Oceanerna
Mera vatten än land
Ann-Catrine Boström, Järvenskolan, Gunnarskog – www.lektion.se
Mera vatten än land
70% av jordens yta täcks av
vatten (hav)
3 stora oceaner
Mera vatten än land
Hav:
1. Stilla Havet, ½ av jordens
vattenyta
2. Atlanten
3. Indiska oceanen
Mera vatten än land
Bihav, tex:
1. Medelhavet
2. Karibiska havet Nordsjön
3. Nordsjön
Mera vatten än land
Delar av Oceanerna tex:
1. Atlanten: Sargassohavet
2. Indiska oceanen: Arabiska sjön
3. Stilla havet: Berings hav
Oceanerna
Havsbotten
Havsbotten
Havsbotten
Havsbotten
Shelf
– kontinentalsockel –
grund del av havsbotten närmast
land.
- viktiga fiskevatten
- olja och naturgas
Havsbotten
Kontinentalbrant
- havsbotten stupar brant ner
mot djuphavsslätterna
Havsbotten
Djuphavsslätt
- 80% av havsbotten
- ej så slät - finns bergskedjor
Havsbotten
Bergskedjor
under vatten
- i Atlanten: Mittatlantiska
ryggen, världens längsta
bergskedja
Havsbotten
Djuphavsgravar
- Marianergraven djupast 11000
m. ( 11 km) under havets yta
Oceanerna
Havsvatten
Havsvatten
Vattnets tre former:
1. Ånga
2. Vätska
3. Is
Havsvatten
94
% av jordens vatten är
havsvatten = saltvatten
Resten: insjöar, floder och
berggrund = färskvatten
Havsvatten
Saltet
i havsvatten kommer från
vittrande bergsgrund, följer med
flodvatten ut i haven.
Saltvatten har en salthalt på 3,5
% eller lägre. I Östersjön låg
salthalt beroende på många
flodutlopp och låg avdunstning.
Havsvatten
Bräckt
vatten: saltvatten och
färskvatten uppblandat =
mycket låg salthalt.
Oceanerna
Havets rörelser
Havets rörelser
Ytvatten
- vind startar rörelse
- vattnet rör sig i cirklar, ej
framåt
- ju mer blåst ju högre vågor.
Vågtoppar förvandlas till skum
= ”Vita gäss”
Havets rörelser
Vågor i cirkelrörelser mot strand
Havets rörelser
Vågor
- Kan bli upp till 30 m höga
- avstånd mellan vågor på haven
60 – 150 m. Vid långvarig storm
upp till 300 m
- hastighet varierar med
vindstyrka
Havets rörelser
Bränningar
Vågen bromsas mot botten eller
undervattensgrund, reser sig,
bryter, blir till skummande
kaskader. Vid botten bildas en
utåtriktad ström som kan dra
med sig sand och tyngre föremål.
Havets rörelser
Dyning
Vinden avtar och sjön lägger sig,
en viss lång blank vågrörelse
ligger kvar
Havets rörelser
Tsunami
- jättevåg, våglängd med flera
hundra km. När den närmar sig
land tornar vattnet upp sig, 20 –
30 m höga brytande vågor.
- kan bero på vulkanutbrott eller
jordskalv
Havets rörelser
Havets rörelser
Havsströmmar
= vatten som rör
sig över längre sträckor.
- Drivkraft:
1. Solens ojämna uppvärmning av
världshaven
2. Vind
3. Jordens rotation
Havets rörelser
Havets rörelser
Golfströmmen
- Från Mexico till Europa
- Viktig roll i Nordens klimat.
Varmt vatten och ljumma
västliga vindar ger flera graders
värme
Havets rörelser
Labradorströmmen
- Från Nordpolen mot Atlanten
- Kan påverka sjöfarten mellan
Europa och Amerika (isberg
följer med strömmen)
Havets rörelser
Tidvatten
= Växlingarna mellan
ebb och flod, lågvatten och
högvatten. Styrs av månens och
solens dragningskraft.
- Skillnaden större där det är
grundare, då vattnet trängs ihop,
i tex vikar.
Havets rörelser
Havets rörelser
Eftersom
dragningskraften
minskar när
avståndet till
månen ökar, blir
det högvatten
även på den
motsatta sidan av
jorden
Havets rörelser
Var
14:e dag Springflod
När månen och
solen ligger i
samma linje och
bådas
dragningskraft
påverkar samtidigt
Havets rörelser
När
månen och
solen står i rät
vinkel – Nipflod.
Månens
dragningskraft
större än solens då
den ligger närmare
