nytt Nummer 3/4 2009 Tema Livemusiken allt viktigare Medlemsevent Stim Music Expo fyllde Nalen Debaser: Skivsläppen styr inte längre turnérandet Torgny Söderberg: ”Man måste tro på musikens kraft” STIM nytt 3/4/2009 1 LEDARE Innehåll 2 3 4-11 4 5 6 7 8 10 12 13 Framsteg inom EU LEDARE Notiser TEMA – Livemusiken Livemusiken allt viktigare Ökade liveinkomster löser inte alla problem Utländska band - Stim musikrapporterar Musikrapporten - viktigt underlag för din utbetalaning Konsertarrangörer breddar sin verksamhet Debaser: ”Skivsläppen styr inte längre turnérandet” Intervju med Östergötlands mest spelade kompositör Intervju med Stims nya chefsjurist 14 Torgny Söderberg: ”Man måste tro på musikens kraft” 16-18 STIM MUSIC EXPO fyllde Nalen 19 Svensk Musik med fokus på information och marknadsföring 20 Premiär för utbetalning för Spotify Utbetalningskalendern STIM-NYTT www.stim.se I dagarna har Europeiska kommissionen pu- mot bakgrund av att blicerat gemensamma deklarationer från ett intäkter från utlandet antal aktörer på den europeiska arenan för – i synnerhet Europa licensiering av musikrättigheter. Länk fi nns – är viktiga för Stims på www.stim.se. Bakom uttalandena står medlemmar. Att untill exempel europeiska konsumentorganisa- derlätta licensieringtioner, stora musikförlag som Universal och en över gränserna är EMI, upphovsrättssällskapen PRS (England), något som Stim har Sacem (Frankrike) och Stim och musikan- mångårig erfarenhet vändare som iTunes, Amazon och Nokia. av i Norden och BalUttalandena är ett resultat av överläggningar tikum. Den nordiska/ med Europeiska kommissionen och syftet är baltiska modellen är fortfarande det enda att fastställa vissa gemensamma spelregler för exemplet på en centraliserad licensiering licensieringen av musikrättigheter inom EU. över landsgränser i Europa som verkligen fungerar. Vi har precis kommit överens i Enighet om vägen framåt Norden att utveckla denna modell så att Det är en stor framgång att så många stora den fungerar även på onlineområdet utan aktörer har enats om en väg framåt för att att äventyra de nationella tarifferna eller underlätta framväxten av legal musik på att riskera någon priskonkurrens på priset för musik. Ute i Europa ses det nordiska/ nätet. Alla åtog sig att verka för att utveckla baltiska licensieringssamarbetet som ett EU-övergripande licensieringsportaler som föredöme som bland annat innebär att en kan erbjuda musikanvändare så mycket rätlicenstagare kan få en licens för alla nordiska/ tigheter som möjligt från frivilligt samverbaltiska territorier på ett enkelt sätt. kande upphovsrättsorganisationer. En sådan utveckling kan underlätta licensieringen över gränserna i Europa avseende musikanvändningen på nätet. Vidare överenskoms bland annat att licensieringen skall underlättas av att en gemensam hantering av information om vem som äger musikverk i olika territorier i Europa ska utvecklas. I linje med Stims strategi Uttalandena är helt i linje med den linje som Stim drivit i detta arbete. Det är glädjande att de stora aktörerna numera undviker att tala om sådan konkurrens mellan upphovsrättssällskap om licenstagare som skulle få priset på själva upphovsrätten till musik att gå ner. Att upphovsrättssällskap däremot konkurrerar om medlemmar är något annat och helt legitimt ur upphovsrättslig synvinkel. Viktigt är också att alla parter uttalar att den illegala musikanvändningen på nätet är det största problemet som måste attackeras av alla inblandade aktörer. För en europeisk medelstor organisation som Stim med en ganska liten hemmamarknad är deklarationerna viktiga särskilt ICE – svaret på utmaningen EU-deklarationerna är även betydelsefulla när det gäller utvecklingen av en gemensam hantering av europeisk verkdokumentation och musikrapportering. Uttalandena är helt i linje med Stims strävan att centralisera, förenkla och förbilliga denna administration, något som vi och PRS gör gemensamt inom det gemensamägda bolaget ICE. ICE är i realiteten svaret på utmaningen att administrera rättigheter över landsgränserna i Europa. Jag är övertygad om att Stims strategi att samverka nordiskt/baltiskt i licensieringen av musikrättigheter och bygga upp ICE i samarbete med andra stora upphovsrättssällskap kommer att på sikt bära frukt såväl för medlemmar som för licenstagare. Många tekniska, praktiska, politiska problem finns kvar att övervinna. Men vi är definitivt på väg och det är tillfredsställande att de ledande aktörerna i Europa har identifierat just de utvecklingsområden som varit styrande för Stims strategi de senaste åren. Utgiven av STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå Nummer 3/4 2009 / Årgång 24 Ansvarig utgivare: Susanne Bodin Chefredaktör: Margita Ljusberg Redaktion: Tel. 08-783 88 00 Margita Ljusberg, Lotta Lundén, Mattias Franzén 2 STIM nytt 3/4/2009 Postadress: Box 27327, S-102 54 Stockholm Besök: Sandhamnsgatan 79 E-post: [email protected] ISSN 0283-3190 Tryck: Ekotryck Redners Omslagsbilden: Torgny Söderberg Foto: Rickard Eriksson Kenth Muldin, vd NOTISER Nyansluten: VÄLKOMMEN JONNY VILJAM! Hur kom du in på musiken? – Båda mina två äldre bröder är väldigt intresserade av musik, men det var den äldste brorsan Denny som jag kopierade när jag kom in på det här med gitarr. Sen fick jag min första akustiska nylongitarr av min morfar när jag var tio år, och på den vägen är det. Jag är också i princip helt självlärd, förutom studier på Los Angeles Music Academy i Pasadena 2004. Varför har du anslutit dig till Stim? – Först och främst för att det är ett måste när ens musik blir offentlig. Det är planen. Och så vill man också ha sin beskärda del riksdaler. Jag är med på J. Axels nya album ”Start Receiving”, som släpptes i augusti. Jag har lagt gitarren på spår #9 ”Roam” feat.Astrid Suryanto. För övrigt en underbart bra Deep House platta. Stim är givetvis också en trygghet och en hjälpande hand många gånger. Kan du beskriva din musik? – På ett enkelt sätt, nej… Jag har fått ge upp mycket för att på något sätt hitta dit jag är idag musikaliskt; flickvänner, trygghet, stadig ekonomi. Men alla väljer vi en väg att gå, och min är lite krokig, som många andras. Jag hade säkert kunnat släppa ett album för några år sedan, men det hade inte blivit rätt. Det är inte förrän nu som jag känner att jag hittat en röd tråd i skapandet, en teknik jag behärskar, en ljudbild och en harmoni som jag älskar. För mig är det viktigast. Att inte känna tvekan inför ett kommande album. Musikbranschen är svår, man får kanske bara en chans och då ska jag göra det på rätt sätt – på alla sätt, och med rätt folk. Detta tänk beskriver också min musik bäst. Jag har gjort något så banalt som hittat mig själv i musiken. Musiken speglar min utveckling och mitt liv i gitarrbaserade låtar och som ofta i repetitiva arrangemang. Stora som små. Vad händer nu? – Tillsammans med min producent Jonathan Axelsson arbetar jag nu med mitt debutalbum. Man kan följa processen på min hemsida och bloggen på My Space. Självklart finns det där också låtar att tjuvlyssna på. www.myspace.com/jonnyviljam www.jonnyviljam.com MALMÖFESTIVALEN FÅR STIMGITARREN BLÅ Vid invigningen av Malmöfestivalen fredagen 14 augusti belönades festivalen med Stimgitarren Blå. Utdelningen ägde rum på Stora scenen på Stortorget i Malmö. Den som för Malmöfestivalens räkning tog emot Stimgitarren var kommunalrådet Ilmar Reepalu. Gitarrutdelningen bevittnades av drygt 10 000 glada och kräftätande skåningar. Malmöfestivalen är Sveriges största stads- och kulturfestival. Arrangören Malmö Stad har till stor glädje för publiken lyckats blanda musik från alla genrer. Allt från folkmusik till dansband, metal och barnvisor får plats på Malmöfestivalen. Många är de musikskapare vars kompositioner blivit framförda på festivalens scener genom åren. – Genom att dela ut Stimgitarren Blå till Malmöfestivalen vill Stim tacka för en betydelsefull insats i upphovsrättens och musikens tjänst, säger Susanne Bodin, kommunikationschef på Stim. Malmöfestivalen firar i år 25-årsjubileum. Den har etablerat sig som Nordens största stadsfestival med ca 1,4 miljoner besök under en dryg vecka. Fakta: Stimgitarren Blå Stimgitarren Blå är en uppmuntran till föreningar, organisationer och företag som använder musik på ett genomtänkt sätt i sin verksamhet och som varit noggranna med att musikskaparna ska få ersättning för sitt arbete. Fr.v.: Roger Lindström, Stim, Ilmar Reepalu, kommunlarådet i Malmö samt Karin Karlsson, projektledare för Malmöfestivalen. Foto: Peo Thyrén STIM nytt 3/4/2009 3 TEMA LIVEMUSIKEN Livemusiken blir allt viktigare Adam Tensta på Stim Music Expo. TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: HELENA LARSSON Samtidigt som skivförsäljningen tappat mark har livemusiken blivit allt viktigare för musiker och musikskapare. Globalt beräknas livemarknaden ha omsatt omkring 25 miljarder dollar under förra året*. Utvecklingen avspeglas i Stims utbetalningar som på liveområdet ökade med tre procent mellan 2007 och 2008. I temablocket för detta nummer av Stim-Nytt granskar vi hur förutsättningarna för den levande musiken förändras och vilka följder detta får för musikskaparna. Vi har också frågat nyckelpersoner inom branschen om vilka vägar de tror att utvecklingen kommer att ta framöver. Även om livemarknaden ännu inte förmår att täcka förlusterna från minskad skivförsäljning, är det uppenbart att den levande musiken blir en allt viktigare del av musiklivet. * The View from the boundary, 26/3 2009. 4 STIM nytt 3/4/2009 Ökade liveinkomster löser inte alla problem Den levande musiken blir allt viktigare för både musikskapare, artister och publik. Stims utbetalningar på området ökar, men samtidigt sjunker musikskaparnas inkomster från inspelad musik. Det allt fler frågar sig är om livemusikintäkterna kommer att kunna kompensera för den minskade skivförsäljningen. TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: UNITED STAGE Upphovsmännens och artisternas inkomster från liveområdet ökar. Detta förklaras ofta med att den minskade skivförsäljningen gjort livespelningarna allt viktigare för artisterna. I debatten har också de ökade inkomsterna från konserter emellanåt framställts som en nöjaktig kompensation för de minskade inkomsterna från skivförsäljning – och rent av som ett ”modernare” sätt att tjäna pengar. Och uppenbarligen är det så att de minskande möjligheterna att sälja skivor tvingat in en del musiker och band i turnébussarna. Men att upphovsmännen fullt ut skulle kompenseras för minskad skivförsäljning genom ökade liveintäkter stämmer inte. Långt därifrån. Inspelad musik fortfarande störst Mellan 20 07 och 20 08 ökade Stims utbetalningar på liveområdet med 2,2 miljoner kronor (knappa tre procent). Under samma period minskade Stims utbetalningar på fonogramområdet med 27,5 miljoner kronor (nästan tio procent). För Stims anslutna medlemmar som kollektiv är fortfarande inkomsterna från skivproduktioner tre gånger större än inkomsterna från livemusik. Anledningarna till den minskade skivförsäljningen är många: den illegala fi ldelningen, en förmodat ökad men fullkomligt legal privatkopiering samt en ökad användning av nätjänster för streaming och nedladdning. En av alla de upphovsmän som märkt av den minskade skivförsäljningen är Mikael Wiehe. – Jag uppskattar att den i mitt fall har Mikael Wiehe, en av de musikskapare som märkt av den minskade skivförsäljningen. ” Jag tror att skivförsäljningen i mitt fall har minskat med ungefär femtio procent de senaste åren. minskat med ungefär femtio procent de senaste åren. Från omkring 100 000 exemplar 2004 till 50 000 förra året. Min egen försäljning av skivor i samband med konserter har däremot ökat med nästan lika många procent de senaste tre åren, från 1 300 exemplar 2005 till 2 000 exemplar 2008. Både minskningen och ökningen kan möjligen förklaras av att så många skivaffärer har lagt ner. Jag tror att stora delar av min publik inte är så duktig på det där med att ladda ner. Färre men dyrare biljetter säljs Att Stims intäkter från liveområdet ökar beror i första hand inte på att det totala antalet konsertbesök ökat. Snarare beror ökningen på att biljettpriserna gått upp. Det stora flertalet konsertbesökare köper färre men dyrare biljetter. När konkurrensen om speltillfällena nu hårdnar är det tyvärr inte mycket som talar för att liveområdet framgent kommer att vara det ymnighetshorn som säkrar upphovsmännens intäkter. STIM nytt 3/4/2009 5 TEMA LIVEMUSIKEN På konserter med höga publiksiffror, som här en av Bruce Springsteens konserter, är varje sekund musik värd ganska mycket pengar. Utländska band – Stim musikrapporterar TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX När stora utländska artister och band spelar i Sverige brukar Stimpersonal finnas på plats för att säkerställa kvaliteten i musikrapporteringen. Beväpnade med tidtagarur, ficklampa, papper och penna noterar man vad som spelas och hur länge. – Vi har kommit överens med konsertarrangörerna om att närvara på de här spelningarna. Eftersom det är konserter med höga publiksiffror är varje sekund musik värd ganska mycket pengar. Därför är det viktigt att vi finns på plats och klockar låtarna, säger Susan Roberts som är chef för Stims konsertavdelning. Hos Stims personal är musikrapporteringen en populär arbetsuppgift. För att komma i fråga för att få musikrapportera på de stora konserterna, måste man ha en mycket god repertoarkännedom – något som inte är svårt att uppbåda i Stimhuset, enligt Susan Roberts. – Det finns gott om specialister inom olika repertoarområden på Stim. Vi har alltid någon att skicka ut. Vid enstaka tillfällen – främst när det gäller förbandens repertoar – kan man få ägna sig åt lite detektivarbete för att identifiera en låt. Men det löser sig alltid till slut. Ökad konkurrens om speltillfällen kan drabba musikskaparna Den dalande skivförsäljningen har lett till en större konkurrens om livespelningarna. Tyvärr leder detta ofta till försämrade villkor för de musiker som slåss om speltillfällena. De tvingas i allt högre utsträckning att spela på dörren eller att ta upp ”kollekt” under spelningen. Oseriösa konsertarrangörer kräver ibland dessutom att musikerna ska låta bli att skicka in musikrapporter till Stim. På så sätt drabbas 6 STIM nytt 3/4/2009 även musikens upphovsmän som blir helt utan pengar när rapporteringen uteblir. Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning, understryker vikten av att alla faktiskt musikrapporterar: – För att vi ska komma till rätta med de oseriösa aktörerna är det viktigt att man som musiker musikrapporterar alla sina spelningar. Vi måste tillsammans arbeta för att det ska gå att livnära sig på att skriva musik. Musikrapporten – viktigt underlag för din utbetalning Susan Roberts, chef för konsertavdelningen TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MATTIAS FRANZÉN Rapporter om vilken musik som spelats är underlag för pengarna som betalas ut. Huvudregeln är att pengarna som inkasserats för speltillfället fördelas på musikskapare och musikförlag som äger rätten till den musik som spelats. tat informationen på stim.se och rapporter börjar strömma in. När det gäller information om den seriösa musiken och kyrkokonserter får Stim information om konserter och program genom täta kontakter med konserthus, musiklivets organisationer, musikföreningar, studieförbund och kommuner liksom med Svenska Kyrkans och frikyrkornas församlingar. – Upphovsmännen, musikförlagen och utländska motsvarigheter till Stim förser oss med information om vilka som skapat musikverken, säger Susan. Stim ser till att Susan Roberts, chef för avdelningen som tar in och behandlar rapporterna för konserter och festivaler, berättar att konsert- och festivalarrangörer, artister, bokningsbolag och managers förser Stim med rapporter om vad som spelats. Nu kan den som ska musikrapportera göra detta via stim.se. – Vi har skickat inbjudan till närmare tvåtusen musikrapportörer att rapportera via nätet och vi står i begrepp att utvidga antalet. Sextusen musikrapportörer förser oss med femtontusen musikrapporter per år. Enligt Susan är det många som redan hit- rapporten om att musiken spelats kopplas ihop med informationen om musikverket och hur pengarna ska fördelas mellan de olika delägarna i verket. Om du är ansluten medlem och redan kan logga in på Stims webbtjänster hittar du rapporteringstjänstens nya fl ik när du loggar in. Om du är artist, bokare eller manager och vill ha tillgång till tjänsten skicka ett mejl till [email protected]. Tackar för en utomordentligt bra webbtjänst! Att rapportera har nu blivit otroligt enkelt och smidigt. Gränssnittet var bra och lättanvänt. Jag blev väldigt imponerad. Tack Henrik Bejmar, Eating Pebble Henrik, ansluten till Stim sedan 2004, är snart färdig arkitekt, ritar egna arkitektuppdrag och spelar trummor i Eating Pebbel, ett Indie-Rock’n’roll band som även figurerat i extremskidåkningsfilmer med Jerk Looman bakom kameran. (’4:th Street’ och ’5 ’o clock news’). The Knife Show heter deras färska debutalbum med influenser från The Beatles, The Libertines och även Motown. STIM nytt 3/4/2009 7 TEMA LIVEMUSIKEN Konsertarrangörer breddar sin verksamhet Två stora internationella konsertarrangörer, Live Nation och AEG Live, är sedan några år etablerade i Sverige. Nu breddar de sina verksamheter att omfatta allt fler aktiviteter kring själva konserterna. TEXT: MATTIAS FRANZÉN ”Det som kan reta mig är att många åker snålskjuts på det arbete vi utför utan att själva ta några risker. Thomas Johansson, Foto: Malin Arnesson/DN I USA och Storbritannien har Live Nation, världens största konsertarrangör, försökt gå samman med Ticketmaster, världens största biljettförsäljare. Konkurrensmyndigheterna i båda länderna har reagerat kraftigt mot samgåendet som därför sannolikt inte går att genomföra. Ny konserttariff från 2010 Till årsskiftet ändras Stims tariff för levande musik. Den nya tariffmodellen har tillkommit för att möta höjda biljettpriser i samband med riktigt stora konsertevenemang. Tanken bakom den nya modellen är att även musikskaparna ska få ta del av de ökade vinsterna på konsertområdet. Susan Roberts, chef för Stims konsertavdelning, som har varit med om att ta fram den nya tariffmodellen förklarar hur den kommer att fungera: – Den bygger på att Stimavgiften för konserter med fritt inträde baseras på antalet besökare. För entrébelagda konserter grundas avgiften däremot på både biljettpriset och antalet besökare. På så sätt skapar vi en skillnad mellan konserter med fri entré och jättearrangemang med höga biljettpriser. 8 STIM nytt 3/4/2009 Även om något liknande ännu inte har inträffat i Sverige, ser sig konsertarrangörerna om efter nya sätt att öka sina vinstmarginaler. Enligt Thomas Johansson, styrelseordförande i den europeiska delen av Live Nation, ligger vinstmarginalen i dag på omkring tre procent. – Det som kan reta mig är att många åker snålskjuts på det arbete vi utför utan att själva ta några risker. Riskerna, marknadsföringen och utläggen står vi för. Men om vi anordnar ett stort evenemang för 50 000 personer kan värdet på olika kringverksamheter ligga på uppåt 100 miljoner kronor, förklarar Thomas Johansson. Satsar på arenor Live Nation har redan i dag en bred verksamhet. Förutom att arrangera konserter och turnéer säljer man biljetter i samarbete med tyska Eventim samt turné- och artistsouvenirer på sin webbplats. Man har också utarbetat ett ”artist-till-fan-koncept” som bland annat innebär att man säljer VIP-paket till specialintresserade kunder. Live Nation äger och driver dessutom Cirkus på Djurgården i Stockholm. AEG Live, den andra stora internationella aktören på den svenska livescenen, har genom sitt systerbolag AEG Facilities sedan förra året ett avtal med Stockholms stad att driva Globen-arenorna. Detta ligger i linje med hur AEG agerat internationellt där de äger ett stort antal arenor runt om i världen. Thomas Johansson på Live Nation ser inte några faror i detta. – Absolut inte – snarare tvärtom. De förstår vår verksamhet. Internationellt sett är vi deras största kund. Intressen i musikfestivaler Nu har de båda jättarna börjat mäta sina krafter även på festivalsidan. Föreningen Rockparty bröt sitt samarbete med Live Nation för att i stället arbeta med AEG Live. Inför sommaren 2008 svarade Live Nation med att anordna festivalen Where the Action Is under just de datum som Hultsfredfestivalen ägde rum. I dag har Live Nation, främst genom dotterbolaget Luger, intressen i flera svenska festivaler: Way Out West, Accelerator, Where The Action Is och Popaganda. Svenskägda United Stage bedriver egen konsert- och turnéproduktion och arbetar som artistmanagement. Enligt deras vd, Anders Larsson, skiljer sig bolagets verksamhet stort från Live Nations och AEG Lives. – Vi är inte något promotorbolag. Vi gör uteslutande konserter med de svenska artister som vi representerar exklusivt. Vårt fokus ligger på att bygga artistkarriärer. Vi har inga planer på att ändra inriktning för verksamheten och har inga planer på att skaffa egna arenor eller dylikt. 5 Hur tror du Livescenen ser ut om tio år? Stim-Nytt har frågat konsertarrangörer inom olika genrer. JAN LILJEKVIST, Producent för Fylkingen – Jag tror att på grund av stigande hyror i innerstan kommer nog många klubbar och ställen att flytta utanför stan. Det kommer säkert att vitalisera ytterområdena, men det kommer också att bli ett fattigare kulturklimat i innerstan. Parkscenen, Folkets Park, Foto Jenny Leyman/Malmöfestivalen.se De tio största konserterna 2008 1. 2. 3. 4. 5. 6. Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 5 juli) Bruce Springsteen(Göteborg, Ullevi, 4 juli) Iron Maiden (Göteborg, Ullevi, 26 juli) Iron Maiden (Stockholm, Stadion, 16 juli) Kiss (Stockholm, Stadion, 30 maj) Lars Winnerbäck(Stockholm, Zinkensdamms IP, 9 augusti) 7. Coldplay (Stockholm, Globen, 18 september) 8. Coldplay(Stockholm, Globen, 17 september) 9. Leonard Cohen (Stockholm, Globen, 15 oktober) 10. Kent (Stockholm, Zinkensdamms IP, 28 juni) De tio största festivalerna 2008 1. Malmöfestivalen 2. Sweden Rock Festival 3. Peace & Love-festivalen 4. Hultsfredsfestivalen 5. Arvikafestivalen 6. Way Out West 7. Sundsvalls Gatufest 8. Pride 9. Storsjöyran 10. Piteå dansar och ler Listorna ovan är baserade på Stims uppgifter om vilka konserter respektive festivaler som dragit in mest pengar till upphovsmännen under 2008. LEIF KARLSSON, Musikchef , Musik i Västernorrland – Jag tror att kvalité lönar sig. Därför handlar min framtidsbild om just kvalitativa föreställningar. De artister som kan beröra har alltid en plats på våra konsertestrader. Däremot tror jag att den framtida publiken vill ha intressanta mervärden. Det ska gå att handla biljett via datorn, det ska finnas något annat än kaffe och mazarin i pausen. Publiken kanske vill gå i paus eller komma senare. Jag tror att vi till 2019 har sett över programutbudet och förändrat dramaturgin i konserten. JAKOB SVENSSON, Bandbokare och konsertarrangör, Mejeriet i Lund – Jag tror konsertscenen kommer vara minst lika stark som nu om inte starkare. Att spela live eller se en konsert är ett oslagbart sätt att uppleva och höra musik. Jag tror att det kommer vara svårt att ersätta den. Formen för hur en livekonsert framförs kanske har förändrats då folk hela tiden letar efter nya sätt att vara nyskapande på. Redan nu märker man att en lyckad turne är det nya ”skivsläppet” och det blir allt viktigare att spela på rätt ställen och platser. Konsertscenen kommer vara utgångspunkten i många artisters arbeten och för varje år som går märker man en professionalisering av branschen som ställer större krav på både arrangören och artisten. Samtidigt som skivförsäljningen minskar ökar livescenen kraftigt och vi kommer att få se fler scener som poppar upp överallt, både stora kommersiella företag och små okända undergroundklubbar. MICKE LINDEVALL, Ansvarig för programsättning och artistbokning på Debaser – Kommer en fotbollsmatch i Allsvenskan att se annorlunda ut om tio år? Förmodligen inte, några nya lag, något högre biljettpris, några nya arenor. Samma gäller för livescenen förutspår jag. Livescenen har sett ungefär likadan ut i fyrtio år. ANDERS LARSSON, vd på United Stage – Jag tror att det mesta kommer att vara oförändrat när det gäller formen och upplevelsen för publiken. Däremot pekar det mesta mot att klyftorna mellan de största artisterna och de som ligger steget under kommer att fortsätta öka. De största blir alltmer framgångsrika och de i mellanskiktet får det tuffare ekonomiskt – det är redan ett problem. United Stage är i en väldigt positiv sits som jobbar med Sveriges största konsertartister såsom Winnerbäck, Kent, Thåström m fl, men branschen måste framöver satsa mycket resurser på att få nya artister att nå det övre skiktet. STIM nytt 3/4/2009 9 LICENSTAGARE Skivsläppen styr inte längre turnérandet Framgångsrika Debaser driver två klubbar i Stockholm och en i Malmö. Sedan starten 2002 har drygt 1 500 svenska och utländska artister uppträtt i Debasers regi. Micke Lindevall har skött programsättning och artistbokning sedan man öppnade den första klubben vid Slussen i Stockholm. TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: MATTIAS FRANZÉN OCH MARKUS KURN ” Lyssna på musik, gå på många konserter, titta hur andra gör – och gör det bättre. Hur har det förhållandet ändrats sedan Debaser öppnade? – Det har blivit något fler svenska akter. Delvis beror det på att det är lättare att sälja biljetter till konserter med svenska band. Micke Lindevall, Debaser. Hur väljer ni ut de artister som får spela på Debaser? – Vi försöker vara lyhörda för vad folk vill se och höra. Vi har en profil när det gäller vårt programutbud och vi försöker hålla oss till den. Klubbakter brukar vi förlägga till helgerna. På vardagarna har vi en större variation av renodlade konserter. Hur ser fördelningen mellan svenska och utländska akter ut på Debaser? – Jag skulle tro att fördelningen är ungefär 60 procent utländska och 40 procent svenska band. 10 STIM nytt 3/4/2009 Hur ser publiksiffrorna ut i dag jämfört med när ni startade? – Besökarantalet har ökat stadigt om man ser över en längre tid, men det går i vågor från år till år och från månad till månad. Har publiksammansättningen förändrats under åren? – Varje år får vi en ny generation besökare som vill höra sin musik. Vi är lyhörda för det nya men även för våra trogna besökare som följt oss under åren. Hur har livescenen förändrats i övrigt sedan ni startade er verksamhet? – Ser man till artistutbudet, så är det mycket som förändrats sedan vi öppnade 2002. Då var skivbranschen det viktiga och flödet av artister styrdes till stor del av skivsläpp och marknadsföringen kring dessa. I dag har turnerandet fått en primär roll för artisterna. Det är förstås väldigt positivt för oss som jobbar med livemusik. Baksidan blir dock att prislappen för artisterna har ökat kraftigt – även på den nivå vi befinner oss. Detta leder till att biljettpriset stiger för konsumenterna. I stället för att gå på tre eller fyra konserter per månad går man kanske på en eller två. Vi har märkt att det blivit svårare att sälja biljetter till mindre konserter under de perioder då många dyra konserter är inbokade. Tror du att musiker och artister har möjlighet att skapa sig en livekarriär genom marknadsföring på internet? – Myspace har varit ett otroligt hjälpmedel för många. Men det är fortfarande ”word of mouth” som gäller. Det viktigaste är att man som artist skapar bra och spännande musik, något som får mig som bokare att ramla av stolen. Mitt råd är: Lyssna på musik, gå på många konserter, titta hur andra gör – och gör det bättre. Var dyker nästa Debaser upp? – Där vi tror att vi behövs och det finns underlag. lare eck lutv e k sp ens med stark mu MU A M v t–s MA men rtain N te e En siv Mas NR 05 AJ • M 20 z 09 Kat Bob RU ny Jenson ! Wil HIPS SV MM-special för Stim-medlemmar EN DS HAR CD:N SK A MU SIK ER MA GA LEV SIN SÅ B ET 9 VI TESTAR Tävla och vinn Propellerhead Record k 69,– PRIS: Sverige CH • K-S MASTERCLASS: 44 VI TESTAR ÄVEN: Steinberg The Grand 3 Flea Model A EBS Metal Drive PSP OldTimer Focusrite Liquid Saffire 56 VSL Vienna Imperial ÄVEN: 4 Zoom H LOGIC SCULPTUR E • KVANTISER A I PRO TOOLS • FILMLJUD I CUBA SE • TRÅDLÖST -09 ESS 0343 09 INTERPR 306903 7 388034 ECKA RETURV RCL LIVEMA DELSTE 2 40 AS S: VID EO I LOG IC PRO • PRO TOO LS ELA STI C TIM E • CUB AS AS H E LOO PM MUSIKERMAGASINET UTGES AV n nn viin hv Tävla oc n Tävla och vin n nya Logic Studio AV SE 5 k 69,– UTGES AV MUSIKERMAGASINET ET • DE 10 I CU BA 7 388034 306903 RETURVECKA SOLOLIRARENS LJUDINTERFACE TT I 69:– Danmar YS TEM INTERPRESS 0343-10 ER ING V-Piano INTERPRESS 0343-11 11 69:– Sve rige Neve-präglad dyrgrip NI Maschine Roland Ro AX-Synth MASKIN MED HÖG SVÄNGFAKTOR VI TESTAR ÄVEN: För frisläppta fr Lexicon Ionix U42S Live 8 syntareAbleton sy Vox Tonelab ST Modartt Pianoteq 3 Zoom H4n LIV E 306903 48 ST7 388034 • TRÅ DLÖ RETURVECKA MASTERCLASS: TRÅDLÖST LIVE • KREATIVA TRICK I PRO TOOLS • KROCKAR I CUBASE • LOGIC SAMPLE EDITOR PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,– ST IC PIT TO MATIS RNR1 STUDIORÄV MED LIVEERFARENHET MUSIKERMAGASINET UTGES AV OL S ELA E • AU LAY LIV PRIS: Sverige 26 : PR O TO plifiers ZT Am box 2 Lunch Roland DPA 4099 Germanium Chandler trol Tone Con Motu BPM T3/B lor Tay SSL X-Desk y Clarke EBS StanleWah Wah Signature SINET UTGES MUSIKERMAGA CLA SS n nn viin och v PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,– AV rk 69,– e 69:– Danma PRIS: Sverig UTGES ASINET MUSIKERMAG 03 34 3069 7 3880 ECKA RETURV MA ST ER Tävla VI TESTAR PRI S: SE Electronics är här mtiden PRIS: Sverige 69:– Danmark 69,– : E • CUB ET PA PÅ NYTT SÄTT VI TESTAR ÄVEN Apple Logic Pro 9 Cakewalk Sonar V-Studio 100 TK Audio DP-1 Eventide PitchF actor XLN Audio Mode Jazz Brushes & rn Sticks APS iO -06 ESS 0343 06 INTERPR KO STJÄRNS STUDION STI C TIM Ed Cherney MAGASIN SVENSKA MUSIKER de d ET APS IO 515 JBL Eon VT 30 vetronix Vox Val nics inn vinn SE Electro Tävla och v SE4400a S 0343-07 edia ltim 07 IK Mu Fender Amplitube n Audio Black Lio nature Sig 6903 Digi 002 dification 30 KA ies Mo– GROOVE AGENT ONE CUBASE • DIGITALMIXER LIVE •Ser MAXA LOGIC • PRO TOOLS – NY LAYOUT ASIN AR: VI TEST Fra MAG ET ran Dund IKER 2009 MUS ASIN MESSE TOO LS ELA Jari Haapalainen GAR Record Roland 40 NR 11 • 2009 2009 NR 09 • ssle Erik Ha SKA MAG MUSIK SVEN IKER Pro 49 ption eption e5 Propellerhea d SINET US A M vee RMAGA NSK Ljudexperiment i vildmarken Framtid 7 Apogee One PÅ NYA VÄ O MA STE RCL NOVEMBER • PRIS: 69:–ASS : VID I : “Så sköter jag ljudet å LOG IC PRO Liveteknikern MattiasEOWinther • PRO : 69:– BER • PRIS SEPTEM OKTOBER • PRIS: 69:– partnere 3•B -09 09 69:– Danmar MUSIKERMAGA SINET UTGES MAG NR 10 • 200 9 Bose L1 Compact T, DEL ÄVE 34 306903 M A G A S I NRETU E3880 TRVEC KA Tore son Johans DUBBELARBETE I STUDION A MUSI KE Head Rebel 0 4 5 ebut SVE NT ENT i onic SVENSK ectr TC Ele ISKA EUROPE JUPE N: DPA 4099 Chandler Germanium Tone Control Motu BPM Taylor T3/B SSL X-Desk EBS Stanley Signature Clarke Wah Wah AV 2009 200 JAZZ PÅ Dan mar k ES AV UTG SINET AGA ERM MUSIK 69,– STJÄRNS KO STUDION TT I DET SKA GÅ FORT! rt ankfu le Jason FrLyt PÅ D MUSIKER MAGASINET Inspirerand 22 INTERPR Liveljudreportage: En backlinetekniker gör mer än att byta strängar! ESS 0343 a ig en R M U SAISKI NEE T MUSIKER Markus Krunegård Jan ren Lundg G NG s EP 9 • S NR 0 • 2009 NR 06 M ag nu Vi byg ger upp rum för vår a låta r – bok stav ligt tala t! 6903 34 30 KA EC 3880 GAR INET Röy kso pp: 69: – o n slaa Cub 43-05 SS 03 05 RPRE INTE AGAS PRI S: NR 10 • OKT 20 09 • JUN 6 • NR 0 & JU NI ävla – gic kTfrå KERM MAG til lb ak nn oc h t ny Erik Hass le MUSI ER M U SAISKI N E T n i st ra til l no gg PÅ NYA VÄ SKA PRIS: 69:– so 9 rs 0 7rs• te2 n0 0La N Rh To tröm oc ungs Olle Lj rv ig frå n sla – gi ck Tin gs ek nsla! för kä llas ”Det ka udion: Tin gs ek RV 7 EO RETU Tore : STER ASS ERCL Johans MAST son SVEN • 2009 JULI NR 0 9 • S EP ” MAGASINET Mo TILL Micro 965 Korg er e heis 121 Senn erg CC Steinb ifiers mpl ZT A hbox 2 nc Lu t SAM ec oj ia Pr phob r Sym Msaag nu s uierba 5 Sq Musikermagasinet är Skandinaviens största månadstidning för alla som arbetar kreativt med musik. I varje nummer finns utbildande artiklar, produkttester, reportage och nyheter. Som Stim-medlem kan du nu få en helårsprenumeration på tolv nummer av MM plus fyra extra nummer för totalt 299 kr (ordinarie pris 665 kr). På vår hemsida www.mmonline.se/musikermagasinet/stim kan du bläddra virtuellt i ett par nummer samt teckna din prenumeration! MUSIKER DEN : STAR rg XL VI TE ko 299 kr för 12 nummer + 4 bonusnummer! gifta sig med budskapet!” ch David Bottrill: “Ljudet ska M The uit G a lju GGU TERIN MAS Tä INTERPRESS 0343-08 08 7 388034 306903 RETURVECKA Roo fr 36 MASTERCLASS: VERKTYG I LOGIC • TEMPLATES I PRO TOOLS • CUBASE Musikernas plats på nätet – MM Online! Här kan du se på webb-TV med spännande artistintervjuer och visningar av produkter från de stora musikmässorna. Du kan köpa och sälja musikprylar på Musikmarknaden, vår snygga och överskådliga köp och sälj-avdelning med de smarta funktionerna – exempelvis SMS-bevakning av annonser. Och så kan du läsa innehåll ur tidningen. Tre artiklar ur vart och ett av de senaste numren ligger där nu och vi arbetar på att lägga in allt (31 års MM!). Mycket, mycket mer är på gång inom kort. Registrera dig därför för vårt nyhetsbrev så att du inte missar något! www.mmonline.se STIM nytt 3/4/2009 11 BEAT DES Östergötlands mest spelade kompositör Bengt-Göran Sköld: ”Det värsta är om någon säger att min musik är intressant” Stimmedlemmen Bengt-Göran Sköld från Norrköping, är den musikskapare som toppar listan i Östergötlands län, med att få flest verk framförda. Han har fått 75 av sina verk framförda de senaste tre åren. TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO : NICLAS SANDBERG FAKTA Bor: i Norrköping Född: 1936 Mest känd för: sin bruksmusik för kör Ansluten till Stim sedan: 1972 Antal verk i Stims register: 303 Konsert för piano 4 händer och orkester Beställning från pianistparet Mats Jansson och Yoriko Asahara som uruppförde konserten tillsammans med Symfoniorkestern i Norrköping 1992. Fyra verk av Bengt-Göran Sköld Konsert för violin och stråkorkester, op. 57 En annan av Bengt-Görans solokonserter. Uruppfördes 1984. The way back, op. 29 Orkesterverket som blev Bengt-Görans avsked från modernismen. 12 STIM nytt 3/4/2009 Exposition sur la basse, op. 20 Ett ofta framfört orgelstycke från 1969. Tonsättaren Bengt-Göran Sköld, född 1936, kommer från en musikersläkt. Hans farbror var tonsättaren Yngve Sköld som också var Bengt-Görans förste lärare i komposition. – Jag spelade piano och var väldigt notbunden. Jag kunde spela vad som helst direkt från bladet, men jag kunde inget utantill. När jag stod utan noter och blev ombedd att spela upptäckte jag att jag kunde hitta på musik. Jag kunde bygga upp hela stycken i huvudet. Det var så jag började komponera. Efter studier för Ingvar Lidholm på musikhögskolan i Stockholm studerade Bengt-Göran vidare i Stuttgart. Till Norrköping kom han 1967 och där har han varit verksam som tonsättare, organist, dirigent och körledare sedan dess. I slutet av 1960-talet lämnade BengtGöran modernismen som han tyckte hade nått vägs ände. Sedan dess har han skrivit musik som han beskriver som mer musikantisk. – Jag försöker skriva musik som man kan lyssna på med samma öron som man lyssnar på Beethoven med. Min musik är varken modern eller omodern. I en recension av Stims nya chefsjurist ”Upphovsrättsfrågor har blivit en del av den dagliga debatten.” – Yes! Precis rätt! Helena Woodcock satt i sin bil, regnet strömmade ner över vindrutan. Hon stod just i begrepp att hämta barnen från skolan när Stims rekryteringskonsult ringde. Sedan 20 april i år är Helena Stims chefsjurist. Helena Woodcock TEXT OCH FOTO : MARGITA LJUSBERG Helena, som när samtalet kom just var hemkommen från Italien, kommer närmast från Electrolux. Där har hon arbetat som bolagsjurist och specialist på patent- och varumärkesrätt i drygt åtta år, de två sista i Italien. Frågorna på Electrolux rörde ofta piratkopiering, traditionell counterfeit, och att sälja in vikten och värdet av varumärket internt. Som varumärkeschef fick Helena ansvaret för det juridiska arbetet med bolagets globala varumärkeshantering. – Mitt uppdrag i industristaden Pordenon i norra Italien var att bygga upp en immaterialrättsavdelning, en patent- och varumärkesavdelning. mer komplext än jag föreställde mig. Helena pluggade juridik vid Stockholms universitet och tog examen 1994. Speciellt kursen i medierätt fångade hennes intresse. Ett halvår studerade Helena EU-rätt i Frankrike. Efter praktik på Lagerlöf och Leman advokatbyrå satt hon ting i Hud- dinge men kände att brottmål inte riktigt var rätt väg att gå. – Jag tyckte ju det var så roligt att jobba på affärsjuridisk byrå och när Peter Danowsky skulle rekrytera sökte jag jobbet och fick det. Helena fick jobba med upphovsrätt, med medierätt, tryckfrihetsrätt, tidningsjuridik och varumärken. – Det var roligt men slitsamt och tufft, särskilt som jag och min man, som också jobbade på advokatbyrå, fick två barn under den här tiden. Men det var otroligt lärorikt min pianokonsert skrev en recensent att det här var musik han ville höra igen. Det gjorde mig glad. Det värsta är om någon säger att min musik ”är intressant”. En hel del av Bengt-Görans musik är skriven på beställning, till exempel hans solokonserter. Andra stycken har kommit till av praktiska skäl, när han haft behov av musik till en särskild ensemble. Just nu arbetar han med sin tredje symfoni. Emellanåt hinner han skriva en och annan kör- eller orgelkomposition också. Men vari hans drivkrafter består, kan han inte säga. – Jag håller på jämt. Jag arbetar nästan all vaken tid. Det är väl så att jag inte kan låta bli att skriva musik, säger Bengt-Göran. Medierätt – ett spännande område Z ”Stim är nog ännu Undersökningen är baserad på framföranden i Sverige och utlandet under åren 2005-2007, och avser både livespelningar och framföranden i radio, tv och on-line.Vi har däremot inte tagit hänsyn till ersättningarnas storlek eller hur många gånger som ett och samma verk spelats. Resultatet visar alltså endast hur många olika musikverk musikskaparna fått framförda under perioden. och en fantastiskt bra grund att stå på. Som ung och biträdande jurist lärde man verkligen sin juridik! Det var slumpen som fick Helena att söka jobbet som IPR-jurist, immaterialrättsjurist, på Electrolux men också att hon ville ut på bolag och att där få vara en del av det kommersiella beslutsfattandet och inte bara ge juridiska råd. Juridiken i centrum på Stim Helena har varit på Stim i snart ett halvår. – Varje dag känner jag glädje när jag går till jobbet. Det främsta skälet är nog att juridiken är så central för Stim. Det är självklart för alla som arbetar på Stim att upphovsrätten är viktig. Stims hela affärsidé bygger ju på den. Ingen på Stim ifrågasätter värdet av upphovsrätten och som jurist har man därför medvind internt. Mycket händer i omvärlden. Upphovsrättsfrågor har blivit en del av den dagliga debatten. Helena tycker att det är spännande att Stim med ett stort mått av nytänkande står inför en förändringsprocess. – Konkurrensrätten har ju kommit att bli en alltmer betydelsefull del i det juridiska arbetet. Tidigare självklara och erkända ageranden ifrågasätts idag och det ställer stora krav på Stim. Helena tror att det lär ta tid att helt och fullt förstå Stims verksamhet och relationerna med andra sällskap, organisationer och föreningar. – Det är nog ännu mer komplext än jag föreställde mig. Men det är kul att som jurist komma in i en tid när det händer så mycket på marknaden. STIM nytt 3/4/2009 13 TORGNY SÖDERBERG ”Man måste tro på musikens kraft” Torgny Söderberg, som bland annat skrivit Diggi-loo diggi-ley, Fröken Ur sång och 100 procent, är en av många musikskapare som märkt av den sjunkande skivförsäljningen. Men till skillnad från de flesta andra upphovsmän kompenseras han nästan fullt ut av ökade intäkter från liveframföranden. TEXT: MATTIAS FRANZÉN FOTO: RICKARD ERIKSSON – För mig har liveframförandena blivit en allt viktigare del av inkomsterna. Att det blivit på det sättet beror nog på att jag skriver mycket bruksmusik för till exempel dans och revy. Dessutom har Sverige drabbats av schlagerfeber de senaste åren vilket gjort att man plockat upp mina gamla låtar igen. Torgnys debut ägde rum i föräldrahem14 STIM nytt 3/4/2009 mets tvättstuga. Han var åtta år och tillsammans med sin syster satte han upp revyer med belysning, scenografi, manus och egen musik. Publiken utgjordes av familj, vänner och grannar. I tonåren startade han jazzbandet Bohemia, men han hade ännu inga tankar på att ägna sig professionellt åt musik. – Att i Varberg under tidigt sextiotal försörja sig som musiker var nästan otänkbart. Musiker ansågs vara mer eller mindre suspekta typer som spelade på stadshotellet. Att arbeta med musik var fortfarande inget riktigt yrke. Bytte jazz mot pop När Beatles slog igenom skaffade sig Bohemia en ny repertoar. Det nya soundet krävde en gitarr och Torgny lade trumpeten åt sidan och blev i stället bandets gitarrist. – Jag kom närmre musiken med gitarr och popmusik än vad jag gjort med trumpet och jazz. Det var också då som jag började skriva musik mer på allvar. Efter gymnasiet arbetade Torgny som ingenjör på SKF. Törsten efter att skriva musik släckte han på kvällarna. Han började göra sig ett namn som kompositör vilket ledde till att han fick beställningar från olika band i Göteborg. Till svensktopp och melodifestival Början till ett genombrott kom 1972 när han satt i studion för att spela in en skiva. Mitt under inspelningen råkade Lasse Samuelsson ringa och hörde Vart tar alla vackra drömmar vägen? spelas i bakgrunden. Han tände direkt på Torgnys låt och ordnade så att Titti Sjöblom sjöng in den. Låten hamnade på Svensktoppen och fick även representera Sverige i Östersjöfestivalen. – Framgångarna gav mig blodad tand och jag insåg att jag borde lära mig mer om upphovsrätt, Stim och musikbranschen i övrigt. Det hade jag stor nytta av när jag började gå med mina inspelningar till musikförlagen. Jag visste hur saker skulle gå till och fick en hel del låtar placerade. Family Four spelade in Vårt svenska Eldorado, Sylvia Vrethammar Lasta inte mig och Östen Warnerbring Maria. De två senare blev även uttagna till 1973 års Melodifestival utan att komma till fi nal. Året därpå, 1974, placerade sig Torgnys låt Fröken Ur sång med hjälp av Titti Sjöblom på en fjärdeplats i Melodifestivalen. På förstaplats kom som bekant Waterloo. – Det var helt fantastiskt att få vara med i det årets melodifestival. Ett roligt inslag var att alla bidrag framfördes i tv av sånggruppen Ajax veckorna innan fi nalen. Då var det fortfarande tydligt att det i första hand var melodierna som tävlade mot varandra – inte artisterna. Sedan var det förstås bra att det var Abba som framförde Waterloo i fi nalen. 1984 – tio år efter fjärdeplaceringen med Fröken Ur sång fick Torgny sin största framgång som låtskrivare. Bröderna Herrey framförde då Torgny Söderbergs och Britt Lindeborgs låt Diggi-loo diggi-ley. Låten vann både den svenska fi nalen och Eurovision Song Contest i Luxemburg. För upptäckten av bröderna Herrey stod Bert Karlsson. ”Jag kom närmre musiken med gitarr och popmusik än vad jag gjort med trumpet och jazz. Det var också då som jag började skriva musik mer på allvar. In i skivbranschen Det var i mitten av 1970-talet som Torgny kom i kontakt med Bert Karlsson. – Jag lärde känna Bert när han ringde för att beställa några dansbandslåtar av mig. Lustigt nog berättade han att han inte gillade det han hört av mina låtar. När jag frågade honom varför han då beställde musik av mig, sa han att han var övertygad om att jag kunde skriva på ett annat sätt. Samarbetet med Bert Karlsson blev allt mer omfattande. Tillsammans startade de ”Framgångarna gav mig blodad tand och jag insåg att jag borde lära mig mer om upphovsrätt, Stim och musikbranschen i övrigt. musikförlaget Club Mariann Music och Torgny tog tjänstledigt från sin ingenjörstjänst. Det blev en hektisk period då han arbetade både som kompositör, textförfattare, musikförläggare och skivproducent. Han byggde en inspelningsstudio och var sin egen ljudtekniker. – Vi arbetade på ett ganska udda sätt. Till exempel tog vi in en blandad grupp på 25 personer ”från gatan” som fick lyssna igenom de låtar som vi ville spela in. Privat- inte piratkopieringen ett problem Samarbetet med Bert Karlsson varade till mitten av 1980-talet. Sedan gick Torgny vidare med grammofonbolagen Big Bag (tillsammans med Lasse Holm) och Musikverkstan. Han knöt till sig stora artister som Lena Philipsson, Arvingarna och Peter Jöback. På 1990-talet bestämde han sig emellertid för att lägga ned verksamheten. – Det är svårt att driva ett litet bolag med stora artister. Marknadsföringen kostar helt enkelt för mycket. Dessutom har man ett stort ansvar för artisterna. I dag är jag bara en ledig, fri och kreativ kompositör. Det enda uppdraget som producent är för sommarshowen Diggiloo. En annan anledning till att Torgny lämnade skivbranschen var att det blev allt svårare att sälja skivor. Men att skivbranschens problem skulle ha sin huvudsakliga grund i illegal fi ldelning, tror han inte. – Problemet är äldre än fi ldelningen. Det handlar snarare om privatkopiering än piratkopiering. Nedgången i skivförsäljningen började när kassettdäcken kom ut på mark- naden. Sedan har den illegala fi ldelningen tillkommit, men jag tror att en tydlig lagstiftning och tydliga prejudikat kommer leda till att den minskar – människor vill göra rätt för sig. Vill skapa nyfikenhet hos lyssnaren Torgny berättar att han är, och alltid har varit, väldigt hungrig på att komponera. – Jag är ständigt sugen på att prova nya kombinationer av toner. Jag är nyfi ken av mig och varje morgon när jag vaknar undrar jag vad dagen ska bära med sig. Vägen mellan skiss och färdig komposition är ett äventyr. Bland det viktigaste i kompositionsarbetet, menar Torgny, är att skapa förväntningar hos publiken. – Musiken får aldrig stå och stampa utan måste hela tiden leda framåt. Helst ska lyssnaren redan under introt bli nyfi ken på vad som ska hända i refrängen – en, så att säga, fördröjd verkan. Torgny kan se ett drag som går igenom i nästan alla hans kompositioner. – Mina låtar brukar ofta gå upp i oväntade fi naler. Det är nog ett signum som jag lagt mig till med av bara farten. Jag kan inte låta bli att krångla till det lite i en extraordinär avslutning. Viktigt att tro på låtarnas kraft Idéerna till en ny låt får Torgny i första hand från textuppslag, men det är också viktigt för honom att ha en tänkbar avsättning för låten. Arbetet från idé till färdig demo brukar ta honom mellan fyra månader och ett år. Därefter vidtar arbetet med att lansera låten. Det är ett viktigt moment som också kan vara jobbigt, berättar Torgny: – Det gäller att tro på sin komposition, att förlita sig på att den har en egen kraft. Man får inte ge upp om låten sågas av en person. Fokusera i stället och släpp inte taget. Var envis och måla färdigt din tavla! Även om jag kanske är hjälpt av att jag är etablerad, måste jag säga att konkurrensen är mycket hårdare i dag än förr. Det fi nns så många som är så bra på att skriva. FAKTA Namn: Torgny Söderberg Ansluten sedan: 1972 Antal verk i Stims register: 361 Bor: i Skara Aktuell med: planerar nästa års Diggiloo-turné Lyssnar på: gärna hitlistor men också Stravinskij, Haydn och Mozart Spelar: trumpet och gitarr. Komponerar vid pianot. STIM nytt 3/4/2009 15 STIM MUSIC EXPO Baskery var ett av kvällens band på scenen efter en lyckad dag med livliga paneldebatter. Stim Music Expo fyllde Nalen Fyrahundra deltagare från alla delar av musikbranschen samlades den 5 oktober till Stims första Music Expo. Kent Muldin, Stims vd, hälsade alla välkomna. I den första paneldebatten på scenen i Nalens stora sal deltog representanter för samtliga riksdagspartier. Musikskaparnas förutsättningar i Kultursverige diskuterades. Petra Markgren Wangler från SVTs Kulturnyheterna och dagens moderator fick direkt en fråga från publiken: – Vad skulle ni politiker göra om 39 av 40 bilar i Sverige stals? TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: MARGITA LJUSBERG, HELENA LARSSON Det blev startskottet för en livlig debatt som rörde sig från illegal nedladdning, fi ldelning, synen på Ipred och den personliga integriteten till den nya kulturpropositionen. – Arbetets frukter ska tillfalla den som arbetar, sa Leif Pagrotsky (S) och ledamot i Stims styrelse och tog fasta på musikskaparnas rätt att få betalt för sitt skapararbete. Leif Pagrotsky bemötte Lage Rahms (MP) oro för en polisstat, husrannsakan och att Ipred hotar den personliga integriteten med att oron så småningom kommer att stillas med mer kunskap och fler lagliga alternativ. Ipred kommer möjligen att modifieras men inte rivas upp vid ett regeringsskifte, fortsatte Leif Pagrotsky och talade om socialdemokraternas förslag om en integritetsombudsman och en upphovsrättskommission. 16 STIM nytt 3/4/2009 Kulturpropositionens förslag att lägga ner Rikskonserter var ett ämne som väckte känslor både på podiet och i publiken. – Mina erfarenheter från Norrbotten är att Rikskonserter har en mycket stor betydelse, underströk Siv Holma (V). Cecilia Magnusson (M) påpekade att kulturpropositionen innehåller många konkreta förslag på hur Rikskonserter ska ersättas och att Holma och Pagrotsky levererar mycket snack men lite verkstad. Tuomo Haapala, musikskapare i publiken ville, apropå frågan om breddningen av stöd till pop och rock, tala om musikens innehåll. – Varför denna rädsla för musikens komplexitet. Jämför med alla som läser bibeln – det fi nns ju inte någon bok som är mer komplex. Moderator Petra Markgren Wangler Gustaf Norén i Mando Diao Mic Michaeli i Europe Maria Molin Ljunggren, Lionheart Daniel Johansson, industridoktorand i datavetenskap, KTH, Johan Lagerlöf, vd X5, Sung-Kyu Choi, Senior Content Manager, Spotify. STIM nytt 3/4/2009 17 STIM MUSIC EXPO En musikbransch i förändring Under programpunkten Musikbranschen i förändring diskuterades förläggaren och managerns roller och de allt vanligare 360 gradersavtalen där man jobbar med artistens hela varumärke. – Det var regel på 1960-talet, kommenterade Ola Håkansson, Artist Company Ten. Jag började i branschen 1965. Nu har jag gjort hela resan och är tillbaka. – Det handlar om att först skaffa en bra låt. Sedan skaffar man sig en snygg frisyr, sa Ben Malén, Air Chrysalis Scandinavia som ville ge tillbaka makten till A&R. Maria Molin Ljunggren, Lionheart Music, har jobbat med 360 gradersavtal i tjugo år och anser att allt annat är onaturligt. – Det fi nns en positiv anda i branschen igen. Det känns skitkul, utbrast Magnus Bjerkert, Adrian Recordings. Alla var överens om att man måste känna sin målgrupp och skapa tillit mellan artist och lyssnare. Ett bra sätt är att blogga. – Nätet är dagens ungdomsgård, sa Ola Håkansson. Där får man kontakt med sin publik igen, något som radion styrde bort. Bäst är att ligga nära slutkonsumenten. – Tjänar ni några pengar idag, frågade moderatorn Petra provokativt. Det konstaterades att ytterst få bolag i Sverige går med vinst. Exponeringsytan har växt samtidigt som man tappat personal. Konkurrensen är stenhård. Independentbolagen har klarat sig bättre än major-bolagen men bolag med stora backkataloger kan fortfarande tjäna pengar. Daniel Johansson, industridoktorand på KTH, tror på att brytpunkten mellan den digitala och den fysiska försäljningen kommer 2012 eller 2013. I USA är det panik och Daniel undrade vilka planer den svenska musikbranschen har. – Om fem till tio år tror jag att vi kommer att tjäna mer pengar än någonsin, avslutade Per Kviman, Versity Music. Det svenska musikundret Fredrik Hult, upphovsman till 22 list-ettor i Japan. ”Det är häftigt att 400 miljoner tittar på ett enda tv-program. Musik online I den efterföljande debatten om musik online fick frågan om ersättningen från Spotify stort utrymme. Diskussionen präglades av sammanblandningen mellan artistersättningen från skivbolagen och Stims ersättning till musikskaparna. Flera i publiken vittnade om att ersättningsbeloppen är mycket små. Tomas Ericsson från Stim påpekade att detta var den första utbetalningen och när intäkterna från Spotify ökar så ökar också ersättningarna från Stim. – Låt Spotify i lugn och ro hitta sin affärsidé, sa Hans Breitholtz, vd för Sony Music. Sung-Kyu Choi från Spotify underströk att Spotify lyckats attrahera många att gå över till ett lagligt alternativ. Från det illegala får rättighetshavarna noll i ersättning. – Nätoperatörerna och andra inblandade parter måste ta sitt ansvar om den ska kunna genomföras, svarade Tomas Ericsson på frågan om Stims fi ldelningsmodell. Tomas berättade att i konkurrensen om den gränsöverskridande online-licensieringen har Stim en unik erfarenhet av att i många år kunnat erbjuda en licens som täcker åtta länder. Gustaf Norén, Mando Diao, Mic Michaeli, Europe, Fredrik Hult, upphovsman till 22 list-ettor i Japan, Monica Ekmark, Universal, SMFF-ordförande och Abba-specialist, Carl Blom, manager, Flagstone och Ola Håkansson samtalade om hur man lyckas med sin musik i utlandet. – Inte för mycket business så att vi förlorar vårt hjärta, sa Gustaf Norén. Jag känner mig som låtskrivare och inte som popstjärna – det är fortfarande som när jag var tio år och började skriva låtar. Fredrik Hult har satsat på låtar som är positiva och glada och de går hem i Japan. Mic Michaeli kände sig tveksam till om Europe skulle lyckats idag. – Tidsandan var annorlunda när vår låt…ni vet ju vilken….kom. Monica Ekmark och Ola Håkansson, som var med när det begav sig, berättade om Stikkans affärsstrategi och Ola är säker på att Abba skulle lyckats även idag. – Bra låtar känns bra i magen och då ska man använda huvudet för att lansera. Diskussionen fortsatte om vilken marknad som är bäst. USA eller England? Tyskland, där fansen är extremt lojala? – Vi hade sju låtar i rad med Secret Service på listorna i Tyskland men ingen i England. Även det mer outforskade Kina nämndes. Fredrik är inte främmande för att pröva i Kina. I Kina gillar man inte rock och det politiska läget är osäkert. – Men det är häftigt att 400 miljoner tittar på ett enda tv-program. Andra programpunkter under dagen handlade om hur Stim funkar och vad Svensk Musik gör. Managern Patrik Larssons tips om hur man förvaltar sitt varumärke och lyckas som musikskapare fyllde Nalens Stacken till sista plats. Programmet i stora salen avslutades med Christer Björkman som fick många frågor från publiken om vem som får vara med i Melodifestivalen. Efter några timmars paus var det var dags för kvällens uppskattade live-underhållning. Film och fler bilder från dagen kan du se på vwww.stim.se/musicexpo 18 STIM nytt 3/4/2009 Svensk Musik med fokus på information och marknadsföring ” Vi ser oss som en serviceorganisation som ska jobba med promotion och med att lyfta fram upphovsmän från alla musikgenrer. TEXT: MARGITA LJUSBERG FOTO: RICKARD ERIKSSON Stina Westerberg vd Svensk Musik. – Svensk Musik är Sveriges Music Information Centre och ingår i ett internationellt nätverk. Uppgiften är att dokumentera och informera om upphovsrättsligt skyddad svensk musik. Vi ser oss som en serviceorganisation som ska jobba med promotion och med att lyfta fram upphovsmän från alla musikgenrer. Vi ska se till att all information fi nns tillgäng och vara duktiga på att sprida den. Det främsta redskapet är vår webb. I samarbete med andra aktörer hoppas vi att i framtiden kunna skapa en internationell musikportal som ska vara ett verktyg för att man både utomlands ifrån och från Sverige ska få tag i den svenska musiken. Stina Westerberg är ny chef och vd för det Stimägda nybildade bolaget Svensk Musik. Vi sitter i den nyss uppackade soffgruppen i hennes arbetsrum. Stina berättar om sin uppväxt i Tyresö och om hur hon började spela flöjt vid åtta års ålder i musikskolan. – Detta blir ju genast som ett inlägg i den kulturpolitiska debatten, säger hon med ett leende. Den musikskola jag fick ta del av var fantastisk. Gunnar Lundén Welden var den kreativa motorn och han samlade många goda musiker omkring sig och jag hade flöjtlärare som Gunilla von Bahr och hovkapellisten Stig Bengtson. Direkt efter nian kom jag in på Musikhögskolan. Stinas första jobb var vid Norrlandsoperan. Därefter blev det några år i Berlins fi lharmoniska orkester i dåvarande Västberlin innan hon som frilansande musiker återvände till Sverige. Från flöjt till konsult – Jag hade många erbjudanden men hade tröttnat på att vara yrkesverksam musiker och eftersom jag ville vidare i livet grep jag tillfället att byta bana. Stina tog examen på IHM Business School i marknadsinformation och började som konsult. Ett uppdrag ledde till ett erbjudande om att bli marknads- och informationschef på Datametrix, vid den tiden ett dotterbolag till Tele2. Stina satt i företagets ledningsgrupp och hade nått sitt mål att arbeta i näringslivet. – Människor som arbetar inom IT är liksom musiker kreativa och intellektuellt rörliga. Jag hade roligt och kände mig hemma. Efter tre år inom telecom ville Stina tillbaka till musiken. Därför tackade hon ja till ett erbjudande om att bli vd för Vadstena-Akademien. Svensk Musik precis rätt Musikbranschen i Sverige är liten och Stina har lärt känna den efter att ha gjort en mängd av allt man kan göra inom svenskt musikliv; hon har suttit i orkester, spelat kammarmusik och opera och haft en rad olika uppdrag. – Därför kändes det precis rätt för mig när jag såg Svensk Musiks annons där man sökte någon som ville arbeta med svensk musik med fokus på information och marknadsföring. Hon kände sig redo för att utveckla sig vidare efter en drygt femårig vd-period. – Vadstena-Akademien har ju stort fokus på nyskriven opera och jag hade under åren kontakt med Svensk Musik när det gällde noter och beställningsverk. Det är ju här den nya musiken fi nns, säger Stina med en gest mot den stora deponeringssamlingen utanför hennes dörr. Stina vill likställa konstmusiken och jazzmusiken som fi nns deponerad i Svensk Musiks samling med andra verksamheters forsknings- och utvecklingsresultat. – Det som Svensk Musik företräder är enormt intressant och det ska vi bli ännu bättre på att berätta om. Vi ska söka nya samarbeten och utveckla nya arbetsmetoder och vi måste berätta om vilka tjänster vi har att erbjuda, inte bara för våra egna medlemmar utan också för kulturpolitiker och musikbranschen som helhet. Nya förväntningar och nya relationer Stina ser som sitt uppdrag att vara visionär. Att våga vidareutveckla en verksamhet som har funnits länge och som går in i en ny tid med andra förväntningar, från ägarbolaget Stim, från intresseorganisationerna som sitter i styrelsen och defi nitivt från kulturpolitiken. – Det är min uppgift att förankra våra nya idéer och ta del i det politiska samtalet, att vara utåtriktad och tala om svensk musik och svenska upphovsmän. Jag ska nyetablera redan befi ntliga relationer och skapa nya. Den goda dialogen med intresseorganisationerna och styrelsen är speciellt viktig framgångsfaktor En ny relation är den svenska partnern Border Blaster och samarbetet kring European Urban Music Days vilket sker inom ramen för EU-projektet Diversidad, ett projekt som syftar till att ta in ett mångfaldsperspektiv på musiken i Europa. – Ett typexempel på ett sammanhang där man spelar svensk musik och där vi ska vara med. I likhet med Stim är det viktigt att Svensk Musik följer vad som händer i Europa och hur upphovsrättsmedel får användas i framtiden. – Vi vet inte hur det kommer att se ut om fem år. Därför vill jag understryka att är otroligt viktigt att verka för att den svenska musiken och de svenska upphovsmännen har en stark förankring i den svenska kulturpolitiken. STIM nytt 3/4/2009 19 POSTTIDNING B STIM Box 27327 S-102 54 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0 Premiär för utbetalning för Spotify I årets juni-utbetalning betalade Stim för första gången ut pengar för Spotify. Spotify kan i utbetalningsssammanhang främst betecknas som en personligt sammansatt radio. En miljon personer lyssnade på Lady Gagas Poker Face, vilket alltså är lika med en miljon avlyssnade streams. I denna första avräkningen blev utbetalningen för verket Poker Face 2 300 kr till verkets rättighetshavare att dela på. Detta kan jämföras med ett musikverk som spelas en gång i Sveriges Radios Sommarprogram och som avlyssnas av ungefär en miljon personer. För en tre minuter lång låt i Sommar betalar Stim ut Sveriges Radio-intäkter som ger cirka 100 kr för rättighetshavarna till musikverket att dela på. Avräkningen omfattade perioden från oktober 2008, den officiella startpunkten för Spotify, till och med februari 2009 och omfattade 125 000 unika musikverk. Stim har haft avtal med Spotify under testperioden februari – oktober 2008. Oktober var starten för abonnemangsförsäljning och för reklam i gratisversionen. Den totalt utbetalade summan i avräkningen i juni var drygt 500 000 kr för Spotifys första fem månader. Utbetalningskalender 2009 Med reservation för eventuella ändringar. Utbetalning DECEMBER Utbetalningsdag 15/12 En rasande snabb utveckling Spotify rapporterar information om varje avlyssnad stream. Rapporteringen är underlag för Stims utbetalning. Vid starten i oktober 2008 avlyssnades totalt cirka 6 miljoner så kallade streams, i februari i år var antalet avlyssnade streams cirka 360 miljoner och i mars hade antalet ökat till cirka 570 miljoner streams. I februari i år användes Spotify av 265 000 personer i Sverige varav 12 000 användare betalade abonnemang. I mars hade antalet användare ökat till 340 000 varav 13 000 abonnenter. Senare uppgifter talar om en tillväxt på 30 000 användare om dagen. I februari lyssnade varje användare i snitt på 1 350 streams och den siffran ökade till 1 700 streams per användare i mars månad. Innehåll Period (till och med) Konserter 1:a halvåret 2009 Sveriges Radio 1:a halvåret 2009 SVT 1:a halvåret 2009 Bio 3:e kvartalet 2009 Norden Utland Kommersiell radio 1:a halvåret 2009 Kommersiell tv 1:a halvåret 2009 Biografer 3:e kvartalet 2009 PKE (Privatkopierings­ ersättning) 1:a halvåret 2009 Online 3:e kvartalet 2009 NCB – skivförsäljning mm 1:a halvåret 2009 Korrigeringar För mer information om utbetalningar gå in på www.stim.se, fliken Medlemmar Beloppsgränserna vid våra utbetalningar är 500 kr för avi och 200 kr för konto Kom i håg! För snabbare utbetalning – meddela ditt person-/bankkonto till [email protected] Spotify-avräkningens fem-i-topp 1. Poker Face Text & Musik: Lady Gaga, Redone 2. Infinity Text & Musik: Paul Walden 3. Hot N Cold Text & Musik: Lukasz Gottwald, Max Martin, Katy Perry 4. Just Dance Text & Musik: Lady Gaga, Redone, Akon 5. Womanizer Text & Musik: Nikeshia Briscoe, Rapheal Akinyemi 20 STIM nytt 3/4/2009