Lärarhandledning Tema Vatten åk 1-3

Tema
Vatten
åk 1–3
Författare: Frida Moberg, 2013
Omslagsfoto: Jonas Ekström
Illustrationer: Anna Magnusson
Övriga illustrationer och foton:
Foto sid 5: Smålandsbilder
Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, ändrade av Anna Magnusson
Foto sid 10: Jonas Ekström
Illustrationer sid 12, 13, 17, 24, 29: Anna Magnusson
Foto sid 16: Maria Sparf
Foto sid 18: Fotofinnaren.se
Teckning sid 18: Margareta Vretmo
Foto sid 19, 21, 22: Frida Moberg
Foto sid 20: Upptech
Foto sid 31–37: Nationellt centrum för biologi
http://www.bioresurs.uu.se/myller
Tack till Jan Liveus med kollegor på Nyarpsskolan
2
Innehåll
Handledningens upplägg
4
Materialets förankring i samhället
Varför en lärarhandledning om Vatten?
Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten?
4
4
6
Fakta
De tre sjöarna i Jönköping
Rocksjön
Munksjön
Vättern
Vattenfakta
Vattnets kretslopp & vattnets former
Fotosyntesen
Ytspänning
Vattenanvändning & vattenfotavtryck
Utomhuspedagogik
7
7
7
8
9
12
12
13
13
13
14
Lektioner
Saker att låna på Upptech
I klassrummet- Förarbete för eleverna
1. Vatten, vatten, bara vanligt vatten
2. Du och vattnet
3. Vatten i dig och i det du äter
4. Vattenplaneten
5. Grundvattenburk
6. Vatten- förutsättningen för allt liv!
7. Gör din egen vattenkikare
Förarbete för läraren
Hemlig påse
I ett vattendrag nära dig- Huvudlektion
1. Upptäck livet under ytan
2. Ytspänning
3. Naturtavla
Tillbaka i klassrummet- Efterarbete
1. Utvärdering
2. Upptäck det ni hittade ute!
3. Vad flyter och vad sjunker?
4. Förorening i vattnet
15
15
15
15
15
16
16
17
18
18
19
19
20
21
22
22
23
23
23
23
24
Referenser
25
Tips på vidare läsning
25
Kopieringsunderlag
Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten
Nr 2 Vatten i dig och det du äter
Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv
Nr 4 Hemlig påse
Nr 5 Upptäck livet under ytan
Nr 6 Flyta eller sjunka
Nr 7 Förorening i vattnet
26
26
27
29
30
31
38
39
3
Handledningens upplägg
för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och
på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt.
Handledningen är uppdelad i 3 delar:
1. Materialets förankring i samhället
2. Faktaavsnitt
a. De tre sjöarna i Jönköping
b. Vattenfakta
c. Utomhuspedagogik
3. Lektioner
a. förarbete för eleverna,
b. förarbete för läraren,
c. huvudlektion och
d. efterarbete
4. Pedagogisk planering
Varför en lärarhandledning om Vatten?
Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det
nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande
temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och
översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av
ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för
tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den
globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att
jorden ska må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta mot
en hållbar utveckling.
Men vad innebär hållbar utveckling?
Vi börjar med att reda ut begreppen. 1987 definierade
FN hållbar utveckling så här: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån
definitionen är ”Vems behov är det som avses? Och vilka
typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och
tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla
ska få vara mätta och få dricka rent vatten?” FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar
utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den
ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att
vår ekonomiska utveckling ska gynna samhället utan att
utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med
både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar
ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om
mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist,
jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta
gränserna för människans inblandning säkerställer vi en
hållbar utveckling.
Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta
materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället
och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog
skall känna dig trygg med att använda det.
Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala
sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och
dess historia. Nästa avsnitt handlar om vad vatten ärdess kretslopp, faser, hur vi använder vårt vatten osv. Det
avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är
utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen
blir så bra som möjligt.
Kapitel tre kretsar kring lektionerna- inne och ute. Här
får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs
i klassrummet, utelektioner och efterarbeteslektioner
när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka
övningar som passar din elevgrupp och beroende på hur
mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet.
Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet
som du tycker är lämpliga till din elevgrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem.
Övningarna i denna handledning är sådana som jag gjort
med elevgrupper. Några av dem är sådana som jag kommit på själv, några som kommer från Upptechs kompetensbank och några som jag tror att jag kommit på själv
men som jag i själva verket har gjort på någon workshop
någon gång.
Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du
vill veta mer!
Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att
vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det enda som
vi har?
Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor
miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att
mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt,
skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar markidag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att
om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så
skulle vi behöva 3 jordklot! Detta är ju inte hållbart alls!
Materialets förankring
i samhället
Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna
få lustfylld undervisning vid en sjö eller ett vattendrag,
4
Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå då in på
http://www.wwf.se/utbildning/1285630-multiemediaverktyg, öppna materialet i din dator och välj sedan att
öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9.
Hur ska samhället sprida den kunskapen?
Årtiondet 2005–2015 har av FN utsetts till årtiondet
för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen
skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys.
Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta
med hållbar utveckling. Detta material är Upptechs strå
till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur
utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om
eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det
trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen
och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot
ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte
i som barn och den bäcken där man för första gången
hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att
få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika
fördelar- bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår.
Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat
samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att
för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till
en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger
”Det man känner till bryr man sig om”.
På WWFs hemsida finns också en interaktiv övning för
årskurs 1-3 om ekologiska fotavtyck och betydelsen av
att handla hållbart: http://www.wwf.se/utbildning/
elevrum/k-f-6/ekologiska-fotavtryck/1522833-ekologiska-fotavtryck-handla-hllbart
Men vatten då? Hur används det?
På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck
som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit
räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna,
lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som
går åt för att producera de kläder du har på dig och den
mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att
varje svensk gör åt med vattnet i ca 40 badkar per dag!
Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera
1 kg ris, 15 400 liter för att producera 1 kg biff och 1000
liter till 1 liter mjölk.
Här kan du läsa mer: http://www.wwf.se/vrt-arbete/
vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck
Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al
Gores film En obekväm sanning.
5
Vad säger styrdokumenten
om Tema Vatten?
I kursplanen för NO går att läsa att ”med kunskaper om
naturen och människan får människor redskap för att
påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna
bidra till en hållbar utveckling.” Vidare att ”undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen”.
Kursplanen påpekar även att undervisningen skall ge
eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att ”samtala
om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck
med naturvetenskapligt innehåll.”
Vattenövningarna i denna lärarhandledning syftar till att
ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om biologiska sammanhang i allmänhet och om vatten i synnerhet. Utifrån det centrala innehållet i kursplanen i biologi
för år 1–3 är övningarna uppbyggda med en röd tråd från
den första till den sista övningen. Vid varje övning står
det centrala innehåll som är relevant för just den övningen.
De kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av
årskurs 3 som gås igenom under temat är:
- Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla
samband i naturen utifrån egna upplevelser och
utforskande av närmiljön.
- Eleven kan/…/ ge exempel på egenskaper hos
vatten /…/ och relatera till egna iakttagelser.
- Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra
fältstudier och andra typer av enkla undersök
ningar som handlar om naturen och människan
/…/ samt om vatten /…/.
- Eleven /…/namnger några djur och växter, sor
terar dem efter olika egenskaper samt beskri
ver och ger exempel på kopplingar mellan dem i
enkla näringskedjor.
- Eleven dokumenterar dessutom sina undersök
ningar med hjälp av olika uttrycksformer och
kan använda sig av sin dokumentation i diskus
sioner och samtal.
Ta hjälp av bedömningsstödet DINO när du bedömer
elevens förmågor och kunskaper. För mer information om DINO: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.170551!/Menu/article/attachment/bed%C3%B6ma_f%C3%B6r_l%C3%A4rande111117.pdf
6
Fakta
De tre sjöarna i Jönköping
FAKTA
Rocksjön
Vad är en klarvattensjö?
Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt
i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna
är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera
olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter
är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i
söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av
spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än
150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar! ! Under ytan finns ofta abborre, gädda,
mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön.
Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör,
tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs
fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter
djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön
och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till
att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även
kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det
näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön
en relativt välmående sjö.
Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får
få mineralämnen och sjön blir därmed
klar. Sjön är alltså näringsfattig och har
lågt pH-värde. Sjön blir därför känslig för
sådan försurning som kommer med regn
och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer
ofta vass, djurlivet består av abborre och
gädda och botten består ofta av sand,
grus eller sten.
Naturreservat
Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får
inte:
• förstöra eller skada fast naturföremål eller
liggande eller stående döda träd eller buskar
eller delar av träd eller buskar
• elda förutom på markerade platser
• ställa upp husvagn eller husbil
• sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller
därmed jämförlig anordning
• plocka eller samla in kärlväxter, mossor,
lavar eller svampar, med undantag av bär
och matsvamp för husbehov
• samla in ryggradslösa djur med undantag
av att det med kommunens tillstånd är tillåtet
att samla in ryggradslösa djur för undervisnings
ändamål
• fiska kräftor annat än genom Jönköpings
Sportfiskeklubb.
•Medföra okopplad hund
Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att
undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av
det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig-
het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton!
Rocksjöns historia
Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en
gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle
ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför
valde man just den placeringen.
Under de första årtionden på 1900-talet använde man
kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra
sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings
stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt
att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till
1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt
att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna
landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet.
Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden
Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse.
forts >>
7
Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen
där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är
också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad.
Rocksjöns namn
Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön
Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn
som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kal�lats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där
Ryhov idag ligger.
Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by
som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av
ordet Rocksjön.
Munksjön
Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk
och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och
gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen,
gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål,
öring och signalkräfta.
2009 gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och
mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel,
vilket innebär att fortplantningen fungerar.
Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det
djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön
i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i
mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver
och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet.
Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej
försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att
sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön
tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem.
Munksjöns historia
Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt
med den. När staden flyttades på 1600-talet (se ”Rocksjöns historia”) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del
av staden, den användes som badplats, som hamn och
som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började
vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades
människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen
och lastplatsen avvecklades.
Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes omkring
år 1940. I dag rinner det renade avloppsvattnet härifrån
ut i Munksjön.
FAKTA
Vad är en näringsrik sjö?
Den här sjön innehåller mycket näring,
och därmed blir pH-värdet ca 7. Här
finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt
växtliv är att bottnen är består av gyttja
och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta
relativt förorenade.
Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt
sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av
1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas
mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket.
8
Vättern
Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter,
är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe.
I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt
signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön
(siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton!
Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik,
sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål,
nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja,
bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa
fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av
växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka
80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några
av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt 1950och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen
till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle
bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten
miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå
vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern.
Enligt Länsstyrelsens miljörapport från 2011 regnade det
faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön.
För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att
samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat
kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man
arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt
Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser gjordes för att minska
andelen näring till sjön påbörjades.
Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med
varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder
Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder
Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder
Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som
ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla
tre sjöarna.
Hur bildades Vättern?
För ungefär 40–50 miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett
sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under
årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den
sista istiden för cirka 10 000 år sedan blev Vättern en insjö,
istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön
med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I
och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken,
sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen
sker än idag. I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen cirka 3,5 mm per år, medan den i söder endast
är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord
snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern
kantrar åt söder med cirka 15 cm på 100 år, och vi som bor
i strandnära områden behöver flytta in mot land och att
även järnvägen behöver flyttas in.
9
Sägnen om Jätten Vist
och Visingsö
Enligt sägnen hade Jätten Vist
och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till
Småland igen. Jätten Vist tog ett
långt kliv över Vättern, men hans
fru hade inte lika långa ben och
ropade därför till Jätten Vist att
han skulle hjälpa henne genom
att slänga ut en grästorva i sjön
som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev
det som vi idag kallar Visingsö.
FAKTA
Biosfärområdet Östra Vätterbranterna
Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september 2012.
Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas.
Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att
samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till
landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/informationsmaterial/
OVB-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf
10
Visste du att…
...Vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år
...Vättern har 21 yrkesfiskare
...240 000 människor per dag får sitt drickvatten från Vättern
...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak
...Vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9oC (1995 och 1996)
...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 °C
...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm
...Vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega,
Vänern och Peipus
...det finns 11 899 kobbar, skär och holmar i Vättern
...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp
först den 26 maj
...Vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax
söder om Visingsö)
...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp
per kvadratmeter
...Vätterns kalla vatten används för att kyla ner
fabriker och andra anläggningar
...Vätterns vatten har analyserats sedan slutet
av 1960-talet
...det finns en till två insektsarter och en musselart
som endast har påträffats i Vättern
...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det
kalla vattnet
...Vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt
11
Vattenfakta
och vattendrag i form av ånga. Ångan stiger uppåt och
kyls av och bildar små vattendroppar. Vattendropparna
växer sig större, bildar moln och till slut blir de så tunga
att de faller ner som nederbörd, t ex regn, snö eller
hagel. Via grundvattnet rinner vattnet tillbaka till sjöar
och vattendrag. Det avdunstar av värmen från solen och
så var processen igång igen! Mängden vatten som finns
på vår jord är detsamma hela tiden. Haven förlorar mer
vatten genom avdunstning än vad de får vatten genom
nederbörd medan marken får mer vatten genom nederbörd än vad de förlorar genom avdunstning.
Vattnets kretslopp & vattnets former
Hur vattnets kretslopp fungerar är värdefullt för barn att
känna till. Det innebär att vattnet cirkulerar runt, mellan
de olika formerna gas, flytande och fast. Vattnet är ånga
i gasform, rinnande vatten i flytande form och is som
fast form. För att vattnet skall ändra sig mellan formerna
krävs energi (värme).
Inget vatten försvinner och inget vatten tillkommer- det
är samma vatten hela tiden! Vattnet du dricker kan alltså
ha legat stilla som is i en glaciär, uppsugen som byggsten
åt en växande björk och avdunstad från björkens blad.
En dinosaurie kan ha druckit vattnet eller en kung eller
prinsessa kan ha kissat ut det.
Tips 1: En fin plansch! Gå in på Multimediabyrånfaktagafik (i listen till vänster)- sök på ”vatten”välj ”Vattnets kretslopp”.
Tips 2: En kort film! Gå in på youtube.se, sök på ”
Vattnets kretslopp” och välj filmen från
Vattenskolan.
Värmen från solen gör att vattnet avdunstar från sjöar
12
WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk
gör åt med vattnet i ca 40 badkar per dag! Exempelvis
går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris,
15400 liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1
liter mjölk. För att göra en kopp kaffe går det åt 140 liter
vatten.
Om vi väljer att endast titta på den mängd vatten som vi
gör av med genom att tvätta, borsta tänderna och laga
mat så kan vi se att varje svensk använder cirka 66 000
liter vatten per år, vilket motsvarar 180 liter per dag. Av
dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta
tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för
att dricka och laga mat och tio liter för övrigt.
Fotosyntesen
Fotosyntesen är något som många av oss förknippar
med träd, blommor och växter. Faktum är att den största
delen av fotosyntesen sker i våra hav. Det är växtplanktonen, algerna, i vattnet som omvandlar koldioxiden i
luften till syre. På kemiskt språk ser det ut så här:
Sol + H2O + CO2 ––> O + socker
Ett konkret sätt att beskriva fotosyntesen för våra unga elever är att berätta sagan om Kocken Klorofyll. I varje alg i vattnet finns en restaurang. I restaurangen är kocken Klorofyll
den som lagar maten, en magisk sockersoppa. Hans spis är
solen, och de ingredienser han har tillgång till är vatten och
koldioxid (från luften). Han ställer sin stora kastrull på spisen
och häller i vatten och koldioxid. Kocken Klorofyll rör runt i
kastrullen, provsmakar och blir alldeles nöjd med smaken.
Den var precis lagom söt och lagom mycket koldioxid i. Han
ropar sen till alla de hungriga arbetarna i algen att maten är
färdig. De är arbetarna som får algen att växa.
En skräddare använder sig
av ytspänning för att röra
sig över vattenytan.
Ytspänning
I de vattendroppar vi kan se finns massa vattenmolekyler.
En vattenmolekyl, eller H2O består av två väteatomer och
en syreatom. Att vattendroppen faktiskt stannar kvar i
en droppe beror på en sammanhållande kraft som håller
samman molekylerna mot yttervärlden. Den kraften är
ytspänningen. Ytspänningen uppstår då vattnet kommer i
kontakt med ett annat ämne, framförallt luft.
Vattenanvändning & vattenfotavtryck
Vår vattenanvändning kan räknas i på olika sätt. Bland annat kan vi genom begreppet vattenfotavtryck få reda på
hur mycket vatten vi gör av med per dag. Här räknas allt
du gör och har på dig- hur mycket vatten bomullen i dina
kläder krävde, hur mycket vatten som gick åt att producera riset och köttet på din tallrik och så vidare.
Vi kan alltså säga att vattenytan hålls samman av ytspänningen. Att vissa djur kan gå på vattnet utan att sjunka
ner beror på ytspänningen. Djuret går ”på ytspänningen”
och väger tillräckligt lite för att den ska hålla.
13
Utomhuspedagogik
regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga
med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma
sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion – att
lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas.
Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig
en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din
elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra
sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du
varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och
utomhus.
Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna ute- det brukar nämligen inte vara samma som
inne!
Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt
och hungrig fryser du och då kommer du per automatik
inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig
som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att
se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar,
Tips: Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski
på Youtube.
Saker att låna på Upptech
Vattenkikare, stora (3 st) & små (5 st)
Bestämningsmatta vid sjö och å (1 st)
Tvåvägsluppar (10 st)
Vattenhåvar (15 st)
14
Mikroskopkamera (USB)
Bestämningslitteratur
Skålar i olika storlekar
Iskubsaskar
Lektioner
I klassrummet – Förarbete för eleverna
Vi börjar med att låta eleverna tänka vitt och brett om vad vatten betyder för dem, för att
sedan konkretisera var vatten finns i dem och var vatten finns runt omkring oss.
1. Vatten, vatten, bara vanligt vatten
2. Du och vattnet
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi år 1-3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på /…/ naturen”.
• Utveckla förmåga att ”samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
Hur mycket vatten finns i dig? Och var kommer det ifrån?
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen”.
• Utveckla förmåga att ”samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
Material:
• Smartboard/Activeboard
• Karta över era närmsta vattendrag och sjöar
Material:
• 4 litermått
• Activeboarden
Gör så här:
1. Fråga eleverna: ”Vad tänker du på när du hör ordet
vatten?”
2. Gör en mindmap med elevernas svar, exempelvis med
programmet X-mind
Ladda ned: http://www.xmind.net/download/win/
Instruktionsfilm: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/A/3/Instruktionsfilm/
3. Avsluta med att spara mindmapen, skriv ut den och
häng upp i klassrummet.
4. Var finns det vatten i er närhet? Skriv upp alla sjöar
och vattendrag som eleverna kommer på.
5. Ta reda på hur de hänger ihop med varandra. Exempelvis vilka bäckar som rinner in (inlopp) i sjön och vilka
som rinner ut (utlopp), varifrån kommer vattendragen.
Använd exempelvis kartan från Faktakapitlet, avsnittet
om Vättern.
6. Läxa: Under en vecka skall eleverna skriva upp/rita i
vilka situationer de använder vatten (duscha, tvätta kläder, borsta tänder etc). Använd kopieringsunderlag nr 1.
Gör så här:
1. Låt eleverna ha pappret/fotona med läxan från förra
uppgiften framför sig. Sammanställ deras situationer på
activeboarden.
2. Samtala kring situationerna. Du som pedagog kan ta
hjälp av avsnittet ”Vattenanvändning”.
3. Gå vidare med att fråga eleverna: ”Var finns det vatten
i dig?”. ”Hur mycket vatten finns det i dig?”. Låt de fundera en stund.
4. Berätta sedan att 2/3 av kroppen består av vatten
(Ungefär upp till armhålorna- visa på dig själv). 2 liter
vatten lämnar dig som kiss (2 litermått), 1 liter som svett
(1 litermått) och 1 liter via utandningsluften (1 litermått).
15
3. Vatten i dig och i det du äter
Finns det vatten i dig? Hur vet du det? Finns det vatten i
det du äter? Nu ska vi undersöka!
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen”.
• Utveckla förmåga att ”samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
Material:
• Genomskinliga plastpåsar
• Gummiband
• Päron (delade i tunna ringar)
• Äpplen (delade i tunna ringar)
• Apelsiner/clementiner (delade i tunna ringar)
• Vågar (halvklass-uppsättning)
• Kopieringsunderlag 2
4. Vår planet
På jordklotet finns det cirka 1 500 000 tusen kubikkilometer vatten. Vi låtsas att allt jordens vatten är 1 liter (10
dl).
Gör så här:
1. Dela ut en platspåse, ett gummiband och kopieringsunderlag 2 till varje elev.
2. Förklara för eleverna ”Nu ska vi strax sätta handen i
påsen och sätta gummibandet runt handleden för att
stänga till.” Visa på dig själv! ”Vad tror du händer när du
gör såhär? Tänk efter och skriv det/rita på ditt papper.”
3. När eleverna har skrivit/ritat klart gör ni experimentet
tillsammans. ”Ställ dig upp och spring på stället någon
minut, så att du blir varm. Sätt dig igen. Trä in din ena
hand i påsen. Sätt gummibanden runt handleden. Be den
du sitter bredvid hjälpa dig om det är svårt!”.
4. Titta och upptäck vad som händer! Det kan ta en liten
stund, så ha tålamod! Till slut bildas små vattendroppar
på insidan av påsen. Det är vatten från kroppen som
avdunstar.
5. ”Vad hände? Fyll i på ditt papper alternativt rita”.
6. ”Nu ska vi kolla om det finns vatten i den här frukten.”
Låt varje elev hämta två ringar av valfri frukt var. Eleverna
ska nu jobba i par och hjälps åt.
7. Använd andra delen av kopieringsunderlag 2. Eleverna
fyller själva i vilken frukt de har, väger den och skriver ner
vad den väger. Eleven trär sedan ett snöre igenom och
hänger upp frukten ovanför sin bänk. På detta sätt kan de
titta på frukten när de vill och därmed se förändringen.
Uppmärksamma förändringen då och då under de kommande dagarna.
8. Efter några dagar plockar du fram vågarna igen och
låter eleverna väga sin frukt igen.” Vad har hänt i utseende? Vad har hänt i tyngd?” Fyll i kopieringsunderlaget.
Frukten har skrumpnat ihop och blivit lättare eftersom
vattnet har avdunstat.
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen”.
• Utveckla förmåga att ”samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
Material:
• Jordglob eller världskarta
• Två litermått, gärna genomskinliga
• Ett decilitermått
• Vanligt salt
Gör så här:
1. Studera jordgloben eller kartan. Se hur mycket blått
det finns! Nästan 2/3 av jorden består faktiskt av vatten!
2. Ta fram litermåttet, fyll det med vatten. ”Föreställ er
nu att allt jordens vatten ryms i det här litermåttet.”
3. Häll över 9,4 dl i det andra litermåttet. Häll i lite salt i vattnet. ”Av allt vatten på jorden så är så här mycket saltvatten”.
4. Titta hur mycket vatten som är kvar i det första litermåttet, 0,6 dl. ”0,6 dl motsvarar alltså så mycket sötvatten som finns på jorden. Av det är polarisar 0,2 dl (vill du
kan du frysa in o,2 dl och ta fram nu), grund- och markvatten 0,4 dl, bäckar och floder 1 droppe, sjöar 1 droppe
och vattenånga i atmosfären 1 droppe.
5. ”Hur mycket av den liter vi började med, tror ni är direkt
tillgängligt för människan? Alltså som är tillräckligt rent
och lättillgängligt för att dricka och bada i? 1 droppe!”
6. Beskriv att allt detta vatten åker runt i ett kretslopp,
inget vatten försvinner och inget vatten tillkommer (använd dig av avsnittet ”Vattnets kretslopp”).
16
5. Grundvattenburk
Material:
• Genomskinlig plastbalja (t ex akvarium)
• Sten, grus, jord och liten grästorva
• Genomskinligt plaströr, delat på längden
• Vatten
I förra övningen pratade ni lite om grundvatten. Vad
menas med grundvatten? Nu ska vi illustrera det konkret!
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen”.
• ”Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
• Introduktion till ”Vattnets olika former: fast, flytande,
gas”.
Gör så här:
1. Lägg ner sten, grus, jord och gräset i plastbaljan så att
det bildar ett landskap med kullar och dalar. Sätt plaströret på kanten av baljan, som en brunn.
2. Häll långsamt på vatten. Vattnet kommer nu sippra
in i alla små håligheter och bilda grundvatten. I dalarna
bildas det sjöar och i plaströret syns vattenhöjden.
3. Om du låter det stå ett tag i på ett ljust ställe, med
plastfolie som tak, så kommer det bildas ett litet vattenkretslopp därinne (när ni samtalar om detta kan du
använda dig av avsnittet ”Vattnets kretslopp”).
17
turas om)och skriva ner antingen på kopieringsunderlag
3 eller i en gemensam PowerPoint (låt eleverna hjälpa till
att skriva).
6. Vatten – förutsättningen för allt liv!
Komplettera gärna med NTA-temat ”Från frö till frö”.
Vad händer?
Planta A får både solljus och vatten, Planta B får vatten
men inget solljus, Planta C får varken solljus eller vatten
och Planta D får solljus men inget vatten. Till slut kommer endast Planta A att leva.
Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1-3:
• ”Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar
med text, bild och andra uttrycksformer”.
• ”Enkla naturvetenskapliga undersökningar”.
• Exempel på en ”växts livscykel”.
Foto: Fotofinnaren.se
Material:
• 4 frön/plantor
• Jord
• 4 krukor
Gör så här:
1. Plantera fröna eller plantorna i krukorna.
2. Ställ en planta i ett fönster, där den får solljus (Planta
A).
3. Ställ två plantor på ett mörkt ställe (Planta B och C).
4. Ställ den sista plantan på ett ljust ställe (Planta D).
5. Ge planta A och B vatten regelbundet.
6. Undersök vad som händer med plantorna under de
kommande veckorna genom att ta kort (låt eleverna
7. Gör din egen vattenkikare
Inför övningen ”Upptäck livet under
ytan”.
Material:
• tom hushållsrulle
• plastfolie
• gummiband
Gör så här:
1. Spänn en bit plast över den ena
öppningen. Låt gärna plasten täcka så
stor del av rullen som möjligt.
2. Sätt fast plasten med ett gummiband.
3. Klar att använda. Roligast ute!
Vad är det som händer:
Vattenkikaren fungerar som ett
cyklop. Man ser bättre vad som finns
under vattenytan men man behöver
inte doppa sig, det går bra att ligga på
bryggan och kika ner.
18
Förarbete för läraren
Hemlig påse
1. Sy en påse i vanligt tyg med dragsko, ca 10x20 cm, alternativt be din syslöjdslärare sy en åt dig.
2. Skriv lappar med följande (en fråga per lapp) eller kopiera underlag nr 4:
- Vad är egentligen vatten?
- Hur känns vatten?
- Hur luktar vatten?
- Hur smakar vatten?
- Hur ser vatten ut?
- Vilken färg har vatten?
- Varifrån kommer färgerna i vattnet?
- Hur kan det se ut på botten där vattnet flyter fram?
- Vilka djur kan tänkas bo i vattnet här?
- Vad lever djuren av?
- Varför har de valt att leva just här?
- Finns det några faror här för vattnets invånare?
- Vilka växter kan leva i vattnet?
- Varför lever de just här?
19
Huvudlektion
I ett vattendrag nära dig
3. Ta fram din hemliga påse (se avsnittet Förarbete för
läraren). En elev åt gången drar en lapp, läser frågan
högt och försöker sedan besvara den. Låt sedan gruppen
få lägga till. När frågan är färdig, låter du nästa elev dra
en lapp. Lägg inte tillbaka de använda lapparna i påsen
förrän alla frågor är besvarade, så att ni inte riskerar att
behöva besvara en fråga två eller fler gånger.
Tidsåtgång: 1.5 – 2 h
1. Samla elevgruppen vid den sjön eller det vattendraget
ni skall upptäcka. Ställ er i en så kallad gnuggcirkel- det
innebär att ni först står så tätt att ni nuddar varandras axlar, för att sedan ta ett halvt steg bakåt. Nu står ni på ett
lagom avstånd från varandra för att alla skall kunna höra
och se ledaren och varandra. Ni har också på ett effektivt
sätt skurit bort omgivningens distraktioner och på så sätt
ökat koncentrationen mot uppgiften. Du som ledare
ställer dig också i ringen! I cirkeln är alla med, ingen är
utanför, så var noga med att ingen står halvt bortvänd!
4. Gör övningen ”Upptäck livet under ytan” , eventuellt
även ”Ytspänning”.
5. Bryt för fika när det passar, alla behöver inte fika samtidigt. Att fika utomhus ger ofta en känsla av samhörighet. För de elever som inte är vana att vara i naturen ger
fikan en stund av att bara uppleva den i stillhet, utan krav
på prestation.
2. Återkoppla till er vattenkarta i Förarbetesövning ”Vatten, vatten, bara vanligt vatten”. Peka ut var inlopp och
utlopp ligger i verkligheten.
6. Avsluta med övningen ”Naturtavla”.
20
1. Upptäck livet under ytan
5. När ni har håvat klart, samlar du elevgruppen och går
igenom djur för djur. Vilken är vanligast? Hittade ni något
djur som ni inte vet vad är? Hur många hittade ni av varje
sort? Var hittade ni flest djur? Sedan går ni igenom de olika djuren och pratar om deras livsmiljö. Det finns ju olika
djur i olika vatten beroende av vilken miljö det är under
ytan.
Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1-3:
• ”Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras,
grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter”.
• ”Enkla fältstudier och observationer i närmiljön”.
Kan göras: april- november
Hittar du något av dessa djur? Här får du tips på vad du
kan prata om!
• Snäckor: En snäcka är både hane och hona på samma
gång. Några lägger ägg och andra föder levande ungar.
De äter växter och alger som växer på blad och stenar.
Andra är rovdjur eller asätare.
• Musslor: De äter alger och plankton som de får i sig
genom att pumpa in vatten genom kroppen, filtrera bort
det ätbara och sedan pumpa tillbaka vattnet ut i sjön.
Dammusslor kan bli upp till 20 cm långa och kan pumpa
in och ut 80 l slamvatten per timme.
• Iglar: Igeln är både hane och hona på samma gång men
måste ändå träffa en annan igel för att få ägg och ungar.
Broskigeln och blodigeln är parasiter och suger blod från
andra djur medan t.ex. hästigeln äter mindre djur som
insektslarver och maskar.
• Vattenskalbaggar: De flesta larver och vuxna vattenskalbaggar är rovdjur och äter t.ex. sötvattensmärlor och
insektslarver. Som vuxna skalbaggar lever de i flera år
och kan flyga.
• Ryggsimmare: detta djur lever av bl.a. insektslarver,
grodyngel och buksimmare. På ryggsimmarens undersida
hittar du två rännor av hår som är fyllda med luft. Dessa
används både till att flyta med och till att andas. Om du
hittar en stor ryggsimmare, tänk på att den kan bitas!
• Buksimmare: De flesta buksimmare är växtätare. De
hämtar luftbubblor från ytan som de håller fast med
antennerna och som de kan andas. De lockar på varandra genom att gnida benen mot varandra och på så sätt
framkalla ljud.
• Skräddare: Skräddaren är ett rovdjur som suger ut
innehållet ur andra djur med en snabel. Tack vare ytspänningen kan den springa omkring på ytan, men om
ytspänningen försvinner då drunknar den (se nästa sida
för experiment om ytspänning). Skräddaren övervintrar
inne i mossa eller under en sten.
• Dagsländelarv: Några äter alger som sitter fast på vattenväxter medan andra äter döda växter som ramlat ner
på botten. Den lever som larv från 360 dagar upp till två
år innan den blir en fulländad slända. Sedan lever den
endast några timmar. Larven kan spruta ut vatten genom
stjärten och detta blir som en motor som hjälper den att
fara fram i vattnet.
• Trollsländelarv: de här larverna är rovdjur. De äter
grodyngel, insektslarver, maskar m.m. Trollsländelarven
kan leva som larv i vattnet upp till fem år innan den blir
Material:
• Håvar alt durkslag/sil fastsurrad på en pinne
• Burkar i olika storlekar, gärna genomskinliga eller vita.
• Laminerade A4ark med ett vattendjur per ark (se kopieringsunderlag nr 5)
• Bestämningslitteratur/bestämningsmatta
• Egengjorda vattenkikare
• Luppar
• Kamera/Ipad
Gör så här:
1. Lägg ut de laminerade vattendjursarken på marken
och ställ en liten burk i den avsedda rutan. Fyll burken
med vatten.
2. Låt eleverna arbeta i grupper om två, med en håv, två
luppar och en stor hink per par. Det materialet de får i
sin håv lägger de ner i hinken och letar efter spännande
djur!
3. De djur som eleverna hittar får de upptäcka försiktigt!
Hur många ben? Hur ser den ut? Håll den i handen om
du vil! Hur känns det? Försök artbestämma genom att
i första hand jämföra hur djuret ser ut med bilderna på
vattendjuren på de laminerade arken på marken. När de
har hittat rätt, lägger eleverna ner djuret i den burken. I
andra hand använder de bestämningsmattan och i tredje
hand hjälper pedagogen till med bestämningslitteratuen.
4. Efter varje upphittat djur byter eleverna den som håller i håven.
21
3. Naturkonst
en färdig slända.
• Vattengråsugga: Det här djuret äter multnande växtdelar. Den har tio par ben och de mellersta använder de till
att andas med.
• Sötvattenmärla: Detta lilla djur äter alger och döda
växter. De kan bli upp till 20 mm långa och hanen är
större än honan.
Det här är en bra avslutande övning där varje elev får
möjlighet att göra ett minne av dagen att ta med hem/
tillbaka till klassrummet.
Aktuellt syfte i kursplanen för Biologi i år 1-3:
• ”Utveckla förmåga att framställa olika estetiska uttryck
med naturvetenskapligt innehåll”.
Material:
• Kartongbitar (15x15 cm) med en bit dubbelhäftande
tejp på (ca 7x7 cm).
Gör så här:
1. Ge varje elev en kartongbit med tejp på. Du eller eleven drar bort den skyddande pappersremsan på tejpen.
2. Eleven sätter nu fast diverse olika naturföremål med
vattenanknytning på tejpen. T ex sand, vassbit etc.
3. Naturtavlan är klar!
6. Ta kort på respektive djurburk, t ex med Ipaden, och
låt sedan eleverna försiktigt hälla tillbaka dem i vattnet.
Är ni vid ett vattendrag som inte är naturreservat så får ni
lov att ta hem några småkryp till skolan.
2. Ytspänning
Hittar ni Skräddare? Skräddaren kan ju gå på vattnet!
Men hur?
Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi år 1-3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på /…/ naturen”.
Material:
• Skål eller glas
• Svartpeppar
• Diskmedel
Gör så här:
1. Visa ytspänning genom fylla glaset med vatten. Häll på
svartpeppar. Svartpepparen skall flyta på ytspänningen
så att man ser vattnets yta.
2. Doppa fingertoppen i lite diskmedel och för den mot
vattnet. Diskmedlet gör att ytspänningen försvinner och
svartpepparen sjunker. På samma sätt sjunker en skräddare om ytspänningen försvinner. Använd dig av avsnittet
”Ytspänning”.
22
Tillbaka i klassrummet
– Efterarbete
3. Vad flyter och vad sjunker?
1. Utvärdering
Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1–3:
• ”Materials egenskaper och hur material och föremål
kan sorteras efter egenskapen/…/ om de flyter eller sjunker i vatten”.
• ”Enkla naturvetenskapliga undersökningar”.
• ”Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar
med text, bild och andra uttrycksformer”.
• ”Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
Återkoppla till skräddaren ni hittade (om ni hittade en
sådan) och till övningen om ytspänning.
Aktuellt syfte i kursplanen för Biologi i år 1-3:
• ”Utveckla förmåga att framställa olika estetiska uttryck
med naturvetenskapligt innehåll”.
Material:
• Ett A5- papper till varje elev.
• Pennor
Gör så här:
1. Varje elev funderar ut sitt bästa minne med utedagen.
2. Måla det.
3. Sätt upp alla minnen i klassrummet.
Material:
• Stor hink (fråga i skolmatsalen)
• Gem
• Skalad apelsin
• Oskalad apelsin
• Kork
• Häftstift
• Stearinljus
• Diverse annat material som eleverna kan få välja
• Kopieringsunderlag 6
2. Upptäck det ni hittade ute!
Aktuellt centralt innehåll i kursplanen för Biologi i år 1–3:
• ”Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar
med text, bild och andra uttrycksformer”.
• ”Djur i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och
artbestämmas samt namn på vanligt förekommande arter”.
Gör så här:
1. Fyll hinken med vatten.
2. Börja med apelsinerna- Fråga eleverna vad de tror
händer med den oskalade apelsinen? Kommer den flyta
eller sjunka? Lägg i apelsinen i vattnet.
3. Vad händer med den skalade apelsinen i vattnet? Fråga eleverna. Lägg i den i vattnet.
4. Varför flyter den oskalade men inte den skalade? Låt
eleverna komma med förslag. Ge ledtrådar successivt så
att eleverna får tänka sig fram till svaret utan att du som
pedagog lägger det i munnen på dem. Det som händer
är att det finns luft i skalet på apelsinen, och därför flyter
den oskalade men inte den skalade. Skalet fungerar alltså
som en flytväst åt apelsinen. Det som har högre densitet=täthet än vatten sjunker, med andra ord, saker som
är tunga för sin storlek sjunker och de som är lätta för sin
storlek flyter. Man kan visa detta genom att pröva med
en klump modellera, som klump sjunker den men om
man formar den till en båt så att den bli ”större” så flyter
den.
5. Forstätt på samma sätt med de andra sakerna, och
diskutera kring varför vissa saker flyter medan andra
sjunker. Gör en tabell på tavlan- en kolumn med det som
flyter och en kolumn med det som sjunker.
6. Låt eleverna prova själva och fylla i kopieringsunderlag
nr 6.
Material:
• Smartboard/activeboard
• USB-lupp
• Småkrypen ni hittade ute/fotona på det ni hittade ute
• Skrivpapper/Elevdatorer
• Modellera
• Potatis/äpplen
Gör så här:
1. Titta på småkrypen genom USB-luppen (alternativt era
foton), dra upp bilden på smartboarden så att alla ser
tydligt. Hur många ben har varje djur? Hur många hittade
ni av varje sort?
2. Gör ett stapeldiagram över de djuren ni hittade, antingen gemensamt på smartboarden eller individuellt.
Vilket djur var vanligast? Vilket djur var ovanligast?
3. Låt eleverna välja ett av djuren ni hittade. Låt eleverna själva
välja en av följande övningar (om tid finns: välj en övning till):
• Gör ett faktablad. Rita en bild till, gör i lera eller
potatis/äppeltryck (kroppen) och rita dit anten
ner/ben med färgpenna.
• Skriv en saga om djuret: ”Mitt liv som…”, ”En
ovanlig dag…”
• Jobba i par och gör en intervju. Den ena är
djuret och den andra intervjuar. Spela upp för
klassen.
• Gör djuret i modellera. Gör en utställning med klassens vattendjur. Använd pinnar, en skål med vatten/blått silkespapper, mossa etc som bakgrund.
23
4. Förorening i vattnet
giftiga ämnen i sjön”. Droppa i karamellfärg (rätt mycket)
i vattnet. Se hur färgen sprider sig i vattnet.
4. ”Vad tror ni händer med livet under ytan nu? Fiskar
och småkryp och växter?”. Diskutera och samtala om det,
låt eleverna först skriva på sitt eget papper (kopieringsunderlag nr 6), skriv sedan gärna upp elevernas tankar på
activeboarden.
5. ”Vad tror ni händer med giftet om det börjar blåsa? ”
Varje elev skriver ner sin hypotes. Fånga upp elevernas
tankar på activeboarden.
6. Sätt igång hårfönen på steg 1 till att börja med, rikta
den mot fabriken och ut mot vattnet. Titta på vad som
händer! När det blåser sprids giftet snabbare ut i vattnet.
7. Säg att giftet lika gärna komma från avgaserna från en
båt som kör på sjön. ”Kan ni komma på fler sätt som giftet kan komma från?” När eleverna säger ”från regnet”Håll svampen över burken och krama ur vattnet, först
med rent vatten (rent regn) och sen med karamellfärgat
vatten (förorenat regn). Fånga upp elevernas reflektioner.
8. Ta nu upp kartan på ert närmsta vattendrag. Finns det
någon fabrik i närheten? Titta på inlopp/utlopp- hur sprider sig giftet från tex en läcka från en båt? Tankarna från
eleverna tar du upp på activeboarden. T ex: I Rocksjön,
Munksjön och Vättern cirkulerar samma vatten, giftet har
möjlighet att förorena alla tre sjöarna. Under 2011 regnade det ner 1 ton bly över Vättern och 3000 ton kväve.
9. Markera vikten av att försiktighet vid användning av
giftiga medel, för miljöns skull.
Återkoppla till grundvattenburken.
Aktuellt syfte och centralt innehåll ur kursplanen i Biologi för år 1–3:
• ”Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och
nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen”.
• ”Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt
innehåll”.
• ”Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar
med text, bild och andra uttrycksformer”.
Material:
• Grundvattenburken (från övningen ”Grundvattenburk”)
• Karamellfärg (gärna röd så att den syns ordentligt)
• Hårfön
• Kartan på ert närmsta vattendrag (från övningen ”Vatten, vatten, bara vanligt vatten”).
• Activeboard/Smartboard.
• Blöt svamp
• Kopieringsunderlag 7
Gör så här:
1. Ta fram grundvattenburken och återknyt till det ni
pratade om förra gången ni hade den framme.
2. ”Nu har det byggts en fabrik på kanten till sjön”. Ställ
dit ett legohus.
3. ”En dag går fabriken sönder och det börjar läcka ut
24
Referenser
stolt över (PDF-fil) (använd 2013-03-15)
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/informationsmaterial/OVBett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf
Kapitel 1 Materialets förankring i samhället
Avsnitt: Varför en lärarhandledning om vatten?
Östman, L; Öhman, J & Sandell, K. Miljödidatik – Naturen,
skolan och demokratin (2003) . Lund: Studentlitteratur
WWF. Lärande på hållbar väg (2007) (PDF-fil, använd
2013-03-13) http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.
php/1139007/Larande%20pa%20hallbar%20vag.pdf
Avsnitt: Vattenfakta
Vattenpaketet från Världsvattendagen 2013
Kemiinstitiutionen Umeå Universitet
Internationella Vattenfotavtryck (använd 2013-03-20)
http://www.waterfootprint.org/?page=files/home
www.slu.se: sökord fotosyntesen
WWF Vattenfotavtryck (använd 2013-03-20)
http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck
Tips på vidare läsning
Det händer något vid tröskeln. En studie om pedagogers
uppfattningar av utomhuspedagogik och vilka effekter
den har på elevers beteende av Frida Moberg, Linköpings
Universitet. D-uppsats
Internationella Vattenfotavtryck (använd 2013-03-20)
http://www.waterfootprint.org/?page=files/home
Friluftsfrämjandet. I Ur och Skur. Grundbok för Friluftsfrämjandets I Ur och Skurverksamhet. (2009)
Havs- och vattenmyndigheten:
www.havochvatten.se/
Harlen, W. Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen (1996). Stockholm, Almquist&
Wiksell
Linneas årsbok av Lena Andersson och Christina Björk
Min första miljöbok av Angela Wilkes, Bonnier Carlsen
Svenska Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet &
Sveriges Ornitologiska Förening. Nyfiken Grön. Handbok
för naturguider (2006)
Nationellt centrum för biologi:
www.bioresurs.uu.se/
Nynäshamns Naturskola. Att lära in ute året runt (2011)
Nationellt centrum för utomhuspedagogik:
www.liu.se/ikk/ncu?l=sv
Avsnitt: Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten?
Kursplanen i biologi ur Skolverket ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011)
Fritzes, Stockholm
Naturpedagogik av Germund Sellgren
Naturskoleföreningen:
www.naturskola.se/
Kapitel 2 Fakta
Svenskt vatten:
www.svensktvatten.se
Avsnitt: De tre sjöarna i Jönköping
Länsstyrelsen Jönköpings län: Sökord Vättern, Munksjö,
Rocksjön
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/jonkoping/rocksjon/
Pages/default.aspx 2013-02-27
Utomhuspedagogik som kunskapskälla av Lars Owe Dahlgren med flera
Världsvattendagens hemsida:
www.vattendag.org/
Jönköpings kommun: http://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/naturreservat/naturreservatetrocksjon.4.29487f7c137b6fc1ade69d.html 2013-02-27
Vättervårdsförbundet:
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/VATTERN/SV/Pages/valkommen-till-vattern.aspx 2012-02-27
Publikation: Östra Vätterbranterna – ett område att vara
25
Kopieringsunderlag
Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten
Läxa
När använder du vatten hemma egentligen? Under en vecka ska du skriva ner, rita eller ta kort på alla situationer du eller någon i familjen använder vatten. Du behöver bara skriva samma situation en gång. Om du
skriver, ska du skriva på raderna nedanför. Om du ritar, ska du rita på baksidan på pappret.
1.
_________________________________________________________________________________
2.
_________________________________________________________________________________
3.
_________________________________________________________________________________
4.
_________________________________________________________________________________
5.
_________________________________________________________________________________
6.
_________________________________________________________________________________
7.
_________________________________________________________________________________
8.
_________________________________________________________________________________
9.
_________________________________________________________________________________
10.
_________________________________________________________________________________
11.
_________________________________________________________________________________
12.
_________________________________________________________________________________
13.
_________________________________________________________________________________
14.
_________________________________________________________________________________
15.
_________________________________________________________________________________
16.
_________________________________________________________________________________
17.
_________________________________________________________________________________
18.
_________________________________________________________________________________
19.
_________________________________________________________________________________
20.
_________________________________________________________________________________
21.
_________________________________________________________________________________
22.
_________________________________________________________________________________
Hittar du fler situationer, skriv på baksidan.
26
Nr 2 Vatten i dig och det du äter
1. Vad händer i påsen? Skriv och rita!
Jag tror att________________________________________________________________
För att____________________________________________________________________
2. Vad hände? Skriv och rita!
27
3. Vilken frukt har du?
4. Väg den. Hur mycket väger den?
5. Hur ser den ut? Rita!
6. Hur mycket väger den nu?
7. Hur ser den ut nu? Rita!
28
Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv
Skriv i rutorna vad som har hänt med plantan från förra gången och rita en bild till.
Tillfälle nr:
Planta A
Sol+vatten
Planta B
Vatten
Planta C
Inget
1
2
3
4
5
6
29
Planta D
Sol
Nr 4 Hemlig påse
Hur kan det se ut på botten
Vad är egentligen vatten?
där vattnet flyter fram?
Vilka djur kan tänkas bo
Hur känns vatten?
i vattnet här?
Hur luktar vatten?
Vad lever djuren av?
Hur smakar vatten?
Varför har de valt att leva
just här?
Finns det några faror här
Hur ser vatten ut?
för vattnets invånare?
Vilken färg har vatten?
Vilka växter kan leva
i vattnet?
Varifrån kommer färgerna
Varför lever de just här?
i vattnet?
30
Nr 5 Upptäck livet under ytan
Trollsländelarv
Placera en skål med vatten här
31
Ryggsimmare
Placera en skål med vatten här
32
Buksimmare
Placera en skål med vatten här
33
Flicksländelarv
Placera en skål med vatten här
34
Nattsländelarv/Husmask
Placera en skål med vatten här
35
Övriga djur
?
Placera en skål med vatten här
36
Skräddare
Placera en skål med vatten här
37
Nr 6 Flyta eller sjunka
Skriv om vad du tror händer med föremålet när du lägger det i vattnet. Flyter eller sjunker
det? Försök att beskriva varför du tror det.
Exempel
Jag tror att___________________________
apelsinen med skal flyter.
Jag tror att___________________________
För att______________________________
den är orange.
För att______________________________
Exempel
Jag tror att___________________________
Jag tror att___________________________
För att______________________________
För att______________________________
38
Nr 7 Förorening i vattnet
Nu ska du öva på att skriva en hypotes. En hypotes är en mening där du
beskriver vad du tror händer när du gör något. Till exempel ”Jag tror att
en kork flyter för att det finns luft i korken” eller ”Jag tror att vattnet blir
varmt på sommaren för att solen värmer upp det”.
1. Vad tror du händer med livet under vattenytan – fiskar, småkryp och växter – när
giftet hamnar i vattnet
Jag tror att_______________________________________________________
För att__________________________________________________________
2. Vad tror du händer med giftet om det börjar blåsa?
Jag tror att_______________________________________________________
För att__________________________________________________________
39
Tema
Vatten
åk 1–3