St Bygdeträskets Fiskevårdsområde
Som utgångspunkt för fiskeplanen har följande grundprinciper följts, vad har skett historiskt,
vad finns för behov av framtida åtgärder, vad vill de närboende få ut av sitt fiske och finns det
ett intresse av att marknadsföra och sälja sportfiske.
Stora delar av Stora Bygdeträskets Fvo har varit föremål för insatser genom kalkning och
återställningsarbeten i kalkade vatten med varierande framgång. En utvärdering av insatserna
följer som bilaga till denna plan., faktauppgifter finns publicerade i form av årsrapporter
gjorda av Johan Ahlström, Länstyrelsens miljövårdsenhet.
De flesta av de vattendrag som ingått i kalkningsprogrammet är väl inventerade och i de
flesta fall har biotopförbättrande åtgärder vidtagits, i dagsläget finns det akuta problem att
lösa kring den numera nedlagda kraftstationen i Tallån, Forsliden, i övrigt kommer denna plan
att fokusera på de vattendrag som kan åtgärdas inom en 5-årsperiod och kan vara intressanta
att ta upp i en framtida diskussion kring utökade åtgärder.
Grunden i det fortsatta arbetet ska baseras på fortsatt arbete med restaurering av
vattendrag i form av biotopförbättring och kalkning av försurade vattendrag i syfte att
återskapa och återställa nödvändiga livsbetingelser för de arter som hör hemma i våra
vattendrag.
Utökad service gentemot besökande kan göras genom aktuella uppgifter via hemsidan
samt en förbättrad service genom informationstavlor och väganvisningar,
grundläggande för att kunna få besökare att söka sig ut till enskilda vatten utanför
bebyggt område är ett väl fungerande system av skyltning och information.
För de närboende behöver inte fisket vara den enda orsaken till att bege sig ut till sjöar
och vattendrag, många gånger utgör vistelsen i det fria fullgott skäl för en utflykt.
Stora Bygdeträskets Fvo har ett nästan osannolikt stort utbud av sportfiske i alla de former
som kan tänkas, det enda som saknas är havsvandrande fisk, i en del vattendrag finns dock ett
tillfredställande bestånd av öring och harr för de som föredrar fiske på ädelfisk.
1
716458-171049
Aborrtjärnen
Tillhör Sikåns vattensystem
Åtkomlighet; medelsvår
716464-169809
Aborrtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet;mindre god
716646-170148
Brännträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; god
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda, mört
Relativt lättfiskad, humöst vatten
714673-172654
Bygdeträsket
Tillhör Rickleåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda, mört,stemm,gers,lake,sik,siklöja,öring,harr
Åtkomlighet; god
Framtida åtgärder: starkare marknadsföring som trollingvatten.
Byggande av sjösättningsplatser för båt*1
716831-170045
Båtträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda, mört
Åtkomlighet; god
Bra gäddfiske
716898-170162
Djuptjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; god
Sjösänkning genomförd, eventuellt återställande
716009-170319
Felaslidtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; god
715467-170921
Fräkentjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Kalkad
Känt fiskbestånd;aborre, gädda.
Åtkomlighet; god
715767-171005
Fåfängtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; god
716971-170414
Glottertjärnen
Tillhör Sikåns vattensystem
Åtkomlighet; medelsvår
715757-170696
Känt fiskbestånd; aborre gädda
.
Gorkuträsket
2
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; god
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Gorkubäcken inventerad avseende biotopförbättringar
715804-172509
Göksjön
Tillhör Rickleåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre,brax, gädda, gös, mört,stemm,gers,lake,sik,siklöja,öring,harr
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: högt.
Framtida åtgärder: starkare marknadsföring som trollingvatten.
Byggande av sjösättningsplatser för båt
710407-171305
Holktjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: lågt.
Kalkas årligen, Holktjärnbäcken utgör reproduktionsområder för öring.
716703-169968
Husmyrtjärnarna
716713-169990
Husmyrtjärnarna
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet; svår
716017-170291
Hötjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; svår
Känt fiskbestånd; aborre
716367-170753
Illtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; svår
Känt fiskbestånd; aborre
715343-170862
Ilvädersträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,mört
Åtkomlighet; god
Mycket bra fiske på grov abborre och gädda
Sjösättningsplats för båt vore önskvärt, relativt enkelt att genomföra
716135-170405
Innerstmyrtjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet;mindre god
717181-170321
Jättungsmyrtjärnarna
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; medelsvår
717010-170001
Kniptjärnen
3
Tillhör Sikåns vattensystem
Åtkomlighet; medelsvår
Känt fiskbestånd; inget
714429-172905
Korptjärnen
Tillhör Rickleåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda, mört
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: högt.
716618-170197
Kroktjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: lågt.
Framtida åtgärder:inga
716617-170150
Kvarntjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; god
715674-170874
Kvarntjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet; god
716704-170049
Kyrktjärnarna
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; inget
Åtkomlighet; svår
716316-170540
Lill-Bränntjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet; god
.
716332-170004
Lill-Krokvattnet
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet; god
Sjösättningsplats för båt vore önskvärt, relativt enkelt att genomföra
16242-170044
Lill-Stormyrtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet;mindre god
716106-170422
Lill-Svanutjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet;mindre god
716818-170163
Lillluvtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
4
Åtkomlighet;mindre god
716507-169670
Ljusvattnet
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre
gädda,mört,lake,
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: högt
Klart vatten fiskas främst kvällstid, grov abborre.
717182-170172
Lomtjärnen
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; inget
Åtkomlighet;mindre god
716559-169976
Lubboträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
mört,sik,lake
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: högt
Sjösättningsplats för båt finns
715657-170883
Långtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Åtkomlighet;medel.
716407-170600
Långträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
mört,sik,lake,
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: högt
Sjösättningsplats för båt finns
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
716508-170177
Missenmortjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; inget
Åtkomlighet;mindre god
716956-170128
Mjöträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet;mindre god
716286-169969
Mossatjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Känt fiskbestånd; inget
716173-170352
Myrträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Mindre god
717055-170504
Mörträsket
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; god
715886-170767
Mörträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre, gädda, mört
Åtkomlighet;medel
Sportfiskevärde endast sommarhalvåret
Sjön torrlagd vintertid p.g.a. att Tallträsket regleras.
5
717022-170363
Mörttjärnarna
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet; medel
715349-171556
Ol-Larsatjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet;mindre god Sportfiskevärde:lågt
716467-170982
Rensjön
Tillhör Sikåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; medelsvår
Sportfiskevärde: lågt.
716176-169882
Rentjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet;mindre god Sportfiskevärde:lågt
716513-172377
Risåtjärnen
Tillhör Risåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet: god
Sportfiskevärde:medel
715954-171365
Rotsjön
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; medelsvår Sportfiskevärde: lågt, till största delen igenvuxen..
Kalkas för att höja pH/alk i Rotbäcken
715543-170865
Selstjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; medelsvår Sportfiskevärde: lågt.
Kalkas för att höja pH/alk i Aggbäcken
ingår som ett av inslagen i vandringsleden ”Skvaltkvarnstigen”, livligt frekventerad av
flyttfåglar under vår och höst, främst svanar, tranor och gäss.
717095-169877
Skorvbergstjärn
Tillhör Sikåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd;röding
Åtkomlighet;god
Sportfiskevärde: högt
Rotenonbehandlad
Vindskydd eller koja bör uppföras med tanke på att sjön nyttjas som vinterfiskesjö.
not: sjön är rotenonbehandlad och därefter är röding utsatt som ensomrig fisk, sjön öppnades
december 1994 och fisket bedrivs endast vintertid, eventuellt sommarfiske borde kunna ske
genom begränsat öppethållande för flugfiske.
717062-169825
Skorvtjärnen
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd: aborre, gädda
Åtkomlighet;god
716558-170136
Småkroktjärnarna
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet;mindre god
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
6
716224-170620
Stor-Bränntjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde:medel
714964-172750
Stor-Lappsjön
Tillhör Rickleåns vattensystem
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: högt
Känt fiskbestånd; aborre, gädda, mört
716559-169750
Stor-Lomtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; inget
Åtkomlighet;mindre god Sportfiskevärde:inget
716829-170168
Stor-Luvtjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; god
716027-170539
Stor-Svanutjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Sportfiskevärde:medel
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; mindre god
Sportfiskevärde: medel
716394-170385
Stor-Örträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
mört,sik,lake
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: god
Sjösättningsplats för båt vore önskvärt, relativt enkelt att genomföra
Restaurering av utlopp som har varit reglerad genom dammbyggnad bör göras
716329-170831
Storlidtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet;mindre god
716218-170091
Stormyrtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet; mindre god
716575-170792
Stormyrtjärnen
Tillhör Sikåns vattensystem
Åtkomlighet; mindre god
Känt fiskbestånd; inget
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Känt fiskbestånd; inget
716746-169971
Stormyrtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; inget
Åtkomlighet; mindre god
716840-170625
Sultenträsket
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre, gädda,mört
Åtkomlighet; mycket god Sportfiskevärde: medel
Har tidigare drivits som put and take av Villvattnets fiskevårdsförening.
715169-1709189 Svarttjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet; mindre god
7
715979-171065
Tallträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
mört,sik,lake
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: högt
Framtida åtgärder: kalkas via uppströms belägna sjöar för att bibehålla pH/alk
not: reglerad sjö med extremt lågt vattenstånd vintertid, populär bad och fiskesjö sommartid.
715735-170936
Tavsträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
mört,dvärgsik,lake, öring, röding
Åtkomlighet :mycket god Sportfiskevärde: högt
Sjösättnigsplats för båt finns.
716264-169789
Timmertjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet : medel
Känt fiskbestånd; aborre gädda
716653-170310
Villtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Åtkomlighet : medel
Känt fiskbestånd; aborre gädda
716804-170878
Villvattnet
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre,brax, mört, gädda
Åtkomlighet; mycket god Sportfiskevärde: högt
Ett fritidshusområde är beläget vid sjön, nyttjas främst för mete på abborre och spinnfiske på
gädda.
716011-170342
Vittjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet :mycket god Sportfiskevärde: högt
715386-170870
Välvtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet; medelsvår Sportfiskevärde: lågt.
Ingår som ett av inslagen i vandringsleden ”Skvaltkvarnstigen”.
716392-170011
Åkermyrtjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre gädda
Åtkomlighet : medel
Sportfiskevärde: lågt
717045-170228
Åsträsket
Tillhör Sikåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre,brax, mört, gädda
Åtkomlighet; mycket god Sportfiskevärde: högt
176924-169964
Ödtjärn
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Åtkomlighet; mindre god Sportfiskevärde: lågt.
Känt fiskbestånd; aborre gädda
8
716577-170056
Örträsktjärnen
Tillhör Tallåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde:medeel
Rikt bestånd av ”tusenbröder”
Åtgärdade vattendrag Stora Bygdeträskets fvo
De vattendrag som tas upp i denna förteckning har varit föremål för åtgärder i form av
vattenprovtagning, restaurering, inventering, byggnad och anläggningsarbeten eller kalkning.
Tallån
Avrinningsområde 221 km2
Andel sjöar av avrinningsområdet 10,9%
Tallån sträcker sig från Tallträsket ner till Stora Bygdeträsket på en sträcka av ca 17 km,
fallhöjden uppgår till 115 m. Huvuddelen av ån rinner genom skogsmark, i de nedre delarna
finns ett visst inslag av odlad mark. Vid utloppet av Tallträsket finns en regleringsdamm som
tillhör Skellefteå Kraft. Regleringen får ske inom en amplitud av 2,7 m och detta medför att
sjön till mycket stora delar torrläggs under vårvintern med omfattande skador på fiskbestånd
och övrigt marint liv. Ytterligare utgör dammen ett hinder för fiskvandring mellan Tallån och
Tallträsket. Flottning bedrevs i Tallån fram till början av 60-talet och för att underlätta denna
rensades framförallt forssträckorna på en del avsnitt. Åfåran är delvis restaurerad efter detta
under 70-talet.
I Forsliden finns ett privatägt kraftverk som är tagit ur drift och lämningar av ytterligare två
kraftverk finns i Storliden samt Rönnbäcken.
Arealen strömsträckor uppgår till ca 6 ha och genomförda elfisken tyder på ett befintligt
bestånd av öring .Fiskbeståndet i övrigt utgörs av harr, sik, gädda, aborre, lake, stemm, mört,
simpa samt elritsa.
Fisket i Tallån bedrivs i huvudsak som mete på harr och öring, åns karaktär gör dock att
fångst på grov öring företrädesvis förekommer på lugnflytande sträckor under vandringstider.
Den låga vattenföringen under torra somrar till följd av regleringen i Tallträsket gör
det är svårt att fiska under en del perioder av sommaren.
Elfiske, bottenfaunaprovtagning samt vattenprovtagning sker fortlöpande på tre stationer.
Tallåns biflöden
Aggbäcken
715905-170915
Avvattnar Svarttjärnen, Ilvädersträsket, Välvtjärnen, Fräkentjärnen, Selstjärnen, Långtjärnen,
Kvarntjärnen, Fåfängtjärnen samt Tavsträsket.
Området är kulturhistoriskt intressant genom de lämningar som finns iform av skvaltkvarn
och myrslåtterängar med tillhörande lador.
9
7154380-1708700
Kvarnen är förhållande vis välbehållen och kulturhistoriskt intressant då den utgjort ett viktigt
led för försörjning av mald säd i självhushållet.
Rester av dammbygget i anslutning till kvarnen finns fortfarande kvar.
7155430-1708800 Översilningsdamm Selsänget, permanent vandringshinder.
10
Ett mycket stort antal flyttfågelsträck passerar årligen området och stannar under vår och sen
höst upp för att rasta i detta område som består av stora områden med vattendränkta
starrgräsområden.
Detta i kombination med de kulturhistoriskt intressanta lämningarna har legat till grund för en
för fiskevårdsområdets något annorlunda satsning, i form av en naturstig som sträcker sig från
Selsänget till Ilvädersträsket. Arbetet har bedrivits i form av Alu-projekt under åren 93-94.
Förutom naturstigen har ett flertal vindskydd och campingplats iordningsställts för såväl
friluftsliv som fiske och jakt.
Fiskbeståndet i Aggbäcken utgörs i huvudsak av abborre och gädda som kan fiskas från land
eller från kanot eller flatbottnad eka.
Holktjärnbäcken
715662 171510
Avrinningsområde 1 112 ha
Holktjärnbäcken avvattnar Holktjärnen och utgör biflöde till Tallån samt utgör tillsammans
med Rotbäcken en av de viktigaste biflöden för öringsreproduktion, bestånden är under
återetablering. Före kalkning höll Holktjärnbäcken ett värde av pH 4,6/0 alk. Kalkningen
påbörjades hösten 1991 och har sedan skett fortlöpande.
För närvarande bedrivs kontinuerlig vattenprovtagning och elfisken för att följa utvecklingen
efter kalkningen.
Bottenfaunaprov har tagits före kalkningen och förnyade prov tags med några års intervall för
att följa återkolonisation av pH-känsliga arter. Gjorda elfisken visar tecken på enstaka
förekomster av öring med en uppåtgående trend, det finns även kända fångster av större
öring i nedre delen av bäcken
Vägtrumma Holktjärnbäcken 715437-171362 före omläggning.
11
2007 gjordes en omläggning av en trumma som bedömts som vandringshinder vid
inventering av rinnande vattendrag 2006. Trumbytet skedde genom Sveaskog försorg i övre
delen av bäcken. Utförandet var dock bristfälligt och en halvtrumma lades ner i augusti 08
som ersättning för de tidigare trummorna. Vid besök med Mats Norberg från Länstyrelsen
bedömdes trumman vara något underdimensionerad för de flöden som uppstår under
vårfloden och trumman kommer att besiktas fortlöpande på nytt efter kommande vårfloder.
Rotbäcken
715643 171765
Avrinningsområde 1 615 ha
Rotbäcken utgör biflöde till Tallån och har ett mindre öringsbestånd.
Vid elfisken i Rotbäcken innan kalkningen konstaterades kvarvarande bestånd av öring men
inga tecken på reproduktion
Vandringshinder har förekommit under senare år då avverkningsrester har täppt till bäckfåran
och delvis dämt upp delar av bäcken, detta har åtgärdats med hjälp av sprängning och
rensning av bäckfåran.
Sikån
Avrinningsområde 470 km2
Andel sjöar 7,4 %
Den del av Sikån som ingår i St Bygdeträskets FVO börjar vid stambanan i Åsträsk och
sträcker sig ner till St Bygdeträsket. Strömsträckor finns i huvudsak från Villvattnet och ner
till Sikforsen, 1 km uppströms väg 364.Hela sträckan Villvattnet - St Bygdeträsket mäter 22,6
km.Sikån flyter i huvudsak genom skogsmark, i de övre delarna mest barrskog, i de nedre
delarna blir inslaget av lövskog allt mer dominerande. Vid utloppet av Villvattnet finns
numera en betongtröskel med avsikt att bibehålla vattenståndet i sjön, för att bibehålla
möjligheten för fiskvandring finns en fiskväg förbi denna tröskel.
Någon inverkan på vattenföringen i Sikån har inte denna tröskel vilket dock är fallet med den
regleringsdamm som finns i Stora Granträsket. Regleringsamplituden är här 1,4 m och
påverkar i huvudsak vårfloden.
Av sträckan från Villvattnet ner till St Bygdeträsket utgörs knappt 7 km av strömmande
avsnitt.
I samband med flottning i Sikån rensades stora sträckor kraftigt och på en del av
forssträckorna sprängdes nya fåror upp för att räta ån. Forsavsnitten i Sikån är förhållandevis
djupa och vattendjupet varierar mellan 0,5 - 1 m. Bottnarna i Sikån har på forssträckorna en
betydande inslag av grövre block och på en del avsnitt är bottnarna av ren hällkaraktär.
Den totala vattenarealen har beräknats till 31 ha varav 8 ha utgörs av strömmande vatten.
Fiskbeståndet i Sikån utgörs av harr, sik, gädda, abborre, lake, stemm, mört, simpa ,elritsa
samt öring.
Gjorda elfisken i Sikån har inte givit några resultat som kan tyda på någon fungerande
reproduktion som står i proportion till de möjligheter som den stora arealen strömmande
vatten borde medföra. Mot bakgrund av detta påbörjades vattenkemiska undersökningar under
slutet av 80-talet av såväl Sikån som dess biflöden. Dessa undersökningar påvisade en måttlig
12
till ringa försurning i Sikån medan de viktiga biflödena som utgör reproduktionsområden för
Sikån led av påtagliga försurningsskador.
I samband med att kalkningar projekterades och genomfördes under 1991 togs även en
åtgärdsplan fram som omfattande en total restaurering av åfåran från Villvattnet ner till
Sikforsen. Dessa restaureringsarbeten genomfördes under åren 1991-1994.(bilaga 1)
Ett objekt som fortfarande är intressant
att titta på är passagen vid
Långmyrforsen (7166893-1711827) ,
möjligen skulle en sänkning av tröskeln
på hällen underlätta en vandringsväg för
fisken de år då vattenflödet ligger under
det normala. Fallhöjden över klipphällen
överstiger med råge vad vuxen öring
klarar i dagläget, förmodligen nyttjas
sidokanalaen de år vattentillförseln är
tillfredställande.
Sikåns biflöden
Rensjöbäcken
716742 171062
Avrinningsområde 1100 ha
Rensjöbäcken avvattnar Aborrtjärnen samt Rensjön och utgör biflöde till Sikån uppströms
vandringshindret vid Långmyrforsen. Rensjöbäcken utgjorde tidigare en av de viktigare
bivattnen för öringsreproduktion, men försurningen i kombination med ett mycket omfattande
markavvattningssystem, i form av sjösänkningar och skogsdikningar har utrotat beståndet.
För närvarande bedrivs kontinuerlig vattenprovtagning på biflödena och elfisken för att följa
utvecklingen efter kalkningen.
Bottenfaunaprov har tagits före kalkningen och förnyade prov tags med några års intervall för
att följa eventuell återkolonisation av pH-känsliga arter.
13
Sågbäcken
716713 171150
avrinningsområde 620 ha
Sågbäcken kalkades första gången 1991 , den saknar helt sjöar och all kalkning har skett på
våtmarker.
Sportfiske bedrivs fortfarande i blygsam omfattning och enstaka fångster av amerikansk
bäckröding har inrapporterats.
En omfattande utbyggnad av skogsbilsvägnätet har genomförts under de senaste 20 åren och
vid en del av dessa har vägtrummor utformats på ett felaktigt sätt vilket medför att de idag
utgör vandringshinder för öring och bäckröding.
Bild från stensättning av trumma 716792-171044
En av passagerna är åtgärdade, ytterligare två trummor väntar på åtgärd, passagen genom
Kallbäcksmyran 7168910-1709450 samt Artesmyran 7169690-1709390. Enligt samtal med
Mats Norberg Lst Västerbotten pågår förhandlingar med huvudmarkägaren Holmen Skog om
lämplig åtgärd, preliminärt föreslås tröskling från ägarens sida, vi ser hellre att trummorna
byts ut då det inte finns tillräckligt med block och sten i områdena för att bygga en varaktig
tröskling, vilken åtgärd som slutligen vidtas är inte klart i dagsläget.
För närvarande bedrivs kontinuerlig vattenprovtagning och elfisken för att följa utvecklingen
efter kalkningen.
Holmbäcken
716143 171935
Avrinningsområde 620 ha
Kalkning påbörjades hösten 1991
Omfattande utdikningar har gjorts från 1950 och framåt, övre delarna av bäcken har rätats,
dessa har lett till stora uttransporter av lättflyktigt material, främst finkornig sand.
Under början av 2000-talet förekom ett flertal vandringshinder som uppstått i samband med
skogsaverkning, en raserad bro har utgjort vandringshinder i nedre delen av vattendraget.
14
Dessa hinder har under sommaren 2008 rensats upp av markägarna med tillfredställande
resultat och vattenfåran är nu fri för passage.
Elfiske har utförts i nedre delen av Holmbäcken vid Holmliden med ojämnt resultat, . Öring
har konstaterats i övre delar av bäcken, både visuellt och genom elfiske.
Risån
Avrinningsområde 483 km2
Andel sjöar 8,5 %
St Bygdeträskets FVO:s andel av Risån sträcker sig från Brännvattnets utlopp ner till
Göksjön och omfattar således en sträcka av 17 km med en fallhöjd av 85 m. Risån flyter
genom skogsmark med undantag för en sträcka närmast mynningsområdet i Innansjön.
Skogsmarken består i de övre delarna i huvudsak av tall vilken dock närmare mynningen får
lämna plats åt lövskog. Risåns stränder är på många ställen kraftigt igenvuxna och därigenom
svårforcerade. På sträckan Högvakten - Brännvattnet har skogsbilväg anlagts och denna del av
Risån är mycket lättåtkomlig och utgör också ett mycket intressant sportfiskeområde.
Förr fanns vid Brännvattnet en flottningsdamm, denna är numera dock utriven och något
hinder för fiskvandring föreligger således inte. Därmot är det uppströms belägna Lidsträsket
reglerat med 1,2 m och utgör vandringshinder.
Flottledsrensningar har utförts i Risån och på en del sträckor kraftigt förändrat dess utseende.
En sträcka av 10 km är delvis restaurerad med enstensutsättningar.
I Risån har de strömmande avsnitten en totallängd av 6,5 km vilket utgör 40 % av sträckan,
på de delar som ingår i fiskevårdsområdet utgör dock strömsträckorna endast ca 25 % av den
totala arealen, den största av dess utgörs av en 1,5 km lång forssträcka från 4 km nedströms
Brännvattnet.
Forsarna i Risån är relativt grunda med vattendjup i intervallet 0,2 - 0,5 m. Fiskbeståndet i
Risån utgörs av harr, sik, gädda, aborre, lake, stemm, mört, simpa ,elritsa samt öring.
Öringsbeståndet är glest medan beståndet av harr är betydligt rikare. Fiske efter aborre och
gädda bedrivs i stor omfattning i mynningsområdet.
Kuriosa, från början av 1990-taletdär bedrivs ett reglerat fiske på flodkräfta av
fiskerättsägarna. Flodkräftorna har enligt rykten på bygden planterats in i smyg i skydd av
mörkret av förbipasserande kräftfiskare som dumpat en del av fångsterna gjorda i Bureälven
under senare delen av 70-talet, av naturliga skäl går inte detta påstående att få bekräftat men
det kan mycket väl vara så. Inga andra lokaler inom Göksjön eller St Bygdeträsket hyser
några kända bestånd av kräfta. I anslutning till området har också satsningar gjorts på
skyltning och grillplats som utgör ett föredöme på enkla serviceåtgärder som uppskattas av
besökande.
15
Grillstuga ( 7162310-1725336) uppförd ca 100 meter uppströms bron över Risån mellan
Grannäs och Innansjön
16
Under slutet av 1990-talet intervjuades Erkki Tierma och Oskar Schönfeldt om deras
erfarenheter av fiske i strömmande vatten, två hängivna sportfiskare som tyvärr gått ur
tiden, samt Assar Holmgren, Villvattnet. Berättelserna återges här i kortad form
Tallån
Oskar Schönfeldt, Storbrännan
Han började att fiska på 1940-talet och har därefter envetet fiskat i ån ca 4 gånger varje
sommar. Hela ån har han fiskat med undantag för sträckan mellan Burträskvägen (väg 364)
och mynningen. Oskar har fiskat både med mask och med fluga och har fångat följande fiskar
i bäcken, abborre (enstaka), gädda (enstaka), mört, stäm, bäcköring och amerikansk
bäckröding. Den sistnämda reproducerar sig efter en utsättning i Tjärnängesbäcken för
ungefär 15 år sedan.
Oskar säger att Tallån är det bästa fiskevattnet i omgivningen och oftast blir det minst 6-7
öringar på en tur, vilket får anses vara bra.
Fisket kan ha blivit något sämre med tiden men är trots allt bra.
Älven har grundats upp väsentligt om en jämförelse görs nu mot hur den såg tidigare, kanske
på grund av dikningen. Speciellt i mynningen är det väldigt mycket slam, det kan till och med
vara problem för fisk att vandra upp om det är lågvatten, tror Oskar. Bör åtgärdas. Det nätas
också en hel del i ån som också lokalt kan påverka bestånden.
Ån flottades fram till mitten av 1950-talet och efter det började det att växa en otrevlig grön
slem på stenarna på botten.
Skogsbruket har varit påtagligt i avrinningsområdet och på ett flertal ställen är det avverkat
ner mot ån, men det har vuxit upp en massa sly som i och för sig ger en hel del föda åt fisken,
men försvårar framkomligheten för oss fiskare, säger Oskar.
Fisketrycket är från och till ganska påtagligt i ån och det späds ytterligare på av minken som
förekommer i ån. Förr fanns det väldigt gott om utter men den har minskat.
Före 1910-talet vandrade havsöring regelbundet upp i ån men efter att kraftverken tillkom i
Robertsfors blev det slut med uppvandringen, det finns även ett kraftverk i Tallån, i Forsliden
som är ett effektivt vandringshinder, konstaterar Oskar.
Under de senaste 15 åren har 3-4000, 2-somriga Bergnäsöringar planterats ut regelbundet,
ungefär varje år.
Om det ska åtgärdas något så är det mynnings lokalen som borde göras djupare, och finns det
möjlighet är det mycket som skulle behövas göras i Sikån, som verkligen varit fin, avslutar
Oskar.
Erki Tierma, Nybo
Han har fiskat regelbundet i ån från 1960-talet och framåt, åtminstone en gång i veckan under
sommar säsongen i området runt Nybo. Han har fiskat mest med kastspö och spinnare och det
har brukat resultera 5-6 bäcköringar på ett par hekto vid varje tillfälle. Ibland går det ännu
bättre som den gången han fick en insjööring på 4 kg eller när han fångade en blanklax på 3
17
kg. Blanklaxen var troligtvis utsläppt i Bygdeträsket efter att ha vandrat upp i Rickleån, tror
Erki. Andra fiskar som finns i ån är gädda, abborre, mört, stäm, och harr.
Förr var möjligtvis harren större än vad den är nu. Mörten har ökat och stämmen har vandrat
högre upp i ån de sista åren, kanske ett resultat av att sten återsattes i Långforsen, tror Erki.
Lekfisken har troligen blivit något större de sista åren också.
Tallån flottades till mitten av 1950-talet och fiskevårdsföreningen har delvis åtgärdat ån, men
det är mycket kvar att restaurera om intresse finns.
Erki tycker att skogsbruket har skött sig ganska bra de sista åren, det är inte speciellt mycket
dikat heller, i alla fall inte i området runt Nybo.
Det finns ett par vandringshinder i ån, berättar Erki. Dels en damm i utloppet från Tallträsket,
och ett kraftverk i Forsliden. Det har även varit en damm där Rotbäcken rinner ner i ån, som
har varit en kombination av såg och kraftverk. Avvecklingen gjordes på 1960-talet och försök
har gjorts att spränga bort dammfundamentet, men hur resultatet utföll är osäkert och det
borde nog tittas närmare på det.
Fisketrycket är nog ganska lågt, det är sällan som man träffar någon eller ser spår av folk som
gått längs med bäcken, säger Erki. Mink däremot finns det någon här och var, likaså utter,
faktiskt. Åtminstone 3 stycken rör sig i trakterna och har så gjort de sista åren. Bäver har
också varit vanlig, men minskat något på slutet.
I Forsliden odlas det öring som i viss mån planteras ut i ån, dammen har vid ett par tillfällen
gått sönder och då har nog öringtätheterna ökat väsentligt, berättar Erki.
Sågbäcken
Assar Holmgren, Villvattnet
Assar har fiskat regelbundet i bäcken sedan slutet av 1930-talet. Han har fiskat hela bäcken
och känner till omgivningen bra. När han fiskat har han använt metspö och mask. Fisken som
fångats är bäcköring, laxöring, gädda (högst 1 km uppströms mynningen till Sikån) och
bäckröding.
Bäckrödingen planterades ut på 1940-talet och har därefter etablerat en population som
konkurrerat ut öringen från landsvägsbron och uppströms. Nedströms bron brukar det däremot
gå bra att få någon öring, berättar han. Assar brukar aldrig ta mer än 6-7 fiskar på en tur vilket
sällan är något problem, det är snarare en fråga om hur lång tid det tar, säger han. Är det
gynnsamma förhållanden, mulet och lite regn, kan det ta en kvart. Största fisken han fångat i
bäcken är en laxöring på ca 8 hg.
Det finns ett namnlöst vattendrag på kartan som rinner från Långmyran till Sågbäcken, denna
bäck har alltid hyst ett stort fiskbestånd, något Assar tror beror på att det är en kallkällbäck,
som till stor del rinner underjordiskt.
Under dessa 60 år tycker han inte att fisket har förändrats nämnvärt, bortsett från att
bäckrödingen tagit över på bekostnad av öringen. Antalsmässigt är det ungefär samma.
18
Omgivningen har inte heller förändrats mycket, men myrslåttern har ju upphört och följden
har blivit att en massa ris och sly har vuxit upp, påpekar han. Skogen är tämligen orörd i
avrinningsområdet antagligen för att det mesta är bondeskog. Bäcken har aldrig flottats.
En del diken har tillkommit under tidsperioden men ändå inte i någon stor omfattning.
Fisketrycket har alltid varit lågt, nu har Assar i princip ensamrätt på bäcken förutom en och
annan mink och ett utterpar som regelbundet uppehåller sig i vattendragen i närområdet.
Assar tycker att bäcken är bra som den är och hoppas att den så får förbli.
Rensjöbäcken
Assar Holmgren, Villvattnet
Han har aldrig själv fiskat i bäcken, men han har en hel del andra hands uppgifter att
förmedla.
Det finns bäcköring, och på 1930-talet var det mycket fisk i bäcken och speciellt på höstarna
fanns var ofta fiskena speciellt framgångsrika.
Bäcken har aldrig flottats, men utsatts för en del avverkning och dikning, framför allt under
1950- och 1960-talen. Något fisketryck råder inte i bäcken, den är nästan torr på somrarna
men en och annan mink förekommer, säger Assar. Dessutom är det två uttrar som är
stationära i området.
Fisk är utplanterad i bäcken, dels öring i Abborrtjärn runt 1978, och dels två utsättningar av
öringsyngel för ungefär 3 år sedan.
Några stora åtgärder tycker han inte ska göras på Rensjöbäcken, satsa istället eventuella
restaurerings pengar på Sikån, avslutar Assar.
Holmbäcken
Erki Tierma, Nybo
Han har fiskat i bäcken från 1960-talet och framåt, men det är inte årliga besöks som görs i
bäcken, säger han. När han har fiskat i Holmbäcken har det varit med kastspö och spinnare
och på en vanlig tur brukar det bli ett par bäcköringar på något hekto, berättar han. De största
förändringarna som skett har varit i form av diken som är dragna direkt ner i bäcken, dessa
kom till i slutet av 1960-talet och har orsakat väldiga sandmängder på bottnen av bäcken.
Angående vandringshinder så har det varit en damm i utloppet av sjön vid Södra Degerliden
och en damm på Kistmyran, han tillägger också att han inte varit längs med hela bäcken och
kan därmed inte uttala sig om det finns ytterligare vandringshinder. Skogsbruket har varit
skonsamt och en bård är lämnad. Något stort fisketryck är det inte frågan om nu, säger Erki,
men han har hört berättas att fisket varit väldigt bra där förr.
19
Oskar Schönfeldt, Storbrännan
Första gången han fiskade i bäcken var någon gång mellan 1935 och 1940 och därefter har det
blivit ett par fisketurer varje sommar med undantag för de allra senaste. När han fiskat i
bäcken har det framför allt varit i de nedersta partierna därför att fisket oftast har visat sig vara
bäst där. Mask och långspö har han fiskat med och det var inte ovanligt att 40 bäcköringar
kunde fångas på två personer. Den största vägde runt 0,5 kg.
Fisket försämrades dock avsevärt, vilket helt och hållet berodde på djupa myrdikningar som
gick ner i sanden och förde med sig mängder av material som helt slammade igen botten.
Oskar tyckte sig märka en försämring i fisket för varje tillfälle han var dit. Förr vandrade det
upp grov öring från Bygdeträsket, något han är ytterst tveksam till att det gör numer.
En kilometer uppströms Sikån har det slammat upp så mycket sand att det knappt kan vandra
förbi eventuella fiskar, säger Oskar. Det kan även vara problem i själva utloppet till Sikån,
något som kan kollas upp.
Bäcken har aldrig flottats, orsaken till det är att Sikån hela rinner inom ett lämpligt avstånd.
Avverkningen har varit storskalig i avrinningsområdet, flera stora hyggen finns alldeles intill
bäcken, säger Oskar.
Fisketrycket var ganska högt innan de stora dikningarna, framför var det ”hemfödingar” som
sprang och fiskade längs efter bäcken, säger Oskar. Nu är det väl bara någon mink som
besöker bäcken då och då.
Rotbäcken
Erki Tierma, Nybo
Han har fiskat i bäcken från 1960-talet och framåt. Det brukar bli ett par gånger varje
sommar. Mest med mask men någon gång även med spinnare, säger han. Gädda och
bäcköring är fiskarterna som förekommer i bäcken och på en vanlig tur brukar det bli 4-5
bäcköringar på en vikt av ca 2 hg, den största har vägt omkring 4 hg, berättar han.
Fisket har möjligen blivit något sämre med åren, tycker Erki.
Han anser också att skogsägarna runt bäcken har skräpat ner stora områden och mycket är
kastat direkt i bäcken, vilket avsevärt försvårar fisket. Detta borde åtgärdas, dessutom kan
någon djupgrop grävas, tycker han. Annars har skogsbruket i stort skött sig ganska bra och
likaså dikningen, men diket från Storladumyran transporterar stora mängder med fint material
och humus.
Tidigare var det varit ett kraftverk vid ”pölen” ovan Svartmyran på kartan, och det kan
fortfarande vara kvar där, och då kan det vara ett vandringshinder. Det fanns mycket gädda i
sjön, berättar Erki. Fisketrycket har knappast varit så hårt men visst är det folk som fiskar där.
Några utplanteringar har inte skett i bäcken vad han känner till.
20
Holktjärnbäcken
Erki Tierma, Nybo
Han har fiskat i bäcken 2-3 gånger varje sommar mellan 1960 och 1980 ungefär. Vanligast
turen är från utloppet i Sikån och upp till närmaste vägslutet på kartan, det blir en tur på ca
800 m. På den sträckan brukar han fånga ett par matfiskar på 2-3 hg, med spinnare. Den
största han fångat där kan ha vägt ett halv kilo, säger han. I Holktjärnen och i lugna partier i
ån finns det gädda och abborre också. Gäddan i sjön är svart utanpå och gul inuti. Det har
alltid varit så och det är mycket tveksamt om den går att äta. Föresten är hela sjön livsfarlig,
gungfly och sankmark längs stränderna, konstaterar han.
Någon direkt förändring har Erki inte säkert kunna konstatera, men möjligtvis att de övre
partierna har försämrats.
En del avverkning av skog har gjorts nu allra sista tiden, men det är i alla fall lämnat en del
närmast bäcken. Den dikning som har genomförts är också rätt begränsad. Bäcken är tidigare
flottad, och de enda spår av den är rester av en dammkonstruktion som står vid utloppet av
sjön, men något vandringshinder är det inte fråga om. Däremot kan det vara idé att se till
vägtrumman under vägen närmast Tallån, uppmanar han mig.
Några utplanteringar tror han aldrig ägt rum.
21
714673-172654
Bygdeträsket
Framtida åtgärder: starkare marknadsföring som trollingvatten, riktat mot öring och gädda.
Byggande av sjösättningsplatser för båt, följande platser bedöms vara lämpliga: Kvarnbyn,
gamla renseriet, Västanträsk, badplatsen
715804-172509
Göksjön
Tillhör Rickleåns vattensystem
Känt fiskbestånd; aborre,brax, gädda, gös, mört,stemm,gers,lake,sik,siklöja,öring,harr
Åtkomlighet; god
Sportfiskevärde: högt.
Framtida åtgärder: starkare marknadsföring som trollingvatten.
Byggande av sjösättningsplatser för båt
715343-170862
Ilvädersträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,mört
Åtkomlighet; god
Mycket bra fiske på grov abborre och gädda
Sjösättningsplats för båt vore önskvärt, relativt enkelt att genomföra
717095-169877
Skorvbergstjärn
Tillhör Sikåns vattensystem
Kalkad
Fiskbestånd;röding
Åtkomlighet;god
Sportfiskevärde: högt
Rotenonbehandlad
Vindskydd eller koja bör uppföras med tanke på att sjön nyttjas som vinterfiskesjö.
not: sjön är rotenonbehandlad och därefter är röding utsatt som en-somrig fisk, sjön öppnades
december 1994 och fisket bedrivs endast vintertid, eventuellt sommarfiske borde kunna ske
genom begränsat öppethållande för flugfiske.
716394-170385
Stor-Örträsket
Tillhör Tallåns vattensystem
Kalkad
Känt fiskbestånd; aborre gädda,
mört,sik,lake
Åtkomlighet :god
Sportfiskevärde: god
Sjösättningsplats för båt vore önskvärt, relativt enkelt att genomföra
Restaurering av utlopp som har varit reglerad genom dammbyggnad bör göras
22
Stor-Örträsket
716394-170385
Utloppet från Stor-Örträsket har tjänstgjort som flottningsdamm under flottningsepoken,
denna bild är tagen under en period med hög vattenföring och visar en nivåskillnad på ca 20
cm mellan Stor-Örträsket och Långträskån. Under lågvattenperioder uppstår ett
vandringshinder som inte är forcerbart för fisk eller vattenlevande insekter.
23
Förslag:
Stora mängder av sten finns vid sidan av utloppsfåran och dessa kan nyttjas för att bygga upp
en terrassformad utloppsfåra och därigenom återskapa en vandringsväg mellan sjöarna.
Tidigare försök med enbart skoning framför utlopp för att behålla sjöytans höjd intakt har
inte slagit alltför väl ut vilket illustreras av följande bild från Lubboträsket, infällt nere till
höger ses flödet över betongtröskeln vid normalvattenstånd, bilden i övrigt visar på en
överväxt stenskoning under en torrperiod då regleringen utgjorde ett totalt vandringsstopp.
24
Ilvädersträsket
715343-170862
Vid utloppet av Ilvädersträsket har vägtrumman bytts under våren -08, i samband med detta
har vägen breddats något. Med en liten komplettering ovan trumman skulle en
sjösättningsplats för båt kunna göras med enkla medel.
25
Stora Bygdeträsket och Göksjön
N64°27.106 E20°28.797
För att kunna marknadsföra och hitta en lämplig inkörsport till fiskevårdsområdet borde det
faktum att den väg som delar Göksjön och St. Bygdeträsket också utgör Europas längsta
björkallé kunna utgöra basen i en satsning på att visa upp möjligheter till såväl fiske som
rekreation inom området.
Med Kvarnbyn som centrum vid björkalle´n och förbindelse mellan de två största sjöarna
finns ett bra utgångsläge att med hjälp via karta och en katalog över området kunna visa på
såväl utflyktsmål som sportfiske i anslutning till de två största sjöarna.
Vid Kvarnbyån finns idag raststuga med grillplats som underhålls och sköts av byn.
I direkt anslutning till grillstugan finns ett före detta frörenseri som nu mer används till
teaterföreställningar, konstutställningshall och andra liknande tillsällningar.
En komplettering med sjösättningsplats nedströms renseriet har diskuterats och en lämplig
plats finns också ca 50 meter nedströms renseriet. På södra gaveln av renseriet har sedan
tidigare ett markområde schaktats ut och planerats med framtida avsikt att kunna färdigställa
2-3 uppställningsplatser för husvagn/husbil
26
För sjösättning i Göksjön diskuteras en infartsväg mot Kvarnbyåns östra sida uppströms
bron, alternativt en nedfart i Grannäs där en markägare är villig att upplåta mark för nedfart
och sjösättning.
N64°27.332 E20°24.104
Nedanför Västanträsks byagård finns en bad och rastplats iordningställd med TC och
möjlighet att såväl sjösätta som låna båt, skyltning saknas i dagsläget vilket gör att endast
boende inom orten nyttjar området.
27
N64°29.036
E20°30.340
Större badplatser finns vid ett flertal platser i St Bygdeträsket och Göksjön, bilden ovan visar
en vy över baplatsen i Innansjön, Lidsand. Dessa platser ska naturligtvis finnas med i
katalogen över fiske/sevärt inom området.
N64°25.360
E20°32.467
800 m väster om vägkorset till Bygdsiljum finns möjlighet att besöka Torfrid Olssons
museum och rakt söder om museet finns Allégården med möjligheter till elplats/dusch/wc/kök
för längre eller kortare perioder, ett pris för uppställning av husvagn/husbil borde kunna tas
fram av byaföreningen.
28
N64°20.9380
E20°29.7640
Ett alternativ till campingen i Burträsk är Bygdsiljums campingplats. Campingområdet är
relativt nybyggt och ligger strategiskt beläget för sportfiskets del, med goda möjligheter för
sjösättning av båt
29
Förteckning över föreslagna åtgärder i rinnande vattendrag
Tallån
Kraftverksdammen Forsliden
7158530-1712336
Fastighet Burträsk Forsliden 1:9
Tallån
Kraftverksdammen Storliden
71562261 – 17175561
Fastighet Burträsk-Storliden 1:5
Tallån
Kraftverksdammen Långmyrforsen
7155935 – 1718618
Fastighet Burträsk-Storliden 1:11
Sikån
Gjuteriet Villvattnet
7167630 – 1710200
Fastighet Burträsk-Villvattnet 1:30 - 31
30
Tallån
Kraftverksdammen Forsliden
7158530-1712336
Fastighet Burträsk Forsliden 1:9
Kraftverket i Forsliden är privatägt sedan våren 2008 av Karl-Olov Jonsson boende i Umeå.
Ägaren har för avsikt att återställa dammreglering genom ombyggnation av damregleringen.
Elproduktion kommer att bedrivas från ett av de befintliga turbinhusen enligt ägaren.
Dammen har varit föremål för diskussion inom fiskevårdsområdet då det befarats att ett
dammbrott skulle medföra kraftiga slamskador i de nedströms belägna forsarna.
Nuvarande ägare har vattendom på kraftstationen och förhandlar i dagsläget (sommaren
2008) med Skellefteå Kraft om leverans av överskottsel.
31
Även om det finns en uttalad vilja från fastighetsägaren att återställa dammen till ursprungligt
läge och skick bör fortskridandet av renoveringen följas upp och eventuella insatser för att
förbättra fisket och rekreationsvärdet inom framförallt området uppströms dammen som har
vandringsled med spångad myr och vindskydd vid slutet av forssträckan där en stenarm
sträcker sig ut i selet.
32
Tallån
Kraftverksdammen Storliden
71562261 – 17175561
Fastighet Burträsk-Storliden 1:5
Vid tidigare återställningsarbete under 80-talet revs fördämningarna till kraftverksdammen i
samband med att block och sten lades ut i Långmyrforsen.
För att fullfölja restaureringen av åfåran bör resterna av överfallsdammen rensas ur och fåran
stensättas och trösklas för att ge en fri vandringsväg, eventuellt skulle denna åtgärd kunna
genomföras inom ramen för återställningsarbete i kalkade vatten
33
Området omedelbart uppström och nerströms utgörs av lugnflytande selområden, relativt god
tillgång till sten och block möjliggör en långsluttande tröskling för att behålla
nivåskillnaderna.
En hel del av maskineriet har lämnats åt sitt öde, dessa skulle kunna räddas till eftervärlden
genom att placeras under tak i ett vindskydd i direkt anslutning till kraftstationen tillsammans
med en historiebeskrivning.
34
Tallån
Kraftverksdammen Långmyrforsen
7155935 – 1718618
Fastighet Burträsk-Storliden 1:11
De äldsta lämningarna av kraftverksbyggnation i Tallån ligger beläget i nedre delen av
Långmyrforsen. Vattenintag och turbinkanal är torrlagda efter en omfattande återställning av
huvudfåran.
.
Den gamla turbinkanalen sträcker sig parallellt med åfåran och skulle med ett mindre
vattenpåsläpp kunna fungera som uppväxtområde för mindre fisk men framför allt skulle
botten rensas upp och det slam som täcker botten skulle spolas bort, en relativ enkel åtgärd
som gå att åstadkomma utan maskinell hjälp.
35
Sikån
Flottningen i Sikån har inneburit att vissa sträckor, främst forsavsnitten rensats och rätats för
att få en rak fåra utan hinder för timret. Rensningarna gjordes med hjälp av sprängningar för
att ta bort stora block eller forsnackar ur vattenfåran, bygga invallningar och avledararmar till
sidoflöden. Flottningsrestaurering gjordes i området Trollströmmen 1991, därefter har
ytterligare sträckor restaurerats Arbetet med detta blev klart sommaren 1994. Huvudsakligen
utfördes restaureringen med hjälp av de stora mängder grus och stenvallar som fanns längs
med stränderna, kvarlämnade efter rensningen.
Ett flertal återbesök har gjorts under åren och ett av de objekt som genomfördes som
referensområde bör göras om.
Sträckan som startar vid 7167630 – 1710200 grävdes i form av stenarmar diagonalt ut från
strandkanterna i syfte att skapa ståndplatser för fisk, detta har dock visat sig verkningslöst om
man inte betraktar gäddpooler som ett framgångsrikt steg i befrämjande av gäddfiske.
36
Stenarmarna bör rivas ut och stenmassorna fördelas ut över strömsträckorna med stenkummel
och trösklar för utjämning av bottensubstratet. Tillfartsvägar för grävmaskin finns kvar och
åtgärden kan genomföras tämligen enkelt om finansiering kan ordnas.
37
Flottningsepoken i skogsälvarna inom området har lämnat kvar en del spår efter sig. Under
90-talet restaurerades i FVO:s regi en övernattningskoja vid ”Dödmansforsen”, Sikån.
Gästboken bär vittnesbörd om besök från både när och fjärran.
Ett flertal kvarlämnade kuddar och
filtar avslöjar att det skett övernattingar
i den enkla britsen
En sammanställning av olika objekt inom fiskevårdsområdet bifogas som bilaga (2) de
väsentligaste inför de kommande fem årens åtgärder, med huvudinriktning på information till
allmänheten är följande:
38
Förslag på åtgärder för rastplatser och information i anslutning till genomfartsleden
364
Översikt vindskydd och övriga intressepunkter, byggt av eller i samarbete med FVO i bilaga 2
Rastplats Sikån väg 364
7159705 – 1721128
Parkering nyttjas frekvent sommartid av såväl turister som på orten boende, enstaka
övernattningar av passerande turister har observerats.
Komplettera med anvisning om båtnedfart, det går att färdas med båt cirka 1 kilometer
uppströms fram till Sikforsen, nedströms genom ett meandersystem fram till St Bygdeträsket
efter ca 1,8 kilometer. Inne på parkeringen, en rejäl karta över fiskevårdsområdet samt
information om ”Sjöleden”, camping och boende inom kommundelen samt eventuella
kontaktpersoner eller nyttiga telefonnummer för mera information.
39
Rastplats Tallån väg 364
7154734 – 1720725
Nyttjas i hög grad sommartid för kortare raster och uppehåll av förbipasserande.
Tyvärr har ett flertal fordon kört fast och fått söka hjälp för bärgning under vår och höst,
underlaget saknar den bärighet som krävs för att kunna nyttja platsen för uppställning av
fordon. Södra delen av rastplatsen som löper längs åkern behöver ett rejält avskärningsdike
och markytan hårdgöras med vägduk och krossat bärlager. Detta är en relativt snabbt
genomförbar åtgärd som skulle ge ett betydande mervärde för såväl boende som besökande.
Sjösättning av båt är inte möjlig i direkt anslutning till rastplatsen, lätt utrustning såsom kajak,
kanot eller aluminiumbåt kan sjösättas 50 meter nedströms rastplatsen.
Information och karta över fiskevårdsområdet bör finnas i direktanslutning till parkeringen,
med tips om ”Sjöleden” över Kvarnbyn för fordon är på väg norrut.
I övrigt finns det ett oändligt utbud av mindre avskilda platser som kan ge ett högt utbyte av
rekreationsvärde och naturupplevelser, problematiken ligger i att kunna erbjuda guidning eller
tillfredsställande vägbeskrivningar för att hitta dessa platser. Sannolikheten för att någon turist
skulle ge sig ut i vildmarken med en enkel karta som handledning för att parkera ett
semesterekipage är ytterst liten och fokus bör ligga på att nå ut med information från de mer
lättillängliga platserna, dessa kan i sin tur ge upphov till intresse att uppsöka mer avlägsna
besöksmål.
40
Fiskevillkor
Fiskekortspriserna har stått stilla i mer än 10 år inom fiskevårsområdet, få om ens några
förslag kan vålla så mycket debatt som prisbilden på fisket.
Tittar man på Fiskevattenägarnas rekommendation för fiskekortspriser bör priset på dygnskort
ligga på 50 kr, årskort 500 kr. Försök till höjningar har gjorts vid ordinarie årstämmor men
mötts av kompakt motstånd av fiskerättsägarna inom området som menar att en höjning av
fiskekortspriserna skulle medföra en sänkning av mängden av försålda fiskekort och därmed
utgöra en risk för mindre inkomster.
I dagsläget (hösten 2008) är prisbilden följande:
Årskort 150 kr
Omfattar fiske med handredskap samt sax och krok inom samtliga vatten inom
fiskevårdsområdet förutom put and take-vattnen. Gäller kalenderår.
Redskapskort 100 kr
Löses tillsammans med årskortet ovan, om du vill fiska med nät, ryssjor, mjärdar eller andra
redskap* som inte tillhör kategorin handredskap på sjöarna inom området* Redskap ska vara
märkta med ägarens namn
Dygnskort 20 kr
Omfattar endast fiske med handredskap, giltigt 24 timmar.
Fiskebevis 100 kr
Löses av medlemmarna inom området, ger rätt till spö och redskapsfiske inom hela området,
utom kortvattnen.
Försäjlning av fiskekort sker dels genom försäljare ute i byarna, OKQ8 i Burträsk, samt ICA
Bygdsiljum. Utskick av inbetalningskort inom FVO har slagit väl ut, många har löst sina kort
via giroinbetalning, kvitto har gällt som bevis för löst fiskekort och hantering samt
redovisning av pengar har på så sätt kunnat minskas, merarbetet består i spridning av korten
som skett på frivillig väg.
41
Framtida åtgärder och funderingar
Utöver de mål som är rimliga att uppnå under de närmaste 5 åren finns det många tankar och
idéer om förändringar som långsiktigt skulle kunna förändra såväl rekreationsvärde som
förutsättningar för sportfiske.
En sedan länge etablerad önskan
om att återskapa ett fiske på öring och harr uppströms Tallåns regleringsdamm har funnits hos
såväl ortsbefolkning som fritidsboende.
Under några år under 1990-talet bedrevs put&take fiske i 4 sjöar, Tavsträsket, Ljusvattnet och
Vittjärn på öring samt Skorvbergstjärn på röding. Fisket var populärt och flitigt frekventerat
av såväl ortsboende som tillfälligt besökande..
Ekonomiskt sett var driften av dessa sjöar av karaktären Ebberöds Bank, insatt kapital i form
av arbete och inköp av utsättningsfisk kunde inte på långa vägar uppvägas av intäkterna på
försålda fiskekort, omfattande förstörelse av fiskekortsautomater samt tjuvfiske ledde efter
några år till att verksamheten lades ner för att aldrig mer återuppstå med ett undantag;
Skorvbergstjärn (717095-169877), här sätts fortfarande 250 – 500 ensomrig röding ut och
sportfisket bedrivs vintertid med gott fångstresultat. Helt avgörande för framgången med
rödingsfisket var rotenonbehandlingen som genomfördes i FVO:s regi, detta har möjliggjort
etablering av röding som enda art till låg kostnad.
Etablering av öring i Tallåns övre sjösystem, dröm eller vison?
Tyvärr så får det nog betraktas som en dröm, inventering av de fem huvudsakliga
vattendragen som förbinder de större vattendragen uppströms Tallträsket påvisar först och
främst påtaglig påverkan av dikning och rätning i syfte att flotta timmer samt att skapa
översilningsängar för slåtter. Platser som har tillfredställande fallhöjd och längd för att kunna
utgöra tänkbara reproduktionslokaler är minimala, oftast understiger lokalen 50 meter totalt, i
en del fall är sträckan endast 5 – 10 meter. Nivåskillnaderna mellan sjöarna är 1 till 2 meter
med ett undantag, Ilvädersträsket, vilket naturligtivis ger minimalt utrymme för strömsträckor.
Utöver att reproduktionslokalerna är minimala finns ett starkt predationstryck ifrån främst
gädda i dessa små vattendrag och sammantaget ger detta inga som helst förutsättningar för
någon framtida egenreproducerande bestånd.
Utvecklingen på fisket i Sikån
efter flottledsrestaureringen har inte kunnat säkerställas genom saklig statistik, samtal med
fiskare som vistats vid ån både före och efter återställningsarbetet ger dock klara intryck av
fisket har förbättrats och förändringen av strukturen på forssträckorna har gett utövandet av
sportfiske en rejäl kvalitetsförbättring.
Ett lite kuriosa inslag av fiske finns i biflödet Sågbäcken(716713-171150)där det finns en
självreproducerande stam av bäckröding sedan 1950-talet. Fiskbara bestånd av rödingen finns
spridd över främst de nedre delarna av Sågbäcken.
Flottledsstigen som löper på norra stranden av Sikån har vare uppe till diskussion i flera
omgångar, önskemål om återställande av leden över de markavsnitt som förändrats genom
kalaverkning och markberedningen med åtföljande beskogning på flera platser de objekt som
är i störst behov av åtgärd, utan sammanhängande passage över dessa områden förlorar
flottleden sitt sammanhang från sjön St Bygdeträsket till överfallsdammet i Villvattnet.
42
Är detta en fråga som ska drivas av FVO? Den ska knappast drivas i ensam regi men kan
mycket väl drivas som ett bygdemål tillsammans med Burträsk Skoterklubb, skoterled
vintertid, Villvattnets Körsällskap kan utnyttja leden för ridning sommarhalvåret utöver att
bara nyttja leden för vandring.
De små vattendragen och skogstjärnarna
som ligger utspridda i hundratal över området hyser också en stor del vårt fiskbestånd, även
om de nyttjas i liten utsträckning. Gemensamt för den mark som omgärdas av skogsmark är
stark påverkan genom utdikningar på de små skogstjärnarna och rätningar och fördjupning av
läget på de små vattendragen i anslutning till sjöarna och tjärnarna.
Dessa förändringar vattnets läge är så stort och utbrett i sin omfattning att en
sammanställning och en uppskattning av den totala arealen utdikade sjöar samt sammanlagda
sträckningar av dikningar inom området inte låter sig göras i en handvändning.
Är det meningsfullt att gå in och restaurera dessa små vattendrag och tjärnar, i så fall, vad
skulle grundorsaken till dessa åtgärder vara?
Vem står som ägare till dessa områden som har dikats ut och förändrats så radikalt? I 9 fall av
10 så utgörs ägandet av före detta Robertsfors Bruk, numera Holmen Skog.
En del av dikningsföretagen ter sig som fullständigt misslyckade, förhoppningen om
etablering av skog på myrmark har helt slagit slint, den beskogning som skett utgörs av
barrträd och björk som växer ovanpå de upplagda massorna i direkt anslutning till dikena.
Förfrågan om möjlighet till återsällning av delar av vattensystemet har skett till Holmen
Skogs markansvariga och det finns en uppenbar vilja till ett fortlöpande arbete för att komma
till rätta med t.ex. felaktigt lagda vägtrummor som förhindrar fiskvandring, i en del fall kan
även gjorda sjösänkningar komma i fråga för åtgärd, avgörande för beslut om vilka objekt
som ska åtgärdas bygger helt på fiskerättsägarnas motivation till åtgärden.
Det kan synas egalt huruvida en sänkning av en ensligt belägen tjärn bortom allfartsvägarna
ska föranleda något intresse för åtgärd, vare sig från ägarnas eller fiskevårdområdets
medlemmar? Som enskild företeelse behöver inte en sänkning av ett litet vattendrag vara av
så stor betydelse, men när utdikningarna har den omfattning som St Bygdeträskets
avbördningsområde har i dagsläget så utgör dikningen ett markant inslag i
försurningsproblematiken som ger en utarmning av såväl flora som fauna.
Omsättningstiden i vattnen förkortas genom sänkning av vattenvolymerna, tiden för
uttransporten av regn och smältvatten förkortas avsevärt genom dikningarna, omfattande
trakthyggesbruk ger stora arealer mark med kort och mycket intensiv snösmältningsperiod,
vandringsvägar för fisk och vattenlevande djur stängs av, sammantaget ger dessa åtgärder i
våra vatten en mycket större påverkan än vad man kan förställa sig vid en första anblick.
Vem ska klara av finansieringen av eventuella åtgärder?
St Bygdeträskets Fiskevårdsområde ingår numera som en intressent i Mellanbygdens
vattenområde, avvattningen till Bottenviken sker via Rickleån, ett vattendrag som har hög
prioritet i fiskevårdsarbetet inom regionen. Arbetet med att erhålla god vattenkvalite inom
regionens alla vatten ter sig vid första anblicken som ett oöverstigligt mål att nå, stora delar av
vattenområdet som tillhör Rickleån saknar inventeringsdata som kan utgöra fullgott
beslutsunderlag, få områden har lika mycket grunddata som St Bygdeträskets FVO, detta tack
43
vare kalkningsarbetet, som lett till uppbyggnaden av databaser avseende inventerade
reataureringsobjekt och effektuppföljning av kalkning som har skett från Skellefteå Kommuns
miljökontor och Länstyrelsens miljövårdsenhet. Dessa data och erfarenheter ska överföras till
Vattenrådet och utgöra beslutsunderlag.
Det finns inte några klara besked i dagsläget (nov-08) om vilken beslutanderätt Vattenrådet
skall ha över vad som ska åtgärdas, ingen information över vilka finansiella resurser som
Vattenrådet ska förfoga över har framkommit.
I avvaktan på vad Vattenrådet kan bidra med i form av finansiella resurser kan mycket väl en
företeckning över genomförda sjösänkningar upprättas och en fältbesiktning av omgivande
mark och terrängegenskaper ge ett bra beslutsunderlag för vilka objekt som bör prioriteras vid
ett eventuellt återställande.
Stöd för insatser ute i byarna.
St Bygdeträskets FVO har under senare år i allt större utsträckning bidragit med finansiell
stöttning till enskilda byar för lokala projekt. Vassklippningsaggregat till Innansjöns byalag
för rensning av sjögräs, bidrag till förbättringsåtgärder vid den allmänna badplatsen i
Tallträsket är exempel på bidrag som lämnats efter ansökan till fiskevårdsområdets styrelse.
Intentionen är att fortsätta med punktinsatser som stödjer lokala initiativ för åtgärder som
höjer rekreationsvärdet för både ortsbor och besökande.
I de fall extern finansiering är möjlig görs ansökningar från FVO som huvudman efter de
förslag som inkommer för behandling hos styrelsen och detta ger en lokal förankring för
åtgärderna vilket också medför att skötsel och tillsyn löses av de som sökt hjälp för åtgärdens
genomförande. Huvuddelen av de pengar som avsatts till bidrag till de lokala intressenterna
har utgjorts av egna medel som intjänats genom försäljning av fiskekort.
Fvo har satsat på en uthyrningsbåt med trailer som kan hyras via fiskevärdar där mer
information kring fiskevatten kan fås, detta är ett utmärkt sätt att få kontakt med fiskande och
sprida information och framför allt goodwill då ersättningen för båthyra hålls på låg nivå.
44
Grannarna i söder
Kort sammanfattning av sjöar och vattendrag
Lidsjön-Välvsjölidens FVO startades upp parallellt med St Bygdeträskets FVO, tanken var
från begynnelsen att även dessa delar skulle ingå i St Bygdeträskets FVO.
Lidsjön-Välvsjöliden har satsat hårt på put&take redan från start, Vargtjärn (71490701722110) rotenonbehandlades för att få tillstånd en rödingssjö (snarlik Skorvbergstjärn i
storlek och utseende). Fisket bedrivs vintertid mot lösen av dygnskort.
Mjötjärn (7144260- 1717930) har även den rotenonbehandlats och används som put&take
fiske året om med öring., regnbåge och rödingsutsättningar i omgångar.
Bjursjön(7144780- 1722930) har varit föremål för riktat fiske mot gädda, detta har drivits i
form av en årlig tävling där vinnaren korats ur de som fått mest fisk. Kassodling med öring
har bedrivits under flera år, utsättning av röding har skett mot bakgrund av att mysis relicta
har konstaterats i sjön, satsningen på röding gav dock klent resultat.
Stor-Hundsjön (714687-171975) var på väg att rotenonbehandlas, åtgärden genomfördes inte
eftersom flera av fvo:s medlemmar ansåg att behovet av ädelfiske var tillfredsställande genom
tidigare insatser i ovan nämnda sjöar, det fanns ingen anledning att förvandla hela området till
ett enda stort put&takefiske.
Långtjärnen (714800-171763) nyttjas vintertid för ismete på abborre, den lokala
skoterklubben har uppfört ett vindskydd, markerad skoterled går från Bygdsiljum fram till
tjärnen. Önskemål finns om att restaurera tjärnen, mer om detta längre fram.
Välvsjön (714724-172254) fiske bedrivs i stor omfattning både sommar och vintertid, främst
riktat mot abborre och gädda, sommartid har fiske med utterbräda givit fångster av öring.
Pimpeltävlingar bedrevs årligen fram till början av millenniumskiftet, dessa har tyvärr
upphört.
Lidsjön (714902-171513) nyttjas i huvudsak sommartid, fiske riktat mot abborre och gädda
från båt. Sjön har en permanent utloppströskel byggd av stenblock, anläggandet av tröskeln
gav upphov till en tvist med en av markägarna som hävdade att delar av dennes skogsmark
som gränsar ner till sjön lagts under vatten med betydande skador på tillväxten som följd.
Tvisten löstes i samförstånd, tröskeln sänktes och sjön har bibehållet sitt nuvarande
vattenstånd de senaste 15 åren utan några fler åtgärder. Sjön kalkas årligen från båt med höga
doser för att ge nedströmseffekt på Korvbäcken
Innersjön (714926-171355) nyttjas på samma sätt som Lidsjön, också föremål för kalkning
med höga doser för att ge nedströmseffekt på Korvbäcken.
Utöver dessa sjöar finns enstaka små skogstjärnar, inget fiske bedrivs aktivt på dessa i
dagsläget.
45
Vattendrag
Korvbäcken är klart dominerande inom fiskevårdsområdet, både till storlek och till nyttjande
av sportfiske i strömmande vatten. Vattendraget kalkas årligen med hjälp av sjökalkning i de
uppströms belägna källsjöarna, Lidsjön och Innersjön. Hela strömsträckan har inventerats av
Länsstyrelsens miljövårdsenhet och ett av huvudhindren, bron vid Rödningsheden åtgärdades
hösten 2006.
.
I samband med uppstarten av rivningen hade ett rejält bäverdamm byggts vilket medförde att
rivningen av vandringshindret fick tas i omgångar under 3 dagar för att inte förorsaka en total
översvämmning av nedströmsområdet.
Uppströms i byn Grundfors finns en traktorväg som leder ner till en gammal sågplats med
rester av skibord och fördämningar, start vid 7149557-1717649 ner till 7149559-1717689.
Detta område kan förbättras avseende biotop genom rensning och stenutsättning med hjälp av
befintligt material som rensats ur fåran. Området bedöms inte ha några kulturhistoriska
värden, inga lämningar av byggnader eller andra tecken på tidigare verksamhet finns kvar i
omgivningarna till skillnad från stenbron i Rödningsheden utgör ett monument av svunna
tiders arbete för dra väg genom nybyggarland.
Hundsjöbäcken restaurerades under senare hälften av 90-talet med hjälp av grävmaskin.
Större delen av arbetet uppströms bestod i skapandet av höljor i syfte att få tillstånd
ståndplatser för öring, nedströms trumman i Välvsjöliden gjordes trösklingar. 1996 byttes
trumman vid vägen till Rönnliden (714727-172216) ut mot en valvbro i betong för
åstadkomma fri passage under alla flödesförhållanden.
Förhandligar pågår med Holmen Skog om utbyte av den uppströms belägna ståltrumman
(7146925-1720472), enligt förhandsbesked ska trumbytet genomföras senhösten 2008 under
förutsättning att tjäldjupet inte förhindrar arbetet. Efter genomförandet av detta trumbyte är
passagen fri från Välvsjön upp till Stor-Hundsjön. Hundsjöbäcken kalkas årligen genom
våtmarkskalkning.
Mjötjärnbäcken (7144250-1718550) Mjötjärnbäcken löper upp till Mjötjärnen på en sträcka
av ca 700 m. Vid utloppet av Mjötjärn finns en permanent dammbyggnad för att förhindra att
utsättningsfisk tar sig ut ur sjön. Trumbyte har gjorts vid skogsbilsvägen kord:714441171842. Trumbytet gjordes av Holmen Skog, den gamla trumman har ersatt med en valvbåge
av korrugerad plåt. Omedelbart uppströms finns ett behov av korrigering av fallhöjden mot
trumman nere vid vägen, diskussion kommer att tas med Länstyrelsen om en åtgärd under
hösten 2009. Mjödtjänbäcken kalkas genom våtmarkskalkning uppströms.
46
Rådalsbäcken som mynnar ut i Bjursjön (7143970-1718750) sträcker sig över 2 km söderut
över kommungränsen till Umeå där källsjöarna Rengårdsträsken ligger.
Bäcken kalkades 1988 men har inte kalkats sedan dess. Förklaringen kan ligga i att
huvudmannaskapet för kalkningen är gränsöverskridande och från Umeå kommuns sida är
inte pH-värdet i Rådalsbäcken det primära skälet till kalkning utan kalkningen har som mål att
hålla acceptabel status i målsjöarna. Holmen Skog har för avsikt att byta ut en vägtrumma vid
vägöverfarten 714360-178670 under 2009 för att underlätta fiskvandring i bäcken.
Rådalsbäcken längd och fallhöjd talar för att den kan utgöra ett viktigt reproduktionsområde
för öring. Vattenkemiska undersökningar bör starta under vårfloden 2009, utvärdering kan
sedan nyttjas för eventuell samordning för kalkningsinsatser mellan Skellefteå kommun och
Umeå kommun.Bjursjön har i dagsläget två tillflöden som kan bedömas som möjliga
uppväxtlokaler för öring, Mjötjärnbäcken samt Rådalsbäcken och mot bakgrund av sjöns
areal så bör reproduktionslokaler med god status för öring vara ett högt prioriterat mål.
Återställningsarbete Långtjärn
Lidsjön-Välvsjölidens FVO har önskemål om att få höja vattenståndet i Långtjärn till
ursprungsläge före den utdikning som skett i samband med åtgärder för att utöka betes och
slåtterarealer som genomfördes under seklets begynnelse. I samband med arbetet med
nivåhöjning finns önskemål om att få byta ut en vägtrumma som är belägen nedströms
Långtjärn.
Syfte:
Åtgärdsförslag:
Förbättrat fiske i Långtjärn genom utökning av sjöareal, sjön nyttjas i huvudsak
vintertid som sportfiskevattten, en skoterled som underhålls av Burträskbygdens
skoterklubb finns till sjön som nyttjas av närboende under vintersäsongen.
Byte av trumma för att eventuellt kunna återskapa en självreproducerande
öringsstam i utloppsbäcken.
Sjöytan höjs genom att anlägga tröskeldammar i intervaller inom det utdikade
området (se kartskiss). Nivåhöjning bör ske inom små intervaller då materialet
inom området bedöms vara lättflyktigt och kan medföra slamningsskador
nedströms vid högflöden. Vid det aktuella utloppet kan skoning med hjälp av
block och sten reducera flödet, det är dock inte troligt att det finns tillräckligt
med material för att kunna bygg en permanent fördämning som kan hålla uppe
vattenspegeln. Att återställa till ursprunglig höjd torde inte vara möjligt då det
skulle medföra omfattande nedströmsarbeten, målet bör vara att få en
vattenspegel över den ursprungliga sjöarealen.
Biotop och
vattenkemi: Långtjärn tillhör avbördningdsområdet som ingår inom åtgärdsområdet för
Hundsjöbäcken som kalkas fortlöpande via Skellefteå Kommun.
Fältinventering som genomförts av bäcken visar på möjliga reproduktions och
uppväxtlokaler för öring, bäcken bör ingå i vattenprovtagningsprogrammet från
Länstyrelsens Miljövårdsenhet, framställan om detta kommer att göras vid
eventuell åtgärd.
47
Samråd:
Förfrågan har skett till Länsstyrelsens Miljövårdsenhet om eventuell
tillståndsprövning, ingen sådan bedöms vara nödvändig då området berör en
markägare och andra intressenter som eventuellt skulle kunna beröras av
åtgärden inte finns. Holmen Skogs representant Torbjörn Åhman och
Kenneth Söderström, Lidsjön-Välvsjölidens FVO har gjort en gemensam
fältbesiktning under våren 2008 och föreslagit en framställan till Holmen Skog
om av ett genomförande av projektet.
48
Den ursprungliga sjöytan har genom årens lopp beklätts med gräs och mossor.
Bilden visar utloppkanalen från tjärnen där justering av fallhöjden kan göras
Kord: 7147780-1717820 _ 7147100-1717940
49
Nedströms utdikningsområdet är bäckfåran orörd, kantzon med barr och lövträd täcker bäcken
på ömse sidor fram till vägtrumman, en av de få ursprungliga biotoper som finns inom såväl
St Bygdeträsket som Lidsjön-Välvsjölidens FVO.
Den orörda sträckan av bäckbotten utgörs av grus och enstaka block nedströms utdikningen
50
Här bör vägtrumman bytas, helst mot en valvtrumma
kord: 7147060-1718670
Den totala sträckan på bäcken skulle efter åtgärd bli 1800 meter, återintroduktion av öring
skulle kunna ske med utsättningsmaterial från den befintliga öringstammen från
Hundsjöbäcken. Utifrån de förutsättningar som finns skulle detta vara en av de mest
intressanta försök till återskapande av ursprungsbiotop som genomförts inom båda FVO:n.
51
