått på kräftor?
• Per Nyberg: kräftorna måste förvaltas och därmed ha långsiktighet. Vi har dålig
kunskap om dem just idag. Alternativ är under betänkande. Man har t ex övervägt att
tillåta fiske bara vartannat år men inte funnit det bättre.
12. Stora kräftor är kannibaler och äter små - kan små kräftor äta stora d v s10 små på en stor?
• Per Nyberg: Nej, de stora kräftorna har oftast försvunnit p g a de har selektivt fiskats
bort.
13. Kan man inte lansera mer annan fisk , t ex abborre?
• Bertil Johansson: Abborre säljs mycket - bara fråga efter den!
14. Kan man kvotera rödingfisket?
• Per Nyberg: Vi har inte den detaljupplösningen i statistik och ej heller
framtidsmodeller för bestånden. Fiskeriverket har valt andra vägar t ex antalet
yrkesfiskare, minimått, nätlängder etc. Det finns hittills inte kvoter i insjöar alls.
15. Hur är det med öringen? Hur mycket mer kan man få?
• Anton Halldén: öringen går en positiv framtid. Om artificiella vandringshinder
åtgärdas över en natt kan öringproduktionen fördubblas runt sjön på samma tid. På sikt
kan öringen kanske t o m ersätta laxisättningen.
16. Finns det möjlighet att restaurera Motala Ström, d v s fri passage?
• Anton Halldén: Med stor säkerhet: Nej!
Utvärdering av åhörare (84 st svarat)
Betyg 1 = dåligt
Betyg 4 = bra
1. Har dagen varit givande?
2b. Berördes teman tillräckligt?
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
10
0
2
3
4
Percent
Percent
20
10
0
2
2. Har dagens teman varit väl valda?
3
4
3. Hur var kvaliteten på föredrag och
föredragshållare?
60
70
50
60
50
40
40
30
30
20
10
Percent
Percent
20
0
2
3
4
10
0
2
3
4
7. Var det avgörande för dig att seminariet
var kostnadsfritt?
4. Vad tyckte du om lokalen?
50
70
60
40
50
30
40
30
20
20
Percent
Percent
10
10
0
ja
0
1
2
3
nej
vet ej
4
5. Vad tyckte du om utställningen
/posters?
8. Jag har lärt mig mycket idag!
100
70
80
60
50
60
40
40
30
20
Percent
Percent
20
10
ja
2
3
4
6. Har information am att dagens skulle
äga rum varit tillfredsställande?
50
100
40
80
30
60
20
40
10
20
0
1
2
3
4
nej
vet ej
9. Skulle du vilja komma nästa gång,
kanske 2005 på östra sidan?
Percent
Percent
0
0
0
ja
nej
vet ej
0
Synpunkter från åhörare:
•
•
•
•
Mer plats för frågor emellan föredragshållarna
Lite för mycket information på kort tid
För kort tid för undervattensfilmen
Intressanta ämnen och bra föreläsare
Segling
Kulturhistoria
Mer om Miljötillståndet, resultat
från provtagningar
Båtturism
Turistarrangörer/charter/konsulter
av olika slag
Turism
Miljömål
Statens ansvar, olika
myndigheters syn på Vättern
Kommunvisa redovisningar av
insatser för vård av sjön
Friluftsliv
Fakta om Vättern
Arkeologiska lämningar
Skydd av dricksvatten
Vägtrafikens påverkan
Myndighet
Dricksvattenproduktion
Miljön i Vättern jämfört med
andra "stora sjöar"
Klimateffekter
organsation
Fiske, artkunskap
privat
Dykning i Vättern
Redovisning av åtgärder i
tillflöden
Biologisk mångfald
35
Forskning i Vättern
Framtida planer för expoloatering
av Vättern
Försvarets syn på Vättern
Skeppsvrak och historisk
båttrafik
Fiske, statistik
Antal
Percent
10. Och jag som svarade är :
40
30
20
10
0
annan
student
30
Intressanta teman att taupp nästa gång:
25
20
15
10
5
