Akrylamids påverkan på hjärnan hos vuxna, vid exponering under utvecklingsstadiet Nina Björk Hjärnan hos de flesta däggdjur är outvecklad vid födelsen. Perioden när hjärnan växer som snabbast sker vid olika tidpunkter hos olika arter. Hos människor startar denna i slutet av graviditeten och fortsätter upp till två års ålder. Hos gnagare däremot sker hela denna utveckling efter födelsen och sträcker sig över de tre-fyra första veckorna. Studier har visat att exponering av låga doser av olika giftiga ämnen, såsom DDT, nikotin och PCB, under den här kritiska perioden kan framkalla hjärnskador hos den vuxna individen. Akrylamid är ett vattenlösligt ämne som därmed sprider sig snabbt i kroppen och också utsöndras fort. Akrylamid används främst inom produktion och i industrin, bl. a. inom pappersproduktion och i vattenrengöring, men har också ett användningsområde i forskningslaboratorium vid framställning av geler. Det har framkommit att akrylamid bildas under upphettning av organiskt material i vår föda, främst i pommes frites, potatischips och knäckebröd. Akrylamid är ett ämne, som kan framkalla flera olika typer av skador, såsom fortplantningsskador och allergier, men framför allt kan det åstadkomma skador på nervsystemet. De första tecken på nervskador är svaghet och orörlighet som börjar i bakbenen och fortsätter uppåt till frambenen. Detta sker på grund av att nervändorna och så småningom hela nerverna dör. Akrylamid har också visat sig påverka beteendet, mätt framför allt hos gnagare. I denna studie ville vi undersöka huruvida akrylamid inducerar ett förändrat beteende hos vuxna möss efter en exponering under den kritiska perioden av hjärnutvecklingen. Vi har även tittat på om det finns högre frekvens av döende nervceller i hjärnan under denna period. Resultaten visade att det finns en förändring i spontan beteendet hos vuxna efter exponering av 15 mg akrylamid/kg kroppsvikt i jämförelse med kontrollgruppen. Denna förändring förvärrades med stigande ålder. Spontanbeteendet reflekterar funktioner (rörelseförmågan som krävs för att leta mat, parning, undkomma fiender) som är viktiga för individens och artens överlevnad i dess naturliga miljö. Huruvida nyfödda (10 dagar gamla) möss har högre frekvens av döende neuroner i hjärnan efter exponering av akrylamid testades m. h.a. en infärgningsmetod som kallas fluoro-jade. Detta test visade ingen indikation på högre neurondöd i hjärnan och är således inte orsaken till den påvisade beteendeförändringen, sedd hos vuxna möss. Examensarbete i biologi, 20p, HT 2002 Institutionen för biologisk grundutbildning, avdelningen för Ekotoxikologi Uppsala Universitet Handledare: Per Eriksson