Patientinformation Aricept® (donepezil)

Patientinformation Aricept® (donepezil)
Denna skrift riktar sig till dig som
behandlas med Aricept® (donepezil)
men även till dina närstående.
Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas?
Alzheimers sjukdom är vår vanligaste demenssjukdom med omkring 15
miljoner drabbade människor världen över. Av de cirka 160.000 personer i Sverige med någon form av demenssjukdom, har två tredjedelar
Alzheimers sjukdom.
Vem som helst kan få Alzheimers sjukdom, som i sällsynta fall börjar
redan före 50 års ålder. Sjukdomen är dock vanligast efter 65 års ålder.
Vid Alzheimers sjukdom dör nervceller i delar av hjärnan onormalt fort.
Det finns stora kunskaper om vad som sker under sjukdomen, men man
vet ännu inte vad som orsakar sjukdomen.
Hur börjar
det?
Alzheimers sjukdom börjar smygande och utvecklas ofta långsamt.
Minnesproblem är det vanligaste tidiga symtomet vid Alzheimers
sjukdom. Svårigheter att minnas gör att man förlägger föremål, att man
missar överenskomna möten eller ofta tappar tråden och undrar ”vad var
det nu jag skulle göra”?
Tidigt kan man också notera att man presterar sämre under pressade
förhållanden. Det kan också vara så att man får svårare att ha en överblick
och att resonera lika snabbt och enkelt som tidigare. Oftast känner man av
sin begränsning och som regel börjar man fundera över sin förmåga och
sina svårigheter. Det kan leda till att en del blir nedstämda och oroade.
Inte sällan drar man sig undan rent socialt och man undviker situationer
som man vet kan vara krävande. En del personer får svårt att hitta ord
och mister sitt naturliga flyt i talet. Ibland kan man få svårt att hitta,
både i välkända, men framför allt i nya miljöer.
Det kan kännas trögt och tröttsamt att ta för sig olika saker, även sådant
som man varit intresserad av tidigare. Sjukdomen kan relativt tidigt även
påverka ens förmåga att köra bil på ett säkert sätt.
Senare
i sjukdomsförloppet
När minnessymtomen tilltar får man allt svårare att sköta arbetsuppgifter
eller hushållsuppgifter som att betala räkningar, planera inköp och
matlagning. Förmågan att analysera och förstå försämras också och man
får svårigheter att klara av praktiska göromål. Man kan också få svårt
att orientera sig även på bekanta platser, och att rätt känna av föremåls
placering, t ex en stol då man skall sätta sig ned. Förr eller senare får
man också en minskad insikt om sitt tillstånd och omdömet kan försämras. Man måste då få hjälp för att klara sig själv.
Vad beror Alzheimers
sjukdom på?
När minnesproblem uppstår är hjärnans minnescentrum i tinningloberna
på något sätt påverkat. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i
hjärnans minnescentrum. Den processen pågår långsamt i flera år varefter
den sprider sig till hjässloben så att förmåga att förstå och tolka olika
sinnesintryck avtar. I senare stadier påverkas också hjärnans pannlober där
omdöme, insikt och impulskontroll sitter.
En normalt fungerande hjärna tar emot intryck och signaler i den bakre
delen av hjärnan (hjäss- och nackloberna) där sinnesintrycken primärt
registreras och uppfattas för att sedan kopplas om till områden som
tolkar dem till en meningsfull helhet. Avgränsade områden för känsel,
hörsel och syn står i kontakt med ett gemensamt område där alla intryck
tolkas och där en viktig del av själva tänkandet sker. Samtidigt som detta
sker förmedlas även informationen till hjärnans tinninglober där information och händelser inpräntas genom inlärnings- och minnesprocesser.
Men beroende på vilka minnesupplevelser som det är fråga om, kommer
det slutliga minnet att lagras på olika ställen i hjärnan.
Man skulle kunna likna minnesprocessen vid en CD-skiva som bränns i
tinningloben, men som sedan kan spelas upp på olika platser i hjärnan.
Hjärnans främre del (pannloben) svarar i stort för alla handlingar och
åtgärder vi vidtager. Dessa är givetvis beroende av de tidigare intryck
och signaler hjärnans bakre delar tagit emot, varför viktiga kommunikationsbanor förbinder hjärnans bakre delar med de främre (hjärnans
”bredband”).
I pannloberna finns områden som styr vår koncentrationsförmåga, vår
förmåga till insikt, omdöme och impulskontroll, men även områden som
styr kroppens rörelser samt talet.
Hjärnans
olika delar som påverkas vid
Alzheimers
sjukdom
Nervcellernas undergång har flera förklaringar och den slutgiltiga bilden
till hur nervcellerna går under är inte fullständigt känd. Klart är dock
att några av nervcellens inre transport- och struktur-fibriller förändras
så att nervcellen får svårare med sin egen näringsförsörjning. Dessutom
inlagras ett olösligt äggviteämne, beta-amylod, i hjärnan, vilket ibland
är kopplat till en ärftlig kromosomförändring. Dessutom kan diskret
syrebrist i hjärnan också försämra nervcellerns överlevnadsförmåga.
Sammantaget leder dessa förändringar till att nervcellerna långsamt
förtvinar.
Figur 1. Nervcellerna genomgår en förvandling från intakta celler till ihopsjunkna
nervcellsdelar där hjärnans inre strukturfibriller tappat sitt normala utseende.
Figur 2. Hjärna sedd från sidan där det skuggade området över tinning- och
hjässloberna illustrerar de delar av hjärnan som tidigt skadas vid Alzheimers
sjukdom.
Hur behandlar
man
Alzheimers
sjukdom?
Idag finns fyra läkemedel registrerade för behandling av Alzheimers
sjukdom. Ingen av dessa botar sjukdomen. Tre av dessa är s.k. kolinesterashämmare, vilket innebär att de verkar genom att minska nedbrytningen av signalämnet acetylkolin. Det fjärde verkar genom att minska
negativa effekter av signalämnet glutamat. Man har sett positiv effekt
på minnesfunktioner, språk och tänkande. Preparaten minskar också
nedbrytningen av acetylkolin i nervceller som går till hjärtat och till magtarm-kanalen. För att minska risken för oönskade effekter i första hand
från magen, gör man en stegvis doshöjning av läkemedlen. Biverkningar
som illamående och lös mage är som regel övergående.
Ibland förekommer andra symtom som nedstämdhet, hallucinationer,
ångest och till och med olika typer av beteendestörningar. Många får
därför särskilda läkemedel för sådana symtom, ibland i kombination med
medel mot själva grundsjukdomen.
Vad är Aricept?
Aricept är en s.k. kolinesterashämmare som används för att behandla
symtomen vid mild till medelsvår Alzheimers sjukdom.
Hur fungerar Aricept?
Aricept verkar genom att förhindra nedbrytningen av ett signalämne som
kallas för acetykolin. Detta signalämne är involverat ibland annat minne
och inlärning.
Återupptagningskanal
Nervcell
Synaps (förbindelse
mellan två nervceller)
Acetylkolin
(signalämne)
Kolinesteras
Nervcell
Nervimpuls
Receptorer
Figur 3. Vid normal överföring av nervimpulsen frisätts signalsubstansen acetykolin från den första nervcellen (presynaptisk nervcell). Substansen aktiverar
receptorerna i den andra nervcellen och utlöser en nervimpuls.
Hur ska
jag ta
Aricept?
Aricept finns i två olika tablettstyrkor, 5 mg och 10 mg. Vanligtvis börjar du
med en vit tablett á 5 mg. Den tar du en gång dagligen. Efter ca en månad
rekommenderas vanligen att du ökar dosen till 10 mg dagligen. Den tabletten är gul och tas också en gång dagligen.
Det är viktigt att du följer din läkares råd om hur och när du skall ta din
medicin. Ändra inte dosen själv utan att rådfråga din läkare. Sluta inte
ta tabletterna såvida inte din läkare säger till dig att göra det.
9^V\cdh
)kZX`dg
*b\&
&%b\&
8V&"(b€c
Jik~gYZg^c\Vk
k~aWZ[^ccVcYZdX]
idaZgVW^a^iZi'
+"&'b€c
Jik~gYZg^c\Vk
WZ]VcYa^c\hZ[[Z`iZg'
uga^\Zc€iZg`dbbVcYZ
jik~gYZg^c\(
Figur 4. Schematisk beskrivning av behandling med Aricept.
Referenser: 1. www.fass.se 2. Information från läkemedelsverket nr 7/8 2002.
3. Marcusson et al. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Liber
2003.
10
Vilken
effekt kan jag förvänta mig av
Aricept?
Det finns för närvarande ingen behandling som botar men i flera fall kan
medicinen förbättra minnet, tankeförmågan och uppmärksamheten. Man
kan även se att förmågan att klara av dagliga aktiviteter förbättras (sköta
hushållssysslor, hantera pengar, förstå olika situationer, använda telefon,
äta, klä på sig etc.)
Tillsammans med din läkare bör du diskutera behandlingsförväntningar.
Vid återkommande utvärdering av behandlingseffekten bör man heller
inte glömma bort helhetsbedömningen. Frågor man kan ställa sig kan vara
hur/om nedanstående saker har förändrats. Bättre, sämre eller oförändrat?
•
•
•
•
•
Tankeförmågan?
Initiativförmåga?
Humör?
Social förmåga?
Orienteringsförmåga
Behandlingseffekten av denna typ av läkemedel kan variera. Givetvis vill
man uppnå en förbättring men det är även viktigt att komma ihåg att en
positiv behandlingseffekt även är en oförändrad nivå/stabilisering av de
olika symtom som kan uppstå.
11
Vad kan
jag själv göra för att bibehålla en bra
hjärnfunktion?
En del forskning talar för att ett aktivt liv har stor betydelse för att
bibehålla en bra hjärnfunktion.
Faktorer som är viktiga:
12
Fysisk aktivitet
Fritidsaktiviteter
Utbildning och minnesträning
Struktur i sin tillvaro
Leva ett aktivt liv
Näringsrik mat och dryck
Humor
Undvika högt blodtryck
Social samvaro
Undvika höga blodfetter
(kolesterol)
13
Vanliga
frågor:
Vilka biverkningar kan förekomma?
De vanligaste förekommande biverkningarna är illamående och diarré.
Dessa biverkningar förekommer oftast i början och brukar vara av
övergående natur.
Vad gör man om man glömt tagit en tablett?
Om du glömmer bort att ta en tablett, ta helt enkelt en tablett nästa dag
vid den vanliga tidpunkten. Om du glömmer bort att ta din medicin under mer än en vecka, ring till din läkare innan du tar någon mer medicin
Hur länge ska man behandla med Aricept?
Det går inte att svara på hur länge man skall behandla. Detta är oftast
individuellt. Så länge du och dina närstående tycker att behandlingen
känns meningsfull så bör behandlingen fortgå. Om en uppenbar försämring skulle uppstå efter avslutad behandling så är det viktigt att du eller
dina närstående kontaktar din läkare för vidare konsultation.
Hur förvarar jag Aricept?
Denna medicin ska förvaras vid högst 30°C. Som alla mediciner, ska
tabletterna förvaras på ett säkert ställe där barn inte kan komma åt dem.
Använd inte Aricept tabletter efter det sista förbrukningsdatum som
finns tryckt på förpackningen.
14
Nästa
Återbesök
Datum
Klockan
återbesök
Återbesök
1
6
2
7
3
8
4
9
5
10
Frågor
Datum
till min läkare
Klockan
kan du hitta mera information
Hemsida
www.pfizer.se
Länkar
www.alzheimers.nu
www.sbu.se
www.alzheimerforeningen.se
www.demensforbundet.se
Pfizer AB, 191 90 Sollentuna.
Tfn 08-550 520 00.
www.pfizer.se
M-PRO-07-ARI-034-SFR
Här