Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 1 av 6
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
§1
Mötet öppnas
Ordförande öppnar mötet
§2
Val av justeringsmän
Maria Richardsson & Titti Karlsson väljs till justeringspersoner.
§3
Information från styrelsen
1. Information från planeringskonferensen den 29/9-2012
Styrelsen har varit på kurs i Ekonomi i Föreningar.
Beslut kan endast tas på årsmöte och styrelsemötet. Beslut kan ej tas på ett
medlemsmöte.
Protokollet bör vara klart inom 7 dagar, justering kan ske via mail.
Styrelsen, valberedningen och revisorer ska ha styrelseprotokollet. Man behöver inte
lägga ut styrelseprotokollet. En sammanfattning kan läggas ut på hemsidan.
Årsmötet beslutar om styrelsen.
Planering och distriktsmöte
D-hus planerar att:
Ha en kurs för instruktörer i vår.
Rallylydnad gemensam träning.
Tävlingssekreterare, Rallylydnad
Skrivare utbildning, Rallylydnad
Domare, Rallylydnad
Tävlingsledare lydnad för sig och bruks för sig
Tävlingssekreterare, lydnad för sig och bruks för sig
Domare, lydnad för sig och bruks för sig
Distriktet jobbar på en ny organisation – samma upplägg som vi har börjat titta på. En
målstyrd organisation.
PR grupp vill ha in samtliga datum för tävlingar, han saknar tävlingar för agility och
rallylydnad.
Pälles motion tillstyrktes. Se bilaga 1
2. Mail inkommit gällande aga av hund på plan.
Styrelsen har gjort en arbetsplan. Arbetsplanen var att träffa båda parter men har bara
hunnit träffa en av parterna.
Styrelsen kommer att jobba vidare med denna fråga.
SBK dressyrpolicy se bilaga 2
3. Mail inkommit gällande inköp av klockor att hänga på materialboden.
Styrelsen kommer att undersöka olika prisalternativ.
Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 2 av 6
§4
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
Rapporter från sektorer och kommittéer
TÄVLING / TRÄNING –
7/7 Bockalydnad, 19 i klass 1, 12 i klass 2, 2 i klass 3.
21/7 Rallylydnad
8/9 Tävling Sök och Rapport. Sök 1 lkl, 3 hkl, 2 ekl och Rapport 2 lkl, 2 hkl, 4 ekl.
26/9 Kvällstävling i Lydnads klass 1, 15 anmälda.
7/10 KM gemensamt KM. 5 lydnad, 5 bruks, 1 appell
Träna för tävling fungerar, lydnaden fungerar bra men bruks är det lite sämre med.
1 pistol är inköpt för tävlingar.
De 2 pistoler som idag finns ska användas till träning.
AGILITYKM 19 hundar som startade, 7 small, 4 medium och 8 large.
DM den 23/9 i FBG där Pälle kom 2:a i small och Susanne vann medium och lag kom
2:a.
Klass 3 tävling den 28/6 234 starter.
3 uppvisningstillfällen i Engelska parken.
17/11 klass 1 inomhustävling.
Vinterträning kommer att ske inomhus i Halmstad, för mer info se hemsidan under
träning.
HUS –
Instruktörsmöte den 17/9.
Planerar för vårens kurser.
RUS –
MH och MT banan är flyttad.
1 pistol är inköpt för MH/MT.
KASSÖR –
Just nu ligger klubben bra till.
§6
Övriga frågor
Jubileumsfest VBK fyller 70 år.
Varbergs Brukshundklubb är numera med i Sponsorhuset. Mer information kommer att
komma på hemsidan.
Läger 2013??
§7
Mötet avslutas
___________________________
Bo Gustafsson – Ordförande
__________________________
Sara Bengtsson – Sekreterare
___________________________
Maria Richardsson - Justerare
__________________________
Titti Karlsson - Justerare
Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 3 av 6
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
Bilaga 1
Motion.
Till Varbergs BK:s årsmöte/medlemsmöte för vidarebefordran till distriktet och till SBK
centralt.
Motivering.
I dag stambokföres alla felfria i klass 3. Det enda stambokföringen används till är att hålla
ordning på cert och championat. Övriga tävlingsresultat hittar man numera på SBK-tävling.
För varje stambokföring debiterar SKK tävlingsarrangören 30:-. Ett ganska normalt utfall är ca
33 % felfria. Då går 10:- per startande till SKK för något, som är helt meningslöst. Det finns
exempel på tävlingar där över 150 klass 3-ekipage har varit felfria.
Följden av detta är att många klass 3-tävlingar blir ekonomiska vågspel och att det blir omöjligt
att göra en säker budget för dem.
Enligt uppdrag av VBK:s agilitysektor.
Pälle Sundell
Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 4 av 6
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
Bilaga 2
Hunden i Svenska Brukshundklubben
– Med fokus på goda relationer
Förord
Idén med att utarbeta en dressyrpolicy växte fram utifrån att eldressyr började att användas i
Sverige. El är ett redskap i hunddressyren som Brukshundklubben inte kan acceptera. (Not.
Jordbruksverket har beslutat att användandet av el vid dressyr av djur är förbjudet. Gäller
fr.o.m. 1 april 2000).
“Utrustning eller anordning som ger djur en elektrisk stöt i avsikt att styra deras beteende
får inte användas”. § 15, andra stycket Djurskyddsförordningen (1988:539)
Den grupp som inledningsvis utarbetade grundidén till policyn diskuterade generellt vad som
kan betraktas som våld mot hund. Gruppen inventerade alla de hjälpmedel som kunde brukas i
våldsamt syfte. Här diskuterades även hur människan kan utöva våld på hund såväl fysiskt som
psykiskt.
Gruppen talade om bestraffning. Ordet straff har olika betydelser i olika sammanhang. Det
påpekades att straff som utdelas långt efter beteendet, inte hör hemma i hundträningen. Ett
oönskat beteende måste brytas i det läge det startar upp. Att straffa hunden långt efter
beteendet är alltså att betrakta som våld.
Gruppen talade mycket om vikten av att hunden uppfostras och anpassas till vårt samhälle.
Hunden måste läras av med oönskade beteenden. När en hund startar upp ett oönskat beteende
måste det brytas omedelbart. Metoden att bryta beteendet anpassas till vilken typ av hund det
handlar om och vilken förare som arbetar med hunden. Gruppen återkom ofta till att
människor har olika förmåga att hantera olika metoder. De flesta metoder kan om de brukas på
ett felaktigt sätt betraktas som våld. Det är därför av största vikt att i utbildningssammanhang
kunna avläsa både hundens och hundägarens beteende och utifrån detta få kunskap om rätt
metod för varje enskild person och hund. Påpekas bör att i nödsituation – till exempel om hund
är på väg att angripa människa, hund eller annat djur – är man som hundägare skyldig att agera
så att angreppet snarast upphör. Detta med den kraft som krävs för att handlingen ska avbrytas.
Policyn förespråkar att hunds beteende ska påverkas genom positiva metoder där man arbetar
med hunden. Det kan ske genom att hundägaren avleder hunden och därmed ”får den på andra
tankar”. Tillvänjning är en annan form av träning som bygger på att hunden och föraren
successivt närmar sig det som utlöser beteendet och belönar önskat beteende. En förutsättning
är dock att relationen mellan hund och förare bygger på förtroende och tillit där hunden
underordnar sig förarens vilja.
Oönskade beteenden uppstår ofta utifrån att hunden tar alltför många initiativ och helt enkelt
inte låter sig påverkas av sin förare. Hunden måste ”väckas/påverkas” för att kommunikation
skall uppstå. Det kan innebära att hundägaren till exempel handgripligen tar tag i hunden eller
ger den ett koppelryck. Avsikten är då att hunden ska ”vakna upp” och låta sig påverkas.
Så snart som hunden upphört med det oönskade beteendet ska också hundägaren upphöra med
åtgärden mot hunden och invänta önskat beteende och belöna. Tillfogas hunden någon
ytterligare korrigering är det att betrakta som straff/våld.
“Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom”.
§ 2 Djurskyddslagen (1988:534)
2
Det är svårt att tolka ordet våld. Synonymt med ordet är hårdhänt hantering, slagsmål, kamp. Gruppen var
enad om att eldressyr och nyttjande av stackel samt straff är att betrakta som våldsmedel. Det måste vi i
Brukshundklubben ta avstånd från. Gruppen kom fram till att det är viktigt att i Brukshundklubben tala
om ett gott förhållningssätt till hund och människa. Det innebär att vi ska lyssna till varandra och förstå
varandra utifrån varje enskild persons situation och förmåga. Notera i sammanhanget att ett nationellt
dopingreglemente för hund utarbetats 2000-02-16.
“Djur får inte överansträngas. Inte heller får de agas eller drivas på med redskap som lätt kan såra eller på
annat sätt skada djuret”. § 5 Djurskyddslagen (1988:534)
Policy för dressyr och hundhållning
Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 5 av 6
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
Bakgrund
Hunden intar en unik ställning i människans liv och i samhället. Hundens popularitet genom historien och
idag visar att den har en mycket stor betydelse för människan. Hunden är viktig både som social kamrat
till människan och samhällsnyttig tjänstehund. Hundens positiva betydelse för människans hälsa är till
gagn för samhället och ökar människors livskvalitét.
Social anpassning
Hunden lever som vi människor i grupper där man har olika roller och funktioner. Initiativ och ledarskap
samordnar gruppens aktiviteter. En förutsättning för detta är ett väl fungerande kommunikationssystem.
Hot och aggression ökar avståndet mellan individer och splittrar en grupp. Hunden ska känna sig trygg i
sin grupp och roll. Hundägaren har ett ansvar för att hunden är väl anpassad i vårt samhälle. Den ska
kunna röra sig bland människor, andra hundar och i olika miljöer utan att ställa till förtret eller själv må
dåligt. En positiv anpassning till social och fysisk miljö börjar redan i valpstadiet.
Träning
Träningen med hunden ska bygga på att utnyttja dess naturliga förutsättningar för inlärning.
Brukshundklubben förordar att detta sker genom att belöna önskade beteenden. Användandet av obehag
kan leda till oönskade reaktioner, som exempelvis rädsla, passivitet eller att hunden söker avstånd.
I träningen formas hundens beteende steg för steg. Denna process ska inte forceras om man vill uppnå ett
varaktigt resultat. Träningen ska planeras med hänsyn till individens förutsättningar. I början av träningen
väljs en plats utan störningar så att hunden får bästa möjliga förutsättningar för att lyckas. Allt
eftersom hundens förmåga att lyda ökar, läggs även sociala krav på utförandet. Detta måste dock ske
successivt och anpassas till hundens kunskapsnivå och motivation för uppgiften. För ett lyckat resultat är
det viktigt att hunden drivs av sin egen lust att utföra uppgiften, vilket medför att förarens sociala krav ska
vara av underordnad betydelse. Kraven får därför aldrig överstiga hundens förmåga.
“Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar
deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”. § 4 Djurskyddslagen (1988:534)
Etik
Inom Brukshundklubben står hunden i centrum. Detta innebär att medlemmen ska förhålla sig till sin
hund så att den inte utsätts för otillbörlig eller kränkande behandling. Hunden ska behandlas väl och
handhas från sina individuella förutsättningar.
Vid träning och tävling ska hunden vara frisk och i god kondition. Våld och aga är förbjudet. Det är också
förbjudet att använda stackel, elhalsband och andra redskap eller metoder som orsakar grov smärta. De
träningsmetoder som används ska utgå från hundens naturliga möjligheter och förutsättningar.
Medlemmens agerande ska ge en positiv bild av Brukshundklubben. Det medför att hunden uppfattas
som en tillgång och ett positivt inslag i samhället.
3
Jag hund – du människa
Mitt liv i naturen syftar till att fortplanta mig och att överleva. I den skyddade tillvaro som jag lever med
dig människa, kan jag fundera över vad mitt liv som hund egentligen går ut på? Du skaffar mig som
sällskap och kanske också som hobby. Jag är utelämnad till att leva det liv som du erbjuder mig att leva.
Jag kan bara hoppas att du erbjuder mig ett bra liv.
Jag är ett mycket läraktigt djur. Jag lär mig ständigt hur jag ska förhålla mig för att leva ett så bra liv som
möjligt. Om du tycker att jag är egoistisk, så är det helt rätt, i min värld handlar det om att göra det som
lönar sig. Jag lär mig hur jag ska bete mig i olika situationer. Jag ser noga på dig hur du reagerar och jag lär
mig hur jag ska förhålla mig till dig. Ibland kanske du inte tycker att mitt beteende är så bra – men jag kan
säga dig att det oftast beror på dig och hur du beter dig. Om du tror att jag lär mig att lyda när du straffar
mig, kan jag tala om att du har fel. Straffar du mig lär jag mig att inte lita på dig. Då kommer jag att hålla
mig på avstånd och då är det bara kopplet som tvingar mig att vara i din närhet.
Vill du lära mig att lyda kan jag tipsa dig om några saker:
Var tydlig i ditt kroppsspråk.
Säg det ord du vill att jag ska lyda lugnt och tydligt, så att jag verkligen lägger märke till vad du säger.
Visa med handrörelser och locka mig att göra det du vill.
Belöna mig snabbt när jag utför det beteende som du vill att jag ska göra.
Belöna mig när jag spontant gör det som är bra, då gör jag gärna om det.
Upprepa övningen några gånger så att jag blir säker på vad jag ska göra. Belöna varje gång, både med
godis, smekningar och röst.
Träna korta stunder och ofta, flera gånger om dagen.
Vartefter som jag blir mer säker kan du ge belöningen mer oregelbundet. Det är dock viktigt att jag får
belöning ibland, så att min motivation att lyda upprätthålls.
Om jag gör fel, nonchalera mig och börja om så att jag får en ny chans. När jag gör fel beror det oftast på
Medlemsmöte protokoll 2012-10-11
Sida 6 av 6
Utfärdare:
Datum:
Sara Bengtsson
2012-10-11
att jag inte förstår eller att min uppmärksamhet riktas mot något annat.
Begär inte att jag ska lära mig för många saker samtidigt. Dela upp träningen i små delar och lär mig en del
i taget. Tänk tillbaka på hur det var för dig när du lärde dig att cykla, du kunde nog inte både cykla, styra
och se dig för samtidigt.
Jag kan ha svårt att lyda dig i nya miljöer. Träna mig därför att successivt utveckla min förmåga att lyda
dig, börja hemma i lugn och ro, flytta sedan ut i allt svårare miljöer.
Jag kan vara känslig för olika typer av störning. Blir jag störd tappar jag koncentrationen och får svårt att
lyda. Utveckla stegvis min förmåga att lyda, genom att tillföra störningar i små doser. Kom ihåg att ge mig
extra mycket belöning när jag utsätts för störningar.
Ha tålamod med mig, jag vill samarbeta, vara hörsam och lydig, men ibland är det svårt för mig. När jag
inte förstår kanske du upplever mig som trotsig, men det är inte sant, istället blir jag orolig och stressad
och gör därför fel saker.
Visa mig respekt och tillit för den hund jag är, då kommer jag att visa detsamma för dig.
Svenska Brukshundklubben
Box 4
123 41 FARSTA
Telefon: 08-505 875 00
Fax: 08-505 875 99
E-mail: [email protected]
Hemsida: www.brukshundklubben.se
