Stim Music Expo fyllde Nalen Skivsläppen styr inte

nytt
Nummer 3/4 2009
Tema
Livemusiken allt
viktigare
Medlemsevent
Stim Music Expo
fyllde Nalen
Debaser:
Skivsläppen styr inte
längre turnérandet
Torgny Söderberg:
”Man måste tro på musikens kraft”
STIM
nytt 3/4/2009
1
LEDARE
Innehåll
2
3
4-11
4
5
6
7
8
10
12
13
Framsteg inom EU
LEDARE
Notiser
TEMA – Livemusiken
Livemusiken allt viktigare
Ökade liveinkomster löser
inte alla problem
Utländska band - Stim
musikrapporterar
Musikrapporten - viktigt
underlag för din utbetalaning
Konsertarrangörer breddar
sin verksamhet
Debaser: ”Skivsläppen styr
inte längre turnérandet”
Intervju med Östergötlands
mest spelade kompositör
Intervju med Stims nya
chefsjurist
14 Torgny Söderberg: ”Man
måste tro på musikens
kraft”
16-18 STIM MUSIC EXPO fyllde
Nalen
19 Svensk Musik med fokus
på information och
marknadsföring
20 Premiär för utbetalning
för Spotify
Utbetalningskalendern
STIM-NYTT www.stim.se
I dagarna har Europeiska kommissionen pu- mot bakgrund av att
blicerat gemensamma deklarationer från ett intäkter från utlandet
antal aktörer på den europeiska arenan för – i synnerhet Europa
licensiering av musikrättigheter. Länk fi nns – är viktiga för Stims
på www.stim.se. Bakom uttalandena står medlemmar. Att untill exempel europeiska konsumentorganisa- derlätta licensieringtioner, stora musikförlag som Universal och en över gränserna är
EMI, upphovsrättssällskapen PRS (England), något som Stim har
Sacem (Frankrike) och Stim och musikan- mångårig erfarenhet
vändare som iTunes, Amazon och Nokia. av i Norden och BalUttalandena är ett resultat av överläggningar tikum. Den nordiska/
med Europeiska kommissionen och syftet är baltiska modellen är fortfarande det enda
att fastställa vissa gemensamma spelregler för exemplet på en centraliserad licensiering
licensieringen av musikrättigheter inom EU. över landsgränser i Europa som verkligen
fungerar. Vi har precis kommit överens i
Enighet om vägen framåt
Norden att utveckla denna modell så att
Det är en stor framgång att så många stora den fungerar även på onlineområdet utan
aktörer har enats om en väg framåt för att att äventyra de nationella tarifferna eller
underlätta framväxten av legal musik på att riskera någon priskonkurrens på priset
för musik. Ute i Europa ses det nordiska/
nätet. Alla åtog sig att verka för att utveckla
baltiska licensieringssamarbetet som ett
EU-övergripande licensieringsportaler som
föredöme
som bland annat innebär att en
kan erbjuda musikanvändare så mycket rätlicenstagare
kan få en licens för alla nordiska/
tigheter som möjligt från frivilligt samverbaltiska territorier på ett enkelt sätt.
kande upphovsrättsorganisationer. En sådan
utveckling kan underlätta licensieringen över
gränserna i Europa avseende musikanvändningen på nätet. Vidare överenskoms bland
annat att licensieringen skall underlättas av
att en gemensam hantering av information
om vem som äger musikverk i olika territorier i Europa ska utvecklas.
I linje med Stims strategi
Uttalandena är helt i linje med den linje som
Stim drivit i detta arbete. Det är glädjande
att de stora aktörerna numera undviker att
tala om sådan konkurrens mellan upphovsrättssällskap om licenstagare som skulle få
priset på själva upphovsrätten till musik att
gå ner. Att upphovsrättssällskap däremot
konkurrerar om medlemmar är något annat
och helt legitimt ur upphovsrättslig synvinkel. Viktigt är också att alla parter uttalar att
den illegala musikanvändningen på nätet är
det största problemet som måste attackeras
av alla inblandade aktörer.
För en europeisk medelstor organisation
som Stim med en ganska liten hemmamarknad är deklarationerna viktiga särskilt
ICE – svaret på utmaningen
EU-deklarationerna är även betydelsefulla
när det gäller utvecklingen av en gemensam
hantering av europeisk verkdokumentation
och musikrapportering. Uttalandena är helt
i linje med Stims strävan att centralisera,
förenkla och förbilliga denna administration,
något som vi och PRS gör gemensamt inom
det gemensamägda bolaget ICE. ICE är i realiteten svaret på utmaningen att administrera
rättigheter över landsgränserna i Europa.
Jag är övertygad om att Stims strategi att
samverka nordiskt/baltiskt i licensieringen
av musikrättigheter och bygga upp ICE i
samarbete med andra stora upphovsrättssällskap kommer att på sikt bära frukt såväl
för medlemmar som för licenstagare. Många
tekniska, praktiska, politiska problem finns
kvar att övervinna. Men vi är definitivt
på väg och det är tillfredsställande att de
ledande aktörerna i Europa har identifierat just de utvecklingsområden som varit
styrande för Stims strategi de senaste åren.
Utgiven av STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
Nummer 3/4 2009 / Årgång 24
Ansvarig utgivare: Susanne Bodin
Chefredaktör: Margita Ljusberg
Redaktion: Tel. 08-783 88 00
Margita Ljusberg, Lotta Lundén,
Mattias Franzén
2
STIM
nytt 3/4/2009
Postadress: Box 27327, S-102 54
Stockholm
Besök: Sandhamnsgatan 79
E-post: [email protected]
ISSN 0283-3190
Tryck: Ekotryck Redners
Omslagsbilden: Torgny Söderberg
Foto: Rickard Eriksson
Kenth Muldin, vd
NOTISER
Nyansluten:
VÄLKOMMEN JONNY VILJAM!
Hur kom du in på musiken?
– Båda mina två äldre bröder är väldigt intresserade av musik, men det var den äldste
brorsan Denny som jag kopierade när jag kom
in på det här med gitarr. Sen fick jag min första
akustiska nylongitarr av min morfar när jag var
tio år, och på den vägen är det. Jag är också i
princip helt självlärd, förutom studier på Los
Angeles Music Academy i Pasadena 2004.
Varför har du anslutit dig till Stim?
– Först och främst för att det är ett måste när
ens musik blir offentlig. Det är planen. Och så
vill man också ha sin beskärda del riksdaler. Jag
är med på J. Axels nya album ”Start Receiving”,
som släpptes i augusti. Jag har lagt gitarren på
spår #9 ”Roam” feat.Astrid Suryanto. För övrigt
en underbart bra Deep House platta. Stim är
givetvis också en trygghet och en hjälpande
hand många gånger.
Kan du beskriva din musik?
– På ett enkelt sätt, nej… Jag har fått ge upp
mycket för att på något sätt hitta dit jag är
idag musikaliskt; flickvänner, trygghet, stadig
ekonomi. Men alla väljer vi en väg att gå, och
min är lite krokig, som många andras. Jag hade
säkert kunnat släppa ett album för några år
sedan, men det hade inte blivit rätt. Det är
inte förrän nu som jag känner att jag hittat en
röd tråd i skapandet, en teknik jag behärskar,
en ljudbild och en harmoni som jag älskar. För
mig är det viktigast. Att inte känna tvekan inför
ett kommande album. Musikbranschen är svår,
man får kanske bara en chans och då ska jag
göra det på rätt sätt – på alla sätt, och med rätt
folk. Detta tänk beskriver också min musik bäst.
Jag har gjort något så banalt som hittat mig
själv i musiken.
Musiken speglar min utveckling och mitt liv
i gitarrbaserade låtar och som ofta i repetitiva
arrangemang. Stora som små.
Vad händer nu?
– Tillsammans med min producent Jonathan
Axelsson arbetar jag nu med mitt debutalbum.
Man kan följa processen på min hemsida och
bloggen på My Space. Självklart finns det där
också låtar att tjuvlyssna på.
www.myspace.com/jonnyviljam
www.jonnyviljam.com
MALMÖFESTIVALEN FÅR
STIMGITARREN BLÅ
Vid invigningen av Malmöfestivalen fredagen 14 augusti belönades
festivalen med Stimgitarren Blå. Utdelningen ägde rum på Stora
scenen på Stortorget i Malmö. Den som för Malmöfestivalens
räkning tog emot Stimgitarren var kommunalrådet Ilmar Reepalu.
Gitarrutdelningen bevittnades av drygt 10 000 glada och
kräftätande skåningar.
Malmöfestivalen är Sveriges största stads- och kulturfestival.
Arrangören Malmö Stad har till stor glädje för publiken lyckats
blanda musik från alla genrer. Allt från folkmusik till dansband,
metal och barnvisor får plats på Malmöfestivalen. Många är de
musikskapare vars kompositioner blivit framförda på festivalens
scener genom åren.
– Genom att dela ut Stimgitarren Blå till Malmöfestivalen
vill Stim tacka för en betydelsefull insats i upphovsrättens och
musikens tjänst, säger Susanne Bodin, kommunikationschef på
Stim.
Malmöfestivalen firar i år 25-årsjubileum. Den har etablerat
sig som Nordens största stadsfestival med ca 1,4 miljoner besök
under en dryg vecka.
Fakta: Stimgitarren Blå
Stimgitarren Blå är en uppmuntran till föreningar, organisationer och
företag som använder musik på ett genomtänkt sätt i sin verksamhet
och som varit noggranna med att musikskaparna ska få ersättning
för sitt arbete.
Fr.v.: Roger Lindström, Stim, Ilmar Reepalu, kommunlarådet i Malmö samt
Karin Karlsson, projektledare för Malmöfestivalen. Foto: Peo Thyrén
STIM
nytt 3/4/2009
3
TEMA
LIVEMUSIKEN
Livemusiken
blir allt viktigare
Adam Tensta på Stim Music Expo.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: HELENA LARSSON
Samtidigt som skivförsäljningen tappat mark har livemusiken blivit allt viktigare för
musiker och musikskapare. Globalt beräknas livemarknaden ha omsatt omkring 25
miljarder dollar under förra året*. Utvecklingen avspeglas i Stims utbetalningar som
på liveområdet ökade med tre procent mellan 2007 och 2008.
I temablocket för detta nummer av Stim-Nytt granskar vi hur förutsättningarna för
den levande musiken förändras och vilka följder detta får för musikskaparna. Vi har
också frågat nyckelpersoner inom branschen om vilka vägar de tror att utvecklingen
kommer att ta framöver.
Även om livemarknaden ännu inte förmår att täcka förlusterna från minskad
skivförsäljning, är det uppenbart att den levande musiken blir en allt viktigare del
av musiklivet.
* The View from the boundary, 26/3 2009.
4
STIM
nytt 3/4/2009
Ökade liveinkomster löser
inte alla problem
Den levande musiken blir allt viktigare för både musikskapare, artister
och publik. Stims utbetalningar på området ökar, men samtidigt sjunker musikskaparnas inkomster från inspelad musik. Det allt fler frågar
sig är om livemusikintäkterna kommer att kunna kompensera för den
minskade skivförsäljningen.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: UNITED STAGE
Upphovsmännens och artisternas inkomster från liveområdet ökar. Detta förklaras ofta med att den minskade skivförsäljningen gjort livespelningarna allt
viktigare för artisterna.
I debatten har också de ökade inkomsterna från konserter emellanåt framställts som en nöjaktig kompensation för
de minskade inkomsterna från skivförsäljning – och rent av som ett ”modernare”
sätt att tjäna pengar.
Och uppenbarligen är det så att de
minskande möjligheterna att sälja skivor
tvingat in en del musiker och band i
turnébussarna. Men att upphovsmännen
fullt ut skulle kompenseras för minskad
skivförsäljning genom ökade liveintäkter
stämmer inte. Långt därifrån.
Inspelad musik fortfarande störst
Mellan 20 07 och 20 08 ökade Stims
utbetalningar på liveområdet med 2,2
miljoner kronor (knappa tre procent).
Under samma period minskade Stims
utbetalningar på fonogramområdet med
27,5 miljoner kronor (nästan tio procent).
För Stims anslutna medlemmar som kollektiv är fortfarande inkomsterna från
skivproduktioner tre gånger större än
inkomsterna från livemusik.
Anledningarna till den minskade skivförsäljningen är många: den illegala fi ldelningen, en förmodat ökad men fullkomligt legal privatkopiering samt en ökad
användning av nätjänster för streaming
och nedladdning.
En av alla de upphovsmän som märkt
av den minskade skivförsäljningen är
Mikael Wiehe.
– Jag uppskattar att den i mitt fall har
Mikael Wiehe, en av de musikskapare som märkt av den minskade skivförsäljningen.
” Jag tror att skivförsäljningen i mitt fall har
minskat med ungefär
femtio procent de
senaste åren.
minskat med ungefär femtio procent de
senaste åren. Från omkring 100 000 exemplar 2004 till 50 000 förra året. Min
egen försäljning av skivor i samband med
konserter har däremot ökat med nästan
lika många procent de senaste tre åren,
från 1 300 exemplar 2005 till 2 000
exemplar 2008. Både minskningen och
ökningen kan möjligen förklaras av att så
många skivaffärer har lagt ner. Jag tror att
stora delar av min publik inte är så duktig
på det där med att ladda ner.
Färre men dyrare biljetter säljs
Att Stims intäkter från liveområdet ökar
beror i första hand inte på att det totala
antalet konsertbesök ökat. Snarare beror
ökningen på att biljettpriserna gått upp.
Det stora flertalet konsertbesökare köper
färre men dyrare biljetter. När konkurrensen om speltillfällena nu hårdnar är
det tyvärr inte mycket som talar för att
liveområdet framgent kommer att vara
det ymnighetshorn som säkrar upphovsmännens intäkter.
STIM
nytt 3/4/2009
5
TEMA
LIVEMUSIKEN
På konserter med höga publiksiffror, som här en av Bruce Springsteens konserter, är varje sekund musik värd ganska mycket pengar.
Utländska band – Stim musikrapporterar
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
När stora utländska artister
och band spelar i Sverige brukar Stimpersonal finnas på plats
för att säkerställa kvaliteten i
musikrapporteringen. Beväpnade med tidtagarur, ficklampa,
papper och penna noterar man
vad som spelas och hur länge.
– Vi har kommit överens med konsertarrangörerna om att närvara på de här spelningarna. Eftersom det är konserter med
höga publiksiffror är varje sekund musik
värd ganska mycket pengar. Därför är det
viktigt att vi finns på plats och klockar
låtarna, säger Susan Roberts som är chef
för Stims konsertavdelning.
Hos Stims personal är musikrapporteringen en populär arbetsuppgift. För att
komma i fråga för att få musikrapportera
på de stora konserterna, måste man ha en
mycket god repertoarkännedom – något
som inte är svårt att uppbåda i Stimhuset,
enligt Susan Roberts.
– Det finns gott om specialister inom olika
repertoarområden på Stim. Vi har alltid
någon att skicka ut. Vid enstaka tillfällen –
främst när det gäller förbandens repertoar
– kan man få ägna sig åt lite detektivarbete
för att identifiera en låt. Men det löser sig
alltid till slut.
Ökad konkurrens om speltillfällen kan drabba musikskaparna
Den dalande skivförsäljningen har lett till en större konkurrens om livespelningarna. Tyvärr leder detta ofta till
försämrade villkor för de musiker som slåss om speltillfällena. De tvingas i allt högre utsträckning att spela på
dörren eller att ta upp ”kollekt” under spelningen.
Oseriösa konsertarrangörer kräver ibland dessutom att musikerna
ska låta bli att skicka in musikrapporter till Stim. På så sätt drabbas
6
STIM
nytt 3/4/2009
även musikens upphovsmän som blir helt utan pengar när rapporteringen uteblir. Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning,
understryker vikten av att alla faktiskt musikrapporterar:
– För att vi ska komma till rätta med de oseriösa aktörerna är
det viktigt att man som musiker musikrapporterar alla sina spelningar. Vi måste tillsammans arbeta för att det ska gå att livnära sig
på att skriva musik.
Musikrapporten –
viktigt underlag för
din utbetalning
Susan Roberts, chef för konsertavdelningen
TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MATTIAS FRANZÉN
Rapporter om vilken
musik som spelats är underlag för pengarna som
betalas ut. Huvudregeln
är att pengarna som inkasserats för speltillfället
fördelas på musikskapare och musikförlag som
äger rätten till den musik som spelats.
tat informationen på stim.se och rapporter
börjar strömma in.
När det gäller information om den seriösa musiken och kyrkokonserter får Stim
information om konserter och program genom täta kontakter med konserthus, musiklivets organisationer, musikföreningar,
studieförbund och kommuner liksom
med Svenska Kyrkans och frikyrkornas
församlingar.
– Upphovsmännen, musikförlagen och
utländska motsvarigheter till Stim förser
oss med information om vilka som skapat
musikverken, säger Susan. Stim ser till att
Susan Roberts, chef för avdelningen som tar
in och behandlar rapporterna för konserter
och festivaler, berättar att konsert- och
festivalarrangörer, artister, bokningsbolag
och managers förser Stim med rapporter
om vad som spelats. Nu kan den som ska
musikrapportera göra detta via stim.se.
– Vi har skickat inbjudan till närmare tvåtusen musikrapportörer att rapportera via
nätet och vi står i begrepp att utvidga antalet. Sextusen musikrapportörer förser oss
med femtontusen musikrapporter per år.
Enligt Susan är det många som redan hit-
rapporten om att musiken spelats kopplas
ihop med informationen om musikverket
och hur pengarna ska fördelas mellan de
olika delägarna i verket.
Om du är ansluten medlem och redan
kan logga in på Stims webbtjänster hittar
du rapporteringstjänstens nya fl ik när du
loggar in.
Om du är artist, bokare eller manager
och vill ha tillgång till tjänsten skicka ett
mejl till [email protected].
Tackar för en utomordentligt bra webbtjänst!
Att rapportera har nu blivit otroligt enkelt och smidigt.
Gränssnittet var bra och lättanvänt. Jag blev väldigt imponerad.
Tack
Henrik Bejmar, Eating Pebble
Henrik, ansluten till Stim sedan 2004, är snart färdig arkitekt, ritar egna arkitektuppdrag
och spelar trummor i Eating Pebbel, ett Indie-Rock’n’roll band som även figurerat i extremskidåkningsfilmer med Jerk Looman bakom kameran. (’4:th Street’ och ’5 ’o clock news’).
The Knife Show heter deras färska debutalbum med influenser från The Beatles, The Libertines och även Motown.
STIM
nytt 3/4/2009
7
TEMA
LIVEMUSIKEN
Konsertarrangörer
breddar sin verksamhet
Två stora internationella konsertarrangörer,
Live Nation och AEG Live, är sedan några år
etablerade i Sverige. Nu breddar de sina verksamheter att omfatta allt fler aktiviteter kring
själva konserterna.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN
”Det som kan
reta mig är att
många åker snålskjuts på det
arbete vi utför
utan att själva ta
några risker.
Thomas Johansson,
Foto: Malin Arnesson/DN
I USA och Storbritannien har Live Nation, världens största konsertarrangör, försökt gå samman med Ticketmaster, världens största
biljettförsäljare. Konkurrensmyndigheterna i båda länderna har
reagerat kraftigt mot samgåendet som därför sannolikt inte går att
genomföra.
Ny konserttariff från 2010
Till årsskiftet ändras Stims tariff för levande musik. Den nya
tariffmodellen har tillkommit för att möta höjda biljettpriser i
samband med riktigt stora konsertevenemang. Tanken bakom den
nya modellen är att även musikskaparna ska få ta del av de ökade
vinsterna på konsertområdet.
Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning, som har varit
med om att ta fram den nya tariffmodellen förklarar hur den
kommer att fungera:
– Den bygger på att Stimavgiften för konserter med fritt inträde
baseras på antalet besökare. För entrébelagda konserter grundas
avgiften däremot på både biljettpriset och antalet besökare. På
så sätt skapar vi en skillnad mellan konserter med fri entré och
jättearrangemang med höga biljettpriser.
8
STIM
nytt 3/4/2009
Även om något liknande ännu inte har inträffat i Sverige, ser sig
konsertarrangörerna om efter nya sätt att öka sina vinstmarginaler.
Enligt Thomas Johansson, styrelseordförande i den europeiska delen
av Live Nation, ligger vinstmarginalen i dag på omkring tre procent.
– Det som kan reta mig är att många åker snålskjuts på det arbete
vi utför utan att själva ta några risker. Riskerna, marknadsföringen
och utläggen står vi för. Men om vi anordnar ett stort evenemang
för 50 000 personer kan värdet på olika kringverksamheter ligga på
uppåt 100 miljoner kronor, förklarar Thomas Johansson.
Satsar på arenor
Live Nation har redan i dag en bred verksamhet. Förutom att arrangera konserter och turnéer säljer man biljetter i samarbete med tyska
Eventim samt turné- och artistsouvenirer på sin webbplats. Man har
också utarbetat ett ”artist-till-fan-koncept” som bland annat innebär
att man säljer VIP-paket till specialintresserade kunder. Live Nation
äger och driver dessutom Cirkus på Djurgården i Stockholm.
AEG Live, den andra stora internationella aktören på den svenska
livescenen, har genom sitt systerbolag AEG Facilities sedan förra året
ett avtal med Stockholms stad att driva Globen-arenorna. Detta ligger i linje med hur AEG agerat internationellt där de äger ett stort
antal arenor runt om i världen. Thomas Johansson på Live Nation
ser inte några faror i detta.
– Absolut inte – snarare tvärtom. De förstår vår verksamhet. Internationellt sett är vi deras största kund.
Intressen i musikfestivaler
Nu har de båda jättarna börjat mäta sina krafter även på festivalsidan.
Föreningen Rockparty bröt sitt samarbete med Live Nation för att
i stället arbeta med AEG Live. Inför sommaren 2008 svarade Live
Nation med att anordna festivalen Where the Action Is under just
de datum som Hultsfredfestivalen ägde rum. I dag har Live Nation,
främst genom dotterbolaget Luger, intressen i flera svenska festivaler:
Way Out West, Accelerator, Where The Action Is och Popaganda.
Svenskägda United Stage bedriver egen konsert- och turnéproduktion och arbetar som artistmanagement. Enligt deras vd, Anders
Larsson, skiljer sig bolagets verksamhet stort från Live Nations och
AEG Lives.
– Vi är inte något promotorbolag. Vi gör uteslutande konserter
med de svenska artister som vi representerar exklusivt. Vårt fokus
ligger på att bygga artistkarriärer. Vi har inga planer på att ändra
inriktning för verksamheten och har inga planer på att skaffa egna
arenor eller dylikt.
5
Hur tror du Livescenen
ser ut om tio år?
Stim-Nytt har frågat konsertarrangörer inom olika genrer.
JAN LILJEKVIST, Producent för Fylkingen
– Jag tror att på grund av stigande hyror i innerstan
kommer nog många klubbar och ställen att flytta
utanför stan. Det kommer säkert att vitalisera ytterområdena, men det kommer också att bli ett fattigare
kulturklimat i innerstan.
Parkscenen, Folkets Park, Foto Jenny Leyman/Malmöfestivalen.se
De tio största konserterna 2008
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 5 juli)
Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 4 juli)
Iron Maiden (Göteborg, Ullevi, 26 juli)
Iron Maiden (Stockholm, Stadion, 16 juli)
Kiss (Stockholm, Stadion, 30 maj)
Lars Winnerbäck(Stockholm, Zinkensdamms IP,
9 augusti)
7. Coldplay (Stockholm, Globen, 18 september)
8. Coldplay(Stockholm, Globen, 17 september)
9. Leonard Cohen (Stockholm, Globen, 15 oktober)
10. Kent (Stockholm, Zinkensdamms IP, 28 juni)
De tio största festivalerna 2008
1. Malmöfestivalen
2. Sweden Rock Festival
3. Peace & Love-festivalen
4. Hultsfredsfestivalen
5. Arvikafestivalen
6. Way Out West
7. Sundsvalls Gatufest
8. Pride
9. Storsjöyran
10. Piteå dansar och ler
Listorna ovan är baserade på Stims uppgifter om vilka
konserter respektive festivaler som dragit in mest pengar
till upphovsmännen under 2008.
LEIF KARLSSON, Musikchef , Musik i
Västernorrland
– Jag tror att kvalité lönar sig. Därför handlar min
framtidsbild om just kvalitativa föreställningar.
De artister som kan beröra har alltid en plats på
våra konsertestrader. Däremot tror jag att den
framtida publiken vill ha intressanta mervärden. Det
ska gå att handla biljett via datorn, det ska finnas något annat än kaffe och
mazarin i pausen. Publiken kanske vill gå i paus eller komma senare. Jag
tror att vi till 2019 har sett över programutbudet och förändrat dramaturgin i konserten.
JAKOB SVENSSON, Bandbokare och
konsertarrangör, Mejeriet i Lund
– Jag tror konsertscenen kommer vara minst lika
stark som nu om inte starkare. Att spela live eller
se en konsert är ett oslagbart sätt att uppleva och
höra musik. Jag tror att det kommer vara svårt att
ersätta den.
Formen för hur en livekonsert framförs kanske har
förändrats då folk hela tiden letar efter nya sätt att vara nyskapande på.
Redan nu märker man att en lyckad turne är det nya ”skivsläppet” och det
blir allt viktigare att spela på rätt ställen och platser.
Konsertscenen kommer vara utgångspunkten i många artisters arbeten
och för varje år som går märker man en professionalisering av branschen
som ställer större krav på både arrangören och artisten.
Samtidigt som skivförsäljningen minskar ökar livescenen kraftigt och
vi kommer att få se fler scener som poppar upp överallt, både stora
kommersiella företag och små okända undergroundklubbar.
MICKE LINDEVALL, Ansvarig för programsättning
och artistbokning på Debaser
– Kommer en fotbollsmatch i Allsvenskan att se
annorlunda ut om tio år? Förmodligen inte,
några nya lag, något högre biljettpris, några nya
arenor. Samma gäller för livescenen förutspår jag.
Livescenen har sett ungefär likadan ut i fyrtio år.
ANDERS LARSSON, vd på United Stage
– Jag tror att det mesta kommer att vara oförändrat
när det gäller formen och upplevelsen för publiken.
Däremot pekar det mesta mot att klyftorna mellan
de största artisterna och de som ligger steget under
kommer att fortsätta öka. De största blir alltmer
framgångsrika och de i mellanskiktet får det tuffare
ekonomiskt – det är redan ett problem. United Stage är i en väldigt positiv
sits som jobbar med Sveriges största konsertartister såsom Winnerbäck,
Kent, Thåström m fl, men branschen måste framöver satsa mycket
resurser på att få nya artister att nå det övre skiktet.
STIM nytt 3/4/2009 9
LICENSTAGARE
Skivsläppen styr inte längre
turnérandet
Framgångsrika Debaser driver två klubbar
i Stockholm och en i Malmö. Sedan starten
2002 har drygt 1 500 svenska och utländska artister uppträtt i Debasers regi. Micke
Lindevall har skött programsättning och
artistbokning sedan man öppnade den
första klubben vid Slussen i Stockholm.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: MATTIAS FRANZÉN OCH MARKUS KURN
” Lyssna på musik, gå
på många konserter,
titta hur andra gör –
och gör det bättre.
Hur har det förhållandet ändrats sedan Debaser öppnade?
– Det har blivit något fler svenska akter. Delvis beror det på att det är lättare att sälja
biljetter till konserter med svenska band.
Micke Lindevall, Debaser.
Hur väljer ni ut de artister som får
spela på Debaser?
– Vi försöker vara lyhörda för vad folk vill
se och höra. Vi har en profil när det gäller
vårt programutbud och vi försöker hålla
oss till den. Klubbakter brukar vi förlägga
till helgerna. På vardagarna har vi en större
variation av renodlade konserter.
Hur ser fördelningen mellan svenska
och utländska akter ut på Debaser?
– Jag skulle tro att fördelningen är ungefär 60
procent utländska och 40 procent svenska
band.
10
STIM
nytt 3/4/2009
Hur ser publiksiffrorna ut i dag jämfört med när ni startade?
– Besökarantalet har ökat stadigt om man
ser över en längre tid, men det går i vågor
från år till år och från månad till månad.
Har publiksammansättningen
förändrats under åren?
– Varje år får vi en ny generation besökare
som vill höra sin musik. Vi är lyhörda för det
nya men även för våra trogna besökare som
följt oss under åren.
Hur har livescenen förändrats i övrigt
sedan ni startade er verksamhet?
– Ser man till artistutbudet, så är det mycket
som förändrats sedan vi öppnade 2002. Då
var skivbranschen det viktiga och flödet av
artister styrdes till stor del av skivsläpp och
marknadsföringen kring dessa.
I dag har turnerandet fått en primär roll för artisterna. Det är förstås väldigt
positivt för oss som jobbar med livemusik.
Baksidan blir dock att prislappen för artisterna har ökat kraftigt – även på den nivå vi
befinner oss.
Detta leder till att biljettpriset stiger för
konsumenterna. I stället för att gå på tre
eller fyra konserter per månad går man
kanske på en eller två. Vi har märkt att det
blivit svårare att sälja biljetter till mindre
konserter under de perioder då många dyra
konserter är inbokade.
Tror du att musiker och artister har
möjlighet att skapa sig en livekarriär
genom marknadsföring på internet?
– Myspace har varit ett otroligt hjälpmedel
för många. Men det är fortfarande ”word of
mouth” som gäller. Det viktigaste är att man
som artist skapar bra och spännande musik,
något som får mig som bokare att ramla av
stolen. Mitt råd är: Lyssna på musik, gå på
många konserter, titta hur andra gör – och
gör det bättre.
Var dyker nästa Debaser upp?
– Där vi tror att vi behövs och det finns
underlag.
lare
eck
lutv
e
k sp
ens
med
stark
mu
MU
A
M
v
t–s
MA
men
rtain
N
te
e En
siv
Mas
NR
05
AJ
• M
20
z
09
Kat
Bob
RU
ny
Jenson
!
Wil
HIPS
SV
MM-special för Stim-medlemmar
EN
DS
HAR
CD:N
SK
A
MU
SIK
ER
MA
GA
LEV
SIN
SÅ B
ET
9
VI TESTAR
Tävla och vinn
Propellerhead
Record
k 69,–
PRIS: Sverige
CH • K-S
MASTERCLASS:
44
VI TESTAR ÄVEN:
Steinberg The Grand 3
Flea Model A
EBS Metal Drive
PSP OldTimer
Focusrite Liquid
Saffire 56
VSL Vienna Imperial
ÄVEN:
4
Zoom H
LOGIC SCULPTUR
E • KVANTISER
A I PRO TOOLS
• FILMLJUD I CUBA
SE • TRÅDLÖST
-09
ESS 0343
09
INTERPR
306903
7 388034 ECKA
RETURV
RCL
LIVEMA
DELSTE
2
40
AS S: VID
EO I LOG
IC PRO •
PRO TOO
LS ELA STI
C TIM E •
CUB AS
AS H
E LOO PM
MUSIKERMAGASINET UTGES AV
n
nn
viin
hv
Tävla oc
n
Tävla och vin
n nya Logic
Studio
AV
SE 5
k 69,–
UTGES AV
MUSIKERMAGASINET
ET • DE
10
I CU BA
7 388034 306903
RETURVECKA
SOLOLIRARENS
LJUDINTERFACE
TT I
69:– Danmar
YS TEM
INTERPRESS
0343-10
ER ING
V-Piano
INTERPRESS 0343-11
11
69:–
Sve rige
Neve-präglad
dyrgrip
NI Maschine
Roland
Ro
AX-Synth
MASKIN MED HÖG
SVÄNGFAKTOR
VI TESTAR ÄVEN:
För frisläppta
fr
Lexicon Ionix U42S
Live 8
syntareAbleton
sy
Vox Tonelab ST
Modartt Pianoteq 3
Zoom H4n
LIV E 306903 48
ST7 388034
• TRÅ DLÖ RETURVECKA
MASTERCLASS: TRÅDLÖST LIVE • KREATIVA TRICK I PRO TOOLS • KROCKAR I CUBASE • LOGIC SAMPLE EDITOR
PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,–
ST IC PIT
TO MATIS
RNR1
STUDIORÄV MED
LIVEERFARENHET
MUSIKERMAGASINET UTGES AV
OL S ELA
E • AU
LAY LIV
PRIS: Sverige
26
: PR O TO
plifiers
ZT Am box 2
Lunch
Roland
DPA 4099
Germanium
Chandler trol
Tone Con
Motu BPM
T3/B
lor
Tay
SSL X-Desk
y Clarke
EBS StanleWah Wah
Signature
SINET UTGES
MUSIKERMAGA
CLA SS
n
nn
viin
och v
PRIS: Sverige
69:– Danmark
69,–
AV
rk 69,–
e 69:– Danma
PRIS: Sverig
UTGES
ASINET
MUSIKERMAG
03
34 3069
7 3880 ECKA
RETURV
MA ST ER
Tävla
VI TESTAR
PRI S:
SE Electronics
är här
mtiden
PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,–
:
E • CUB
ET
PA PÅ NYTT SÄTT
VI TESTAR ÄVEN
Apple Logic Pro
9
Cakewalk Sonar
V-Studio 100
TK Audio DP-1
Eventide PitchF
actor
XLN Audio Mode
Jazz Brushes & rn
Sticks
APS iO
-06
ESS 0343 06
INTERPR
KO
STJÄRNS
STUDION
STI C TIM
Ed Cherney
MAGASIN
SVENSKA MUSIKER
de d
ET
APS IO
515
JBL Eon
VT 30
vetronix
Vox Val
nics
inn
vinn
SE Electro
Tävla och v
SE4400a
S 0343-07
edia
ltim
07
IK Mu
Fender
Amplitube
n Audio
Black Lio nature
Sig
6903
Digi 002 dification
30
KA
ies Mo– GROOVE AGENT ONE
CUBASE
• DIGITALMIXER LIVE •Ser
MAXA LOGIC • PRO TOOLS – NY LAYOUT
ASIN
AR:
VI TEST
Fra
MAG
ET
ran
Dund
IKER
2009
MUS
ASIN
MESSE
TOO LS ELA
Jari
Haapalainen
GAR
Record
Roland
40
NR 11 • 2009
2009
NR 09 •
ssle
Erik Ha
SKA
MAG
MUSIK
SVEN
IKER
Pro 49
ption
eption
e5
Propellerhea
d
SINET
US
A M
vee
RMAGA
NSK
Ljudexperiment
i vildmarken
Framtid
7
Apogee One
PÅ NYA VÄ
O
MA STE RCL
NOVEMBER • PRIS:
69:–ASS
: VID I
: “Så sköter jag ljudet å
LOG IC PRO
Liveteknikern MattiasEOWinther
• PRO
: 69:–
BER • PRIS
SEPTEM
OKTOBER •
PRIS: 69:–
partnere
3•B
-09
09
69:– Danmar
MUSIKERMAGA
SINET UTGES
MAG
NR 10 • 200
9
Bose L1
Compact
T, DEL
ÄVE
34 306903
M A G A S I NRETU
E3880
TRVEC
KA
Tore
son
Johans
DUBBELARBETE
I STUDION
A MUSI
KE
Head
Rebel 0
4 5 ebut
SVE
NT
ENT
i
onic
SVENSK
ectr
TC Ele
ISKA
EUROPE
JUPE
N:
DPA 4099
Chandler
Germanium
Tone Control
Motu BPM
Taylor T3/B
SSL X-Desk
EBS Stanley
Signature Clarke
Wah Wah
AV
2009
200
JAZZ PÅ
Dan
mar k
ES AV
UTG
SINET
AGA
ERM
MUSIK
69,–
STJÄRNS
KO
STUDION TT I
DET SKA GÅ FORT!
rt
ankfu le
Jason FrLyt
PÅ D
MUSIKER
MAGASINET
Inspirerand
22
INTERPR
Liveljudreportage: En backlinetekniker gör mer än att byta strängar!
ESS 0343
a ig en
R
M U SAISKI NEE T
MUSIKER
Markus
Krunegård
Jan ren
Lundg
G
NG
s
EP
9 • S
NR 0
• 2009
NR 06
M ag nu
Vi byg ger
upp rum för
vår a låta r
– bok stav ligt
tala t!
6903
34 30 KA
EC
3880
GAR
INET
Röy kso pp:
69: –
o
n slaa
Cub
43-05
SS 03
05
RPRE
INTE
AGAS
PRI S:
NR 10 •
OKT 20
09
•
JUN
6 •
NR 0
&
JU NI
ävla
– gic kTfrå
KERM
MAG
til lb ak
nn oc h
t ny
Erik Hass
le
MUSI
ER
M U SAISKI N E T
n i st
ra
til l no gg
PÅ NYA VÄ
SKA
PRIS: 69:–
so
9 rs
0 7rs• te2 n0 0La
N Rh To
tröm oc
ungs
Olle Lj
rv ig
frå n sla
– gi ck
Tin gs ek
nsla!
för kä
llas
”Det ka
udion:
Tin gs ek
RV
7
EO
RETU
Tore
: STER
ASS
ERCL
Johans
MAST
son
SVEN
•
2009
JULI
NR 0
9 • S
EP
”
MAGASINET
Mo
TILL
Micro 965
Korg
er e
heis
121
Senn
erg CC
Steinb ifiers
mpl
ZT A hbox 2
nc
Lu
t SAM
ec
oj
ia
Pr
phob
r
Sym
Msaag
nu s
uierba
5 Sq
Musikermagasinet är Skandinaviens största månadstidning för alla som
arbetar kreativt med musik. I varje nummer finns utbildande artiklar,
produkttester, reportage och nyheter. Som Stim-medlem kan du nu
få en helårsprenumeration på tolv nummer av MM plus fyra extra
nummer för totalt 299 kr (ordinarie pris 665 kr).
På vår hemsida www.mmonline.se/musikermagasinet/stim kan du
bläddra virtuellt i ett par nummer samt teckna din prenumeration!
MUSIKER
DEN
:
STAR rg XL
VI TE
ko
299 kr för 12 nummer + 4 bonusnummer!
gifta sig med budskapet!”
ch David Bottrill: “Ljudet ska
M
The uit
G a lju
GGU
TERIN
MAS
Tä
INTERPRESS 0343-08
08
7 388034 306903
RETURVECKA
Roo
fr
36
MASTERCLASS: VERKTYG I LOGIC
• TEMPLATES I PRO TOOLS • CUBASE
Musikernas plats på nätet – MM Online!
Här kan du se på webb-TV med spännande artistintervjuer och visningar av produkter från de stora
musikmässorna. Du kan köpa och sälja musikprylar på Musikmarknaden, vår snygga och överskådliga
köp och sälj-avdelning med de smarta funktionerna – exempelvis SMS-bevakning av annonser. Och så
kan du läsa innehåll ur tidningen. Tre artiklar ur vart och ett av de senaste numren ligger där nu och vi
arbetar på att lägga in allt (31 års MM!). Mycket, mycket mer är på gång inom kort. Registrera dig därför
för vårt nyhetsbrev så att du inte missar något!
www.mmonline.se
STIM
nytt 3/4/2009 11
BEAT DES
Östergötlands mest spelade kompositör Bengt-Göran Sköld:
”Det värsta är om någon säger
att min musik är intressant”
Stimmedlemmen Bengt-Göran Sköld från Norrköping, är den
musikskapare som toppar listan i Östergötlands län, med att
få flest verk framförda. Han har fått 75 av sina verk framförda
de senaste tre åren.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO : NICLAS SANDBERG
FAKTA
Bor: i Norrköping
Född: 1936
Mest känd för: sin bruksmusik för kör
Ansluten till Stim sedan: 1972
Antal verk i Stims register: 303
Konsert för piano 4 händer och orkester
Beställning från pianistparet Mats
Jansson och Yoriko Asahara som uruppförde konserten tillsammans med
Symfoniorkestern i Norrköping 1992.
Fyra verk av Bengt-Göran Sköld
Konsert för violin och
stråkorkester, op. 57
En annan av Bengt-Görans solokonserter.
Uruppfördes 1984.
The way back, op. 29
Orkesterverket som blev Bengt-Görans
avsked från modernismen.
12
STIM
nytt 3/4/2009
Exposition sur la basse, op. 20
Ett ofta framfört orgelstycke från 1969.
Tonsättaren Bengt-Göran Sköld, född 1936,
kommer från en musikersläkt. Hans farbror
var tonsättaren Yngve Sköld som också var
Bengt-Görans förste lärare i komposition.
– Jag spelade piano och var väldigt notbunden. Jag kunde spela vad som helst direkt
från bladet, men jag kunde inget utantill.
När jag stod utan noter och blev ombedd
att spela upptäckte jag att jag kunde hitta på
musik. Jag kunde bygga upp hela stycken i
huvudet. Det var så jag började komponera.
Efter studier för Ingvar Lidholm på
musikhögskolan i Stockholm studerade
Bengt-Göran vidare i Stuttgart. Till Norrköping kom han 1967 och där har han varit
verksam som tonsättare, organist, dirigent
och körledare sedan dess.
I slutet av 1960-talet lämnade BengtGöran modernismen som han tyckte
hade nått vägs ände. Sedan dess har han
skrivit musik som han beskriver som mer
musikantisk.
– Jag försöker skriva musik som man kan
lyssna på med samma öron som man lyssnar
på Beethoven med. Min musik är varken
modern eller omodern. I en recension av
Stims nya chefsjurist
”Upphovsrättsfrågor har
blivit en del av den dagliga
debatten.”
– Yes! Precis rätt!
Helena Woodcock satt i sin bil, regnet strömmade
ner över vindrutan. Hon stod just i begrepp att hämta barnen från skolan när Stims rekryteringskonsult
ringde. Sedan 20 april i år är Helena Stims chefsjurist.
Helena Woodcock
TEXT OCH FOTO : MARGITA LJUSBERG
Helena, som när samtalet kom just var
hemkommen från Italien, kommer närmast
från Electrolux. Där har hon arbetat som
bolagsjurist och specialist på patent- och
varumärkesrätt i drygt åtta år, de två sista
i Italien. Frågorna på Electrolux rörde ofta
piratkopiering, traditionell counterfeit, och
att sälja in vikten och värdet av varumärket
internt. Som varumärkeschef fick Helena
ansvaret för det juridiska arbetet med bolagets globala varumärkeshantering.
– Mitt uppdrag i industristaden Pordenon i norra Italien var att bygga upp en
immaterialrättsavdelning, en patent- och
varumärkesavdelning.
mer komplext än jag
föreställde mig.
Helena pluggade juridik vid Stockholms
universitet och tog examen 1994. Speciellt
kursen i medierätt fångade hennes intresse.
Ett halvår studerade Helena EU-rätt i
Frankrike. Efter praktik på Lagerlöf och
Leman advokatbyrå satt hon ting i Hud-
dinge men kände att brottmål inte riktigt
var rätt väg att gå.
– Jag tyckte ju det var så roligt att jobba
på affärsjuridisk byrå och när Peter Danowsky skulle rekrytera sökte jag jobbet
och fick det.
Helena fick jobba med upphovsrätt, med
medierätt, tryckfrihetsrätt, tidningsjuridik
och varumärken.
– Det var roligt men slitsamt och tufft,
särskilt som jag och min man, som också
jobbade på advokatbyrå, fick två barn under
den här tiden. Men det var otroligt lärorikt
min pianokonsert skrev en recensent att det
här var musik han ville höra igen. Det gjorde
mig glad. Det värsta är om någon säger att
min musik ”är intressant”.
En hel del av Bengt-Görans musik är
skriven på beställning, till exempel hans
solokonserter. Andra stycken har kommit
till av praktiska skäl, när han haft behov
av musik till en särskild ensemble. Just
nu arbetar han med sin tredje symfoni.
Emellanåt hinner han skriva en och annan
kör- eller orgelkomposition också. Men vari
hans drivkrafter består, kan han inte säga.
– Jag håller på jämt. Jag arbetar nästan all
vaken tid. Det är väl så att jag inte kan låta
bli att skriva musik, säger Bengt-Göran.
Medierätt – ett spännande område
Z
”Stim är nog ännu
Undersökningen är baserad på framföranden i Sverige och utlandet under åren 2005-2007, och
avser både livespelningar och framföranden i radio, tv och on-line.Vi har däremot inte tagit hänsyn till
ersättningarnas storlek eller hur många gånger som ett och samma verk spelats. Resultatet visar alltså
endast hur många olika musikverk musikskaparna fått framförda under perioden.
och en fantastiskt bra grund att stå på.
Som ung och biträdande jurist lärde man
verkligen sin juridik!
Det var slumpen som fick Helena att söka
jobbet som IPR-jurist, immaterialrättsjurist, på Electrolux men också att hon ville
ut på bolag och att där få vara en del av det
kommersiella beslutsfattandet och inte bara
ge juridiska råd.
Juridiken i centrum på Stim
Helena har varit på Stim i snart ett halvår.
– Varje dag känner jag glädje när jag går till
jobbet. Det främsta skälet är nog att juridiken är så central för Stim. Det är självklart
för alla som arbetar på Stim att upphovsrätten är viktig. Stims hela affärsidé bygger ju
på den. Ingen på Stim ifrågasätter värdet
av upphovsrätten och som jurist har man
därför medvind internt.
Mycket händer i omvärlden. Upphovsrättsfrågor har blivit en del av den dagliga
debatten. Helena tycker att det är spännande att Stim med ett stort mått av nytänkande står inför en förändringsprocess.
– Konkurrensrätten har ju kommit att bli
en alltmer betydelsefull del i det juridiska
arbetet. Tidigare självklara och erkända
ageranden ifrågasätts idag och det ställer
stora krav på Stim.
Helena tror att det lär ta tid att helt och
fullt förstå Stims verksamhet och relationerna med andra sällskap, organisationer
och föreningar.
– Det är nog ännu mer komplext än jag
föreställde mig. Men det är kul att som
jurist komma in i en tid när det händer så
mycket på marknaden. ‰
STIM
nytt 3/4/2009 13
TORGNY SÖDERBERG
”Man måste tro på musikens
kraft”
Torgny Söderberg, som bland annat skrivit Diggi-loo
diggi-ley, Fröken Ur sång och 100 procent, är en av
många musikskapare som märkt av den sjunkande
skivförsäljningen. Men till skillnad från de flesta andra upphovsmän kompenseras han nästan fullt ut av
ökade intäkter från liveframföranden.
TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: RICKARD ERIKSSON
– För mig har liveframförandena blivit en allt
viktigare del av inkomsterna. Att det blivit
på det sättet beror nog på att jag skriver
mycket bruksmusik för till exempel dans
och revy. Dessutom har Sverige drabbats av
schlagerfeber de senaste åren vilket gjort
att man plockat upp mina gamla låtar igen.
Torgnys debut ägde rum i föräldrahem14
STIM
nytt 3/4/2009
mets tvättstuga. Han var åtta år och tillsammans med sin syster satte han upp
revyer med belysning, scenografi, manus
och egen musik. Publiken utgjordes av
familj, vänner och grannar.
I tonåren startade han jazzbandet Bohemia, men han hade ännu inga tankar på
att ägna sig professionellt åt musik.
– Att i Varberg under tidigt sextiotal
försörja sig som musiker var nästan otänkbart. Musiker ansågs vara mer eller mindre
suspekta typer som spelade på stadshotellet. Att arbeta med musik var fortfarande
inget riktigt yrke.
Bytte jazz mot pop
När Beatles slog igenom skaffade sig Bohemia en ny repertoar. Det nya soundet
krävde en gitarr och Torgny lade trumpeten åt sidan och blev i stället bandets
gitarrist.
– Jag kom närmre musiken med gitarr
och popmusik än vad jag gjort med trumpet och jazz. Det var också då som jag
började skriva musik mer på allvar.
Efter gymnasiet arbetade Torgny som
ingenjör på SKF. Törsten efter att skriva
musik släckte han på kvällarna. Han
började göra sig ett namn som kompositör
vilket ledde till att han fick beställningar
från olika band i Göteborg.
Till svensktopp och melodifestival
Början till ett genombrott kom 1972 när
han satt i studion för att spela in en skiva.
Mitt under inspelningen råkade Lasse Samuelsson ringa och hörde Vart tar alla vackra
drömmar vägen? spelas i bakgrunden. Han
tände direkt på Torgnys låt och ordnade
så att Titti Sjöblom sjöng in den. Låten
hamnade på Svensktoppen och fick även
representera Sverige i Östersjöfestivalen.
– Framgångarna gav mig blodad tand och
jag insåg att jag borde lära mig mer om
upphovsrätt, Stim och musikbranschen
i övrigt. Det hade jag stor nytta av när
jag började gå med mina inspelningar till
musikförlagen. Jag visste hur saker skulle
gå till och fick en hel del låtar placerade.
Family Four spelade in Vårt svenska
Eldorado, Sylvia Vrethammar Lasta inte
mig och Östen Warnerbring Maria. De
två senare blev även uttagna till 1973 års
Melodifestival utan att komma till fi nal.
Året därpå, 1974, placerade sig Torgnys
låt Fröken Ur sång med hjälp av Titti Sjöblom på en fjärdeplats i Melodifestivalen.
På förstaplats kom som bekant Waterloo.
– Det var helt fantastiskt att få vara med
i det årets melodifestival. Ett roligt inslag
var att alla bidrag framfördes i tv av sånggruppen Ajax veckorna innan fi nalen. Då
var det fortfarande tydligt att det i första
hand var melodierna som tävlade mot
varandra – inte artisterna. Sedan var det
förstås bra att det var Abba som framförde
Waterloo i fi nalen.
1984 – tio år efter fjärdeplaceringen
med Fröken Ur sång fick Torgny sin största
framgång som låtskrivare. Bröderna Herrey framförde då Torgny Söderbergs och
Britt Lindeborgs låt Diggi-loo diggi-ley.
Låten vann både den svenska fi nalen och
Eurovision Song Contest i Luxemburg.
För upptäckten av bröderna Herrey stod
Bert Karlsson.
”Jag kom närmre
musiken med gitarr
och popmusik än vad
jag gjort med trumpet och jazz. Det
var också då som jag
började skriva musik
mer på allvar.
In i skivbranschen
Det var i mitten av 1970-talet som Torgny
kom i kontakt med Bert Karlsson.
– Jag lärde känna Bert när han ringde
för att beställa några dansbandslåtar av
mig. Lustigt nog berättade han att han
inte gillade det han hört av mina låtar. När
jag frågade honom varför han då beställde
musik av mig, sa han att han var övertygad
om att jag kunde skriva på ett annat sätt.
Samarbetet med Bert Karlsson blev allt
mer omfattande. Tillsammans startade de
”Framgångarna gav
mig blodad tand och
jag insåg att jag borde
lära mig mer om upphovsrätt, Stim och musikbranschen i övrigt.
musikförlaget Club Mariann Music och
Torgny tog tjänstledigt från sin ingenjörstjänst. Det blev en hektisk period då han
arbetade både som kompositör, textförfattare, musikförläggare och skivproducent.
Han byggde en inspelningsstudio och var
sin egen ljudtekniker.
– Vi arbetade på ett ganska udda sätt. Till
exempel tog vi in en blandad grupp på 25
personer ”från gatan” som fick lyssna igenom de låtar som vi ville spela in.
Privat- inte piratkopieringen
ett problem
Samarbetet med Bert Karlsson varade till
mitten av 1980-talet. Sedan gick Torgny
vidare med grammofonbolagen Big Bag
(tillsammans med Lasse Holm) och Musikverkstan. Han knöt till sig stora artister
som Lena Philipsson, Arvingarna och Peter
Jöback. På 1990-talet bestämde han sig
emellertid för att lägga ned verksamheten.
– Det är svårt att driva ett litet bolag med
stora artister. Marknadsföringen kostar
helt enkelt för mycket. Dessutom har man
ett stort ansvar för artisterna. I dag är jag
bara en ledig, fri och kreativ kompositör.
Det enda uppdraget som producent är för
sommarshowen Diggiloo.
En annan anledning till att Torgny lämnade skivbranschen var att det blev allt svårare att sälja skivor. Men att skivbranschens
problem skulle ha sin huvudsakliga grund i
illegal fi ldelning, tror han inte.
– Problemet är äldre än fi ldelningen. Det
handlar snarare om privatkopiering än piratkopiering. Nedgången i skivförsäljningen
började när kassettdäcken kom ut på mark-
naden. Sedan har den illegala fi ldelningen
tillkommit, men jag tror att en tydlig
lagstiftning och tydliga prejudikat kommer
leda till att den minskar – människor vill
göra rätt för sig.
Vill skapa nyfikenhet hos lyssnaren
Torgny berättar att han är, och alltid har
varit, väldigt hungrig på att komponera.
– Jag är ständigt sugen på att prova nya
kombinationer av toner. Jag är nyfi ken av
mig och varje morgon när jag vaknar undrar jag vad dagen ska bära med sig. Vägen
mellan skiss och färdig komposition är ett
äventyr.
Bland det viktigaste i kompositionsarbetet, menar Torgny, är att skapa förväntningar hos publiken.
– Musiken får aldrig stå och stampa utan
måste hela tiden leda framåt. Helst ska
lyssnaren redan under introt bli nyfi ken på
vad som ska hända i refrängen – en, så att
säga, fördröjd verkan.
Torgny kan se ett drag som går igenom i
nästan alla hans kompositioner.
– Mina låtar brukar ofta gå upp i oväntade
fi naler. Det är nog ett signum som jag lagt
mig till med av bara farten. Jag kan inte låta
bli att krångla till det lite i en extraordinär
avslutning.
Viktigt att tro på låtarnas kraft
Idéerna till en ny låt får Torgny i första
hand från textuppslag, men det är också
viktigt för honom att ha en tänkbar avsättning för låten.
Arbetet från idé till färdig demo brukar
ta honom mellan fyra månader och ett år.
Därefter vidtar arbetet med att lansera
låten. Det är ett viktigt moment som också
kan vara jobbigt, berättar Torgny:
– Det gäller att tro på sin komposition, att
förlita sig på att den har en egen kraft. Man
får inte ge upp om låten sågas av en person.
Fokusera i stället och släpp inte taget. Var
envis och måla färdigt din tavla! Även om
jag kanske är hjälpt av att jag är etablerad,
måste jag säga att konkurrensen är mycket
hårdare i dag än förr. Det fi nns så många
som är så bra på att skriva.
FAKTA
Namn: Torgny Söderberg
Ansluten sedan: 1972
Antal verk i Stims register: 361
Bor: i Skara
Aktuell med: planerar nästa
års Diggiloo-turné
Lyssnar på: gärna hitlistor men också
Stravinskij, Haydn och Mozart
Spelar: trumpet och gitarr.
Komponerar vid pianot.
STIM
nytt 3/4/2009 15
STIM MUSIC EXPO
Baskery var ett av kvällens band på scenen efter en lyckad dag med livliga paneldebatter.
Stim Music Expo fyllde Nalen
Fyrahundra deltagare från alla delar av musikbranschen samlades den 5 oktober
till Stims första Music Expo.
Kent Muldin, Stims vd, hälsade alla välkomna. I den första paneldebatten på scenen
i Nalens stora sal deltog representanter för samtliga riksdagspartier. Musikskaparnas förutsättningar i Kultursverige diskuterades. Petra Markgren Wangler från
SVTs Kulturnyheterna och dagens moderator fick direkt en fråga från publiken:
– Vad skulle ni politiker göra om 39 av 40 bilar i Sverige stals?
TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MARGITA LJUSBERG, HELENA LARSSON
Det blev startskottet för en livlig debatt som rörde sig från illegal
nedladdning, fi ldelning, synen på Ipred och den personliga integriteten till den nya kulturpropositionen.
– Arbetets frukter ska tillfalla den som arbetar, sa Leif Pagrotsky
(S) och ledamot i Stims styrelse och tog fasta på musikskaparnas
rätt att få betalt för sitt skapararbete. Leif Pagrotsky bemötte Lage
Rahms (MP) oro för en polisstat, husrannsakan och att Ipred hotar
den personliga integriteten med att oron så småningom kommer
att stillas med mer kunskap och fler lagliga alternativ.
Ipred kommer möjligen att modifieras men inte rivas upp vid
ett regeringsskifte, fortsatte Leif Pagrotsky och talade om socialdemokraternas förslag om en integritetsombudsman och en
upphovsrättskommission.
16
STIM
nytt 3/4/2009
Kulturpropositionens förslag att lägga ner Rikskonserter var ett
ämne som väckte känslor både på podiet och i publiken.
– Mina erfarenheter från Norrbotten är att Rikskonserter har en
mycket stor betydelse, underströk Siv Holma (V).
Cecilia Magnusson (M) påpekade att kulturpropositionen innehåller många konkreta förslag på hur Rikskonserter ska ersättas och
att Holma och Pagrotsky levererar mycket snack men lite verkstad.
Tuomo Haapala, musikskapare i publiken ville, apropå frågan om
breddningen av stöd till pop och rock, tala om musikens innehåll.
– Varför denna rädsla för musikens komplexitet. Jämför med alla
som läser bibeln – det fi nns ju inte någon bok som är mer komplex.
Moderator Petra Markgren Wangler
Gustaf Norén i Mando Diao
Mic Michaeli i Europe
Maria Molin Ljunggren, Lionheart
Daniel Johansson, industridoktorand i datavetenskap, KTH, Johan Lagerlöf, vd X5, Sung-Kyu Choi, Senior Content Manager, Spotify.
STIM
nytt 3/4/2009 17
STIM MUSIC EXPO
En musikbransch i förändring
Under programpunkten Musikbranschen i förändring diskuterades
förläggaren och managerns roller och de allt vanligare 360 gradersavtalen där man jobbar med artistens hela varumärke.
– Det var regel på 1960-talet, kommenterade Ola Håkansson,
Artist Company Ten. Jag började i branschen 1965. Nu har jag
gjort hela resan och är tillbaka.
– Det handlar om att först skaffa en bra låt. Sedan skaffar man sig
en snygg frisyr, sa Ben Malén, Air Chrysalis Scandinavia som ville
ge tillbaka makten till A&R. Maria Molin Ljunggren, Lionheart
Music, har jobbat med 360 gradersavtal i tjugo år och anser att
allt annat är onaturligt.
– Det fi nns en positiv anda i branschen igen. Det känns skitkul,
utbrast Magnus Bjerkert, Adrian Recordings.
Alla var överens om att man måste känna sin målgrupp och skapa
tillit mellan artist och lyssnare. Ett bra sätt är att blogga.
– Nätet är dagens ungdomsgård, sa Ola Håkansson. Där får man
kontakt med sin publik igen, något som radion styrde bort. Bäst
är att ligga nära slutkonsumenten.
– Tjänar ni några pengar idag, frågade moderatorn Petra provokativt.
Det konstaterades att ytterst få bolag i Sverige går med vinst.
Exponeringsytan har växt samtidigt som man tappat personal. Konkurrensen är stenhård. Independentbolagen har klarat sig bättre än
major-bolagen men bolag med stora backkataloger kan fortfarande
tjäna pengar. Daniel Johansson, industridoktorand på KTH, tror på
att brytpunkten mellan den digitala och den fysiska försäljningen
kommer 2012 eller 2013. I USA är det panik och Daniel undrade
vilka planer den svenska musikbranschen har.
– Om fem till tio år tror jag att vi kommer att tjäna mer pengar
än någonsin, avslutade Per Kviman, Versity Music.
Det svenska musikundret
Fredrik Hult, upphovsman till 22 list-ettor i Japan.
”Det är häftigt att 400
miljoner tittar på ett enda
tv-program.
Musik online
I den efterföljande debatten om musik online fick frågan om ersättningen från Spotify stort utrymme. Diskussionen präglades av
sammanblandningen mellan artistersättningen från skivbolagen
och Stims ersättning till musikskaparna. Flera i publiken vittnade
om att ersättningsbeloppen är mycket små.
Tomas Ericsson från Stim påpekade att detta var den första
utbetalningen och när intäkterna från Spotify ökar så ökar också
ersättningarna från Stim.
– Låt Spotify i lugn och ro hitta sin affärsidé, sa Hans Breitholtz,
vd för Sony Music.
Sung-Kyu Choi från Spotify underströk att Spotify lyckats attrahera många att gå över till ett lagligt alternativ. Från det illegala
får rättighetshavarna noll i ersättning.
– Nätoperatörerna och andra inblandade parter måste ta sitt
ansvar om den ska kunna genomföras, svarade Tomas Ericsson på
frågan om Stims fi ldelningsmodell.
Tomas berättade att i konkurrensen om den gränsöverskridande
online-licensieringen har Stim en unik erfarenhet av att i många
år kunnat erbjuda en licens som täcker åtta länder.
Gustaf Norén, Mando Diao, Mic Michaeli, Europe, Fredrik Hult,
upphovsman till 22 list-ettor i Japan, Monica Ekmark, Universal,
SMFF-ordförande och Abba-specialist, Carl Blom, manager, Flagstone och Ola Håkansson samtalade om hur man lyckas med sin
musik i utlandet.
– Inte för mycket business så att vi förlorar vårt hjärta, sa Gustaf
Norén. Jag känner mig som låtskrivare och inte som popstjärna –
det är fortfarande som när jag var tio år och började skriva låtar.
Fredrik Hult har satsat på låtar som är positiva och glada och de
går hem i Japan. Mic Michaeli kände sig tveksam till om Europe
skulle lyckats idag.
– Tidsandan var annorlunda när vår låt…ni vet ju vilken….kom.
Monica Ekmark och Ola Håkansson, som var med när det begav
sig, berättade om Stikkans affärsstrategi och Ola är säker på att
Abba skulle lyckats även idag.
– Bra låtar känns bra i magen och då ska man använda huvudet
för att lansera.
Diskussionen fortsatte om vilken marknad som är bäst. USA
eller England? Tyskland, där fansen är extremt lojala?
– Vi hade sju låtar i rad med Secret Service på listorna i Tyskland
men ingen i England.
Även det mer outforskade Kina nämndes.
Fredrik är inte främmande för att pröva i Kina. I Kina gillar man
inte rock och det politiska läget är osäkert.
– Men det är häftigt att 400 miljoner tittar på ett enda tv-program.
Andra programpunkter under dagen handlade om hur Stim
funkar och vad Svensk Musik gör. Managern Patrik Larssons tips
om hur man förvaltar sitt varumärke och lyckas som musikskapare
fyllde Nalens Stacken till sista plats.
Programmet i stora salen avslutades med Christer Björkman
som fick många frågor från publiken om vem som får vara med i
Melodifestivalen. Efter några timmars paus var det var dags för
kvällens uppskattade live-underhållning.
Film och fler bilder från dagen kan du se på vwww.stim.se/musicexpo
18
STIM
nytt 3/4/2009
Svensk Musik med fokus
på information och
marknadsföring
” Vi ser oss som en serviceorganisation som ska
jobba med promotion och med att lyfta fram
upphovsmän från alla musikgenrer.
TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: RICKARD ERIKSSON
Stina Westerberg vd Svensk Musik.
– Svensk Musik är Sveriges Music Information Centre och ingår i ett internationellt
nätverk. Uppgiften är att dokumentera och
informera om upphovsrättsligt skyddad
svensk musik. Vi ser oss som en serviceorganisation som ska jobba med promotion
och med att lyfta fram upphovsmän från
alla musikgenrer. Vi ska se till att all information fi nns tillgäng och vara duktiga på
att sprida den. Det främsta redskapet är
vår webb. I samarbete med andra aktörer
hoppas vi att i framtiden kunna skapa en
internationell musikportal som ska vara ett
verktyg för att man både utomlands ifrån
och från Sverige ska få tag i den svenska
musiken.
Stina Westerberg är ny chef och vd för
det Stimägda nybildade bolaget Svensk
Musik. Vi sitter i den nyss uppackade
soffgruppen i hennes arbetsrum. Stina
berättar om sin uppväxt i Tyresö och om
hur hon började spela flöjt vid åtta års ålder
i musikskolan.
– Detta blir ju genast som ett inlägg i den
kulturpolitiska debatten, säger hon med
ett leende. Den musikskola jag fick ta del
av var fantastisk. Gunnar Lundén Welden
var den kreativa motorn och han samlade
många goda musiker omkring sig och jag
hade flöjtlärare som Gunilla von Bahr och
hovkapellisten Stig Bengtson. Direkt efter
nian kom jag in på Musikhögskolan.
Stinas första jobb var vid Norrlandsoperan. Därefter blev det några år i Berlins
fi lharmoniska orkester i dåvarande Västberlin innan hon som frilansande musiker
återvände till Sverige.
Från flöjt till konsult
– Jag hade många erbjudanden men hade
tröttnat på att vara yrkesverksam musiker
och eftersom jag ville vidare i livet grep jag
tillfället att byta bana.
Stina tog examen på IHM Business
School i marknadsinformation och började som konsult. Ett uppdrag ledde till
ett erbjudande om att bli marknads- och
informationschef på Datametrix, vid den
tiden ett dotterbolag till Tele2. Stina satt i
företagets ledningsgrupp och hade nått sitt
mål att arbeta i näringslivet.
– Människor som arbetar inom IT är liksom musiker kreativa och intellektuellt rörliga. Jag hade roligt och kände mig hemma.
Efter tre år inom telecom ville Stina
tillbaka till musiken. Därför tackade hon
ja till ett erbjudande om att bli vd för
Vadstena-Akademien.
Svensk Musik precis rätt
Musikbranschen i Sverige är liten och Stina
har lärt känna den efter att ha gjort en
mängd av allt man kan göra inom svenskt
musikliv; hon har suttit i orkester, spelat
kammarmusik och opera och haft en rad
olika uppdrag.
– Därför kändes det precis rätt för mig
när jag såg Svensk Musiks annons där man
sökte någon som ville arbeta med svensk
musik med fokus på information och
marknadsföring.
Hon kände sig redo för att utveckla sig
vidare efter en drygt femårig vd-period.
– Vadstena-Akademien har ju stort fokus
på nyskriven opera och jag hade under åren
kontakt med Svensk Musik när det gällde
noter och beställningsverk. Det är ju här
den nya musiken fi nns, säger Stina med en
gest mot den stora deponeringssamlingen
utanför hennes dörr.
Stina vill likställa konstmusiken och
jazzmusiken som fi nns deponerad i Svensk
Musiks samling med andra verksamheters
forsknings- och utvecklingsresultat.
– Det som Svensk Musik företräder är
enormt intressant och det ska vi bli ännu
bättre på att berätta om. Vi ska söka nya
samarbeten och utveckla nya arbetsmetoder och vi måste berätta om vilka tjänster
vi har att erbjuda, inte bara för våra egna
medlemmar utan också för kulturpolitiker
och musikbranschen som helhet.
Nya förväntningar och nya relationer
Stina ser som sitt uppdrag att vara visionär.
Att våga vidareutveckla en verksamhet som
har funnits länge och som går in i en ny tid
med andra förväntningar, från ägarbolaget
Stim, från intresseorganisationerna som
sitter i styrelsen och defi nitivt från kulturpolitiken.
– Det är min uppgift att förankra våra
nya idéer och ta del i det politiska samtalet, att vara utåtriktad och tala om svensk
musik och svenska upphovsmän. Jag ska
nyetablera redan befi ntliga relationer och
skapa nya. Den goda dialogen med intresseorganisationerna och styrelsen är speciellt
viktig framgångsfaktor
En ny relation är den svenska partnern
Border Blaster och samarbetet kring European Urban Music Days vilket sker inom
ramen för EU-projektet Diversidad, ett
projekt som syftar till att ta in ett mångfaldsperspektiv på musiken i Europa.
– Ett typexempel på ett sammanhang
där man spelar svensk musik och där vi
ska vara med.
I likhet med Stim är det viktigt att
Svensk Musik följer vad som händer i
Europa och hur upphovsrättsmedel får
användas i framtiden.
– Vi vet inte hur det kommer att se ut om
fem år. Därför vill jag understryka att är
otroligt viktigt att verka för att den svenska
musiken och de svenska upphovsmännen
har en stark förankring i den svenska kulturpolitiken.
STIM
nytt 3/4/2009 19
POSTTIDNING B
STIM
Box 27327
S-102 54 Stockholm
1 1 0 6 0 7 7 0 0
Premiär för utbetalning
för Spotify
I årets juni-utbetalning betalade Stim för första gången ut
pengar för Spotify. Spotify kan i utbetalningsssammanhang
främst betecknas som en personligt sammansatt radio.
En miljon personer lyssnade på Lady Gagas Poker Face, vilket
alltså är lika med en miljon avlyssnade streams. I denna första
avräkningen blev utbetalningen för verket Poker Face 2 300 kr till
verkets rättighetshavare att dela på.
Detta kan jämföras med ett musikverk som spelas en gång i
Sveriges Radios Sommarprogram och som avlyssnas av ungefär
en miljon personer. För en tre minuter lång låt i Sommar betalar
Stim ut Sveriges Radio-intäkter som ger cirka 100 kr för rättighetshavarna till musikverket att dela på.
Avräkningen omfattade perioden från oktober 2008, den officiella startpunkten för Spotify, till och med februari 2009 och
omfattade 125 000 unika musikverk. Stim har haft avtal med
Spotify under testperioden februari – oktober 2008. Oktober var
starten för abonnemangsförsäljning och för reklam i gratisversionen. Den totalt utbetalade summan i avräkningen i juni var drygt
500 000 kr för Spotifys första fem månader.
Utbetalningskalender 2009
Med reservation för eventuella ändringar.
Utbetalning
DECEMBER
Utbetalningsdag
15/12
En rasande snabb utveckling
Spotify rapporterar information om varje avlyssnad stream. Rapporteringen är underlag för Stims utbetalning. Vid starten i oktober 2008 avlyssnades totalt cirka 6 miljoner så kallade streams, i
februari i år var antalet avlyssnade streams cirka 360 miljoner och
i mars hade antalet ökat till cirka 570 miljoner streams.
I februari i år användes Spotify av 265 000 personer i Sverige
varav 12 000 användare betalade abonnemang. I mars hade antalet användare ökat till 340 000 varav 13 000 abonnenter. Senare
uppgifter talar om en tillväxt på 30 000 användare om dagen.
I februari lyssnade varje användare i snitt på 1 350 streams och
den siffran ökade till 1 700 streams per användare i mars månad.
Innehåll
Period
(till och med)
Konserter
1:a halvåret 2009
Sveriges Radio
1:a halvåret 2009
SVT
1:a halvåret 2009
Bio
3:e kvartalet 2009
Norden
Utland
Kommersiell radio
1:a halvåret 2009
Kommersiell tv
1:a halvåret 2009
Biografer
3:e kvartalet 2009
PKE
(Privatkopierings­
ersättning)
1:a halvåret 2009
Online
3:e kvartalet 2009
NCB – skivförsäljning
mm
1:a halvåret 2009
Korrigeringar
 För mer information om utbetalningar gå in på
www.stim.se, fliken Medlemmar
 Beloppsgränserna vid våra utbetalningar är 500 kr för avi
och 200 kr för konto
 Kom i håg! För snabbare utbetalning – meddela ditt
person-/bankkonto till [email protected]
Spotify-avräkningens fem-i-topp
1. Poker Face
Text & Musik: Lady Gaga, Redone
2. Infinity
Text & Musik: Paul Walden
3. Hot N Cold
Text & Musik: Lukasz Gottwald, Max Martin, Katy Perry
4. Just Dance
Text & Musik: Lady Gaga, Redone, Akon
5. Womanizer
Text & Musik: Nikeshia Briscoe, Rapheal Akinyemi
20
STIM
nytt 3/4/2009