Pressmeddelande

Pressmeddelande
2017-06-29
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver inte regeringens
Natura 2000 beslut på Gotland
Högsta förvaltningsdomstolen har idag meddelat att de inte upphäver regeringens beslut från den 31
augusti 2015, att utpeka Nordkalks planerade Bungetäkt på norra Gotland som nytt Natura 2000 område.
-
Vi är överraskade av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Nordkalk har sedan tidigare en
lagakraftvunnen dom om tillåtlighet att bedriva kalkbrytning på berörda fastigheter, tillstånd och
villkor från Mark- och miljödomstolen och har drivit denna tillståndsprocess i mer än 11 år,
säger Hannu Hautala, CEO Nordkalk.
-
Att rättsprövningen inte kunnat påvisa felaktigheter i statens handläggning och beslutsprocess,
som ansetts påverka utgången, ger oss anledning att ytterligare undersöka de förhållanden som
har lett till denna situation. Vi kommer bland annat att överväga möjligheten att föra talan i
Europadomstolen, konstaterar Hannu Hautala, CEO Nordkalk.
Nordkalk kommer nu att gå igenom dagens avgörande och besluta om nästa steg. Nordkalk
återkommer till vad detta innebär för den fortsatta tillståndsprövningen i Mark- och
miljööverdomstolen.
För ytterligare information kontakta:
Eva Feldt, Kommunikationschef
+46 (0)10-476 26 64, +46 (0)739-20 10 86
[email protected]
På finska eller engelska:
Hannu Hautala, CEO
+358 (0)20 753 7107
[email protected]
Nordkalk är den ledande leverantören av kalkstensbaserade produkter och lösningar i norra Europa. Vi levererar viktiga råmaterial till ett
stort antal industrier såsom papper- och cellulosaindustrin, stål- och gruvindustrin, bygg- och kemi-industrin. Våra lösningar bidrar till
renare luft och vatten liksom en ökad produktivitet inom lantbruket. Med produktion på mer än 20 orter runt Östersjön och i Centraleuropa, är vi nära våra kunder. Företaget sysselsätter 1000 personer och hade en omsättning på 298 miljoner Euro 2016. Nordkalk är ett
helägt dotterbolag till finska Rettig Group.
Fakta
Kalksten viktig insatsvara till industrin. Industrin i Sverige & Finland behöver få tillgång till denna råvara. Kvaliteten till
stålindustrin finns bara på Gotland i Sverige. Gotland är den region i Sverige som har helt dominerande betydelse för
kalkstensförsörjningen (SGU 2008, s 17): ” Den viktigaste regionen avseende kalkstensförekomster i Sverige är Gotland,
där hela länet består av kalksten men med variation i kvalitet. Mest lämpliga kvaliteter för metallurgi förekommer på
Gotland. Behovet av kalksten av relevant kvalitet på Gotland är därför fortsättningsvis stort. Transporter från avlägsna
destinationer, exempelvis från södra Europa, måste tillgripas om inte brytning på Gotland kan fortgå vilket skulle leda till
ökad miljöbelastning och kostnadsökningar. Idag bryts totalt i storleksordningen 6–7 miljoner ton kalksten per år på
Gotland, vilket utgör två tredjedelar av det som bryts i hela landet.” SGU, 2008, Utredning på uppdrag av regeringen:
kartläggning av Sveriges malm och mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas. Dnr 0-1329/2008. 2008-11-01
Kalkstenens användningsområden
Kalksten används till att rena vårt dricksvatten, avloppsvatten samt rädda försurade sjöar och vattendrag. Kalken förbättrar
jordmånen på lantbruk och i trädgårdar. Den ingår som en viktig del i foder till höns och boskap. Kalksten används i
framställningen av socker, stål, glasfiber, konstgödsel, plast och målarfärg. Utan kalk går inte stål att framställa. Den
används som råmaterial i byggmaterial, tegel, spackel och cement samt inom pappersindustrin. Kalkstenen används också
för markstabilisering vid anläggning av vägar och är en viktig ingrediens i asfalt. Kalk används för rökgasrening i kraftverk
och fjärrvärmeverk som eldas med hushållsavfall. Kalk används för att förhindra näringsläckage och binda fosfor, vilket
kommer att ha stor effekt på Östersjön och andra övergödda vatten.
Kalksten är viktig för miljön
Kalkindustrin har en viktig roll att fylla i den gröna omställningen. I takt med att miljökraven ökar behövs alltmer avancerad
teknik, rening av olika utsläpp till luft och vatten och återvinning av allt från sopor till metaller. I hela världen får vi en ökad
efterfrågan på förnybara råvaror från jord- och skogsbruk. I Sverige får vi också ökad efterfrågan på bra, närproducerade
livsmedel. Allt detta ökar efterfrågan på kalksten. Metaller och mineraler kan redan idag återanvändas i stor utsträckning
genom insamling och nedsmältning till nya produkter, men i återvinningsprocessen är kalk en viktig komponent för att klara
kraven på rening. För att ställa om till ett mer hållbart samhälle behöver vi effektivt använda oss av de mineralresurser som
finns att tillgå. Genom att använda oss av den lokalproducerade stenen främjar vi en minskad miljöbelastning och minimerar
logistikrelaterade miljöutsläpp.
Tillståndsprocess för Bunge Ducker
I Bungetäktens ansökan har riksintresset för mineralbrytning stått mot riksintresset för naturskydd. Miljööverdomstolen
dömde 2009 till fördel för mineralbrytningen. En dom som vunnit laga kraft. Gotland har drygt 140 000 hektar naturskyddad
mark. Området för mineralbrytning är ytterst begränsat, Bungetäkten omfattar endast 170 hektar mark.
1998
2001
2002
2006
2007
2008
2009
Nordkalk säljer Hoburgsmyr till Naturvårdsverket. I kontraktet
förbinder sig köparen att tåla eventuell påverkan av säljarens
framtida och möjliga kalkstensbrytning.
Länsstyrelsen Gotland (P Hansson, handläggare), meddelar att
Risugns/Mölner ska vara tillräcklig kompensation för Rute/Bunge.
Nordkalk anvisas marken av Länsstyrelsen i utbyte mot mark i vår
ägo som avsågs skyddas enligt Natura 2000. Markköp,
prospektering, planering och provbrytning påbörjas.
Nordkalk ansöker om tillstånd för täktverksamhet i Bunge Ducker.
Tillståndsansökan kompletterats med miljökonsekvensutredningar. SGU utpekar marken som riksintresse för
mineralbrytning. Näringsminister M. Sahlin framför vikten av
tillgång till mark för kalkindustrin.
Kommunen tillstyrker planerna genom att kommunfullmäktige på
Gotland röstar för Bungetäkten. Samtidigt avslås
Nationalparksplanen av kommunen, då det skulle kunna försvåra
regionens planerade vattentäkt.
Mark- och miljödomstolen tar upp ansökan och avslår den.
Nordkalk överklagar. Arbete med kontrollprogrammet påbörjas.
Mark- och miljööverdomstolen tar upp ansökan och meddelar
tillåtlighet för täktverksamhet och ger Mark- och miljödomstolen i
uppdrag att meddela villkor. Motparten, bl a Naturvårdsverket,
överklagar till HD.
2010
2011
2012
2013
2014
2015
HD meddelar att de inte prövar frågan och domen med tillåtlighet
vinner laga kraft.
Mark- och miljödomstolen meddelar att de inte lyckas fastställa
villkor för verksamheten. Nordkalk överklagar.
Mark- och miljööverdomstolen tar upp målet. Den 5 juli meddelas
villkor med omedelbar verkställighet. Domen överklagas. HD
avslår begäran om inhibition i samtliga fall. Under hösten beviljar
HD prövningstillstånd.
I juni meddelar HD att de två tidigare domarna rörande villkor och
tillstånd rivs upp. En ny sammanhållen prövning ska ske enligt
art- och habitatdirektivet av Natura 2000 frågorna. Den fortsatta
prövningen återförvisas till första instans igen. Tillåtlighetsdomen
från 2010 ligger fast.
Förhandlingar hålls i Mark- och miljödomstolen som den 2 juni
meddelar tillstånd och villkor. Domen överklagas.
Förhandlingar planerade att hållas i Mark- och miljööverdomstolen i mitten av april och dom meddelas 29 maj. Innan
förhandlingarna påbörjas vilandeförklarar domstolen målet i
avvaktan på regeringens beslut om Natura 2000.