Patientinformation Aricept® (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept® (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers sjukdom är vår vanligaste demenssjukdom med omkring 15 miljoner drabbade människor världen över. Av de cirka 160.000 personer i Sverige med någon form av demenssjukdom, har två tredjedelar Alzheimers sjukdom. Vem som helst kan få Alzheimers sjukdom, som i sällsynta fall börjar redan före 50 års ålder. Sjukdomen är dock vanligast efter 65 års ålder. Vid Alzheimers sjukdom dör nervceller i delar av hjärnan onormalt fort. Det finns stora kunskaper om vad som sker under sjukdomen, men man vet ännu inte vad som orsakar sjukdomen. 3 Hur börjar det? Vad beror Alzheimers sjukdom på? Alzheimers sjukdom börjar smygande och utvecklas ofta långsamt. Minnesproblem är det vanligaste tidiga symtomet vid Alzheimers sjukdom. Svårigheter att minnas gör att man förlägger föremål, att man missar överenskomna möten eller ofta tappar tråden och undrar ”vad var det nu jag skulle göra”? När minnesproblem uppstår är hjärnans minnescentrum i tinningloberna på något sätt påverkat. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnans minnescentrum. Den processen pågår långsamt i flera år varefter den sprider sig till hjässloben så att förmåga att förstå och tolka olika sinnesintryck avtar. I senare stadier påverkas också hjärnans pannlober där omdöme, insikt och impulskontroll sitter. Tidigt kan man också notera att man presterar sämre under pressade förhållanden. Det kan också vara så att man får svårare att ha en överblick och att resonera lika snabbt och enkelt som tidigare. Oftast känner man av sin begränsning och som regel börjar man fundera över sin förmåga och sina svårigheter. Det kan leda till att en del blir nedstämda och oroade. Inte sällan drar man sig undan rent socialt och man undviker situationer som man vet kan vara krävande. En del personer får svårt att hitta ord och mister sitt naturliga flyt i talet. Ibland kan man få svårt att hitta, både i välkända, men framför allt i nya miljöer. Det kan kännas trögt och tröttsamt att ta för sig olika saker, även sådant som man varit intresserad av tidigare. Sjukdomen kan relativt tidigt även påverka ens förmåga att köra bil på ett säkert sätt. Senare i sjukdomsförloppet När minnessymtomen tilltar får man allt svårare att sköta arbetsuppgifter eller hushållsuppgifter som att betala räkningar, planera inköp och matlagning. Förmågan att analysera och förstå försämras också och man får svårigheter att klara av praktiska göromål. Man kan också få svårt att orientera sig även på bekanta platser, och att rätt känna av föremåls placering, t ex en stol då man skall sätta sig ned. Förr eller senare får man också en minskad insikt om sitt tillstånd och omdömet kan försämras. Man måste då få hjälp för att klara sig själv. 4 En normalt fungerande hjärna tar emot intryck och signaler i den bakre delen av hjärnan (hjäss- och nackloberna) där sinnesintrycken primärt registreras och uppfattas för att sedan kopplas om till områden som tolkar dem till en meningsfull helhet. Avgränsade områden för känsel, hörsel och syn står i kontakt med ett gemensamt område där alla intryck tolkas och där en viktig del av själva tänkandet sker. Samtidigt som detta sker förmedlas även informationen till hjärnans tinninglober där information och händelser inpräntas genom inlärnings- och minnesprocesser. Men beroende på vilka minnesupplevelser som det är fråga om, kommer det slutliga minnet att lagras på olika ställen i hjärnan. Man skulle kunna likna minnesprocessen vid en CD-skiva som bränns i tinningloben, men som sedan kan spelas upp på olika platser i hjärnan. Hjärnans främre del (pannloben) svarar i stort för alla handlingar och åtgärder vi vidtager. Dessa är givetvis beroende av de tidigare intryck och signaler hjärnans bakre delar tagit emot, varför viktiga kommunikationsbanor förbinder hjärnans bakre delar med de främre (hjärnans ”bredband”). I pannloberna finns områden som styr vår koncentrationsförmåga, vår förmåga till insikt, omdöme och impulskontroll, men även områden som styr kroppens rörelser samt talet. 5 Hjärnans olika delar som påverkas vid Alzheimers sjukdom Nervcellernas undergång har flera förklaringar och den slutgiltiga bilden till hur nervcellerna går under är inte fullständigt känd. Klart är dock att några av nervcellens inre transport- och struktur-fibriller förändras så att nervcellen får svårare med sin egen näringsförsörjning. Dessutom inlagras ett olösligt äggviteämne, beta-amylod, i hjärnan, vilket ibland är kopplat till en ärftlig kromosomförändring. Dessutom kan diskret syrebrist i hjärnan också försämra nervcellerns överlevnadsförmåga. Sammantaget leder dessa förändringar till att nervcellerna långsamt förtvinar. Figur 1. Nervcellerna genomgår en förvandling från intakta celler till ihopsjunkna nervcellsdelar där hjärnans inre strukturfibriller tappat sitt normala utseende. Figur 2. Hjärna sedd från sidan där det skuggade området över tinning- och hjässloberna illustrerar de delar av hjärnan som tidigt skadas vid Alzheimers sjukdom. 6 7 Vad är Aricept? Aricept är en s.k. kolinesterashämmare som används för att behandla symtomen vid mild till medelsvår Alzheimers sjukdom. Hur fungerar Aricept? Hur behandlar man Alzheimers sjukdom? Idag finns fyra läkemedel registrerade för behandling av Alzheimers sjukdom. Ingen av dessa botar sjukdomen. Tre av dessa är s.k. kolinesterashämmare, vilket innebär att de verkar genom att minska nedbrytningen av signalämnet acetylkolin. Det fjärde verkar genom att minska negativa effekter av signalämnet glutamat. Man har sett positiv effekt på minnesfunktioner, språk och tänkande. Preparaten minskar också nedbrytningen av acetylkolin i nervceller som går till hjärtat och till mag-tarm-kanalen. För att minska risken för oönskade effekter i första hand från magen, gör man en stegvis doshöjning av läkemedlen. Biverkningar som illamående och lös mage är som regel övergående. Ibland förekommer andra symtom som nedstämdhet, hallucinationer, ångest och till och med olika typer av beteendestörningar. Många får därför särskilda läkemedel för sådana symtom, ibland i kombination med medel mot själva grundsjukdomen. Aricept verkar genom att förhindra nedbrytningen av ett signalämne som kallas för acetykolin. Detta signalämne är involverat ibland annat minne och inlärning. Återupptagningskanal Nervcell Synaps (förbindelse mellan två nervceller) Acetylkolin (signalämne) Kolinesteras Nervcell Nervimpuls Receptorer Figur 3. Vid normal överföring av nervimpulsen frisätts signalsubstansen acetykolin från den första nervcellen (presynaptisk nervcell). Substansen aktiverar receptorerna i den andra nervcellen och utlöser en nervimpuls. 8 9 Hur ska jag ta Aricept? Vilken effekt kan jag förvänta mig av Aricept? Aricept finns i två olika tablettstyrkor, 5 mg och 10 mg. Vanligtvis börjar du med en vit tablett á 5 mg. Den tar du en gång dagligen. Efter ca en månad rekommenderas vanligen att du ökar dosen till 10 mg dagligen. Den tabletten är gul och tas också en gång dagligen. Det finns för närvarande ingen behandling som botar men i flera fall kan medicinen förbättra minnet, tankeförmågan och uppmärksamheten. Man kan även se att förmågan att klara av dagliga aktiviteter förbättras (sköta hushållssysslor, hantera pengar, förstå olika situationer, använda telefon, äta, klä på sig etc.) Det är viktigt att du följer din läkares råd om hur och när du skall ta din medicin. Ändra inte dosen själv utan att rådfråga din läkare. Sluta inte ta tabletterna såvida inte din läkare säger till dig att göra det. Diagnos 4 veckor Ca 1-3 mån 6-12 mån Tillsammans med din läkare bör du diskutera behandlingsförväntningar. Vid återkommande utvärdering av behandlingseffekten bör man heller inte glömma bort helhetsbedömningen. Frågor man kan ställa sig kan vara hur/om nedanstående saker har förändrats. Bättre, sämre eller oförändrat? • Tankeförmågan? 5 mg1 • Initiativförmåga? 10 mg1 • Humör? Utvärdering av välbefinnande och tolerabilitet 2 Utvärdering av behandlingseffekter 2 Årligen återkommande utvärdering 3 • Social förmåga? • Orienteringsförmåga Behandlingseffekten av denna typ av läkemedel kan variera. Givetvis vill man uppnå en förbättring men det är även viktigt att komma ihåg att en positiv behandlingseffekt även är en oförändrad nivå/ stabilisering av de olika symtom som kan uppstå. Figur 4. Schematisk beskrivning av behandling med Aricept. Referenser: 1. www.fass.se 2. Information från läkemedelsverket nr 7/8 2002. 3. Marcusson et al. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Liber 2003. 10 11 Vad kan jag själv göra för att bibehålla en bra hjärnfunktion? En del forskning talar för att ett aktivt liv har stor betydelse för att bibehålla en bra hjärnfunktion. Faktorer som är viktiga: Fysisk aktivitet Fritidsaktiviteter Utbildning och minnesträning Struktur i sin tillvaro Leva ett aktivt liv Näringsrik mat och dryck Humor Undvika högt blodtryck Social samvaro Undvika höga blodfetter (kolesterol) 12 13 Vanliga frågor: Vilka biverkningar kan förekomma? Återbesök Datum De vanligaste förekommande biverkningarna är illamående och diarré. Dessa biverkningar förekommer oftast i början och brukar vara av övergående natur. 1 6 2 7 3 8 4 9 5 10 Vad gör man om man glömt tagit en tablett? Om du glömmer bort att ta en tablett, ta helt enkelt en tablett nästa dag vid den vanliga tidpunkten. Om du glömmer bort att ta din medicin under mer än en vecka, ring till din läkare innan du tar någon mer medicin Hur länge ska man behandla med Aricept? Det går inte att svara på hur länge man skall behandla. Detta är oftast individuellt. Så länge du och dina närstående tycker att behandlingen känns meningsfull så bör behandlingen fortgå. Om en uppenbar försämring skulle uppstå efter avslutad behandling så är det viktigt att du eller dina närstående kontaktar din läkare för vidare konsultation. Hur förvarar jag Aricept? Denna medicin ska förvaras vid högst 30°C. Som alla mediciner, ska tabletterna förvaras på ett säkert ställe där barn inte kan komma åt dem. Använd inte Aricept tabletter efter det sista förbrukningsdatum som finns tryckt på förpackningen. 14 Nästa återbesök & Frågor till min läkare Klockan Återbesök Datum Klockan Här kan du hitta mera information Hemsida www.pfizer.se Länkar www.alzheimers.nu www.sbu.se www.alzheimerforeningen.se Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tfn 08-550 520 00. www.pfizer.se ARI120529PSE07 www.demensforbundet.se