Oceanerna
Mera vatten än land
Ann-Catrine Boström, Järvenskolan, Gunnarskog – www.lektion.se
Mera vatten än land
70% av jordens yta täcks av
vatten (hav)
 3 stora oceaner

Mera vatten än land
Hav:
1. Stilla Havet, ½ av jordens
vattenyta
2. Atlanten
3. Indiska oceanen

Mera vatten än land
Bihav, tex:
1. Medelhavet
2. Karibiska havet Nordsjön
3. Nordsjön

Mera vatten än land
Delar av Oceanerna tex:
1. Atlanten: Sargassohavet
2. Indiska oceanen: Arabiska sjön
3. Stilla havet: Berings hav

Oceanerna
Havsbotten
Havsbotten
Havsbotten
Havsbotten
 Shelf
– kontinentalsockel –
grund del av havsbotten närmast
land.
- viktiga fiskevatten
- olja och naturgas
Havsbotten
 Kontinentalbrant
- havsbotten stupar brant ner
mot djuphavsslätterna
Havsbotten
 Djuphavsslätt
- 80% av havsbotten
- ej så slät - finns bergskedjor
Havsbotten
 Bergskedjor
under vatten
- i Atlanten: Mittatlantiska
ryggen, världens längsta
bergskedja
Havsbotten
 Djuphavsgravar
- Marianergraven djupast 11000
m. ( 11 km) under havets yta
Oceanerna
Havsvatten
Havsvatten
Vattnets tre former:
1. Ånga
2. Vätska
3. Is

Havsvatten
 94
% av jordens vatten är
havsvatten = saltvatten
 Resten: insjöar, floder och
berggrund = färskvatten
Havsvatten
 Saltet
i havsvatten kommer från
vittrande bergsgrund, följer med
flodvatten ut i haven.
 Saltvatten har en salthalt på 3,5
% eller lägre. I Östersjön låg
salthalt beroende på många
flodutlopp och låg avdunstning.
Havsvatten
 Bräckt
vatten: saltvatten och
färskvatten uppblandat =
mycket låg salthalt.
Oceanerna
Havets rörelser
Havets rörelser
 Ytvatten
- vind startar rörelse
- vattnet rör sig i cirklar, ej
framåt
- ju mer blåst ju högre vågor.
Vågtoppar förvandlas till skum
= ”Vita gäss”
Havets rörelser
Vågor i cirkelrörelser mot strand
Havets rörelser
 Vågor
- Kan bli upp till 30 m höga
- avstånd mellan vågor på haven
60 – 150 m. Vid långvarig storm
upp till 300 m
- hastighet varierar med
vindstyrka
Havets rörelser
 Bränningar
Vågen bromsas mot botten eller
undervattensgrund, reser sig,
bryter, blir till skummande
kaskader. Vid botten bildas en
utåtriktad ström som kan dra
med sig sand och tyngre föremål.
Havets rörelser
 Dyning
Vinden avtar och sjön lägger sig,
en viss lång blank vågrörelse
ligger kvar
Havets rörelser
 Tsunami
- jättevåg, våglängd med flera
hundra km. När den närmar sig
land tornar vattnet upp sig, 20 –
30 m höga brytande vågor.
- kan bero på vulkanutbrott eller
jordskalv
Havets rörelser
Havets rörelser
 Havsströmmar
= vatten som rör
sig över längre sträckor.
- Drivkraft:
1. Solens ojämna uppvärmning av
världshaven
2. Vind
3. Jordens rotation
Havets rörelser
Havets rörelser
 Golfströmmen
- Från Mexico till Europa
- Viktig roll i Nordens klimat.
Varmt vatten och ljumma
västliga vindar ger flera graders
värme
Havets rörelser
 Labradorströmmen
- Från Nordpolen mot Atlanten
- Kan påverka sjöfarten mellan
Europa och Amerika (isberg
följer med strömmen)
Havets rörelser
 Tidvatten
= Växlingarna mellan
ebb och flod, lågvatten och
högvatten. Styrs av månens och
solens dragningskraft.
- Skillnaden större där det är
grundare, då vattnet trängs ihop,
i tex vikar.
Havets rörelser
Havets rörelser
 Eftersom
dragningskraften
minskar när
avståndet till
månen ökar, blir
det högvatten
även på den
motsatta sidan av
jorden
Havets rörelser
 Var
14:e dag Springflod
 När månen och
solen ligger i
samma linje och
bådas
dragningskraft
påverkar samtidigt
Havets rörelser
 När
månen och
solen står i rät
vinkel – Nipflod.
 Månens
dragningskraft
större än solens då
den ligger närmare